med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling
I den ovan angivna tillväxtpropositionen anger regeringen att
kompetenshöjande åtgärder är en viktig del i
åtgärdsarsenalen för att skapa ökad tillväxt i landet. Antalet
högskoleplatser bör därför öka. I propositionen anges också
en klar utbyggnadsinriktning mot de mindre och medelstora
högskolorna. Tre geografiska områden prioriteras särskilt.
Det är utbyggnader i sydöstra Sverige jämte Bergslagen och
mellersta Norrland. Det är ett mycket glädjande besked och
en logisk slutsats för att nå så effektiva resultat som möjligt i
tillväxtfrämjande syfte.
Utbildning och andra kompetenshöjande åtgärder är rent generellt av
avgörande betydelse för en fortsatt utveckling av Sverige och en förutsättning
för långsiktigt hög och hållbar tillväxt.
De mindre högskolorna är därvid särskilt intressanta i tillväxt-
sammanhanget. De är viktiga motorer för den regionala utvecklingen och en
viktig del av infrastrukturen. Så gäller inte minst för högskolan i Kalmar.
Högskolan där kan bidra och bidrar mycket aktivt till den dynamik och
utveckling som är nödvändig i en region av relativt låg tillväxt som den i
sydöstra Sverige där Kalmar län utgör en väsentlig del.
En satsning på fler fasta utbildningsplatser vid Högskolan i Kalmar har en
särskilt hög tillväxtpotential i sig. Länet är ett typiskt låglönelän. Länets
andel
av eftergymnasiala utbildningsplatser för minst treårig eftergymnasial
utbildning är bland de lägsta i landet. Detsamma gäller för antalet hög-
skoleutbildade. Utbildningsnivån inom industrin är låg. Kompetensstrukturen
i företagen behöver stärkas. Andelen arbetskraft inom industrin med
högskoleutbildning har under senare år minskat i länet medan den generellt
för riket ökat. Andelen högutbildade tekniker inom industrin är relativt sett
också låg. Ett ökat antal fasta högskoleplatser och ökade fasta lokala
forskningsresurser skulle ge en kraftig hävstångseffekt för tillväxten i
regionen och därmed höja landets samlade tillväxtpotential.
Lämplig profil
Enligt propositionen skall teknik och naturvetenskap
förstärkas på alla nivåer. Högskolan i Kalmar har just en
sådan profil. Vid Högskolan i Kalmar finns dessutom
sjöbefälsutbildningarna, språk och kultur, pedagogik och
metodik och samhällskunskap med metodik. Dessutom finns
enheten för medieutbildning och FOJO-fortbildning av
journalister. Lärarutbildningen är särskilt viktig i ett
perspektiv där en satsning på kompetenshöjande åtgärder
skall göras. För sådana åtgärder krävs ytterligare
lärarresurser. Särskilt viktigt är det med lärare som har teknik
och naturvetenskap som undervisande ämnen. En sådan
utbildningsinriktning finns vid högskolan i Kalmar.
Ytterligare resurser för fördjupning och fler
utbildningsplatser inom detta område är där angeläget och
fyller väl propositionens tillväxtintentioner.
När det gäller samhällsvetenskap med ekonomi finns det särskilt anledning
att uppmärksamma turismen i länet. Enligt propositionen är det också ett
viktigt område som kan ge ökad tillväxt. För Kalmar läns vidkommande är
turistnäringen en stor och betydelsefull näring med tillväxtpotential.
Turismens lokala förankring är en av orsakerna till att turistutbildningen vid
högskolan en gång startades som den första i landet. En utbyggnad står väl i
linje med propositionens krav.
Även företagsekonomi, management och IT som också är en del av
högskolans profil med rättighet att ge magisterexamen är intressant både ur
ett regionalt men också ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Till
dessa profilområden kommer mediautbildningarna. Det utbildningsutbud som
finns i Kalmar ligger således väl i linje med propositionens syftemål. En
komplettering och förstärkning av Kalmar högskolas profil blir därmed ett
effektivt, resursmässigt och följdriktigt sätt att förstärka högskolans samlade
nationella roll och landets tillväxt. Därför måste de utpekade högskolorna
som Kalmar Högskola helt följdriktigt ges ett procentuellt större antal fasta
högskoleplatser och fasta forskningsresurser.
Forskningsanknytningen
Den avgjort viktigaste frågan för de små högskolorna
generellt och inte minst Kalmar Högskola i synnerhet är
möjligheterna att knyta ihop grundutbildningen och
forskningen. Genom att knyta ihop forskning och
grundutbildning och ge högskolan i Kalmar mer fasta
forskningsresurser kan högskolan stärkas både som
utbildningsenhet och som tillväxtmotor, regionalt och
nationellt. Ökade forskningsresurser stimulerar
grundutbildningen och möjliggör för studerande som avslutat
grundutbildningen att fortsätta som forskare vid Kalmar
Högskola.
