med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling
Utbyggnadsbehov av den
högre tekniska utbildningen
i Jönköpings län
Den i proposition 1995/96:25 aviserade kraftiga
utbyggnaden av teknisk och naturvetenskaplig högre
utbildning i Sverige är mycket lovvärd. Att utbyggnaden
främst bör ske vid de mindre och medelstora högskolorna för
att stärka näringslivet i regionerna är likaså önskvärt.
Däremot ser vi inte att en ensidig utbyggnad av högskolorna
i stödområdena skulle vara speciellt effektiv för att skapa
tillväxt inom industrin. Tvärtom anser vi att det är lika
viktigt att en region som Jönköpings län med en väl
utvecklad småföretagarstruktur ges förutsättningar för att i
framtiden kunna vidareutvecklas genom en fortsatt
utbyggnad inom de områden som utpekas i propositionen.
Jönköpings län har den högsta andelen sysselsatta inom tillverknings-
industrin i landet, närmare 30 procent jämfört med riksgenomsnittets knappa
20 procent, andelen mindre och medelstora företag är extremt hög i regionen.
Företagen verkar ofta som underleverantörer med en flexibel
produktionsapparat som ger förutsättningar för en mycket kundanpassad
verksamhet med priset som sitt främsta konkurrensmedel. Bristen på
kvalificerad ingenjörskompetens hindrar emellertid i dag många företag att
förnyas i riktning mot att utveckla egna produkter där produktegenskaperna
snarare än priset är den främsta konkurrensfaktorn, vilket är nödvändigt för
att i framtiden klara konkurrensen från Östeuropa. Redan nu behöver en
utbyggnad av den tekniska utbildningen genomföras för att kunna utveckla
industrin i länet i mer kunskapsintensiv riktning.
Länet är kraftigt underförsörjt med högutbildade tekniker. Statistik visar att
det t.ex. finns endast cirka 250 civilingenjörer per 100.000 invånare jämfört
med cirka 700 för riket i stort, vilket gör att länet kommer först på 18:e plats
i
landet. En av orsakerna kan hänföras till att utbudet av högskoleutbildade
tekniker än lågt i länet. Benägenheten att börja högskolestudier har ökat
undan för undan och är nu praktiskt taget på riksnivå, däremot har utbudet
inte ökat tillräckligt för att möta den ökade efterfrågan, och resultatet är en
underförsörjning av högskoleutbildning i synnerhet ingenjörsutbildning.
Många som vill utbilda sig till ingenjörer får därför söka sig utanför det egna
länet, vilket ger ett nettounderskott av högskoleingenjörer i länet.
Underförsörjningen visar sig också i ett starkt söktryck till Ingenjörs-
högskolan vid Högskolan i Jönköping. Vid senaste intagningen till de treåriga
ingenjörsprogrammen fick Ingenjörshögskolan det av allt att döma bästa
söktrycket i landet bland de regionala högskolorna. Antalet
förstahandsansökningar uppgick till över 1,5 per plats i medeltal med
åtföljande stor andel reserver som ej kunde antas. Likaså var söktrycket till de
70 NT-arvodistplatserna (senare utökade till 130 platser) mycket högt, ca 500
sökande. Alla platser är fyllda. Dessutom är efterfrågan på fort- och
vidareutbildning inom det tekniska området hög ute i landet. Allt tyder på att
utbildningsvolymen vid Ingenjörshögskolan är klart underdimensionerad i
förhållande till behovet i regionen.
Ingenjörshögskolan har genom de treåriga ingenjörsprogrammen tagit ett
första steg mot en inriktning av utbildningen för mindre och medelstora
företag. I mindre företag krävs en större bredd i ingenjörens kompetens.
