Koncessionsnämndens verksamhet kan ske billigare och snabbare om den koncentrerar sig på de mätvärden som har betydelse för miljön.
Kostnaderna för Koncessionsnämndens och länsstyrelsernas miljöprövande verksamhet kan inte enbart mätas i de miljoner som betalas via statskassan. Den förlorade produktion, utrikeshandel och de arbetstillfällen som förloras p.g.a. långsam och stel regelhantering kan vara mångdubbelt större än både statskassans och företagens avgifter till Koncessionsnämnden respektive länsstyrelserna. Med en förändrad och förenklad ärendehantering kan därför anslaget från staten liksom produktionsbortfallen begränsas.
I 1969 års miljöskyddslag samlades bestämmelser till skydd för den yttre miljön mot vattenföroreningar, luftföroreningar, buller och andra störningar. En ny central myndighet inrättades - Koncessionsnämnden för miljöskydd - med uppgift att förprova miljöfarliga verksamheter, d.v.s. i första hand industrier och avloppsutsläpp i tätort.
En ansökan om tillstånd ska uppfylla vissa formkrav enligt 13 § miljöskyddslagen. Ansökan ska t.ex. omfatta en redogörelse för förslag till försiktighetsmått, t.ex. viss reningsteknik. Om tillstånd ges skall enligt 18 §, "noggrant anges den miljöfarliga verksamhet som tillståndet avser och de villkor som skall gälla. Om särskilda skäl föreligger, får tillstånd lämnas för en begränsad tid."
Koncessionsvillkoren innehåller normalt en rad villkor för verksamheten. Dels innehåller de utsläppsmängder i förhållande till mängden passerad luft, vatten eller annat medium, t.ex. gram per kubikmeter luft. Dels innehåller de normalt en högsta nivå för utsläppsmängden totalt, t.ex. ton stoft per år, kilo hekto per år osv. Dessutom är ofta mängden producerad vara begränsad till en maximal årsvolym eller massa, t.ex. 100.000 ton rostfritt stål per år.
Gränsvärdena per enhet processat medium är viktiga eftersom det annars skulle kunna leda till att fabriken skulle kunna göra stora tillfälliga utsläpp, exempelvis vid ett filterhaveri, om man annars har ett lågt medelvärde. Gränsvärdena per år av skadliga ämnen är också de nödvändiga för att begränsa den totala belastningen på miljön av olika skadefaktorer.
Men gränsvärdet för tillverkad vara fyller inte någon som helst funktion vad gäller skyddet för miljön. Miljön tar vare sig större eller mindre skada om en fabrik tillverkar etthundra eller etthundratio ton vara om man i övrigt uppfyller de andra villkoren. I miljöskyddslagen är heller inte föreskrivet att koncessionsvillkoren måste innehålla begränsningar av mängden tillverkad vara.
Gränsvärdet för tillverkad vara leder till dåligt resursutnyttjande, onödigt pappersarbete, förlorade intäkter och missade arbetstillfällen. Stålverket i Avesta fick t.ex. slå igen under åtta dygn därför att man slagit i taket för tillverkad vara, men inte för utsläpp. Degerfors stålverk tvingades att söka dispens hos Koncessionsnämnden därför att den totala koncessionen omfattade 260.000 ton stål, varav 230.000 ton rostfritt och 30.000 ton handelsstål, medan behovet visade sig, för 1995 och 1996, vara enbart rostfritt stål.
Långa handläggningstider samt att man inte kan utnyttja tillgänglig produktionskapacitet leder till att man inte snabbt kan utnyttja konjunkturuppgångar och därmed tappade marknadsandelar. Om koncessionen reglerade utsläppen av skadliga ämnen och inte tillverkad vara skulle det vara lättare för industrin att expandera och därmed anställa fler, något som vi så väl behöver.
Eller som regeringen skriver, avser koncessionsansökningarna "ofta industrianläggningar som är beroende av betydande ekonomiska insatser och som har stor betydelse för bl.a. utrikeshandeln. Innan ansökan har prövats och tillstånd meddelats får inte verksamheten påbörjas, vilket innebär att en försenad prövning får negativ effekt på produktion och sysselsättning."
Dessa ansökningar om förändrade koncessionsvillkor leder till ökad arbetsbelastning för Koncessionsnämnden i ärenden som egentligen inte rör utsläpp av farliga ämnen. Det handlar i stället om att öka mängden tillverkad vara. Det leder till onödigt långa handläggningstider samt att tid och kraft ägnas åt annat än miljöproblem.
Handläggningstiderna hos Koncessionsnämnden är som regeringen skriver redan långa. För åren 1993/94 respektive 1994/95 var tiden, i månader, för olika ärendetyper:
Tabell
Det är viktigt att Koncessionsnämnden tillräckligt snabbt kan hantera ansökningar om ny verksamhet eller omprövning av verksamhet. Men det kan inte vara hushållning med resurser att pröva produktionsökningar i de fall det inte leder till ökad belastning på miljön. I stället kan ärendebalanser och handläggningstider bantas genom att Koncessionsnämnden enbart ägnar sig åt för miljön viktiga mätvärden.
Det kan inte hävdas att omprövning p.g.a. ökad produktion ger Koncessionsnämnden en möjlighet att kontinuerligt ompröva industrins produktion. Miljöskyddslagen 24 § ger nämligen redan i dag möjlighet till omprövning av villkoren om bl.a. väsentlig förbättring kan uppnås med användning av någon ny process- eller reningsteknik.
Även övriga förändringar i samhället talar för behovet av kortade handläggningstider. Snabbare skiftningar i konjunkturer, snabbare teknikutveckling och teknikapplicering, snabbare produktförändringar och produktbyten talar alla för behovet av flexiblare hanteringar. Dagens miljöprövning är i mycket avpassad till 60- och 70-talets basindustri. Dagens och morgondagens industrier behöver ändrad och snabbare handläggning.
Med de ovan föreslagna förändringarna kan Koncessionsnämnden och länsstyrelserna koncentrera sig på de för miljön viktiga parametrarna. Ärendebalanserna kan snabbt minskas och handläggningstiderna kortas. Därigenom skapas förutsättningar för att bedriva tillståndsprövningen med befintliga resurser. Det kan ändå finnas skäl att under en övergångsperiod anslå ytterligare medel för att snabbare få genomslag för ändrade villkor. Riksdagen bör därför anslå 1 miljon kronor till Koncessionsnämnden för miljöskydd, d.v.s. 1 miljon kronor mindre än regeringens förslag.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prövning enligt miljöskyddslagen, 2. att riksdagen till Koncessionsnämnden för miljöskydd på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 1 000 000 kr.
Stockholm den 20 november 1995
Ola Karlsson (m) Jan-Olof Franzén (m)