med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling
Jämställdhet - en
tillväxtkraft
Grundtanken i denna motion är att ett mer jämställt samhälle
är tillväxtbefrämjande. Jämställdhet leder till utveckling.
Intelligens, idéer och entreprenöranda är könsneturalt
fördelade. Sveriges kvinnor representerar en enorm
utvecklingspotential när det gäller att skapa förnyelse, jobb
och välstånd.
All den utvecklingskraft som kvinnor står för måste släppas fram. Det kan
ske genom bättre möjligheter att utbilda sig, gå vidare, själv kunna ta ansvar
och växa. Det kan ske genom att det skapas möjligheter att starta företag,
använda sin entreprenörsanda, använda sina idéer, pröva sina vingar. Det
skapar utveckling. Det skapar nya jobb. Det skapar effektivitet och
resursnålhet. Det skapar skatteintäkter - skatteintäkter som kan användas för
mer service, vård och omsorg, vilket är bra för både kvinnor, män och våra
gemensamma barn.
Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma chanser och
möjligheter: delad makt, delat ansvar. Delad makt och delat ansvar såväl i
hemmet som i politiken är en av förutsättningarna för delad makt och delat
ansvar på arbetsmarknaden. För oss i folkpartiet är det självklart att
jämställdhet är en fråga lika mycket för männen som för kvinnorna och att
ansvaret för barnen måste delas, i politiken och i familjen. Vägen dit är inte
enkel.
Under det senaste riksdagsåret har vi också sett att regeringen ofta gör en
annan prioritering än vad vi skulle ha gjort när det gäller fördelning av
besparingar och skattesänkningar. En budget av liberalt snitt skulle ha givit
en annan fördelning av bördorna och skapat bättre villkor för utveckling och
nya jobb.
Det är beklämmande att höra företrädare för socialdemokraterna, i
"världens mest jämställda regering", ständigt försvara sig med att man inte
hann med att beakta jämställdhetsaspekter, att man först måste få ordning på
statsfinanserna och sen kan jobba med kvinnors villkor och jämställdhet eller
att jämställdhetsansvariga personer var frånvarande vid slutjusteringen av
förslagen. Det tar inte längre tid att göra rätt än att göra fel. Jämställda
förslag
är inte dyrare än ojämställda. Det handlar om att utifrån de förutsättningar
som finns ge kvinnor och män samma möjligheter. Det handlar om att ha
jämställdhetsperspektivet med sig hela tiden.
I proposition 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling ser
vi att regeringen återigen har undvikit jämställdhetsperspektivet i sitt
grundläggande arbete. I efterhand försöker regeringen lägga på en touche av
jämställdhetskosmetika. Det håller inte.
Ökad jämställdhet är lönsamt. Det är enskilda människors kompetens,
uppfinningsrikedom och arbetsvilja som är grunden för ekonomisk tillväxt.
Om man utgår från det faktum att kompetens och yrkeskunnande är ganska
jämt fördelat mellan könen, innebär det i realiteten att den kompetens halva
befolkningen besitter inte i tillräckligt hög utsträckning tas tillvara.
Jämställdhet är ett sätt att fullt utnyttja samhällets begåvningspotential. I
ett
jämställt samhälle används hela humankapitalet och begåvningspotentialen
och därmed blir produktiviteten och den ekonomiska tillväxten högre.
Utbildning
Det behövs ett kunskapslyft för det svenska samhället i stort.
I denna motion vill vi hävda att detta lyft till stor del måste
koncentreras på kvinnorna. Folkpartiet har tagit ställning för
kvinnors möjlighet att studera och ta ansvar för sina egna liv.
Regeringen har drivit igenom en sänkning av Svux och Svuxa, som följd av
säkningen av ersättningsnivån i a-kassan, begränsat Svuxa till två terminer
och tagit bort barntillägget. Detta särskilda studiestöd är av avgörande
betydelse för många kvinnor (och en del män) som i unga år av olika skäl inte
gått ut gymnasieskolan, men i vuxen ålder vill ta chansen.
Folkpartiet anser att regeringen ska upphäva det mycket olyckliga beslutet
om indragning av barntillägget vid studier finansierade genom Svux eller
Svuxa. Beslutet som trädde i kraft den 1 juli 1995, mitt under sommarlovet,
är ett stort misstag. För denna kategori studerande är det idag ofta omöjligt
att
finansiera studierna utan det stöd Svux eller Svuxa innebär. Att ta bort
barntillägget är den enskilda nedskärning som slår hårdast mot kvinnor och
som framför allt lågutbildade kvinnor utsätts för.
Besparingen i Svux och Svuxa innebär att tusentals vuxenstuderande
kvinnor, utan förvarning och utan genomtänkta övergångsregler, kastas ut
från sina ofullbordade gymnasiestudier. Den ökade konkurrenskraft på
arbetsmarknaden de skulle fått genom högre utbildningsnivå har de inte
hunnit få. I många fall blir de istället återigen arbetslösa. Även bortsett från
de mänskliga aspekterna är detta en stor förlust från rent samhällsekonomisk
synpunkt.
