Beskattning av bilförmån
Beskattningen av tjänstebilar har stor betydelse för miljön. Det grundläggande problemet är att det inte finns något incitament för förmånstagaren att begränsa sin körning eller att välja bränslesnål bil. Att 30-50 procent av nybilsförsäljningen utgörs av tjänstebilar är en viktig anledning till att Sverige har en av Europas mest bränsletörstiga bilflottor.
Störst är problemet i Stockholm där 40 procent av trafiken i rusningstid utgörs av tjänstebilar. Om avdragsgilla biltullar införs blir det än mer fördelaktigt att ha tjänstebil jämfört med privat bil.
Förändrad beskattning av tjänstebilar skulle bidra till att begränsa biltrafiken och därmed minska behovet av nya vägar betydligt. Därmed skulle stat och kommun spara flera miljarder kronor.
I december 1993 beslutade riksdagen att hos regeringen begära en skyndsam utredning av bilförmånsbeskattningen för beslut under 1994. Ännu har ingen utredning presenterats. Därför är det hög tid att riksdagen ånyo hos regeringen begär förslag om nya regler för beskattning av förmånsbil.
Ett nytt skattesystem bör ge samma incitament för att begränsa bilkörning, och välja bränsleeffektiv bil, som privat bilägande. Ett rimligt alternativ är att dagens förmånstagare använder privat bil och skriver reseräkningar på sina tjänsteresor. Med kraftigt höjd förmånsbeskattning motsvarande 4 000 mils privat körning kommer flertalet förmånstagare att välja privat bilägande istället för förmånsbil. Ett annat alternativ är att privata resor med tjänstebilar deklareras för sig och beskattas på ett rimligt sätt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändrad beskattning av tjänstebilar i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 21 november 1995
Elisa Abascal Reyes (mp) Gudrun Lindvall (mp) Eva Goës (mp) Yvonne Ruwaida (mp) Barbro Johansson (mp)