med anledning av prop. 1995/96:76 Finansiering av tilläggsavgift för mjölkkvoter, m.m.
Sverige har inom EU en mjölkkvot på ca 3,3 miljoner kg
mjölk per år. Överskrids kvoten skall de producenter som
bidragit till detta betala en tilläggsavgift för den mjölkmängd
med vilken kvoten har överskridits. Avgiften uppgår till 115
procent av riktpriset på mjölk.
Normalt borde det ligga på näringens ansvar att styra produktionen inom
givna ramar så att någon kostnad för tilläggsavgift inte uppstår. Genom en
rad missgrepp från den socialdemokratiska regeringens sida har emellertid
näringen inte givits någon möjlighet att ta detta ansvar.
Redan innan valet 1994 lade den borgerliga regeringen ett förslag till hur
mjölkkvoterna skulle fördelas samt ett förslag till fri handel med mjölk-
kvoter. Hade detta förslag antagits av riksdagen hade mjölkproducenterna
redan i början av 1995 vetat vilka produktionsförutsättningar de hade att rätta
sig efter. Dessutom hade de haft bättre möjligheter att omsätta kvoter.
Den nya socialdemokratiska regeringen rev dock upp detta förslag, vilket
naturligtvis skapade osäkerhet bland mjölkproducenterna om de framtida
villkoren. Ännu värre var att jordbruksministern dröjde mycket länge med att
presentera ett eget förslag. Fortfarande i april 1995, då EU:s mjölkkvotår
började, fanns inget beslut om mjölkkvoternas fördelning.
När jordbruksministern sent omsider presenterade sitt förslag innebar det
ett dråpslag mot vissa mjölkproducenter. Beräkningssättet skiljde sig mot
tidigare tankegångar så att kvoten blir mycket låg för de bönder som haft låg
produktion med anledning av sjukdom i besättningen eller som gjort en
ombyggnad eller en nyinvestering.
Förslaget innebar också att den slutliga fördelningen av kvoter kom att
dröja mycket länge. Ännu under denna höst har därför osäkerheten om
produktionsramarna funnits kvar.
I maj månad, då regeringens förslag om mjölkkvoterna behandlades av
riksdagen, insåg moderaterna vilka problem förslaget skulle leda till. Därför
föreslog moderaterna, tillsammans med folkpartiet, att jordbruksutskottet
skulle ta ett utskottsinitiativ för att skynda på hanteringen av mjölkkvoterna
och rätta till den felaktiga tillämpningen av miljöreglerna som skapat
förseningen. Utskottsmajoriteten röstade dock mot förslaget.
När den slutliga fördelningen av mjölkkvoterna så småningom blir färdig,
samt i väntan på att mjölkkvotsystemet inom EU ömsesidigt avvecklas, bör
fri handel med mjölkkvoter införas i Sverige. På detta sätt undviks en del av
de negativa effekterna med kvoterna. En fri kvothandel skulle underlätta för
näringen att hålla sig inom de givna produktionsramarna och därmed minska
risken för tilläggsavgift p g a överskriden kvot.
Genom fri kvothandel, under fri prissättning, kommer möjligheter att
öppnas för en lokal handel med mjölkkvoter som inte är möjlig med
nuvarande centralstyrda system. Mjölkproducenter kan överta kvoter av
varandra. Överlåtandet kan ske till det pris de enskilda producenterna själva
bestämmer.
I propositionen föreslår regeringen att skattebetalarna och Lantbrukarnas
riksförbund gemensamt skall betala eventuell tilläggsavgift till EU om
Sverige överskrider sin mjölkkvot. Regeringen föreslår vidare att statens an-
del av eventuell tilläggsavgift skall betalas från anslaget B 11 Miljöersätt-
ningar inom jordbruket, dvs EU:s miljöstöd.
Staten måste, som den agerat, ikläda sig ett ansvar. Det är då också tyvärr
oundvikligt att det blir skattebetalarna som får bära kostnaden för
regeringens misstag. I det nu aktuella fallet genom att avstå från angelägna
insatser på miljöområdet.
Regeringens förslag bör dock kompletteras på en viktig punkt. Riksdagen
bör nämligen särskilt uttala att beslutet att disponera medel från anslaget för
miljöersättningar enbart skall vara en engångsföreteelse som inte får tjäna
som exempel under kommande år. Miljöersättningen skall användas till
miljöåtgärder och inte till något annat.
Det är viktigt att riksdagen gör denna markering. Annars kan beslutet att
använda miljöanslaget till annat än miljöinsatser inverka negativt på Sveriges
möjligheter att i framtiden fullt utnyttja hela den miljöersättning som Sverige
förhandlat till sig enligt medlemskapsavtalet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fri handel med mjölkkvoter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om användande av medel från anslaget B 11
Miljöersättningar inom jordbruket.
Stockholm den 27 oktober 1995
Göte Jonsson (m)
Ingvar Eriksson (m)
Carl G Nilsson (m)
Eva Björne (m)
Ola Sundell (m)
Peter Weibull Bernström (m)
Inger René (m)
Anders G Högmark (m)
Lars Björkman (m)
Jan-Olof Franzén (m)
Patrik Norinder (m)