I grundskolan och gymnasiet har flickorna bättre betyg än pojkarna. I
högskolans grundutbildningar är det lika många kvinnor som män. Tyvärr
söker inte lika många kvinnor till de längre högskoleutbildningarna eller till
de utbildningar som har teknisk inriktning. Regeringen anger i propositionen
att det kommer att göras särskilda insatser för att främja rekryteringen av
kvinnor till N/T-utbildningarna framöver. När dessa kommer, och vilka de
skulle vara, anges dock inte. Vi menar att åtgärder måste sättas in omgående
för att öka rekryteringen och för att göra de tekniska och naturvetenskapliga
utbildningsvägarna i högre grad intressanta och relevanta för kvinnor redan
nu.
Trots att många olika försök att "locka" flickor till teknikämnen är det
tämligen få som antagit utmaningen. Det är dags att på bred front
vidareutveckla introduktion, pedagogik, tillgänglighet, syo och inte minst
lärarnas utbildning och fortbildning för att vi skall lyckas bättre i framtiden.
Det tekniska basåret är mycket bra för dem som tidigare valt annan
inriktning och bör användas i högre utsträckning. Enligt vår uppfattning bör
man kunna organisera förberedande basår med liknande inriktning, t ex inom
miljöområdet men även till helt andra studievägar med iögonfallande sned
rekrytering, t ex vissa lärarutbildningar samt vård- och omsorgsutbildningar.
Basåret skulle i de fallen i första hand riktas till män.
Utöver kraftfulla insatser enligt ovan på breddning av innehållet i de
tekniska och naturvetenskapliga högskoleutbildningarna behövs åtgärder för
att få fler kvinnor att forska, disputera, bli professurer och bli entreprenörer
inom verksamheter som knoppas av från högskolevärlden.
Folkpartiet avvisade regeringens förslag om att införa utbildningsbidrag
som komplement till doktorandtjänster till forskarutbildning. Åtgärden visar
på mycket bristande insikter hos regeringen om unga kvinnors livsvillkor. Det
är helt fel att åter göra forskarstuderandes tillvaro mera osäker. Det kommer
att påverka kvinnors val mycket mera än mäns och på så sätt även motverka
andra insatser som görs för att öka andelen kvinnor som fortsätter sina studier
till disputation. Den i detta sammanhang viktigaste åtgärden är alltså att
doktorandtjänsterna återinförs på bred front.
En viktig förutsättning för kvinnors vilja att satsa på studier och förkovran
är att få bort de orättvisa löneskillnaderna. En viktig grund för detta är lagd
i
och med förslagen i propositionen "Delad makt, delat ansvar" som lades fram
av dåvarande jämställdhetsminister Bengt Westerberg, och som nu successivt
genomförs. En kommission för att ta ett helhetsgrepp på de orättvisa
löneskillnaderna bör tillsättas.
Företagande
För att vi ska kunna ta oss ur massarbetslöshetens grepp
krävs att många nya små företag startas och att många små
företag växer och anställer fler. Detta går inte att
åstadkomma på bred front utan att kvinnorna engageras. Att
det ofta är svårare för kvinnor att starta och driva sitt företag
på grund av omvärldens förväntningar och bemötande är
ingen nyhet, eller att kvinnor ibland i utgångsläget saknar det
rätta självförtroendet. Det ordinarie "supportsystemet"
fungerar inte alltid för kvinnor. Detta är de främsta orsakerna
till att separata insatser för stöd till just kvinnliga företagare
behövs.
Om kvinnor startar företag i samma utsträckning som män tidigare har
gjort, och anställer var sin person, så skulle detta ge ca 400.000 nya jobb. Då
skulle arbetslösheten vara nere på normal svensk nivå. Så kraftfull är den
kvinnliga företagarpotentialen. Att släppa loss den kvinnliga skaparkraften är
vårt mål.
Tjänstesektorn
I propositionen skriver regeringen: "Internationella
jämförelser tyder på att konkurrensen är svag, särskilt i stora
delar av tjänstesektorn. Regeringen tar nu ett antal initiativ
för att åstadkomma en effektivare konkurrens." Men den
kanske allra viktigaste förutsättningen för konkurrens i
tjänstesektorn är att alla de kvinnor som arbetar och har idéer
inom vård, omsorg, utbildning och service till människor i
alla åldrar verkligen fick möjlighet att förverkliga sina idéer
utanför de offentliga monopolen. Att dessa i stället
motarbetas är jämställdhetsfientligt och
utvecklingshämmande. Friskolekommitténs förslag är bara
det senaste i den raden av förslag.
