med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling

Fortsätt utbyggnaden av den högre utbildningen  även i
Västsverige.

Vi delar den allmänna synen på behovet och vikten av en fortsatt kraftig
utbyggnad av den högre utbildningen i Sverige som kommer till uttryck i
prop 1995/96:25. Vi håller också med om att en avsevärd del av de nya
utbildningsplatserna bör avse naturvetenskapliga och tekniska utbildningar
och att utbyggnaden bör ske främst vid de mindre och medelstora
högskolorna. Vi har emellertid en avvikande uppfattning vad gäller den
geografiska lokaliseringen och menar att motiven för en fortsatt utbyggnad
vid högskolorna i Västsverige är minst lika starka, som inom de områden som
utpekas i propositionen. Med Västsverige avses i detta sammanhang sex län:
Göteborgs och Bohus län, Hallands, Jönköpings, Skaraborgs, Älvsborgs samt
Värmlands län.

I Västsverige ligger två av landets tre minsta högskolor, nämligen
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla samt Högskolan i Skövde. Ett särskilt
ansvar bör tas för dessa båda mycket små högskolor i syfte att skapa
volymmässiga förutsättningar för en fortsatt god utveckling. Dessutom tillhör
många västsvenska kommuner den grupp som har den lägsta andelen
högutbildade i riket. Detta blir särskilt tydligt om man jämför kommuner av
samma storlek. Som exempel kan nämnas att utbildningsnivån i Borås är
lägst i riket bland kommuner med omkring 100 000 invånare.

Benägenheten att söka till högskolan har, som påpekats i propositionen,
ökat mycket kraftigt sedan ht 1991. Detta gäller i särskilt hög grad
Västsverige. I alla västsvenska län utom Göteborgs och Bohus län ökade
under tioårsperioden 1984/85-1993/94 den s k rekryteringstätheten (antalet
högskolenybörjare per invånare, oberoende av var studierna ägde rum) mer än
vad riksgenomsnittet ökade. Under en följd av år har vidare söktrycket
(antalet behöriga förstahandssökande per plats) till utbildningsprogrammen
vid de västsvenska högskolorna varit klart högre än vid övriga mindre och
medelstora högskolor och ofta överträffat söktrycket vid de mindre
universiteten. En bearbetning av VHS snabbstatistik av ansökningar inför ht
1995 visar att högskolorna i Borås, Halmstad, Jönköping, Kalmar och
Trollhättan/Uddevalla återigen är främst bland de mindre och medelstora
högskolorna vad gäller sökandetryck. Fyra av dessa fem högskolor återfinns i
Västsverige.

Detta mönster gäller även teknisk och naturvetenskaplig utbildning. Sett på
nationell nivå har utbyggnaden av ingenjörsutbildningen skett snabbare än
ökningen av antalet behöriga sökande. Antalet platser har i praktiken visat sig
större än antalet sökande, och åtskilliga utbildningsplatser har stått tomma vid
läsårets början. Det gäller emellertid inte ingenjörsprogrammen vid de
västsvenska högskolorna. Tvärtom har det här funnits gott om kvalificerade
sökande till många program och flera av högskolorna har gjort betydande
överintag. Denna tendens gäller även sökandetrycket till den särskilda N/T-
satsningen. Medan praktiskt taget samtliga högskolor i riket haft svårt att
fylla sina N/T-platser har flera av de västsvenska högskolorna t ex Borås och
Jönköping lyckats mycket väl och överträffat planeringstalen. Denna
kraftsamling på tekniskt inriktad grundutbildning har skett inom mycket
begränsade ekonomiska ramar och har tyvärr fått ske på bekostnad av
angelägna satsningar på fort- och vidareutbildning. Det är också så att alltför
små resurser har kunnat avsättas för utbildning i samhällskunskap och
humaniora t ex moderna språk.

En del av förklaringen till det höga söktrycket till de västsvenska
högskolorna är att utbyggnaden av antalet utbildningsplatser skett i långsam-
mare takt än i övriga landet. De snabba särskilda satsningarna i början av 90-
talet koncentrerades till universiteten och de traditionella stödområdena.
Ökningen av utbildningsutbudet i Västsverige har inte på långa vägar räckt
till för att möta det ökade intresset att söka till högskolan. En annan del av
förklaringen är att de västsvenska högskolorna driver ett antal nationellt unika
utbildningsprogram med stor attraktionskraft på studenter från hela landet.

Andelen studenter från andra delar av landet är hög, särskilt i jämförelse
med universiteten och de tekniska högskolorna som har en mer utpräglat
regional rekrytering.

En stor andel av utbildningsplatserna vid de västsvenska högskolorna,
särskilt de fyra högskolorna som inte har grundskollärarutbildning, är
inriktade mot näringslivet och de västsvenska högskolorna har genomgående
lagt stor vikt vid ett nära samarbete med näringslivet både i den egna
regionen och i riket i stort. Denna samverkan kommer till uttryck dels i
utbildningen, där t ex examensarbeten i mycket stor utsträckning genomförs i
samarbete med och med stöd av företag. Samverkan kommer också till
uttryck i ett snabbt expanderande forsknings- och utvecklingsarbete. Den nära
samverkan med företagen är säkerligen en av förklaringarna till att studenter
som avlagt examina vid de västsvenska högskolorna i så stor utsträckning
snabbt får jobb inom sitt kompetensområde. Uppföljningar en tid efter
studiernas slut ger klara belägg för detta.

Vi menar att det är viktigt att i större utsträckning än vad som framgår av
prop 1995/96:25 tillvarata den tillväxtpotential som finns vid de västsvenska
högskolorna. Det behövs för att stödja utvecklingen i en av Sveriges
viktigaste industriregioner med stor tonvikt på mindre och medelstora företag
men med mycket låg andel högutbildad personal.

Slutligen bör nämnas att samtliga högskolor i Västsverige inklusive
Göteborgs universitet och Chalmers under de senaste fem åren utvecklat en
omfattande formell och informell samverkan, ibland omnämnd som "det
västsvenska universitetet". Rektorerna träffas regelbundet för information och
samråd. Det har bildats ett "Högskoleråd för västsvensk forsknings-
samverkan" och ett västsvenskt distansutbildningskonsortium. Man samver-
kar vad gäller chefsutbildning och pedagogisk utbildning för lärare och man
samråder om utbildningsutbud, om sommaruniversitetskurser och om
utlokalisering av kurser till orter utanför högskoleorterna. Både Göteborgs
universitet och Chalmers Tekniska Högskola stöder aktivt uppbyggnad av
kvalificerad vetenskaplig ledning av grundutbildning och forskning vid de
västsvenska högskolorna.

Med anledning av vad som ovan anförts föreslår vi att utbyggnad av den
högre utbildningen vid de mindre och medelstora högskolorna i Västsverige
ges hög prioritet vid fördelningen av de nya utbildningsplatser som aviseras i
prop 1995/96:25.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nya utbildningsplatser till de mindre och
medelstora högskolorna i Västsverige.

Stockholm den 21 november 1995

Nils-Erik Söderqvist (s)

Lisbet Calner (s)

Alf Eriksson (s)

Claes-Göran Brandin (s)

Monica Green (s)

Berndt Ekholm (s)