Utbyggnadsbehov av den högre tekniska utbildningen i Jönköpings län
Den i proposition 1995/96:25 aviserade kraftiga utbyggnaden av teknisk och naturvetenskaplig högre utbildning i Sverige är mycket lovvärd. Att utbyggnaden främst bör ske vid de mindre och medelstora högskolorna för att stärka näringslivet i regionerna är likaså önskvärt. Däremot ser vi inte att en ensidig utbyggnad av högskolorna i stödområdena skulle vara speciellt effektiv för att skapa tillväxt inom industrin. Tvärtom anser vi att det är lika viktigt att en region som Jönköpings län med en väl utvecklad småföretagarstruktur ges förutsättningar för att i framtiden kunna vidareutvecklas genom en fortsatt utbyggnad inom de områden som utpekas i propositionen.
Jönköpings län har den högsta andelen sysselsatta inom tillverknings- industrin i landet, närmare 30 procent jämfört med riksgenomsnittets knappa 20 procent, andelen mindre och medelstora företag är extremt hög i regionen. Företagen verkar ofta som underleverantörer med en flexibel produktionsapparat som ger förutsättningar för en mycket kundanpassad verksamhet med priset som sitt främsta konkurrensmedel. Bristen på kvalificerad ingenjörskompetens hindrar emellertid i dag många företag att förnyas i riktning mot att utveckla egna produkter där produktegenskaperna snarare än priset är den främsta konkurrensfaktorn, vilket är nödvändigt för att i framtiden klara konkurrensen från Östeuropa. Redan nu behöver en utbyggnad av den tekniska utbildningen genomföras för att kunna utveckla industrin i länet i mer kunskapsintensiv riktning.
Länet är kraftigt underförsörjt med högutbildade tekniker. Statistik visar att det t.ex. finns endast cirka 250 civilingenjörer per 100.000 invånare jämfört med cirka 700 för riket i stort, vilket gör att länet kommer först på 18:e plats i landet. En av orsakerna kan hänföras till att utbudet av högskoleutbildade tekniker än lågt i länet. Benägenheten att börja högskolestudier har ökat undan för undan och är nu praktiskt taget på riksnivå, däremot har utbudet inte ökat tillräckligt för att möta den ökade efterfrågan, och resultatet är en underförsörjning av högskoleutbildning i synnerhet ingenjörsutbildning. Många som vill utbilda sig till ingenjörer får därför söka sig utanför det egna länet, vilket ger ett nettounderskott av högskoleingenjörer i länet.
Underförsörjningen visar sig också i ett starkt söktryck till Ingenjörs- högskolan vid Högskolan i Jönköping. Vid senaste intagningen till de treåriga ingenjörsprogrammen fick Ingenjörshögskolan det av allt att döma bästa söktrycket i landet bland de regionala högskolorna. Antalet förstahandsansökningar uppgick till över 1,5 per plats i medeltal med åtföljande stor andel reserver som ej kunde antas. Likaså var söktrycket till de 70 NT-arvodistplatserna (senare utökade till 130 platser) mycket högt, ca 500 sökande. Alla platser är fyllda. Dessutom är efterfrågan på fort- och vidareutbildning inom det tekniska området hög ute i landet. Allt tyder på att utbildningsvolymen vid Ingenjörshögskolan är klart underdimensionerad i förhållande till behovet i regionen.
Ingenjörshögskolan har genom de treåriga ingenjörsprogrammen tagit ett första steg mot en inriktning av utbildningen för mindre och medelstora företag. I mindre företag krävs en större bredd i ingenjörens kompetens. Han/hon bör vara mer generalist än specialist. En bred teknisk kunskapsbas utgör självfallet en bättre plattform för återkommande utbildning. Arbetet i mindre företag ställer också högre krav på en framtida ingenjör som att kunna leda förändringsarbete och samarbeta, att kunna arbeta affärsmässigt, att kunna möta miljö- och kvalitetskraven, att kunna till fullo dra nytta av IT och att kunna verka i en internationell miljö. Behovet av sådana "generalistingenjörer" för arbete i mindre och medelstora företag är mycket stort i hela landet, men speciellt uttalat i Jönköpings län med dess speciella företagarstruktur.
Inom Ingenjörshögskolan pågår ett projekt för att vidareutveckla de treåriga programmen och lansera ett helt nytt utbildningskoncept inriktat mot ingenjörsarbete i mindre företag inom ramen för den övergripande profilen - industriellt innovativt förnyelsearbete med sikte mot resurssnål kund- och miljöanpassad produktion i exportinriktade mindre och medelstora företag och organisationer. Utbildningarna skall ge en helhetssyn på ingenjörsarbete i mindre och medelstora företag och genomsyras av de fyra grundläggande perspektiven - innovativ ingenjörskonst (med yrkeslivsanknytning), affärs- mässighet (med kretsloppstänkande), ledarskap och kommunikation (med färdighetsträning) och internationalisering (med Europainriktning). Särskild vikt skall läggas vid att utbilda och vidareutbilda ledare för industriellt innovativt förnyelsearbete i mindre och medelstora företag och organisa- tioner.
Konceptet innehåller en grundutbildning på 120 poäng med sex inriktningar inom maskin-, elektro-, data- och byggnadsteknik tydligt inriktade mot yrkeslivet i regionen. Samtidigt skall de vara nationellt gångbara och leda till (högskole-) ingenjörsexamen och teknologie kandidat- examen. Dessutom planeras påbyggnadsutbildningar på 60 poäng som leder till magisterexamen i industriell ekonomi med inriktning mot entreprenörskap samt innovationsteknik med inriktning mot produktutveckling och industriell design. Påbyggnadsprogrammen planeras starta höstterminen 1998 och ge en utbildningsnivå på 180 poäng som helt motsvarar civilingenjörsnivån med uppbyggnad i två steg med kandidat och magister enligt internationellt mönster och inriktat mot arbete i mindre och medelstora företag. Denna tvåstegsutbildning kan i framtiden behöva ges benämningen civilingenjörsexamen för att få tillräcklig status bland såväl studenter som företag.
Förutsättningarna för att genomföra en ingenjörsutbildning som är inriktad mot arbete i mindre företag är stora vid Ingenjörshögskolan i Jönköping för att inte säga unika tack vare regionens företagsstruktur och ett redan etablerat samarbete med företag genom fadderverksamhet. Andra vägande skäl är att utbildningen av dessa ingenjörer kan göras i nära samarbete med övriga utbildningsbolag vid Högskolan i Jönköping, den Internationella Handels- högskolan, som är starkt profilerad mot entreprenörskap i mindre och medelstora företag samt Högskolan för Lärarutbildning och Kommunikation, som har en omfattande kommunikationsutbildning.
Således kan konstateras att behovet av en utbyggnad av högskole- ingenjörsutbildningen i Jönköpings län är otvetydigt och att förutsättningarna för en utbyggnad är goda vid Ingenjörshögskolan i Jönköping. Beredskap för expansion av såväl den treåriga ingenjörsutbildningen som vidareut- bildningen av yrkesverksamma finns redan till hösten 1996.
Vi anser mot bakgrund av den anförda att Högskolan i Jönköping skall ges hög prioritet vid fördelningen av nya teknikutbildningsplatser i regeringens aviserade förslag om permanent utbyggnad av naturvetenskapliga och tek- niska utbildningar. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering av Högskolan i Jönköping vid fördelning av teknikutbildningsplatser.
Stockholm den 21 november 1995
Åke Gustavsson (s) Margareta Andersson (c) Catarina Rönnung (s) Martin Nilsson (s) Carina Hägg (s) Margareta Sandgren (s)