med anledning av prop. 1995/96:66 Försäljning av vissa högskolefastigheter vid Chalmers Tekniska högskola i Göteborg, m.m.
Regeringen föreslår att riksdagen dels godkänner en försäljning av de statliga
fastigheter och byggnader som upplåtits för Chalmers Tekniska högskolas
verksamhet i Göteborg till Statliga Akademiska Hus AB i Göteborg, dels
återkallar bemyndigandet för regeringen att lämna lån till Stiftelsen Chalmers
Tekniska Högskola och Stiftelsen Högskolan i Jönköping.
Som ett led i den borgerliga regeringens arbete med att öka utbildnings-
och forskningsnivån i Sverige och ge utrymme för förnyelse, utveckling,
ökad kvalitet och mångfald gavs universitet och högskolor en betydande
frihet att själva bestämma om och ta det fulla ansvaret för egen organisation
och verksamhet. Den tidigare traditionella regelstyrningen och central-
planeringen ersattes till stora delar av målstyrning och resurserna i princip
beroende av verksamhetens resultat, kvantitativt och kvalitativt.
De tidigare löntagarfondernas medel fördelades bl a på forskningsstiftelser
(Stiftelsen för strategisk forskning, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning,
Stiftelsen för vård och allergiforskning, Stiftelsen för forskning inom
områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa) men också till
Stiftelse för kunskaps- och kompetensutveckling, Stiftelse för internationellt
institut för miljöekonomi vid Lunds universitet, Riksbankens Jubileumsfond
och Stiftelsen framtidens kultur.
Socialdemokraterna har av ideologiska skäl motarbetat frigörelsen av
universitets- och högskoleväsendet liksom avvecklingen av löntagar-
fonderna. Utbildnings- och kulturministrarna har närmast förföljt stiftelserna
som om de inte tillkommit i demokratisk ordning till följd av riksdagsbeslut.
Den nu presenterade propositionen får därför ses som ett led i regeringens
återställarpolitik.
Den borgerliga regeringen inbjöd universitet och högskolor att ta ställning
till om de önskade en förändring i huvudmannaskapet från statligt sådant till
fristående stiftelser. Tre högskolor var intresserade, Chalmers, KTH och
högskolan i Jönköping.
Den dåvarande regeringen bedömde Chalmers och Jönköping lämpliga för
att drivas som fristående stiftelser, i vilket riksdagen instämde.
Ur de avvecklade löntagarfonderna användes 1,7 miljarder kronor för att
ombilda Chalmers Tekniska högskola och Högskolan i Jönköping till
fristående stiftelser. Syfte var att genom mångfald i ägandet stimulera
högskolesystemet ytterligare.
Staten är lagfaren ägare till den fasta egendom där Stiftelsen Chalmers
Tekniska högskola (CTH) bedriver sin verksamhet. I ramavtalet mellan
staten och CTH i samband med att stiftelsen bildades angavs parternas avsikt
vara att den fasta egendomen, så snart eventuella formella hinder undanröjts,
skulle överlåtas till ett av staten bildat fastighetsbolag, varefter stiftelsen
i ett
optionsavtal lämnades en oåterkallelig rätt att förvärva samtliga aktier i
fastighetsbolaget.
I överlåtelseavtalet mellan staten och Chalmers Tekniska Högskola fastig-
heter AB avsåg staten att överlåta äganderätten till den fasta egendomen till
ett fristående rättssubjekt, dvs. bolaget. Avtalet var villkorat av att CTH
senast den 30 juni 1995 utnyttjade sin option, att regeringen godkände
avtalet och att Göteborgs stad godkände överlåtelsen innebärande att statens
eventuella förpliktelser gentemot kommunen samtidigt upphörde.
CTH har utnyttjat optionen och den tidigare regeringen godkände för sin
del överlåtelsen. Däremot har överlåtelsen inte godkänts av Göteborgs stad.
CTH har anhållit om förlängd tid för överlåtelseavtalet för att kunna fortsätta
förhandlingen med Göteborgs stad. Regeringen har avslagit denna anhållan
och anser i propositionen att överlåtelseavtalet har förlorat sin verkan.
