med anledning av prop. 1995/96:105 Förslag till tilläggsbudget för budgetåret 1995/96
Sammanfattning
Vi i Miljöpartiet de gröna noterar att regeringen genom
tilläggsbudgeten på flera områden delvis tillgodoser våra
tidigare krav. I de flesta fall är emellertid uppjusteringarna
otillräckliga. Det gäller bl a svuxa där barntillägget borde
återinföras, bidraget till utsädeskontrollen där köksväxter
borde tas med och en rad viktiga projekt på miljöområdet. I
andra fall motsätter vi oss vissa påplussningar som t ex till
viss rymdverksamhet och EU-satsning inom länsstyrelserna.
Vi föreslår också att ytterligare medel avsätts till
investeringsbidrag för vindkraftverk och byte till vedpannor
inom anslaget till NUTEK. Delar av föreslagen satsning på
rymdverksamhet avslås. NUTEK:s organisation bör
samtidigt ses över i syfte att ge de delar som syftar till
minskad resursförbrukning och miljöanpassning en
fristående och starkare ställning. Därtill föreslås nu att
statliga medel avsätts för att hjälpa barn med speciella läs-
och skrivsvårigheter inom den kommunala skolan. I den nya
satsningen på skolan bör också ingå fördjupad information
och debatt om genteknikens effekter ur moralisk och
mänsklig synpunkt.
Utbildningsdepartementet
Som vi varnade för redan i vår budgetmotion skulle
borttagandet av barntillägget inom särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa (svuxa) leda till att främst ensamstående med
barn skulle få svårt att studera. Vi kan nu se en mycket
kraftig nedgång av antalet studerande inom den kategorin. Vi
anser fortfarande att beslutet var felaktigt. Vi föreslår därför
att barntillägget i svuxa ska återinföras. Vi beräknar att en
sådan åtgärd skulle kosta cirka 90 miljoner kronor för den
del som i praktiken blir kvar av budgetåret 1995/96.
På grund av skolans omorganisation och de kraftiga nedskärningarna i
skolornas anslag i många kommuner har de svagare barnen hamnat i en
försämrad situation. Det gäller t ex barn med speciella läs- och
skrivsvårigheter. Åtgärder måste vidtagas för att kommunerna och
lärarutbildningarna skall uppmärksamma problemet och vidtaga erforderliga
åtgärder. Vi föreslår därför att ytterligare 50 miljoner kronor anslås för
ändamålet under anslaget Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala
skolväsendet.
I satsningen på utbildningsområdet som regeringen nu förslår, och som vi
stödjer, anser vi att information och fördjupad diskussion om gentekniken
och dess moraliska och mänskliga problem ska ingå. Vi menar att
gentekniken medför betydande risker som måste diskuteras och penetreras
betydligt mer. Vi har i tidigare budgetförslag föreslagit ett särskilt anslag
för
detta och anser nu att det åtminstone delvis bör kunna rymmas inom
utbildningssatsningen. Regeringen bör senare återkomma med redovisning
alternativt förslag med denna inriktning.
Vi har i tidigare budgetmotioner angående innevarande budgetår föreslagit
att avgift tas ut på forskningsstiftelser och att dessa medel tillförs
grundforskningen. Vi avser återkomma med detta förslag i samband med
budgetförslag för 1997.
Jordbruksdepartementet
I tillägg till det som regeringen anför om bidrag till Statens
utsädeskontroll för kvalitetskontroll av prydnadsväxter vill
Miljöpartiet de gröna anföra följande:
Kvalitetskontroll av traditionella köksväxter måste likställas med kravet på
kvalitetskontroll av prydnadsväxter samt:
"Den biologiska mångfalden, artrikedomen och den genetiska variationen,
är en förutsättning för varaktigt liv. Den svenska strategin för bevarande av
biologisk mångfald och hållbart utnyttjande av biologiska resurser innebär
att miljömålen bör ges samma vikt som de ekonomiska och produktions-
inriktade målen inom olika samhällssektorer i syfte att bygga mänsklig
verksamhet på ekologisk grund." (Regeringens skrivelse 1994/95:120.)
Växternas genetiska variation har till nyligen varit allmän egendom.
Genom kraftfulla påtryckningar på regeringar i många länder och EU är det
nu möjligt att få ensamrätt och patent på odlade former av liv. Det är nu
alltmer lönsamt att utveckla och äga nya sorter och fröfirmor köps upp av
multinationella kemiföretag som Shell, Ciba-Geigy, Sandoz Dow Chemicals,
Bayer, Monsanto osv i snabb takt. För att säkra de nya sorterna görs
officiella listor över registrerade och därmed godkända sorter.
