med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling
Utbildning för regional
utveckling
Teknisk högskoleutbildning
Satsningar på utbildning och kompetensutveckling spelar en
tung roll i regeringens tillväxtproposition. Där framgår det
stora behovet av satsningar på det teknisk-naturvetenskapliga
området och utbildningens avgörande betydelse för den
regionala utvecklingen.
Vi ser med tillfredsställelse att regeringen har ambition att bygga ut den
teknisk-naturvetenskapliga högskoleutbildningen och använda utbildnings-
politiken som ett av flera instrument för att bidra till förnyelse och
utveckling
i Bergslagen och västra Mälardalen. Örebro län i Mälardalens västra del och
Bergslagen tillhör landets industritätaste regioner.
Länet har tillsammans med angränsande delar av Bergslagen genomgått en
omfattande strukturomvandling, som fortfarande präglar arbetsmarknaden.
Här har viktiga framtidssatsningar gjorts bland annat inom miljö- och
elektronikområdet, men möjligheterna till utveckling begränsas av att andelen
tekniskt högskoleutbildade är låg.
Örebro län tillhör de industritätaste länen i landet. Ungefär 20 % av den
vuxna befolkningen i Örebro län har teknisk eller naturvetenskaplig
utbildning (inklusive utbildning för industri och hantverk). Det är ungefär
samma andel som gäller för riket i övrigt. Ändå skiljer sig Örebro län från
genomsnittet på så sätt att utbildningsnivån bland dem med teknisk och
naturvetenskaplig utbildning ligger betydligt lägre än för riket i övrigt. I
hela
landet är andelen med eftergymnasial utbildning (inom det teknisk-
naturvetenskapliga området) 24 %. I Örebro län är motsvarande andel bara 17
%.
Särskilt markant är bristen på civilingenjörer. Andelen civilingenjörer i
befolkningen uppgår i Örebro län till 0,33 % mot ett riksgenomsnitt på
0,74 %. Det kan jämföras med t.ex. Östergötlands och Västmanlands län, där
andelen civilingenjörer 0,91 % respektive 0,94 %. För Östergötland spelar
den tekniska högskolan i Linköping en avgörande roll, medan Västmanlands
närhet till teknisk-naturvetenskaplig utbildning i Stockholm och Uppsala
säkert haft stor betydelse.
Högskolan i Örebro har växt fram ur den gamla universitetsfilialen.
Högskolan med sina 7.500 studenter bedriver forskning och kvalificerad
utbildning inom främst samhällsvetenskapliga, humanistiska och konst-
närliga områden, lärarutbildning, numera också inom vårdvetenskap och
omsorg. Örebros läge i landets demografiska mittpunkt och en god
studiemiljö har medfört att studentstaden Örebro har hög attraktionskraft och
att det finns stort intresse för många av högskolans riksrekryterande
utbildningar.
Vid högskolan finns också teknisk och naturvetenskaplig utbildning vilken
omfattar drygt 10 % av verksamheten, med bl.a. naturvetenskapligt program
fem ingenjörsprogram med tyngdpunkt på data och elektronik, där också
magisterkompetens finns samt basårsutbildning.
Den tekniska och naturvetenskapliga utbildningen vid högskolan har av
historiska skäl varit mindre omfattande, men befinner sig nu under stark
expansion. I samverkan med universitetet i Linköping genomförs också
civilingenjörsutbildning. Utbildning inom kombinationen teknik-ekonomi
förbereds. Forskning inom miljöområdet (miljöfarligt avfall) har inletts med
hjälp av särskilt vetenskapligt prövat stöd och magisterutbildningar inom
såväl naturvetenskap som samhällsvetenskap i anslutning härtill förbereds. I
nära samverkan med näringslivet i länet förbereds en vidare utbyggnad av
den tekniska högskoleutbildningen.
Kvalificerad industriell kompetens inom miljöområdet - bland annat
SAKAB, Bofors, Regionsjukhuset i Örebro med flera stora industrier -
skapar goda förutsättningar för satsningar inom miljösektorn. I länet finns
också bl.a. genom Ericsson spetskompetens på elektronikområdet.