Den juridiska bakgrunden till att överlåtelsen inte har godkänts av
Göteborgs stad är följande.
Chalmers Tekniska högskola har utvecklats ur den Chalmerska slöjdskolan
som upprättades 1829 på grundval av en donation av kanslirådet W.
Chalmers "till kostnadsfritt begagnande av den i Göteborg uppväxande
fattiga ungdomen". Ur denna donation och flera senare donationer har
utvecklats en högtstående och för sin utbildning och forskning internationellt
respekterad teknisk högskola. Dess förankring i Göteborgs stad och dess
näringsliv är solid.
Göteborgs stad har vid olika tillfällen överlåtit mark till staten veder-
lagsfritt på villkor att staten på marken uppförde byggnader för utbildning
och forskning (ändamålsklausul). I avtalen med staten har också inskrivits
återgångsklausuler av innebörd att om fastigheterna inte används för angivet
ändamål så skall mark jämte byggnader överlämnas vederlagsfritt till
kommunen. I flertalet av avtalen har också intagits förbud för staten att
överlåta fastigheterna.
Vid förhandlingarna med staten med anledning av stiftelsebildningen har
Göteborgs stad krävt ersättning för att återta markvillkoren. Uppgörelse
härom har ännu inte träffats.
Enligt beslut i Göteborgs kommunfullmäktige den 27 april 1995 (Dnr
478/95) har emellertid staden återtagit villkoren avseende ändamål samt
återgång och överlåtelse av den mark som behövs för fastighetsbildning
avseende det mikroelektronikcentrum som är under uppbyggnad. Göteborgs
stad har således i denna delfråga visat god vilja att lösa markfrågan.
Detsamma kan inte sägas om regeringen.
Det finns i dag inget hinder för att staten som ett första steg träffar avtal
med CTH så att arbetet med mikroelektronikcentrat kan påbörjas omedelbart.
Regeringens vägran att förlänga optionstiden har redan nämnts.
Argumentationen i propositionen ger ytterligare exempel på regeringens
ansträngningar att hitta argument för att hindra att CTH blir ägare av sina
egna fastigheter.
I propositionen skrivs: "Om Chalmers Tekniska högskola skulle äga fastig-
heterna leder det till olika förutsättningar för olika universitet och
högskolor.
Kungl. Tekniska högskolan och Chalmers Tekniska högskola skulle inte
konkurrera på lika villkor."
Detta kan knappast tolkas på annat sätt än att regeringen anser att CTH
genom att äga sina fastigheter skulle ges förutsättningar för en effektivare
fastighetsförvaltning än vad som skulle gälla för KTH:s fastigheter. Detta
borde snarast vara ett argument för att ge också KTH möjligheter att äga sina
fastigheter.
Vidare: Upplåtelsen av mark och byggnader till CTH medför att två
aktiebolag var för sig skulle äga och förvalta ungefär hälften var av
universitets- och högskolefastigheterna i Göteborg. Av oklar anledning anser
regeringen att det finns betydande vinster med ett samlat ägande och en
samordnad förvaltning av universitetsfastigheterna i Göteborg. Det finns inte
några som helst belägg för att statlig stordrift skulle ge sådana vinster. I så
fall borde uppdelningen av Kungl. byggnadsstyrelsen inte ha skett. Snarare
torde flera ägare kunna medverka till en dynamisk utveckling till gagn för
såväl CTH som Göteborgs universitet.
"Vidare skulle Göteborgs universitet tvingas hyra vissa av sina lokaler av
ett fastighetsbolag som skulle ägas av Stiftelsen Chalmers Tekniska
Högskola." Det är svårt att se att detta för Göteborgs universitet - till vars
verksamhet mindre än 15 procent av lokalkostnaderna i dag hänför sig -
skulle innebära en sämre situation än att hyra av Statens fastighetsverk,
Statliga Akademiska Hus AB eller av en privat eller kommunal
fastighetsägare, särskilt som regeringen uppenbarligen anser att CTH:s
förvaltning jämfört med den som står KTH och andra högskolor till buds
skulle bli effektivare.
