med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling
Fördelning av högre
utbildning och forskning
Vi ser med tillfredsställelse att regeringen avser att satsa
kraftfullt på utbildning och forskning och att de mindre och
medelstora högskolorna därvidlag kommer att få en
ytterligare utbyggnad. Vi menar att denna är viktig av flera
skäl. Den är allmänt nödvändig för att de olika regionerna
skall kunna bidra till landets utveckling. Framväxten av flera
små och medelstora företag runt om i landet förutsätter bl a
en nära kontakt med forskning och utbildning. De redan
yrkesverksammas vidareutbildning och kompetensutveckling
stimuleras även i IT-åldern av geografisk närhet.
Rekryteringsunderlaget i regioner med liten övergång från
gymnasial till högre utbildning måste tas bättre tillvara osv.
Att dessa satsningar, med betoning på teknik och naturvetenskap, dessutom
får en särskild tyngd på bl a Bergslagen är väl motiverat. Högskolan i
Falun/Borlänge (under namnändring till Högskolan Dalarna), som har en
central position i Bergslagen, har också sedan flera år bedrivit en planering
med sikt på en sådan utveckling som regeringen nu synes ha i tankarna. De
stora industriföretagen och de statliga trafikverken liksom regionala
kompetenssatsningar - exemplifierade med Dalarna Forskningsråd,
Teknikdalen i Borlänge och NaturResursCentrum NRC i Dalarna - ger
kraftfullt stöd till högskolans utveckling.
Rekryteringen till samhällsvetenskapliga program och lärarutbildningar är
mycket god och medger utan problem en betydande utbyggnad.
Lärarutbildning omfattar nu program för lärare inom grundskolans samtliga
årskurser. Utbildningsprogram för lärare inom årskurserna 4-9 växer för
närvarande snabbt både beträffande antal studerande och beträffande nivån
inom ämnesområdena. Gymnasielärarutbildning bör etableras inom ett antal
ämnen och kompetensen förstärks just nu genom att två professurer,
pedagogik respektive ekonomisk historia, knyts till denna del av högskolan.
Lärarutbildning inom teknik och naturvetenskap förtjänar förstärkta resurser
för att möjliggöra förbättrad rekrytering av studenter inom teknik och
naturvetenskap.
Som flera andra högskolor arbetar Högskolan Dalarna med att stärka
rekryteringen till teknisk och naturvetenskaplig utbildning. Ett tekniskt basår
finns sedan länge. Man prövar nu andra vägar att bredda intaget till tekniska
linjer till studerande med samhällsvetenskaplig kompetens. I planerna ingår
att förstärka miljöprofilen i tekniska program och bygga upp
naturvetenskaplig utbildning med sådan profil. Därigenom bör programmen
bli mer attraktiva för studenter i allmänhet och särskilt för kvinnor. Det löser
inte omedelbart problemen med små gymnasiekullar med naturvetenskaplig
inriktning. Men det bör öka möjligheten att rekrytera miljöengagerade
vuxenstuderande till teknikprogrammen. Och det ger nödvändiga positiva
signaler från högskolesystemet som stöd till dem som arbetar med att
förbättra naturvetenskapens ställning i grund- och gymnasieskolan.
Till andra viktiga insatser för att stärka högskolans utbildningsprogram i
allmänhet och särskilt naturvetenskapens och teknikens ställning hör
högskolans forskning. Den koncentreras till fyra profilområden, varav två
redan har nått avsevärd kapacitet.
- Transportforskningen byggs upp i nära samverkan dels med Vägverk och
Banverk, näringsliv, värdkommun och region, dels med Uppsala Univer-
sitet och Tekniska Högskolan i Stockholm. Centrum för Transport och
samhälle, CTS, som är högskolans enhet, arbetar tvärvetenskapligt med ett
tekniskt, ett beteendevetenskapligt och ett samhällsvetenskapligt tema.
Genom avtal med UU och KTH tillsätts sex professurer och bedrivs
civilingenjörsutbildning. Konkreta planer finns att utveckla CTS till en
internationell transporthögskola. Därmed får högskolan en förstärkt profil,
de statliga verken den kompetensmiljö som är nödvändig för att de skall
fungera väl i sin lokalisering och regionens näringsliv en betydande
injektion.
-
- Inom Centrum för industriell teknik och utveckling, CITU, samlas teknisk
och samhällsvetenskaplig forskning inriktad på teknik, produktion och
företagande. Ett nära samarbete finns både med den avancerade
stålindustrin och med små och medelstora företag. Det senare sker bl a via
Företagarnas riksorganisation och de gemensamma planerna på att efter
tysk förebild inrätta ett s k TIPPS-institut i Borlänge (TIPPS står för
Technology Input in Products and Processes). Därmed skapas särskilda
möjligheter för CITU att fungera som länk mellan forskning och de små
och medelstora företag som finns eller som måste komma att utvecklas i
regionen.
-
- Ett tredje profilområde är media med humanistisk konstnärlig profil.
Samarbete sker bl a med Dramatiska Institutet, med SVT och med grafisk
industri (grafisk teknologi är sedan länge ett väl etablerat utbildnings-
program).