Han/hon bör vara mer generalist än specialist. En bred teknisk kunskapsbas
utgör självfallet en bättre plattform för återkommande utbildning. Arbetet i
mindre företag ställer också högre krav på en framtida ingenjör som att kunna
leda förändringsarbete och samarbeta, att kunna arbeta affärsmässigt, att
kunna möta miljö- och kvalitetskraven, att kunna till fullo dra nytta av IT och
att kunna verka i en internationell miljö. Behovet av sådana
"generalistingenjörer" för arbete i mindre och medelstora företag är mycket
stort i hela landet, men speciellt uttalat i Jönköpings län med dess speciella
företagarstruktur.
Inom Ingenjörshögskolan pågår ett projekt för att vidareutveckla de treåriga
programmen och lansera ett helt nytt utbildningskoncept inriktat mot
ingenjörsarbete i mindre företag inom ramen för den övergripande profilen -
industriellt innovativt förnyelsearbete med sikte mot resurssnål kund- och
miljöanpassad produktion i exportinriktade mindre och medelstora företag
och organisationer. Utbildningarna skall ge en helhetssyn på ingenjörsarbete i
mindre och medelstora företag och genomsyras av de fyra grundläggande
perspektiven - innovativ ingenjörskonst (med yrkeslivsanknytning), affärs-
mässighet (med kretsloppstänkande), ledarskap och kommunikation (med
färdighetsträning) och internationalisering (med Europainriktning). Särskild
vikt skall läggas vid att utbilda och vidareutbilda ledare för industriellt
innovativt förnyelsearbete i mindre och medelstora företag och organisa-
tioner.
Konceptet innehåller en grundutbildning på 120 poäng med sex
inriktningar inom maskin-, elektro-, data- och byggnadsteknik tydligt
inriktade mot yrkeslivet i regionen. Samtidigt skall de vara nationellt
gångbara och leda till (högskole-) ingenjörsexamen och teknologie kandidat-
examen. Dessutom planeras påbyggnadsutbildningar på 60 poäng som leder
till magisterexamen i industriell ekonomi med inriktning mot entreprenörskap
samt innovationsteknik med inriktning mot produktutveckling och industriell
design. Påbyggnadsprogrammen planeras starta höstterminen 1998 och ge en
utbildningsnivå på 180 poäng som helt motsvarar civilingenjörsnivån med
uppbyggnad i två steg med kandidat och magister enligt internationellt
mönster och inriktat mot arbete i mindre och medelstora företag. Denna
tvåstegsutbildning kan i framtiden behöva ges benämningen
civilingenjörsexamen för att få tillräcklig status bland såväl studenter som
företag.
Förutsättningarna för att genomföra en ingenjörsutbildning som är inriktad
mot arbete i mindre företag är stora vid Ingenjörshögskolan i Jönköping för
att inte säga unika tack vare regionens företagsstruktur och ett redan etablerat
samarbete med företag genom fadderverksamhet. Andra vägande skäl är att
utbildningen av dessa ingenjörer kan göras i nära samarbete med övriga
utbildningsbolag vid Högskolan i Jönköping, den Internationella Handels-
högskolan, som är starkt profilerad mot entreprenörskap i mindre och
medelstora företag samt Högskolan för Lärarutbildning och Kommunikation,
som har en omfattande kommunikationsutbildning.
Således kan konstateras att behovet av en utbyggnad av högskole-
ingenjörsutbildningen i Jönköpings län är otvetydigt och att förutsättningarna
för en utbyggnad är goda vid Ingenjörshögskolan i Jönköping. Beredskap för
expansion av såväl den treåriga ingenjörsutbildningen som vidareut-
bildningen av yrkesverksamma finns redan till hösten 1996.
Vi anser mot bakgrund av den anförda att Högskolan i Jönköping skall ges
hög prioritet vid fördelningen av nya teknikutbildningsplatser i regeringens
aviserade förslag om permanent utbyggnad av naturvetenskapliga och tek-
niska utbildningar. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om prioritering av Högskolan i Jönköping vid
fördelning av teknikutbildningsplatser.
Stockholm den 21 november 1995
Åke Gustavsson (s)
Margareta Andersson (c)
Catarina Rönnung (s)
Martin Nilsson (s)
Carina Hägg (s)
Margareta Sandgren (s)