med anledning av prop. 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m.
Fördelningspolitiken
Efter den ekonomiska kris som Sverige råkade in i i början
av 1990-talet genomförs det för närvarande ett mycket
omfattande program för att sanera och stärka de offentliga
finanserna. De senaste åren har därför inneburit många och
ofta mycket kännbara förändringar på det ekonomiska
området för de flesta av befolkningsgrupperna i vårt land.
En OECD-undersökning visar att Sverige i likhet med övriga nordiska
länder i slutet av 1980-talet hade en jämnare fördelning av den ekonomiska
välfärden än andra länder, oavsett hur man mäter. Men sedan en tid tillbaka
har inkomstspridningen i Sverige ökat, liksom skillnaderna i ekonomisk
standard mellan välbeställda och ekonomiskt svaga hushåll. Denna negativa
utveckling är oroande anser vi och detta ställer krav på en politik som
främjar arbete och tillväxt, men samtidigt måste politiken ha en acceptabel
fördelningspolitisk profil.
I propositionen redovisas ytterligare åtgärder inom skatte- och bidrags-
systemen för att precisera det fortsatta saneringsprogrammet, finansiera
överskridanden och nå de uppsatta balansmålen. Dessa förslag berör i något
högre grad hushåll med låga eller genomsnittliga inkomster jämfört med
tidigare förslag eftersom de största besparingarna sker i de olika sociala
transfereringarna. Fördelningseffekterna av de i propositionen redovisade
åtgärderna har till en huvuddel kunnat göras, men i vissa fall bygger det på
antaganden eftersom det har saknats detaljerade förslag. Om man beaktar de
sammanlagda effekterna så innebär förslagen att hushållen i de högsta
inkomstklasserna bidrar med ca 37 % och hushållen med de lägsta
inkomsterna med ca 15 %.
Samtidigt visar dock särskilda studier som nyligen genomförts att
ensamföräldrars ekonomiska standard beräknats ha sjunkit med 10-15 %
under åren 1989-1996.
Det är den höga arbetslösheten som skapar de största orättvisorna och som
urholkar den sociala tryggheten. Men även ändrade regler inom
socialförsäkringssystemen påverkar de redan svaga hushållen hårt. Vårt
välfärdssystem förändras och många människor känner otrygghet för vad
som kommer att hända dem vid sjukdom, ålderdom eller arbetslöshet.
Därför anser vi att det är av största vikt att de fördelningspolitiska
effekterna
av den ekonomiska krisen, den höga arbetslösheten och neddragningarna i
bidragssystemen analyseras och följs upp av olika åtgärder. Regeringen anför
i propositionen att den avser att noga följa fördelningseffekterna av förslagen
och att återkomma med fortsatta analyser. Vi anser att detta inte är
tillräckligt
och därför föreslår vi att riksdagen ska ge regeringen till känna att en
grundlig kartläggning och analys behöver göras för att följa upp effekterna
av den ekonomiska krisen och dess följder i Sverige.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en grundlig kartläggning och analys behöver
göras för att följa upp effekterna av den ekonomiska krisen och dess
följder i Sverige.
Stockholm den 2 maj 1996
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Sofia Steiner (s)
Jarl Lander (s)
Frank Lassen (s)
Ann-Kristine Johansson (s)
Torgny Danielsson (s)