med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling
Resekostnadsersättning till
studerande vid
Statens skolor för vuxna
(SSV)
I tillväxtpropositionen skriver regeringen:
Vuxenutbildning är ett väsentligt instrument för att erbjuda möjligheter till en
bred tillväxtbefrämjande kompetenshöjning hos arbetskraften.De senaste
årens kraftiga satsningar på vuxenutbildning bör ses i detta perspektiv.
I dag deltar en stor del av befolkningen i vuxenutbildning i någon form.
Utan omfattande satsningar på vuxenutbildning skulle vi haft ett sämre
utgångsläge för framtiden och ett långt mer segregerat samhälle. För många
med kort utbildning har vuxenstudier varit början till ett förändrat liv med ett
nytt arbetsinnehåll.
Men utveckling bär också med sig hot om större skillnader mellan
människors utbildning och levnadsförhållanden.Trots omfattande satsningar
på vuxenutbildning finns det nära en miljon människor i åldern 20-54 år som
i formell mening endast har folkskole- eller grundskoleutbildning. Att höja
dessa människors kompetensnivå är en investering i tillväxt.
I årets budgetproposition föreslog regeringen att
resekostnadsersättning till studerande vid Statens skolor för
vuxna inte skall lämnas. Detta blev också riksdagens beslut.
- Regeringen har i budgetpropositionen anfört:
-
- Den vuxenutbildning som riktar sig till lågutbildade har hög prioritet.
-
- Vuxenutbildningen skall svara mot skilda behov, både samhälleliga och
personliga. Därför krävs mångfald, flexibilitet och skiftande utbildnings-
former.
-
I det nya kunskapssamhället är det risk att stora lågutbildade
grupper hamnar utanför. Risken för ett tvåtredjedelssamhälle
är betydande. Människors möjligheter till mer kvalificerad
utbildning bestäms fortfarande i oacceptabelt hög grad av
deras sociala bakgrund och ekonomiska villkor.
Utbildningssamhällets alla resurser måste mobiliseras för att åstadkomma
ett nödvändigt nationellt kunskapslyft. Så många som möjligt av alla dem
som vill satsa på utbildning skall ges chansen. Samtidigt skall människor
stimuleras att söka utbildning. Utbildning är inte längre något som avslutas
med ungdomsåren. Återkommande utbildning är en samhällelig nödvändighet
för att ge möjlighet till livslångt lärande. Regeringens utbildningspolitik
syftar till att öka människors chanser till utbildning.
Inom högskola, vuxenutbildning, folkbildning och arbetsmarknads-
utbildning finns behov av att föra ut utbildningen i nya former och till nya
grupper. Den nya tekniken gör detta möjligt. Men formerna behöver anpassas
till de många olika behov och förutsättningar som människor har. Det finns
därför anledning att i en särskild kommitté analysera förutsättningar för en
samlad utveckling av den mediaburna utbildningen. Därvid finns även
anledning att närmare studera internationella erfarenheter, t ex Open
University i Storbritannien. Kommittén kommer att ha i uppdrag att stimulera
olika former av försöksverksamhet.
För att utbildningssatsningar skall kunna komma alla till del krävs ett väl
fungerande studiesocialt system.
Statens skola för vuxna i Härnösand (SSVH) har genom riksdagens beslut
så sent som våren 1994 fått stöd för den utbildningsmodell som används. Den
ger prioritet åt glesbygdens människor och åt många små grupper som
överhuvudtaget inte skulle kunna studera om inte SSVH fanns. Riksdagen har
alltså redan tagit en klar ställning. Budgetpropositionen går på samma linje
vid anslagstilldelningen för perioden 1995-07-01-1996-12-31, dvs inget
sparbeting för SSVH utan uppmaning att utveckla och effektivisera den
gymnasiala vuxenutbildningen på distans.
Riksdagen avvisade förslaget om interkommunala ersättningar som
finansieringsgrund för SSVH därför att ingen kommun är villig att betala
sådana, hur effektivt än distansutbildning kunde genomföras. Det är därför
orimligt att inte erbjuda resekostnadsersättning för SSVHs elever av följande
skäl:
Av en genomförd enkät bland studerande vid SSVH som gjorts i januari
1995 framgick att endast 20 % av eleverna skulle kunna fullfölja sina
studieprogram utan resekostnadsersättning. Det betyder att ett stort antal av
just SSVH-studerande och glesbygdsboende skulle tvingasatt upphöra med
sina distansstudier. De har i genomsnitt 37 mil mellan hemorten och
skolorten - och 26 % av de studerande hade mer än 50 mil. SSVH är
verkligen en distansskola för glesbygd och enda alternativ till studier. Det
betyder också att många läser flera ämnen. Skärpningen av kravet på
studievolym och poäng per termin har gjort att eleverna i genomsnitt har 4
intensivveckor per termin och därmed 8 resor per läsår.
Av en grupp studerande i svenska skulle, utan resekostnadsstöd, 63 % ej
kunna studera alls och 89 % i en grupp som läser teckenspråk.
I dag vet vi resultatet. Cirka 40 % av SSVHs elever har tvingats att
upphöra med sin utbildning. Av dessa är huvuddelen kvinnor.
Den totala resekostnadsersättningen för hela SSV uppgick enligt CSN till 3
miljoner kronor 1993/94. Eftersom SSVH befinner sig i ett befolkningstätt
bälte och har den allt övervägande studerandegruppen i brevstudier så torde
största delen av de 3 miljonerna avse resekostnadsersättning till SSVH-
elever. 3 miljoner kronor är en mycket liten del av statens budget men
resekostnadsstödet är helt livsviktigt för en enskild, lågutbildad och kanske
arbetslös glesbygdsbo. Största studerandegruppen som t ex behörighetsläser
är dessutom kvinnor. Genomsnittsåldern är 32 år.
Statens skolors för vuxna utbildningsmålsättningar ligger helt i linje med
regeringens politik för arbete, trygghet och utveckling. Utbildnings-
satsningarna ligger också helt i linje med budgetpropositionens redovisade
ambitioner och mål.
Skall regering och riksdag få fart på tillväxten krävs att alla som på något
sätt kan och vill studera ges goda möjligheter. Sverige behöver ta tillvara
begåvningsreserven som finns i landets glesbygder och på öarna i kustbandet.
Att ge denna grupp kompletterande utbildning för vidare studier vid
högskolor och universitet är en ytterst angelägen satsning.
Med glädje noterar vi att resestödet till ungdomarna vid landets högskolor
och universitet har fått sin lösning. Kvar står gruppen studerande vid Statens
skolor för vuxna.
Riksdagen bör som sin mening uttala att resekostnadsersättningen för
elever vid SSV snarast skall återinföras för att ge denna studerandegrupp
samma möjligheter som de ungdomsstuderande.
Finansieringen av resekostnadsersättningen kan exempelvis tas ur anslaget
till naturvetenskaplig och teknisk högskoleutbildning när denna utbildning
enligt uppgift inte kommer att förbruka anslagna medel. Det bör även stå
regeringen fritt att välja den finansiering som anses lämplig.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att resekostnadsersättningen för elever vid Statens skolor för
vuxna snarast skall återinföras.
Stockholm den 15 november 1995
Sigge Godin (fp)
Gullan Lindblad (m)
Ingrid Skeppstedt (c)
Rose-Marie Frebran (kds)
Jan Jennehag (v)
Ragnhild Pohanka (mp)