med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling

Informationsteknik som ett
verktyg för tillväxt

I propositionen undviker regeringen helt att diskutera den
informationstekniska utvecklingen som stöd för tillväxt.
Förvisso kan man hävda att en totalt ohämmad och
enkelriktad teknikglädje knappast kan fungera som generell
medicin för en dynamisk ekonomisk samhällsutveckling.
Bruket av teknik måste paras med hänsyn till de människor
som skall använda tekniken. Men icke desto mindre är det
frapperande att regeringen notoriskt synes undvika
diskussionen om informationsteknikens betydelse. Man får
en känsla av att det socialdemokratiska tänkandet inte når in i
informationssamhället, ett samhälle som förvisso i många
avseenden inte bara tillhör framtiden utan redan är där.

Den förra regeringen inrättade våren 1994 en personellt kvalificerad IT-
kommission. Efter fyra månaders arbete presenterade denna kommission ett
principdokument som allmänt har kommit att anses hålla hög innehållsmässig
kvalitet. I detta dokument beskrevs mångfasetterade kännetecken för ett
samhälle i expansion, och där gavs förslag till en rad reformer av uppenbar
betydelse för landets ekonomiska utveckling.

Efter regeringsskiftet förefaller förståelsen för värdet av IT som
utvecklingsresurs ha försvunnit. Den arbetsplan som regeringens nya IT-
kommission presenterat sommaren 1995 innehåller endast ett fåtal konkreta
förslag av betydelse för landets ekonomiska och sociala utveckling. Detta
avspeglar sig också i den nu aktuella tillväxtpropositionen som väsentligen
kännetecknas av tystnad vad gäller bruket av informationsteknik i
samhällsutvecklingen.

Det är från liberal utgångspunkt framförallt i tre avseenden som det
erfordras åtgärder:

- en breddad syn på rättsliga reformer
-
- användning av tillämpad informationsteknik som pedagogiskt hjälpmedel
inom grundläggande utbildning på många nivåer
-
- distribuerat lärande och distansarbete
-
Vad gäller det första av dessa kan först hänvisas till en rad
pågående utredningar som analyserar effekter av IT inom
enskilda rättsliga problemområden. Detta är förvisso ett
värdefullt arbete, där särskilt behovet av en ny och
medieoberoende datalag samt en upphovsrättslig reform gör
sig påkallade. I båda dessa fall är vårt medlemskap i EU en
fundamental utgångspunkt för analysen.

Förutom i dessa två avseenden pågår bland annat ytterligare
yttrandefrihetsrättsligt utredningsarbete, där elektroniska anslagstavlor och
andra nya medieformer motiverar insatser. Ett antal andra IT-relaterade
rättsliga utredningar pågår rörande sekretess, ett nationellt adressystem och
nu senast uppbyggnad av ett kulturnät. Inom det s k Lexit-arbetet visades
vidare på behov av ny lag i anknytning till automation inom det offentliga
beslutsfattandet.

För företag och organisationer som är verksamma med att med hjälp av
olika IT-tillämpningar främja utveckling, produktion och distribution av nya
tjänster och produkter är det i detta läge komplicerat och resurskrävande att
hålla sig informerade om de nya rättsliga former som från denna mängd
utredningar aktualiseras från tid till annan. De olika utredningarna arbetar i
olika tempo, påverkar på olika sätt existerande lagar, och förslag presenteras
knappast enhetligt och i samlad form. För oss alla som har att inlära och
efterlära samhällets lagar är det komplicerande att tillkomsten av nya lagar
sker i många olika former och vid olika tillfällen. Detta försvårar såväl
förståelse som efterlevnad.

Sett från rättslig synvinkel skapar de många utredningarna en svår-
överblickbar mängd rättsliga relationer. Den ena utredningen tangerar, om
inte överlappar, den andra, och de olika utredningarnas förutsättningar är i
den snabba IT-utvecklingen föremål för förändringar på ett icke enhetligt sätt.

