I ett internationellt perspektiv ligger Sverige dåligt till när det gäller andelen högutbildade. Det är därför glädjande att regeringen i tillväxtpropositionen aviserar en kraftig utbyggnad av antalet permanenta utbildningsplatser på universitet och högskolor. Det totala antalet nya utbildningsplatser som nämns är 30 000. Vänsterpartiet har tidigare i motioner föreslagit motsvarande ökning.
Vi delar också regeringens uppfattning att utbyggnaden av de mindre och medelstora universiteten och högskolorna skall prioriteras. Det är vidare önskvärt att förslaget om utbildningar när det aktualiseras också har ambitionen att motverka den sociala snedrekryteringen och bidra till regional utveckling.
Linköpings universitet är etablerat som ett regionalt universitet. Dess verksamhet är inte enbart förlagd till Linköping utan också till andra orter i regionen. Vad som nu förestår är en satsning på både forskning och utbildning förlagd till Norrköping. En förutsättning för att detta ska kunna genomföras är dock att statsmakterna beviljar utvidgade ekonomiska ramar.
Norrköping har både kapacitet och behov av en utbyggd högre utbildning. Utbildningsnivån i Norrköping är i jämförelse med andra jämnstora kommuner lägst i landet. Mot bakgrund av den höga arbetslösheten och den socioekonomiska strukturen i kommunen är ambitiösa satsningar nödvändiga för att höja den totala utbildningsnivån. Processen att förändra en gammal industrikultur till högteknologisk industri tar tid, men den är av stor vikt för kommunens framtida utveckling. En avgörande faktor för nyetablering av företag är tillgången till ingenjörsutbildning. Norrköping behöver ett samlat kunnande inom forskning, utveckling, produktion och marknadsföring för att orten ska bli ett gynnsamt val för näringslivsverksamhet.
En utbyggnad i Norrköping bör i första hand gälla ingenjörsutbildningen vid ITU (Institutionen för teknisk utbildning). På ITU finns i dagsläget utbild- ningar upp till tekn.kand. med inriktning mot data/elektronik, elkraft/reglerteknik, bygg/anläggning och kemi med miljöinriktning. Den senare är en viktig resurs inom miljöområdet. Forskning saknas helt. Önske- mål finns nu om fördjupning av redan befintliga ämnesområden, särskilt inom bygg/anläggning/miljö.
Norrköping bär ännu prägeln av traditionell industristad - framförallt innerstaden domineras av de byggnader i vilka pappers- och textilindustrierna en gång var inhysta. Efter omfattande renoveringar och ombyggnader har helt nya verksamheter etablerats i lokalerna. Man kan med fog tala om ett kulturellt och pedagogiskt centrum. Nu vill Norrköpings kommun samla befintliga och framtida verksamheter i universitetets regi inom området. Utvecklingspotential finns för både undervisningslokaler och studentbostäder, samlade i en tilltalande och vacker miljö. Universitetets närvaro i innerstaden skulle accentueras, vilket säkert kan ha en positiv effekt på kommunens attraktivitet.
Ett antal av de statliga verken är lokaliserade till Norrköping. Närmare bestämt Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Kriminalvårdsverket, Invandrarverket och SMHI. SMHI planerar nu ett svenskt klimatmodellcentrum (SKMC). Om detta centrum blir verklighet innebär det en stark kompetenshöjning i regionen och dessutom blir ett samarbete med Tema vid Linköpings universitet naturligt. Ytterligare ett intressant område är säkerhetsforskning - och därtill kopplad utbildning - där humanistiska och samhällsvetenskapliga synsätt möter flygutvecklingen inom flyg, sjöfart, anläggning, energi- försörjning och avfallshantering. Här finns självfallet anledning att bygga upp både forskning och utbildning med särskilt fokus på Östersjön. Jag anser med hänvisning till det ovan anförda att 5 000 nya utbildningsplatser bör tillfalla Linköpings universitet fram till 2000.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nya utbildningsplatser vid Linköpings universitet.
Stockholm den 21 november 1995
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v)