med anledning av prop. 1995/96:90 Registerbaserad folk- och bostadsräkning år 2000 m.m.
Regeringen föreslår i prop 1995/96:90 att det skapas ett
centralt lägenhetsregister för registrering av boendet i landet.
En avsikt med förslaget är att möjliggöra utförande av folk-
och bostadsräkningar utan hörande av medborgarna.
Vi delar inte regeringens bedömning att propositionen inte har effekter som
är integritetskränkande. Tvärtom, den är oerhört integritetskränkande om
konsekvenserna dras fullt ut. Den tillåter dels en noggrann kartläggning och
datorisering av medborgarnas boende i syfte att genomföra folk- och
bostadsräkningar, dels ger den underlag till att genomföra olika undersök-
ningar och forskning som kan hänföras till samhällsplanering i stort - och det
mesta kan ju faktiskt hänföras till samhällsplanering. Med den precision som
uppnås med lägenhetsbeteckning i adressen behöver man inte längre
personnummer i t ex kund- och medlemsregister: Redan postadressen
upplyser om hur/var man (eller kvinna) bor tillsammans eller var för sig.
Sambearbetning med avidentifierade register typ lägenhetsregister och
byggnadsregister förenklas avsevärt.
Regeringen skriver själv att en felaktig lägenhetsuppgift kan medföra
olägenheter för den enskilde och därmed kränka den personliga integriteten.
Men några praktiska slutsatser av detta drar inte regeringen. Även om en
persons adress och folkbokföringsfastighet i nuläget normalt inte anses som
en känslig uppgift är vi i ett annat läge den dag som lägenhetsbeteckningen
upplyser om boendeform för alla och envar. Och när de som bor i lägenhet
kan sammanställas hushållsvis via postadressen.
Förslagen i propositionen kan vid en genomläsning förefalla okontro-
versiella och relativt harmlösa. Men Folkpartiet anser att regeringen gång på
gång lägger fram förslag som vart och ett kan tyckas harmlösa. Tillsammans
ger dessa förslag en inlåsning i system och tänkande som på sikt fungerar
som en tvångströja för medborgarna. Myndigheter tar sedan som en
självklarhet att alla personliga uppgifter om medborgarna skall finnas i
dataregister och utvecklar därmed inte en myndighetsrespekt för med-
borgarnas personliga integritet. Vi anser att detta regeringens förslag
tillsammans med andra tidigare förslag visar att regeringen saknar en
genomtänkt strategi för att värna den personliga integriteten. I propositionen
framgår klart att integritet är helt ute för närvarande. Så måste vi tyda bl a
det
som regeringen skriver på sid 19, andra stycket, "Efterfrågan och behov bör
styra vilka uppgifter som skall ingå inom ramen för den registerbaserade
lösningen år 2000".
Inrättande av ett register av denna typ gör det möjligt att vid tid till annan
utföra kontrollerande bearbetningar av och samkörningar med uppgifter om
medborgarna på ett sätt som nära nog helt överensstämmer med vad som i
början av 1980-talet lades fram i form av det s.k. Fobalt-förslaget. Detta
förslag möttes då av en sådan intensiv kritik från allmänhet och experter att
dåvarande regering fann för gott att slopa detsamma och i stället inrätta en
kommitté för vidare analys av de berörda frågorna, den s.k. FoB 85-
kommittén, samtidigt som man fortsatte de manuella folkräkningarna.
Folkpartiet liberalerna hävdade i detta utredningsarbete vid 1980-talets mitt
att folk- och bostadsräkningar principiellt borde utföras vart tionde år i
stället
för vart femte år som lagen då föreskrev. Vi hävdade också att folk- och
bostadsräkningar borde bygga på ett insamlande av ett antal personuppgifter
direkt från medborgarna. Som skäl till detta ställningstagande hänvisade vi
från Folkpartiet till att det måste anses som viktigt att i möjligaste mån låta
medborgarna själva ta ställning till hur uppgifter om bl.a. deras boende
insamlas och används.
Folkpartiet liberalerna står fast vid denna huvudprincip och vill här upprepa
att det måste anses minst sagt olämpligt och att sätta en total person-
uppgiftsinsyn i händerna på myndigheterna utan hörande av medborgarna. Vi
avstyrker alltså inrättande av det nu aktuella registret.