Då det gäller såväl CTH som Högskolan i Jönköping föreslår regeringen
analogt med förslaget i propositionen i övrigt att de lån, som riksdagen
bemyndigade regeringen att erbjuda stiftelserna för att finansiera
fastighetsförvärven, återkallas. Ifråga om Högskolan i Jönköping bedrevs
verksamheten i fastigheter som inte var statliga - uppenbarligen utan men för
högskolan ifråga.
Regeringens argument att lånen till de båda högskolorna skulle stå i
motsatsställning till statens ambitioner att sanera sina finanser är
svårförståeligt. Villkoren för lånen är knappast så fördelaktiga att staten
skulle riskera någon förlust. Dessutom återstår en förhandling mellan staten
och Göteborgs stad om en överlåtelse av fastigheterna till Statliga
Akademiska Hus AB på "marknadsmässiga villkor". Utgången av en sådan
förhandling är inte given. Den kan mycket väl komma att innebära krav och
konsekvenser som ännu inte är kända av riksdagen.
Regeringens svepskäl för att motarbeta att Chalmers Tekniska högskola
blir herrar i eget hus och ges möjligheter att fullt ut utnyttja de möjligheter
stiftelsebildningen skapat är ohållbara och avslöjar regeringens ideologiskt
betingade ovilja mot mångfald och valfrihet inom utbildning och forskning.
Det är illa inte bara för de båda berörda högskolorna, CTH och Högskolan i
Jönköping, utan för de svenska högskolornas utveckling över huvud taget.
Vi anser inte att regeringen har presenterat hållbara motiv för att staten
skulle frångå sina åtaganden i samband med att Chalmers Tekniska högskola
i Göteborg och Högskolan i Jönköping ombildades till stiftelser. Propo-
sitionen bör därför avslås.
Staten bör vidhålla sina åtaganden gentemot de båda högskolestiftelserna.
Staten bör medverka till att förnyade förhandlingar kommer till stånd med
Göteborgs stad med möjligheterna att få till stånd ett avtal mellan Stiftelsen
Chalmers Tekniska Högskola och staden där stiftelsen övertar eller på lämp-
ligt sätt ikläder sig en ovillkorlig skyldighet att uppfylla ändamåls-
förpliktelserna och accepterar återgångsklausulerna i avtalen mellan staden
och staten. Eftersom syftet med dessa villkor, att fastigheterna inte används
för andra ändamål än utbildning och forskning, sammanfaller med CTH:s
intressen, torde en sådan lösning knappast kunna avvisas av Göteborgs stad.
Vid en fortsatt förhandling torde det också vara möjligt att lösa
finansieringsfrågorna på ett för båda parter tillfredsställande sätt.
Optionen i avtalet med CTH bör förlängas tills vidare. Staten bör återuppta
förhandlingarna med Stiftelsen Chalmers Tekniska högskola och Göteborgs
kommun i syfte att genomföra intentionerna i ramavtalet av den 1 juli 1994
mellan staten och Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola och Chalmers
Tekniska Högskola AB samt överlåtelseavtalet av den 15 september 1994
mellan staten och Chalmers Tekniska högskola fastigheter AB.
Avtal bör omgående träffas om överlåtelse av den fastighet som avser ett
mikroelektronikcentrum.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag i enlighet med vad som
anförts i motionen,
2. att riksdagen begär att regeringen återupptar förhandlingar med
Chalmers Tekniska högskola och Göteborgs kommun i enlighet med
vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att utan dröjsmål och i
enlighet med intentionerna i ramavtalet av den 1 juli 1994 träffa avtal
med Stiftelsen Chalmers Tekniska högskola respektive Chalmers
Tekniska Högskola Fastigheter AB i enlighet med vad som anförts i
motionen.
Stockholm den 27 oktober 1995
Sonja Rembo (m)
Margitta Edgren (fp)
Mats Odell (kds)