med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling
Inledning
Makt handlar inte bara om antal, det handlar också om inflytande. I
Långtidsutredningen
finns en särskild bilaga som behandlar kvinnors roll i ekonomin. Där framhålls
att
ekonomisk makt bör ses som ett begrepp med flera dimensioner. Det handlar om
obetalt
respektive betalt arbete, löneskillnader, i vilken utsträckning kvinnor
respektive män är
beroende av offentliga transfereringar. Ekonomisk makt handlar också om vilket
inflytande kvinnor har på fördelningen av de ekonomiska resurserna, d.v.s.
möjligheten
att påverka hur pengarna fördelas.
Politiken har alltför länge utgått ifrån att det finns ett allmänt intresse -
ett intresse som är lika för de olika
klasserna och ett intresse som är lika för kvinnor och män. Men det finns inget
sådant allmänt intresse - klass
och kön är politiska dimensioner - inga sakområden som kan prioriteras eller
icke prioriteras. Vi bör därför
ständigt slå vakt om misstanken att det kan finnas en möjlighet att kvinnor har
andra åsikter och behov än män
och pröva våra förslag utifrån ett kvinno- respektive mansperspektiv.
Granskning ur ett
jämställdhetsperspektiv
I Direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa
jämställdhetspolitiska konsekvenser (Dir. 1994:124) står:
De förslag som läggs fram av kommittéer och särskilda utredare skall alltid
föregås av en analys och innehålla
en redovisning av hur förslagen kan förväntas påverka, direkt eller indirekt,
kvinnors respektive mäns villkor
och därmed förutsättningarna för jämställdhet mellan könen. Det gäller bl.a.
förslag som rör den ekonomiska
politiken, sysselsättningen, förhållandena inom arbetslivet, den sociala
välfärden inklusive hälso- och
sjukvårdsområdet och utbildningen. De brister i jämställdhet mellan kvinnor och
män som kan finnas på det
aktuella området skall också redovisas, liksom en bedömning av hur eventuella
hinder kan undanröjas.
Jämställdhetsaspekter skall också särskilt analyseras och redovisas vid förslag
om strukturförändringar i
samhället. Det handlar därvid dels om kvinnors och mäns möjligheter att påverka
den förändringsprocess som
följer av förslaget, dels vilka effekter strukturförändringen i sig kan
förväntas få för jämställdheten i stort och i
förekommande fall mellan enskilda kvinnor och män. Vid förslag till
omorganisationer eller bildandet av nya
myndigheter eller andra organ bör i de flesta fall en liknande analys och
redovisning göras.
Förslag om ny eller ändrad lagstiftning skall också analyseras och redovisas ur
ett jämställdhetsperspektiv
liksom förväntade effekter av olika budgetförslag för kvinnors och mäns
levnadsförhållanden.
Om kommittén eller utredaren bedömer att en analys och en redovisning ur ett
jämställdhetsperspektiv inte
kan göras på ett meningsfullt sätt till följd bl. a. av utredningsuppdragets
eller ämnets karaktär, skall detta
anges och särskilt motiveras.
I regeringens proposition 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och
utveckling
föreslår regeringen ett antal nya utredningar. Man hänvisar också till sittande
utredningar. Propositionen, de sittande och de föreslagna utredningarna berör
kvinnor i
allra högsta grad, och samtliga områden - arbete, trygghet och utveckling - är
sådana
som omfattas av "jämställdhetsdirektivet". Sedan direktivet antogs har ett antal
kommittéer och utredningar lagt fram olika förslag. Genomförandegruppens
promemoria Ds 1995:41 Reformerat pensionssystem - lag om inkomstgrundad
ålderspension m m är ett sådant. I förslaget finns reformer som har betydelse
för den
ekonomiska jämställdheten men även förslag som för jämställdheten årtionden
tillbaka
t ex delad pensionsrätt, utformandet av pensionsrätt för barnår.
Genomförandegruppen
har inte följt direktiv 1994:124 - det finns vare sig en analys eller
redovisning av hur
förslagen påverkar jämställdheten mellan kvinnor och män.
En viktig uppgift för riksdagen måste vara att följa upp de beslut som fattats.
Direktivet till samtliga
kommittéer och särskilda utredare att redovisa jämställdhetspolitiska
konsekvenser är ett av de för
jämställdheten viktigaste direktiv som regeringen antagit. Vänsterpartiet anser
därför att varje sittande utredning
och kommitté och de i proposition 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och
utveckling föreslagna
kommittéer och utredningar och alla kommande kommittéer och utredningar skall få
tilläggsdirektiv att följa
jämställdhetsdirektivet.
Direktivet om att analysera alla förslag ur ett jämställdhetsperspektiv och
redovisa konsekvenserna för
jämställdheten mellan kvinnor och män bör utökas till att gälla även regeringens
propositioner.
Könsbaserad statistik
I Sverige finns hos de flesta företag och myndigheter en medvetenhet om den
könsbaserade statistikens betydelse för jämställdheten mellan kvinnor och män.
Könsbaserad statistik synliggör förhållandena mellan könen och visar på
missförhållanden som kan visa på könsdiskriminering. Könsbaserad statistik ger
viktig
information för dem som har att fatta beslut om t ex hur arbetslöshet, antalet
studerande
på N/T-linje på högskolan fördelar sig mellan könen.
Sedan regeringen tillträdde har fyra propositioner rörande ekonomin
presenterats, 1994/95:25 Vissa
ekonomisk-politiska åtgärder, 1994/95:100 Budgetpropositionen, 1994/95:150
Kompletteringspropositionen och
nu tillväxtpropositionen. Genomgående för dessa är att det saknas statistik
baserad på kön.
Vänsterpartiet anser att regeringen i fortsättningen i sina propositioner ska
presentera tabeller, diagram och
statistiska uppgifter baserade på kön. Där sådan statistik inte finns att tillgå
bör regeringen genom lämpliga
åtgärder genomföra att det i alla myndigheters uppgifter ingår att föra sådan
statistik.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om
jämställdhetsdirektivet som tilläggsdirektiv till alla statliga utredningar och
kommittéer,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att
jämställdhetsdirektivet utökas till att gälla alla propositioner,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om könsbaserad
statistik i alla propositioner.
Stockholm den 21 november 1995
Ulla Hoffmann (v)
Charlotta L Bjälkebring (v)
Ingrid Burman (v)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v)
Tanja Linderborg (v)
Maggi Mikaelsson (v)
Gudrun Schyman (v)
Eva Zetterberg (v)
Hanna Zetterberg (v)
Alice Åström (v)