med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling
Högskolesatsning för tillväxt
I tillväxtpropositionen föreslås bland annat en kraftig
utbyggnad av antalet högskoleplatser, i synnerhet när det
gäller tekniska och naturvetenskapliga utbildningar.
En fortsatt utbyggnad av högskolesystemet är välkommen och angelägen.
Inte minst mot bakgrund av den brist på naturvetare och tekniker som annars
riskerar att uppstå på 2000-talet. Dessutom är redan idag andelen högskole-
utbildade mycket låg i svensk industri. Andelen av den yngre arbetskraften
med längre akademisk examen är också mycket låg, i förhållande till om-
världen. "Kompetenskrisen" kan, med hittillsvarande utveckling, utvecklas
till en mycket allvarlig konkurrensnackdel för Sverige.
En utbyggnad utav högskolesystemet är också ett viktigt redskap för att
höja kompetensen för de arbetslösa.
En expansion av högskoleutbildningen på kort tid är givetvis inte helt
oproblematisk. Åtminstone under andra halvan av 90-talet begränsas möj-
ligheterna av ett för litet rekryteringsunderlag. Särskilt gäller detta på det
tekniska och naturvetenskapliga området. En för snabb expansion av antalet
högskoleplatser på detta område riskerar därför att skapa överkapacitets-
problem.
Stimulanser för att få fler ungdomar att söka de tekniska och naturveten-
skapliga utbildningarna i gymnasieskolan är därför viktiga, liksom vidare-
utbildningsinsatser för vuxna.
En expansion av högskoleutbildningen kräver också att resurserna och
kompetensen på högskolorna kan öka i motsvarande mån. Annars finns risk
för att kvaliteten sjunker.
I tillväxtpropositionen prioriteras i första hand en utbyggnad av de mindre
och medelstora högskolorna. Regeringen pekar också i tillväxtpropositionen
på högskolans stora regionalpolitiska betydelse och på den viktiga roll
högskolan har för en dynamisk utveckling av den egna regionen. Detta ser vi
som mycket positivt. Högskolan i Luleå har sedan starten haft en stor
betydelse som regional motor i norra Norrland. Flera företag har avknoppats
från Högskolan och många företag har genom att samarbeta med Högskolan
kunnat åstadkomma en viktig kompetenshöjning och teknikutveckling i
företaget. Regionen har tillförts kompetens, självkänsla och framtidstro
genom etableringen av Högskolan.
Det är av största vikt att Högskolan i Luleå utvecklas ytterligare.
Högskolan i Luleå är en liten högskola med cirka 6 000 utbildningsplatser
med väl decentraliserade verksamheter i Skellefteå, Piteå och Kiruna. För till
exempel Skellefteås del, med sin traditionellt tunga industri, har högskolan
spelat just den roll regeringen pekat på när det gäller strukturomvandling mot
arbetsplatser inom "data" och träteknik. Det är därför viktigt att förstärka
högskolans möjligheter att fortsätta utvecklingen av den för dessa bygder så
väsentliga verksamheten.
Satsning på distansutbildning bör även öka bland annat för att minska
studiehinder som långa geografiska avstånd. Därmed skulle resurserna vid
Högskolan i Luleå kunna utnyttjas effektivare, samtidigt som kraven på lokal
närvaro i andra kommuner kan tillgodoses.
Det finns en stor utvecklingspotential i Högskolan i Luleå. Utvecklingen av
Högskolan i Luleå är en stor nyckelfråga för norra Norrlands framtid. Den är
en viktig, för att inte säga avgörande, tillväxtfaktor för såväl människor som
företag. På sikt vill vi att Högskolan i Luleå får universitetsstatus. Men den
framtida utvecklingen vi ser av vår högskola stannar inte ens vid
universitetsstatus. På lång sikt ser vi att Högskolan i Luleå skulle kunna
utvecklas till ett regionalt universitet för hela Barentsområdet.
Ur tänkta resurser på 35 000 platser bör med anledning av vad ovan sagts
ett väsentligt antal tillfalla Högskolan i Luleå.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av fortsatt utbyggnad av Högskolan i
Luleå.
Stockholm den 21 november 1995
Eva Persson Sellin (s)
Carin Lundberg (s)
Monica Öhman (s)
Rinaldo Karlsson (s)