Regeringen föreslår i prop 1995/96:90 att det skapas ett centralt lägenhetsregister för registrering av boendet i landet. En avsikt med förslaget är att möjliggöra utförande av folk- och bostadsräkningar utan hörande av medborgarna.
Vi delar inte regeringens bedömning att propositionen inte har effekter som är integritetskränkande. Tvärtom, den är oerhört integritetskränkande om konsekvenserna dras fullt ut. Den tillåter dels en noggrann kartläggning och datorisering av medborgarnas boende i syfte att genomföra folk- och bostadsräkningar, dels ger den underlag till att genomföra olika undersök- ningar och forskning som kan hänföras till samhällsplanering i stort - och det mesta kan ju faktiskt hänföras till samhällsplanering. Med den precision som uppnås med lägenhetsbeteckning i adressen behöver man inte längre personnummer i t ex kund- och medlemsregister: Redan postadressen upplyser om hur/var man (eller kvinna) bor tillsammans eller var för sig. Sambearbetning med avidentifierade register typ lägenhetsregister och byggnadsregister förenklas avsevärt.
Regeringen skriver själv att en felaktig lägenhetsuppgift kan medföra olägenheter för den enskilde och därmed kränka den personliga integriteten. Men några praktiska slutsatser av detta drar inte regeringen. Även om en persons adress och folkbokföringsfastighet i nuläget normalt inte anses som en känslig uppgift är vi i ett annat läge den dag som lägenhetsbeteckningen upplyser om boendeform för alla och envar. Och när de som bor i lägenhet kan sammanställas hushållsvis via postadressen.
Förslagen i propositionen kan vid en genomläsning förefalla okontro- versiella och relativt harmlösa. Men Folkpartiet anser att regeringen gång på gång lägger fram förslag som vart och ett kan tyckas harmlösa. Tillsammans ger dessa förslag en inlåsning i system och tänkande som på sikt fungerar som en tvångströja för medborgarna. Myndigheter tar sedan som en självklarhet att alla personliga uppgifter om medborgarna skall finnas i dataregister och utvecklar därmed inte en myndighetsrespekt för med- borgarnas personliga integritet. Vi anser att detta regeringens förslag tillsammans med andra tidigare förslag visar att regeringen saknar en genomtänkt strategi för att värna den personliga integriteten. I propositionen framgår klart att integritet är helt ute för närvarande. Så måste vi tyda bl a det som regeringen skriver på sid 19, andra stycket, "Efterfrågan och behov bör styra vilka uppgifter som skall ingå inom ramen för den registerbaserade lösningen år 2000".
Inrättande av ett register av denna typ gör det möjligt att vid tid till annan utföra kontrollerande bearbetningar av och samkörningar med uppgifter om medborgarna på ett sätt som nära nog helt överensstämmer med vad som i början av 1980-talet lades fram i form av det s.k. Fobalt-förslaget. Detta förslag möttes då av en sådan intensiv kritik från allmänhet och experter att dåvarande regering fann för gott att slopa detsamma och i stället inrätta en kommitté för vidare analys av de berörda frågorna, den s.k. FoB 85- kommittén, samtidigt som man fortsatte de manuella folkräkningarna.
Folkpartiet liberalerna hävdade i detta utredningsarbete vid 1980-talets mitt att folk- och bostadsräkningar principiellt borde utföras vart tionde år i stället för vart femte år som lagen då föreskrev. Vi hävdade också att folk- och bostadsräkningar borde bygga på ett insamlande av ett antal personuppgifter direkt från medborgarna. Som skäl till detta ställningstagande hänvisade vi från Folkpartiet till att det måste anses som viktigt att i möjligaste mån låta medborgarna själva ta ställning till hur uppgifter om bl.a. deras boende insamlas och används.
Folkpartiet liberalerna står fast vid denna huvudprincip och vill här upprepa att det måste anses minst sagt olämpligt och att sätta en total person- uppgiftsinsyn i händerna på myndigheterna utan hörande av medborgarna. Vi avstyrker alltså inrättande av det nu aktuella registret.