Då samtliga forskare innehar universitetslektorat med undervisning på alla
nivåer inom grundutbildningen och att undervisningen ingår i
doktorandtjänsten blir grundutbildningen automatiskt forskningsanknuten -
nya forskningsresultat liksom ny forskningsmetodik delges studenterna. Som
ett resultat av väl fungerande forskningsanknuten grundutbildning kan
nämnas att 60 % av de examinerade studenterna från utbildningen inom
Biomedicinsk kemi (140-160 p) vid högskolan i Kalmar går vidare till
forskarutbildning vid svenska universitet och högskolor, däribland
naturligtvis den egna högskolan. Ökade forskningsresurser är mycket
angeläget eftersom länet i dag har en utflyttning av den lilla population av
högutbildad arbetskraft som redan finns.
Knytning av ökade forskningsinsatser till högskolan i Kalmar ger möjlighet
till en inriktning av forskningen mot lokala och regionala problemställningar
som kan eliminera de tillväxtproppar som kan finnas i en felaktig struktur och
mycket annat. Ökade forskningsinsatser kan därmed utgöra ett stöd för
regionens näringsliv och därmed för regionen som helhet. Ökad satsning på
forskning vid Kalmar Högskola skulle också stimulera till att på sikt öka
utbudet av högre utbildad arbetskraft inom industrin och andra branscher
inom regionen. Vid högskolan i Kalmar har inte minst forskningen kring den
marina miljön tilldragit sig berättigat intresse. I samarbete med andra bedrivs
redan ett framgångsrikt arbete.
Nuvarande forskning och inriktning
Vid högskolan i Kalmar har 20 forskningsprojekt tilldelats
sammanlagt 6,5 miljoner kronor. Projekten leds av 17
forskarutbildade lektorer som tilldelats lönemedel mellan 20
och upp till 90 % forskningstjänst. Medlen har även
finansierat sammanlagt 8 doktorandtjänster, av vilka 6
tillkommit under läsåret 94/95 och 3 labingenjör-
/laboratorieassistent-tjänster. Flertalet forskningsprojekt har
bedrivits i nätverkssamarbete. Medlen har även uttnyttjats för
finansiering av nätverkspartners forskningsaktiviteter vid
högskolan i Kalmar.
Högskolan inriktar sin forskning mot i huvudsak det naturvetenskapliga
området och då framförallt mot biomedicin/bioteknik och miljövetenskap.
Forskningsmiljöer har också börjat byggas upp framförallt inom
företagsekonomi-ledarskap, pedagogik, miljö- och energisystemanalys samt
industriell automation, varför nya profilområden kommer att etableras
framöver. Kvalitetssäkring i de forskningsprojekt i vilka en doktorand deltar
utgörs av att en professor vid samarbetsinstitutionen är normalt handledare
för doktoranden vid sidan om högskolans projektledare. Två professors-
tjänster finns inrättade och fem är under uppbyggnad.
I dag finns forskningsresurser som finansierar forskningen det närmaste
läsåret. Någon långsiktig framförhållning av forskningsresurser existerar inte.
Detta försvårar den långsiktiga forskningsplaneringen. Det är viktigt att
forskningen kan ges resurser så att den kan byggas ut och ges denna mera
långsiktiga och stabila anknytning.
Medieutbildningen
Vid högskolan i Kalmar finns sedan 1987 en
medieutbildning. Programmet som organisatoriskt kommer
från institutet för fortbildning av journalister (FOJO) som
sedan länge bedrivits i Kalmar är på 120 poäng. Det är
mycket populärt bland landets studenter. Till de 30
utbildningsplatserna söker mellan 2 500 och 3 000 elever
varje höst. En välutrustad anläggning finns. Ett väl utvecklat
samarbete som oberoende skola finns med bl.a. TV4. SVT
har lokalredaktion i anslutning till institutionen. Ett
väldokumenterat behov av utbildningen finns. Ökad
professionalism krävs i produktionsledet när lokal
produktion skall utvecklas. Någon samordnad utbildning för
TV-produktion finns inte i landet.
För närvarande ges en alldeles för låg stadsbidragsprocent per student till
denna utbildning. Utbildningen klassas i resurshänseende som samhälls-
vetenskap och teknik. Utbildningen kräver emellertid betydligt mer kvalifi-
cerade resurser, mer av handledarutbildning och mycket dyr teknik i
jämförelse med utbildningarna i den klassificering som för närvarande gäller
för anslagen. Medieutbildningen vid högskolan i Kalmar bör därför
omklassificeras ur resursfördelningssynpunkt. I annat fall finns risk för att
högskolan på sikt tvingas ge avkall på den fina kvalitet som för närvarande
kännetecknar denna utbildning vid högskolan ifråga. Medialinjen bör därför
få ett resurstillskott så att en utveckling av medieutbildningen kan ske vid
Kalmar Högskola.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbyggnad av högskoleutbildningen i Kalmar.