Nya regler för köksväxter
Det är främst tre ingredienser i de nya bestämmelserna, som
ger förödande verkningar för grönsaksodlingen, det genetiska
arvet och den biologiska mångfalden. Det första är kravet på
sortdokumentation, det andra kravet att allt frö som säljs
måste vara certifierat eller kontrollerat standardutsäde och
det tredje kravet är att fröpåsarna skall vara märkta med sista
förbrukningsdag; i praktiken sista förbrukningsmånad.
Kravet på sortdokumentation är absolut och orubbligt för att en
grönsakssort skall få säljas överhuvudtaget i Sverige och i EU. Den måste
vara upptagen i en officiell sortlista, vilket i praktiken betyder EU:s
gemensamma lista över dokumenterade köksväxtsorter. Finns inte köks-
växten med på listan betraktas den som illegal. Det spelar ingen roll hur bra
eller goda skördar som sorten ger eller om den har varit i allmänt bruk sedan
länge. Finns sorten inte på listan får den inte finnas i handeln.
Från EU-listan har det de senaste tio åren strukits många sorter och
varianter (närmare 2 000). Det har varit dels för att rationalisera kontrollen,
dels för att inget fröföretag har haft råd eller intresse att ta på sig ansvaret
för
gamla sorter. Det kostar alldeles för mycket för mindre fröodlare att få en
sort registrerad på EU:s lista eftersom kostnaden för en sortdokumentation är
20 000 kronor per sort. Det tar tre år för att få en dokumentation genomförd,
då det fordras en treårig kontrollodling, som i Sverige utförs av Statens
utsädeskontroll och godkänns av Statens växtsortnämnd.
I Europa är det främst de äldre standardsorterna, som drabbas av denna
rensning. Det drabbar inte de nya sorterna, dyra med högst personliga namn,
garanterad lönsamhet och tydliga ägarförhållanden.
Certifieringskravet och kontrollen av standardutsäde måste ske för varje
fröparti som skall säljas och finns till för att garantera sortrenhet och gro-
barhet. Den skall utföras av godkänd myndighet i Sverige eller utomlands.
Saknas kontrolluppgift skall Statens utsädeskontroll utföra grobarhetstest
och renhets-analys på varje fröparti som skall säljas. Varje köksväxtsort kan
vara uppdelad på flera partier. Det kostar för varje fröparti 620 kronor plus
en grundavgift på 50 kronor, administrationsavgift på 100 kronor samt en
timdebitering för analysen. Renhetskontrollen fordrar en minsta provmängd
för varje fröparti. Totalkostnaden per parti är normalt 1 000 kronor.
Kontrollkostnaderna drabbar alla fröfirmor lika. För mindre företag med
hyggligt hel-täckande sortiment av köksväxter kan detta innebära
nedläggning av verksamheten. Kostnaden för att undersöka flera hundra
partier varje år blir för dem helt orimlig. Kontrollkostnaderna kan överstiga
försäljningsintäkterna. Kvar blir då några få stora företag med ett likformigt
och begränsat sortiment. För odlarna minskar möjligheterna att välja från en
mångfald sorter, som de mindre fröföretagen har tillfört oss.
Kulturdepartementet
Vi har tidigare i vårt budgetförslag för innevarande år
föreslagit en rad viktiga tillkommande satsningar inom
kulturområdet. En del av dessa satsningar ligger på de anslag
som regeringen nu tar upp i tilläggsbudget. Särskilt vill vi
framhålla det angelägna att Riksteatern, Operan och
Dramaten genom tilläggsbudget nu får ytterligare drygt 30
miljoner kronor, att jämföra med att vi tidigare föreslagit
ytterligare 50 miljoner. Med hänsyn till att en stor del av
budgetåret nu ligger bakom oss anser vi att 30 miljoner kan
räcka. Vad gäller de övriga anslagen avser vi återkomma i
samband med 1997 års budget.
Näringsdepartementet
Regeringen föreslår nu att ytterligare 4 miljoner kronor
anslås till närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK).
Motiveringen förefaller behjärtansvärd eftersom det handlar
om att bättre ta vara på bidragsmedel från EU.