Örebros läge i det inland som har ett av landets största behov av ökad
kompetens inom det tekniskt-naturvetenskapliga området gör att mycket
starka skäl talar för en prioritering av utbildningarna just i Örebro. Detta
förstärks av att Örebro är lättillgängligt för de delar inom och utanför länet,
som har de största utbildningsbehoven. Inom en tiomilsradie från Örebro bor
1 miljon svenskar, och halva landets befolkning bor inom en tjugomilsradie
från Örebro.
Det som långsiktigt kommer att vara avgörande för utbyggnaden av den
tekniska högskoleutbildningen i landet som helhet blir möjligheterna till
rekrytering av studenter. Här krävs som framgår av propositionen
utvecklingsarbete på grund- och gymnasienivå och satsningar på det teknisk-
naturvetenskapliga basåret, men också förändringar i den tekniska
högskoleutbildningen som ökar dess attraktivitet för nya grupper.
Nyetablering av teknisk högskola i en högskolemiljö med god förankring i
samhällsvetenskaper, humaniora och vårdvetenskaper skulle öka möjlig-
heterna att förnya den tekniska utbildningen och bland annat göra den mer
attraktiv för kvinnor. Kvinnornas intresse för utbildning inom miljösektorn
visar t.ex. att där finns ett starkt intresse av att delta i teknisk utveckling
om
den kan förenas med ett samhälls- och humanistiskt perspektiv.
Vi vill mot bakgrund av vad ovan anförts framhålla vikten av att regeringen
i en slutlig prövning av lokalisering av teknisk utbildning i
Bergslagen/Mälardalen väger in de möjligheter för utveckling och god
utbildning en lokalisering till Örebro skulle innebära.
Kvalificerad teknisk
yrkesutbildning
Regeringen möter i propositionen ett starkt behov av
kvalificerad yrkesutbildning på eftergymnasial nivå. Vi ser
det som en allvarlig brist i det svenska utbildningssystemet
att kvalificerad yrkesutbildning vid sidan om ungdomsskolan
nästan helt har varit hänvisad till olika former av - i sig
värdefull - arbetsmarknadsutbildning. Den yrkestekniska
högskoleutbildningen har under ett antal år spelat en
undanskymd roll i förhållande till satsningarna på de
traditionella högskoleutbildningarna och inte heller fått den
regionala spridning som svarar mot framtidens behov.
Såväl inom fackliga organisationer i Örebro län som på länsnivå har ett
starkt intresse för nya former av yrkesteknisk högskoleutbildning vuxit fram
och regionala diskussioner om behov och utformning påbörjats. Frågan om
etablering av YTH i Örebro län har också väckts i riksdagsmotioner från
länet. Bakgrunden är den omfattande industrisektorn i länet med stora
grupper industriarbetare, som har gedigen yrkeserfarenhet, men behöver
förnya och modernisera sin utbildning. Här finns också många ungdomar som
vill ha tillgång till en modern yrkesutbildning anpassad till framtidens
arbetsmarknad. Såväl Örebro som Karlskoga, Lindesberg och Hallsberg har
goda möjligheter att i samverkan med det lokala näringslivet erbjuda en
kreativ miljö för utveckling av kvalificerad yrkesutbildning. Här finns också
ett starkt engagemang för ett brett upplagt utvecklingsarbete, som på sikt kan
leda fram till att den kvalificerade yrkesutbildningen utvecklas i olika delar
av landet.
Vi vill mot bakgrund av ovanstående framhålla angelägenheten av att
regeringen prövar förutsättningarna för utveckling av kvalificerad
eftergymnasial utbildning i Örebro län samt möjligheterna för länet att delta i
försöksverksamhet för nya former av utbildning.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lokalisering av högre teknisk utbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utveckling av kvalificerad eftergymnasial
yrkesutbildning i Örebro län.
Stockholm den 21 november 1995
Inger Lundberg (s)
Anders Svärd (c)
Maud Björnemalm (s)
Hans Karlsson (s)
Håkan Strömberg (s)
Helena Frisk (s)
Nils-Göran Holmqvist (s)