-
- Det fjärde profilområdet ligger inom miljöproblematikens område och
fokuserar hållbarhet och kretslopp med inriktning såväl på företag och
jordbruk som på de mindre och medelstora stadsregionernas utveckling.
Verksamheten leds av en styrelse gemensam för högskolan, KTH och
Sveriges Lantbruksuniversitet SLU. En verksamhetskärna finns redan,
bestående av solenergiforskning i samverkan med bioenergiforskning vid
SLU i Garpenberg. Vidare uppbyggnad sker i nära kontakt med regionens
NaturResursCentrum NRC Dalarna som bl a kanaliserar kontakterna med
näringslivet (teknikby) och kommunernas samhällsplanering och infra-
strukturutbyggnad. Detta profilområde har speciellt intresse genom att det
rymmer möjligheter att bygga upp naturvetenskaplig forskning och
utbildning med miljöprofil.
-
Den ökade utbildningen och uppbyggnaden av
profilområdena måste också ses i samband med SLUs
bortdragande av sin verksamhet i Garpenberg. Med
regeringens prioritering av Bergslagen uppstår ett stärkt
behov av balanserande åtgärder. Först och viktigast är
etablerandet av den nyss nämnda internationella
transporthögskolan i Borlänge. Därmed återfår regionens
högskolestruktur allmänt sett sin styrka. Bortdragandet
innebär emellertid också att den biologiska (i vid mening)
kompetensen försvagas. Uppbyggnaden av det fjärde
profilområdet liksom utvecklandet av en naturvetenskaplig
utbildning kan delvis kompensera försvagningen. Högskolan
och SLUs platsledning har också inlett en planering för att
se vilka delar av SLUs enhet som skulle kunna fogas in i en
breddad högskola. Bl a inleds nu ett samarbete inom den
trätekniska forskningen. Högskolan förbereder också en
utbildning av skogsingenjörer.
Även längre gående överföring av flera samlade forskargrupper har
övervägts. Högskolans nuvarande resurser är emellertid otillräckliga. Hög-
skolan är heller inte beredd att prioritera en sådan överföring framför
uppbyggnaden av den internationella transporthögskolan. Det är samtidigt
uppenbart att det skulle vara en fördel för den just startade översynen av
skogsnäringens behov av forskning och utbildning om Garpenberg kan bestå
till bilden på den sidan har klarnat. Givet att man ser en fortsatt skoglig
verksamhet som en del av Högskolan Dalarna är att man där beredd att
medverka till en övervintring, förutsatt att resurser ställs till förfogande.
Sett från högskolans synpunkt skulle också ett överförande av flera
professurer från SLU innebära en förstärkning. Tillsammans med utbyggd
verksamhet inom profilområdena skulle det lägga en fast grund för en
fakultetsorganisation. Därmed skulle högskolesystemet få ett exempel på hur
en fungerande sådan kan åstadkommas inom gruppen medelstora högskolor,
dit Högskolan Dalarna med den antydda utvecklingen måste komma att
räknas.
Regeringen aviserar också sina planer på att inleda en försöksverksamhet
med kvalificerad eftergymnasial utbildning. Vi finner detta vara välbetänkt
och nödvändigt. Yrkesarbetet måste på olika sätt ges en status likvärdig med
de teoretiskt akademiska yrkena. Inte minst för en region som Bergslagen,
med traditionellt låg andel högskoleutbildande, öppnar en sådan utbildning
vägar till en kompetenshöjning som också kommer de vuxna yrkes-
verksamma till del.
Även inom detta område finns förberedelser inom Dalarna. Dalarnas
Forskningsråd har sålunda på uppdrag av bl a Leksands kommun utrett möj-
ligheterna att skapa en Hantverkets Högskola av den nuvarande folk-
högskolan i Leksand. Motsvarande möjligheter har studerats för den svenska
textilkonstens och slöjdens centrala institution Sätergläntan i samma
kommun. Här finns således, tillsammans med den YTH-utbildning som Hög-
skolan bedriver, en intressant början till en sådan avancerad eftergymnasial
utbildning som regeringen avser och dessutom med en unik, kanske nordisk
profil. Vi menar därför att den aviserade försöksverksamheten med avancerad
eftergymnasial yrkesutbildning bör genomföras bl a i Dalarna.
Vi har med denna redovisning velat informera riksdagen om de konkreta
planer som finns i vår region och därmed göra klart att en satsning på
Bergslagen genom utbyggnad av Högskolan Dalarna är realistisk. Det tar
emellertid lång tid innan utbyggnaden i högskolan blir märkbar ute i
samhället i form av ökad kompetens och tillgång till högskoleutbildad
arbetskraft. Från en sådan synpunkt är det därför angeläget att högskolans
planering kan drivas vidare med kraft. Ett tydligt positivt ställningstagande
från riksdagens sida till regeringens prioritering av Bergslagen är av stort
värde i sammanhanget.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om planer för högskoleverksamhet i Dalarna och
Bergslagen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om planerna på en avancerad eftergymnasial
yrkesutbildning.
Stockholm den 15 november 1995
Per Erik Granström (s)
Laila Bäck (s)
Barbro Hietala Nordlund (s)
Leo Persson (s)
Bengt-Ola Ryttar (s)
Iréne Vestlund (s)