Vi är emellertid kritiska till de omfattande stöd till näringslivet som bl a
utgår på det nu aktuella anslaget. Stödet får ofta konkurrenssnedvridande
effekter och ger då inte vare sig nya jobb eller en bättre struktur i
näringslivet. En stor del av dessa stöd bör därför avskaffas. Istället föreslår
vi
att arbetsgivaravgifterna sänks och att beskattning av företag och kapital ses
över i syfte att främja en långsiktigt hållbar tillväxt i näringslivet. I
konsekvens med detta har vi i vårt budgetförslag för innevarande år minskat
anslaget till NUTEK med 81 miljoner kronor (i motion till kompletterings-
propositionen april 1995).
Vi är också kritiska till den omfattande bidragskarusell som EU i hög grad
utgör.
Samtidigt noterar vi att vindkraftsutbyggnaderna i landet äntligen tagit fart.
Ett verksamt medel för denna positiva utveckling är det investeringsbidrag på
35 % som för närvarande utgår. Genom flera uppgörelser mellan regeringen
och Miljöpartiet har bidraget stegvis utökats, nu senast med en påplussning
på 100 miljoner i den s k tillväxtpropositionen. Det visar sig emellertid att
det redan nu finns ansökningar på bidrag motsvarande 180 miljoner, dvs att
endast lite drygt hälften av nu liggande ansökningar kan beviljas inom nu
gällande budget. Vi föreslår därför att ytterligare 100 miljoner kronor anslås
till investeringsbidrag för byggande av vindkraftverk. Vi föreslår dessutom
att bidragsdelen sänks till 30 % för dessa tillkommande investeringsbidrag.
Därigenom kan ytterligare vindkraftverk komma till stånd.
Vi har tidigare i en överenskommelse med regeringen infört ett
investeringsbidrag för ackumulatortankar till vedeldade pannor. Syftet är att
öka och förbättra användningen av vedbränslen och därigenom också minska
el- och oljeberoendet. Vi föreslår nu att detta kompletteras med ett
investeringsbidrag till nya vedpannor för bostäder. Ett sådant bidrag bör
också kunna utgå till byte av befintliga ved- eller kombipannor till nya
energieffektiva och förbränningstekniskt betydligt bättre vedpannor. Dessa är
ännu relativt dyra och en extra stimulans kan därför behövas i ett
övergångsskede. En ökad användning av biobränsle för uppvärmning av
bostäder och fastigheter är också en viktig pusselbit i att avveckla
kärnkraften. Vi föreslår att 75 miljoner kronor avsätts i tilläggsbudget till
investeringsbidrag till nya vedpannor. Bidragets storlek bör vara 30 % av
kostnaden för den nya pannan.
För att finansiera denna tillkommande utgift föreslår vi att anslaget till
NUTEK:s övriga verksamheter minskas med motsvarande belopp. Därvid
ska emellertid inte den delen av verksamheten som syftar till att miljöanpassa
samhället, eller som på andra sätt har betydelse för att minska
energianvändning och ökat nyttjande av t ex inhemska biobränslen, påverkas
negativt. Vi anser att regeringen bör se över NUTEK:s nuvarande
organisation och överväga att dela verket så att de exploateringsinriktade
delarna avskiljs från de delar som syftar till att minska resursförbrukning och
miljöpåverkan. Regeringen bör återkomma till riksdagen under året med ett
sådant förslag.
I propositionen anges att det inom anslaget F 5 Rymdverksamhet saknas
utrymme för två nya rymdprojekt. Det gäller deltagande i den internationella
rymdstationen Alpha inklusive driften av en komplex utpost i rymden och
bemannade transporter samt programmet Metop för att utveckla polära
vädersatelliter.
Vi anser att Sverige bör satsa på tillämpningar av
rymdteknologi, t ex utvecklandet av miljödatacentret i
Kiruna och utveckling av vädersatelliter. Vi anser däremot
inte att det i dagsläget finns ekonomiskt utrymme för att
delta i projekt med bemannade transporter och drift av en
komplex utpost i rymden.
Vi anser därför att Sverige inte ska delta i den planerade internationella
rymdstationen Alpha. Vi föreslår att till rymdverksamhet på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 ska anvisas ett ramanslag på
50 000 000 kr. Det betyder en minskning av regeringens förslag med
12 544 000 kr.
Civildepartementet
Vi anser att länsstyrelsernas uppgifter vad gäller
näringspolitik och regionalpolitik bör överföras på
landstingen som bl a därigenom utvecklas till alltmer tydliga
regionala parlament. Vi har därför tidigare föreslagit
minskade anslag till länsstyrelserna med ca 10 miljoner
kronor.