Ett skäl som åberopas för inrättande av det föreslagna lägenhetsregistret är
att det skulle kunna bli kostnadsbesparande för samhället i stort, inte vid
första tillfället till folkräkning utan senare. Vi vill från Folkpartiet
liberalerna
instämma i att vissa besparingar för statskassan i samband med utförande av
folk- och bostadsräkningar med hjälp av ett centralt lägenhetsregister
möjligen skulle kunna påräknas. Den fullständiga kalkylen över detta bör
dock även ta hänsyn dels till kommunernas kostnader, dels till vad RSV
skriver om att folkbokföring på lägenhet kräver betydande extra insatser
under genomförandet. Det finns också merkostnader som kan hänföras till
medborgarnas mer eller mindre spontana aktiviteter när de finner det
motiverat att uttrycka missnöje med registret genom att svara mindre
sanningsenligt. Det kan bli fråga om att analysera och besvara reaktioner och
protester från många medborgare. Det är inte uppenbart att registret med detta
i åtanke totalt sett är lika ekonomiskt intressant som enligt den kalkyl som
presenteras i propositionen.
I detta sammanhang vill vi från Folkpartiet hävda principen att det perfekt
kostnadseffektiva samhället inte alltid är önskvärt i ett längre perspektiv. Det
finns anledning att påminna om debatten om Storebrorssamhället under
1970-talet och senare. Den centralisering som då förordades har visat sig
mindre önskvärd, trots att den i det kortare perspektivet möjligen kunde
hävdas vara kostnadsbesparande. Informationssamhället bör enligt vår
mening vara ett samhälle som inte i alla avseenden är matematiskt optimalt,
utan där hänsyn till medborgarna i ett antal avseenden motiverar samhälls-
insatser som inte är kostnadsfria.
En förutsättning för att det skall fungera i framtiden är att allmänheten vill
medverka och lämna korrekta uppgifter om lägenhet i flyttningsanmälan.
Några remissinstanser, bl.a. Riksskatteverket, uttrycker tvivel på detta. Det
gör de utifrån sin erfarenhet av att det redan i dag är problem med att de
flyttande inte anger fastighetsbeteckning till inflyttningsfastigheten.
Man kan här exemplifiera med att referera till den deltagande demokratin.
Denna kan enligt vår mening inte vara helt kostnadsfri för samhället. Det är
enligt vår mening motiverat med vissa samhällsinsatser för att möjliggöra en
dialog mellan medborgare och samhälle, som grund för medborgarnas
demokratiska deltagande. Sådana insatser kan t.ex. omfatta grundläggande
utbildning i samhällsfrågor samt spridning av samhällsinformation och poli-
tisk upplysning till medborgarna vid många tillfällen. I det optimala sam-
hället skulle det räcka med samhällsstödd politisk information just före val.
Vi vill förorda ett mindre optimalt och hänsynsfullare samhälle där med-
borgarna står i samhällets sociala centrum i stället för byråkratin och den
kostnadsminimerande myndigheten.
Folkpartiet liberalerna har medverkat i en rad utredningar om folk- och
bostadsräkning under de senaste årtiondena, alltifrån Fobalt till FoB-
kommissioner. Vi är inte motståndare till personbunden information om den
enskilde, ett modernt samhälle har legitima behov av sådan. Men dessa
legitima samhällsbehov av individinformation måste balanseras av en
uttrycklig och i praktiken visad respekt för den enskildes personliga
integritet.
Vi måste vara mycket medvetna om att den tekniska utvecklingen kan
användas i syften som inte har medborgarnas personliga integritet som mål.
Det är riksdagen som måste vara banerförare för personlig integritet.
Inrättande av ett centralt lägenhetsregister som det i prop 1995/96:90
föreslagna strider mot Folkpartiet liberalernas grundtankar om att samhällets
användning av registrerad information om den enskilde i möjligaste mån skall
ske först efter hörande och delaktighet av den enskilde, och med
medborgarens samtycke.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår proposition 1995/96:90 i den del som rör
inrättande av ett centralt lägenhetsregister,
2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, avslår proposition
1995/96:90.
Stockholm den 15 november 1995
Anne Wibble (fp)
Karin Pilsäter (fp)
Lars Leijonborg (fp)
Margitta Edgren (fp)