Motion till riksdagen
1995/96:Fi44
av Carl-Johan Wilson (fp)

med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling


I denna motion föreslås att gymnasier erbjuds möjlighet att
anordna lokalt anpassade kurser i Matematik Kurs A,
Svenska Kurs A och Engelska Kurs A, vilka inte behöver ge
allmän behörighet för högskolestudier.
Läroplan med
kvalitetsförstärkningar
anpassade till verkligheten
I propositionen påpekas att den läroplansreform som
beslutats präglas av en kunskapssyn som inte skiljer på teori
och praktik, som betonar perspektiv och sammanhang och
som ser kunskap som en kombination av fakta, förståelse,
förtrogenhet och färdighet.
Jag har tidigare motionerat i detta ärende efter kontakt med erfarna lärare i
gymnasieskolan. Jag har uppfattat, att det bland gymnasielärare råder stor
besvikelse över att den nya läroplanen inte är anpassad till elevernas behov.
Jag anser, att vi måste anpassa gymnasieskolans studier till den verklighet i
vilken eleverna lever. En relevant kvalitetsförstärkning - för att använda
uttryck från den nu aktuella propositionen - borde innebära, att studierna
känns meningsfulla för de elever, som studerar i gymnasieskolan. Vi måste
acceptera, att elever har olika närmål för sina studier och att
förutsättningarna
för studier varierar - mellan personer och för olika skeden i livet. Därför är
det angeläget dels att gymnasieskolans grundkurser anpassas till elevernas
behov, dels att nya studiechanser erbjuds eleverna senare i livet.
Jag exemplifierar mitt förslag med matematikämnet, men jag förutsätter att
mina slutsatser är relevanta även för ämnena svenska och engelska.
Alla elever som börjar den nya gymnasieskolan måste läsa en
matematikkurs på 110 poäng (= 165 st 40-minuterslektioner). Denna kurs
skall ge formell behörighet till vissa högskolestudier. Matematiktrötta och
skoltrötta elever, som egentligen inte vill plugga utan vill arbeta med
händerna - och kanske hellre slutar skolan om de får jobb - uppfattar lätt
sådana studiekrav som exempel på förtryck från samhällets sida. De 165
lektionerna i matematik blir under sådana förutsättningar inte enbart
bortkastade, utan än värre: de befäster elevens ofta negativa uppfattning om
skolan. De förstärker också elevens uppfattning om sig själv som en person
för vilken utbildning är meningslös. Det finns också en grupp elever med
grava matematikproblem - kanske matematikens motsvarighet till dyslexi.
Också de eleverna får stora problem med gymnasiets krav på kurs A i
matematik.
Tanken att alla gymnasieelever skall erbjudas samma förutsättningar för
eftergymnasiala studier är förvisso god. Den som tror att de matematik-
ointresserade eleverna efter en Matematik Kurs A skall våga/vilja söka in på
en högskolelinje, där goda matematikkunskaper är nödvändiga, torde kunna
uppfattas som orealistiskt visionär. Kan man däremot få sådana elever att öka
sitt självförtroende genom att de inte föreläggs studiekrav, som de uppfattar
onödiga, ointressanta eller för svåra, kan de mycket väl längre fram i livet
vilja komplettera sina kunskaper genom vuxenstudier.
På Brinellskolan, gymnasieskola i Nässjö kommun, har ambitiösa
matematiklärare planerat en matematikkurs för "matematikointresserade"
elever, som ger dem redskap för deras verkliga liv. Kursen omfattar lika
många timmar som Matematik A, men innehåller sådana rubriker som
behandlar vardagsnära situationer: Vad kostar det att äga en bil? Vad kostar
det att flytta hemifrån? Hur deklarerar man? Vad innebär kontokort/-
avbetalning respektive att spara på banken? osv. Jag anser att en alternativ
matematikkurs enligt denna "Brinell-modell" bör erbjudas de gymnasie-
elever, som inte är intresserade av Matematik A. På motsvarande sätt bör
alternativa kurser erbjudas elever i svenska och engelska. Detta bör riksdagen
ge regeringen till känna.
Jag föreslår att försöksverksamhet får genomföras med alternativa kurser i
matematik, svenska och engelska. Det borde gå att organisera sådan
försöksverksamhet inom ramen för individuella program. En möjlighet till
sådan försöksverksamhet torde innebära en verklighetsanpassad kvalitets-
förstärkning av gymnasieskolan - i linje med propositionens ambitioner.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om alternativa gymnasiekurser i Matematik Kurs A,
Svenska Kurs A och Engelska Kurs A och att försöksverksamhet -
eventuellt inom ramen för individuella program - får genomföras med
sådana alternativa kurser som ej behöver ge allmän behörighet för
högskolestudier.

Stockholm den 21 november 1995
Carl-Johan Wilson (fp)