Nu föreslår regeringen att länsstyrelserna ska få ytterligare 10 miljoner
kronor med hänsyn till nya åtaganden till följd av EU-medlemskapet. Vi
anser att detta behov kan täckas inom nuvarande budget genom
omprioriteringar och genom att låta landstingen spela en större roll i det
regionala arbetet. Vi avslår således regeringens förslag om anslagshöjning.
Miljödepartementet
Det är bra att regeringen nu ökar anslaget till sanering och
återställning av miljöskadade områden. Behovet är mycket
stort, problemet är allvarligt eftersatt. Detta framgår bl a vid
beräkningen av den s k miljöskulden. Vi motionerade redan i
samband med att budgeten ursprungligen lades fram i januari
1995 om att anslaget borde höjas med 50 miljoner kronor,
vilket skulle betyda mer än en tredubbling av anslaget. Det
skulle bättre motsvara kravet att stegvis minska
miljöskulden. Enligt propositionen omfattar nu liggande
ansökningar för åtgärder på 97 områden en sammantagen
kostnad på 267 miljoner kronor.
Det påslag som regeringen nu föreslår är 3 miljoner kronor. Detta är
uppenbart otillräckligt. Vi upprepar därför vårt förslag att anslaget bör höjas
med 50 miljoner kronor, dvs 47 miljoner mer än vad regeringen nu föreslår.
Regeringen föreslår nu också ytterligare 1 miljon kronor till anslaget
Särskilda projekt (A11). Vi anser att ett särskilda projekt måste inrättas under
pågående budgetår för dels kalkning i syfte att bromsa försurning i vatten
och mark, och dels till ersättning för rovdjursrivna renar. De ordinarie
anslagen för dessa ändamål är helt otillräckliga. Vi föreslår att ytterligare 60
miljoner anslås till kalkning och 20 miljoner till ersättning för rovdjursrivna
renar. Vad gäller anslaget till ersättning för rovdjursrivna renar så avses att
det också ska täcka kostnader för de inventeringar av rovdjur som krävs för
att det redan införda nya ersättningssystemet ska kunna genomföras.
Sammantaget föreslår vi 80 miljoner kronor under anslaget A11 utöver vad
regeringen nu föreslår.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att barntillägget inom särskilt vuxenstudie-
stöd för arbetslösa återinförs från den 1 april 1996 och att härför
ytterligare 90 000 000 kr tillförs anslaget på tilläggsbudget för
budgetåret 1995/96,1
2. att riksdagen på tilläggsbudget för budgetåret 1995/96 anslår
ytterligare 50 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit på anslaget
Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet till
åtgärder för barn med speciella läs- och skrivsvårigheter i enlighet
med vad som föreslås i motionen,2
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en fördjupad information och diskussion om
gentekniken som ett led i satsningen på utbildningsområdet,2
4. att riksdagen på tilläggsbudget för budgetåret 1995/96 anslår
50 000 000 kr till Rymdverksamhet i enlighet med vad som anförts i
motionen,3
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att kvalitetskontroll av traditionella
köksväxtsorter skall likställas med kravet på kvalitetskontroll av
prydnadsväxter,
6. att riksdagen, utöver det anslag på 485 000 kr som regeringen
vill ge som bidrag till Statens utsädeskontroll för kvalitetskontroll av
prydnadsväxter, beslutar att anslå 4 000 000 kr under budgetåret för
sortgodkännande och kontroll av traditionella köksväxtsorter,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om krav och kostnader för certifiering och kontroll
av standardutsäde av köksväxtfröer,
8. att riksdagen på tilläggsbudget för budgetåret 1995/96 anslår
ytterligare 47 000 000 kr till Sanering och återställning av
miljöskadade områden i enlighet med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen på tilläggsbudget för budgetåret 1995/96 anslår
ytterligare 80 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit och att dessa
tillkommande medel fördelas i enlighet med vad som anförts i
motionen.
Stockholm den 6 februari 1996
Marianne Samuelsson (mp)
Birger Schlaug (mp)
Roy Ottosson (mp)
Gudrun Lindvall (mp)
Per Lager (mp)
Gunnar Goude (mp)
Ewa Larsson (mp)
Eva Goës (mp)
Annika Nordgren (mp)
Bodil Francke Ohlsson (mp)