Det finns anledning att eftersträva en samlad lagstiftning för informa-
tionssamhället. Informationsteknik är skapad och vidareutvecklad för att
kunna anpassas framgångsrikt i en nära nog obegränsad mängd mänskliga
användningsmiljöer. Det rättsliga systemet bör till sin natur avspegla det
verkliga samhället. En generellt användbar resurs införs nu i samhället,
informationstekniken. Målet för den rättsliga nysyn som här förespråkas bör
därför vara att skapa en mer generell lagstiftning än idag. Från detta skulle
olika undantag kunna bli aktuella, i stället för att som nu göra regel av
undantagen och därefter söka efter överblick.

Det ska erkännas att det inte anses uppenbart hur denna samlade
lagstiftning kan se ut. En möjlighet är att söka utgå från en allmän in-
formationsfrihet, liknande vår nuvarande tryckfrihet i en generaliserad form.
En sådan informationsfrihet skulle vara nära relaterad till vår offentlighets-
princip men kunna utvidga denna. Från en sådan informationsfrihet skulle
hänsyn till personlig integritet, upphovsrätt, behov av sekretess m m utgöra
undantag.

Det skulle vara väsentligt underlättande för företagsamheten i landet att ha
att leva efter en samlad lagstiftning snarare än en mängd olika lagar som
kopplas samman av komplicerade inbördes relationer.

Vad gäller det ovan nämnda andra området för åtgärder vill vi betona att
framväxt av nya produkter och tjänster i informationssamhället i ökande grad
är beroende av medborgarnas kunnande om ny teknik sedd i sitt breda
perspektiv. Det är fundamentalt att användning av informationstekniska
hjälpmedel kan integreras som en naturlighet i undervisningen inom många
ämnen i grundskolan, i gymnasieskolan och i vuxenutbildningen, högskolan
och den fortsatta kompetensutvecklingen. För att detta skall kunna bli möjligt
krävs bland annat betydande satsningar på lärarutbildning och på utveckling
av läromedel och på pedagogiska metoder för tillämpning av IT.

Vi finner inte att regeringen uppmärksammat vidden av detta behov.
Tillämpad informationsteknik måste ges tillfälle att integreras i pedagogik på
många nivåer inom undervisningssystemet. En sådan integration  bygger på
en förståelse för införande av nya undervisningsmetoder där för våra
pedagogiska miljöer välanpassade läromedel har en naturlig plats.

Vi menar att berörda myndigheter i en bred anmodan från regeringen bör
uppmärksammas på behovet av en naturlig integration av tillämpad IT inom
utbildningen på bredden.

Det tredje avseendet i vilket vi förordar åtgärder från regeringens sida rör
behovet av samsyn rörande distansarbete och distansutbildning. Vi vill
påminna om att informationstekniken möjliggör ett fundamentalt nytt sätt att
distribuera arbetsmöjligheter och utbildningsformer. Vårt land, med stora
geografiska avstånd, kan med fördel dra fördel av distribuerade utbild-
ningssystem. Den ökade kontaktintensitet och pedagogiska effektivitet som
blir möjlig i ett system med ökat elevinflytande över utbildningen är efter-
traktansvärd.

Det distribuerade lärandet kan med modern IT integreras i de distribuerade
arbetsformer som nu börjar sprida sig. Vi menar att detta lägger grunden för
en ny dynamik som främjar åstadkommande av förbättrade resultat inom
många nya arbetsområden. De positiva miljöeffekter som kan komma att
noteras i sammanhanget understryker vikten av en sådan integration.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om  behovet av samlad lagstiftning på IT-området,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om IT inom utbildning för lärare m.m.

Stockholm den 21 november 1995

Anne Wibble (fp)

Karin Pilsäter (fp)

Lars Leijonborg (fp)

Birgit Friggebo (fp)

Håkan Holmberg (fp)

Margitta Edgren (fp)