med anledning av prop. 1995/96:202 Miljöklassning av alkylatbensin
Centerpartiet har tidigare motionerat om en sänkt beskattning
av alkylatbensin, då det skulle vara ur såväl miljö- som
hälsosynpunkt en riktig åtgärd. I och med miljöklassningen
av bensin blev frågan akut därför att alkylatbensinen då
istället för att premieras sattes i strykklass. För närvarande
står alkylatbensinen för 0,1% av den totala
bensinförsäljningen. Regeringens förslag återför situationen
till det som var innan systemet med miljöklassning infördes.
Vi anser att riksdagen istället skall besluta om införande av
en skatteklass 0, som i princip gör alkylatbensin
skattebefriad.
Vilken miljöskatt som riksdagen genom sina beslut lägger på olika varor, i
detta fall mycket ren bensin, uppfattas av svenska folket som ett
ställningstagande från riksdagen och en rekommendation om vilken bensin
man skall använda. Det är därför viktigt att miljöskattesystemet utformas så
att det ger rätt signaler till användarna av bensinen. Det är då fel att placera
alkylatbensinen i samma skatteklass som handelsbensin. Till detta kommer
att det pågår ett arbete med att få en skatteklass 1. Om detta sker utan annan
åtgärd när det gäller alkylatbensinen kommer vi i samma situation som vi haft
sedan miljöklasserna infördes, nämligen att ur miljö- och hälsosynpunkt
sämre bensin får en fördel framför alkylatbensinen.
Motivet att ge alkylatbensinen och andra drivmedel med liknande
egenskaper en särskild skatteklass utan någon miljöskatt är att det är en
produkt med klart lägre skadlig påverkan på omgivningen. Tillverkningen av
alkylatbensin förutsätter tillgång till speciella kolvätefraktioner som inte
framställs i vanliga raffinaderier. Denna typ av bensin har kommit fram efter
ett långt utvecklingsarbete hos Arbetsmiljöinstitutet i Umeå. De under-
sökningar som gjorts av flera fristående instanser visar att alkylatbensinen har
klart bättre egenskaper från hälso- och miljösynpunkt jämfört med vanlig
bensin. Det gäller både vid hantering av bensinen och vid förbränningen.
Alkylatbensinen skiljer sig i en rad avseenden från vanlig bensin framförallt
när det gäller förekomst av olika kolväten i bensinångor och bensinavgaser.
Bensen
Bensen orsakar leukemi, är i princip borttaget i
arbetsmiljösammanhang, anses vara det mest hälsofarliga
enskilda kolvätet i bensinen och bensinavgaserna och medför
dödskallemärkning av traditionell bensin (max 5% bensen)
och den nya miljöklassade, som dock innehåller någon
procent lägre halt av bensen. Bensen är liksom andra
aromatiska kolväten också miljöfarlig genom sin anrikning
även i vattenlevande organismer. Alkylatbensinen är
praktiskt taget bensenfri ( < 0,1%).
Alkylbensener
Alkylbensener har en eller flera alkylgrupper bundna till
bensenringen och utgör flera tiotal procent av traditionell och
miljöklassad bensin. De är hälsofarliga och allmänt
miljöfarliga via sin anrikning i organismer. Alkylbensener
bidrar mycket effektivt till bildningen av marknära ozon och
andra fotooxidanter. Alkylbensener ger också ökad bildning
av bensen vid ofullständig förbränning. Dagens kvaliteter av
alkylatbensin är praktiskt taget fria från alkylbensener.
Alkener
I oklassad och miljöklassad bensin finns 5-10 % alkener
med 4-7 kolatomer. Alkener innehåller en dubbelbindning
som ökar deras reaktivitet i såväl organismer som i
atmosfären. Alkener tillhör de värsta fotooxidantbildarna.
Alkylatbensin är i princip fri från alkener, men vid
ofullständig förbränning sker viss bildning av metylpropan
med fyra kolatomer. En bra skötsel av motorerna motverkar
detta problem.
Alkaner
Alkaner är mättade kolväten av paraffintyp som utgör
ungefär hälften av såväl traditionell som miljöklassad bensin.
De bedöms vara de minst miljö- och hälsofarliga kolvätena.
Ett undantag är det specifikt neurotoxiska kolvätet hexan.
Alkylatbensin utgörs nästan helt av grenade alkaner och är så
gott som fri från det ogrenade kolvätet hexan.
Eten och propen
Eten och propen är gasformiga förbränningsbildande
kolväten. De bedöms som hälsofarliga då de liksom andra
alkener metaboliskt omvandlas till genotoxiska epoxider. De
är också effektiva fotooxidantbildare trots att de reagerar
långsammare än bensinens alkener. Eten och propen finns i
likartad omfattning i avgaserna från konventionell bensin
och alkylatbensin.
1,3-butadien
Vid ofullständig förbränning bildas 1,3-butadien.
Hälsoriskerna med detta cancerogena kolväte har under
senare tid uppvärderats starkt. Det finns i traditionell bensin
och miljöklassad bensin men endast i liten mängd i
alkylatbensin.
Som framgår av ovanstående beskrivning är alkylatbensinen
som används i mindre motorer ett stort framsteg ur hälso-
och miljösynpunkt. Genom användning av alkylatbensin blir
utsläppen betydligt mindre och hälsofaran för dem som
arbetar med motorerna minskar drastiskt. Det vore olyckligt
om alkylatbensinen genom felaktig miljöklassning blir för
dyr och väljs bort av användarna. Propositionens förslag
innebär en förbättring jämfört med nuläget, men ger inte
enligt vår mening den stimulans som behövs för att stärka
alkylatbensinens konkurrenskraft.
Det ovan nämnda förslaget kan finansieras via priset på bensin i miljöklass
3.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att alkylatbensin skall erhålla en
beskattning som gör den konkurrenskraftig jämfört med handelsbensin,
2. att riksdagen beslutar att införa en skatteklass 0 för
alkylatbensin.