Ett skäl som åberopas för inrättande av det föreslagna lägenhetsregistret är att det skulle kunna bli kostnadsbesparande för samhället i stort, inte vid första tillfället till folkräkning utan senare. Vi vill från Folkpartiet liberalerna instämma i att vissa besparingar för statskassan i samband med utförande av folk- och bostadsräkningar med hjälp av ett centralt lägenhetsregister möjligen skulle kunna påräknas. Den fullständiga kalkylen över detta bör dock även ta hänsyn dels till kommunernas kostnader, dels till vad RSV skriver om att folkbokföring på lägenhet kräver betydande extra insatser under genomförandet. Det finns också merkostnader som kan hänföras till medborgarnas mer eller mindre spontana aktiviteter när de finner det motiverat att uttrycka missnöje med registret genom att svara mindre sanningsenligt. Det kan bli fråga om att analysera och besvara reaktioner och protester från många medborgare. Det är inte uppenbart att registret med detta i åtanke totalt sett är lika ekonomiskt intressant som enligt den kalkyl som presenteras i propositionen.
I detta sammanhang vill vi från Folkpartiet hävda principen att det perfekt kostnadseffektiva samhället inte alltid är önskvärt i ett längre perspektiv. Det finns anledning att påminna om debatten om Storebrorssamhället under 1970-talet och senare. Den centralisering som då förordades har visat sig mindre önskvärd, trots att den i det kortare perspektivet möjligen kunde hävdas vara kostnadsbesparande. Informationssamhället bör enligt vår mening vara ett samhälle som inte i alla avseenden är matematiskt optimalt, utan där hänsyn till medborgarna i ett antal avseenden motiverar samhälls- insatser som inte är kostnadsfria.
En förutsättning för att det skall fungera i framtiden är att allmänheten vill medverka och lämna korrekta uppgifter om lägenhet i flyttningsanmälan. Några remissinstanser, bl.a. Riksskatteverket, uttrycker tvivel på detta. Det gör de utifrån sin erfarenhet av att det redan i dag är problem med att de flyttande inte anger fastighetsbeteckning till inflyttningsfastigheten.
Man kan här exemplifiera med att referera till den deltagande demokratin. Denna kan enligt vår mening inte vara helt kostnadsfri för samhället. Det är enligt vår mening motiverat med vissa samhällsinsatser för att möjliggöra en dialog mellan medborgare och samhälle, som grund för medborgarnas demokratiska deltagande. Sådana insatser kan t.ex. omfatta grundläggande utbildning i samhällsfrågor samt spridning av samhällsinformation och poli- tisk upplysning till medborgarna vid många tillfällen. I det optimala sam- hället skulle det räcka med samhällsstödd politisk information just före val. Vi vill förorda ett mindre optimalt och hänsynsfullare samhälle där med- borgarna står i samhällets sociala centrum i stället för byråkratin och den kostnadsminimerande myndigheten.
Folkpartiet liberalerna har medverkat i en rad utredningar om folk- och bostadsräkning under de senaste årtiondena, alltifrån Fobalt till FoB- kommissioner. Vi är inte motståndare till personbunden information om den enskilde, ett modernt samhälle har legitima behov av sådan. Men dessa legitima samhällsbehov av individinformation måste balanseras av en uttrycklig och i praktiken visad respekt för den enskildes personliga integritet. Vi måste vara mycket medvetna om att den tekniska utvecklingen kan användas i syften som inte har medborgarnas personliga integritet som mål. Det är riksdagen som måste vara banerförare för personlig integritet.
Inrättande av ett centralt lägenhetsregister som det i prop 1995/96:90 föreslagna strider mot Folkpartiet liberalernas grundtankar om att samhällets användning av registrerad information om den enskilde i möjligaste mån skall ske först efter hörande och delaktighet av den enskilde, och med medborgarens samtycke.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår proposition 1995/96:90 i den del som rör inrättande av ett centralt lägenhetsregister, 2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, avslår proposition 1995/96:90.
Stockholm den 15 november 1995
Anne Wibble (fp) Karin Pilsäter (fp) Lars Leijonborg (fp) Margitta Edgren (fp)