I denna motion föreslås att gymnasier erbjuds möjlighet att anordna lokalt anpassade kurser i Matematik Kurs A, Svenska Kurs A och Engelska Kurs A, vilka inte behöver ge allmän behörighet för högskolestudier.
Läroplan med kvalitetsförstärkningar anpassade till verkligheten
I propositionen påpekas att den läroplansreform som beslutats präglas av en kunskapssyn som inte skiljer på teori och praktik, som betonar perspektiv och sammanhang och som ser kunskap som en kombination av fakta, förståelse, förtrogenhet och färdighet.
Jag har tidigare motionerat i detta ärende efter kontakt med erfarna lärare i gymnasieskolan. Jag har uppfattat, att det bland gymnasielärare råder stor besvikelse över att den nya läroplanen inte är anpassad till elevernas behov.
Jag anser, att vi måste anpassa gymnasieskolans studier till den verklighet i vilken eleverna lever. En relevant kvalitetsförstärkning - för att använda uttryck från den nu aktuella propositionen - borde innebära, att studierna känns meningsfulla för de elever, som studerar i gymnasieskolan. Vi måste acceptera, att elever har olika närmål för sina studier och att förutsättningarna för studier varierar - mellan personer och för olika skeden i livet. Därför är det angeläget dels att gymnasieskolans grundkurser anpassas till elevernas behov, dels att nya studiechanser erbjuds eleverna senare i livet.
Jag exemplifierar mitt förslag med matematikämnet, men jag förutsätter att mina slutsatser är relevanta även för ämnena svenska och engelska.
Alla elever som börjar den nya gymnasieskolan måste läsa en matematikkurs på 110 poäng (= 165 st 40-minuterslektioner). Denna kurs skall ge formell behörighet till vissa högskolestudier. Matematiktrötta och skoltrötta elever, som egentligen inte vill plugga utan vill arbeta med händerna - och kanske hellre slutar skolan om de får jobb - uppfattar lätt sådana studiekrav som exempel på förtryck från samhällets sida. De 165 lektionerna i matematik blir under sådana förutsättningar inte enbart bortkastade, utan än värre: de befäster elevens ofta negativa uppfattning om skolan. De förstärker också elevens uppfattning om sig själv som en person för vilken utbildning är meningslös. Det finns också en grupp elever med grava matematikproblem - kanske matematikens motsvarighet till dyslexi. Också de eleverna får stora problem med gymnasiets krav på kurs A i matematik.
Tanken att alla gymnasieelever skall erbjudas samma förutsättningar för eftergymnasiala studier är förvisso god. Den som tror att de matematik- ointresserade eleverna efter en Matematik Kurs A skall våga/vilja söka in på en högskolelinje, där goda matematikkunskaper är nödvändiga, torde kunna uppfattas som orealistiskt visionär. Kan man däremot få sådana elever att öka sitt självförtroende genom att de inte föreläggs studiekrav, som de uppfattar onödiga, ointressanta eller för svåra, kan de mycket väl längre fram i livet vilja komplettera sina kunskaper genom vuxenstudier.
På Brinellskolan, gymnasieskola i Nässjö kommun, har ambitiösa matematiklärare planerat en matematikkurs för "matematikointresserade" elever, som ger dem redskap för deras verkliga liv. Kursen omfattar lika många timmar som Matematik A, men innehåller sådana rubriker som behandlar vardagsnära situationer: Vad kostar det att äga en bil? Vad kostar det att flytta hemifrån? Hur deklarerar man? Vad innebär kontokort/- avbetalning respektive att spara på banken? osv. Jag anser att en alternativ matematikkurs enligt denna "Brinell-modell" bör erbjudas de gymnasie- elever, som inte är intresserade av Matematik A. På motsvarande sätt bör alternativa kurser erbjudas elever i svenska och engelska. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Jag föreslår att försöksverksamhet får genomföras med alternativa kurser i matematik, svenska och engelska. Det borde gå att organisera sådan försöksverksamhet inom ramen för individuella program. En möjlighet till sådan försöksverksamhet torde innebära en verklighetsanpassad kvalitets- förstärkning av gymnasieskolan - i linje med propositionens ambitioner.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om alternativa gymnasiekurser i Matematik Kurs A, Svenska Kurs A och Engelska Kurs A och att försöksverksamhet - eventuellt inom ramen för individuella program - får genomföras med sådana alternativa kurser som ej behöver ge allmän behörighet för högskolestudier.
Stockholm den 21 november 1995
Carl-Johan Wilson (fp)