Att släppa loss den kvinnliga skaparkraften leder till bättre kvalitet för
barn, sjuka och gamla genom att de som efterfrågar kommunal service kan
välja den vård, omsorg eller utbildning som passar dem själva bäst. Det leder
ofta till lägre kostnader för skattebetalarna och dessutom ofta till utveckling
även inom den offentligt drivna verksamheten. Det leder till att kvinnor som
arbetar inom dessa sektorer får fler arbetsgivare att välja mellan och därmed
inte blir utlämnade till en enda - kommunen eller landstinget. Det leder till
att kvinnor, på samma sätt som män gör i de sektorer av arbetsmarknaden där
de dominerar, kan förverkliga sina egna idéer. Och det leder givetvis till
möjligheter för avknoppning eller expansion till en rent kommersiell
servicesektor.
Även om politiker varken kan skapa eller förutsäga var de framtida jobben
ska finnas, tyder ändå det mesta på att en kraftig expansion av den privata
tjänstesektorn är nödvändig och önskvärd. Givetvis riktar sig sådana
tjänsteföretag såväl till andra företag som till privatpersoner.
För att få igång en sådan utveckling krävs enligt vår mening kraftigt
minskade skattekilar. Inom tjänstesektorn slår skattekilarna mycket hårdare
än inom varusektorn av den enkla anledningen att alternativen ofta är att göra
det själv eller inte göra det alls. Det är också så att produktivitetsökningar
är
svårare att uppnå i tjänstesektorn än inom varuproduktionen, vilket över tiden
lett till högre kostnader inom tjänstesektorn. Därför föreslår vi kraftigt
sänkta
arbetsgivaravgifter inom just tjänstesektorn, konkurrensneutralt mellan
driftsformer. Det gör att det blir billigare att anlita professionella
tjänsteproducenter såväl för andra företag som för privatpersoner.
En stor potiential för ett expanderande tjänsteföretagande finns hos alla de
kvinnor som arbetar inom olika sektorer av vård, omsorg, service och
utbildning inom den offentliga sektorn. Genom att släppa loss dessa som
privata företagare kan man, utöver ovan nämnda fördelar, uppnå en situation
där de vid sidan av den offentligt subventionerade/bekostade verksamheten
på kommersiell basis kan sälja samma eller liknande tjänster till andra
personer och företag. Exempelvis kan ett hemserviceföretag vid sidan av den
kommunalt bekostade hemtjänsten till äldre ge samma service på
kommersiell basis till den stressade småföretagaren eller barnfamiljen.
Därmed skapas bättre kundunderlag för såväl den offentligt bekostade som
rent privat efterfrågade tjänsteproduktionen. Det skapar nya arbetstillfällen
för kvinnor och ger andra kvinnor möjlighet att köpa de tjänster de behöver
och efterfrågar på ett helt annat sätt än idag.
Den förda "pigdebatten" har rört upp många känslor. "Pigorna" påminner
oss om ett gammalt klassamhälle som knappast någon vill ha tillbaka. En
liberal huvuduppgift är istället att verka för ett mer jämlikt och jämställt
samhälle. Vi kan inte finna att en tillväxt av den "hushållsnära
tjänstesektorn", som är en mer officiell beteckning på det som i debatten
kallas "pigor", skulle strida mot några liberala principer. Vi finner därför
ingen anledning att kategoriskt avfärda alla förslag som skulle göra det lättare
för hushållen att köpa tjänster.
Ingen drog upp en "drängdebatt" när skatterabatt gavs för reparationer i
hemmet. Ingen tycker det är konstigt att lämna sina gardiner och kostymer på
kemtvätt, äta färdiglagad mat, gå till frisören eller lämna in bilen på
verkstad.
Det är inte ens konstigt att ta hem hantverkare för att reparera diskmaskinen
eller måla om i köket. Varför skulle det då vara så negativt att betala någon
för att utföra vissa andra tjänster i eller för hemmet. Kan det hänga ihop med
att det är traditionellt kvinnliga ansvarsområden, traditionellt kvinnliga
arbetsuppgifter?
Professionalitet och yrkeskunnande hos tjänsteföretagare blir inte mindre
bara för att många av oss utför många av dessa sysslor på amatörbasis.
Riskkapital
Att det ofta är svårare för kvinnor att få kommersiella lån
eller att få stöd via de statliga organen är väl dokumenterat.
Folkpartiet har redan tidigare föreslagit utökade låneramar
för de särskilda kvinnolånen. Inte bara ALMI utan även
NUTEK, länsstyrelserna, arbetsförmedlingarna och övriga
statliga organ bör prioritera stöd till kvinnliga och
expanderande kvinnliga företagare.
Regeringen skriver i propositionen (s 88) att ALMI i sin omprioritering bör
uppmärksamma lån till kvinnor som avser att starta kooperativa företag. Det
är visserligen bra. Dock kan misstänkas att regeringen återigen vill rikta sin
pekpinne mot de kvinnor som vill starta företag i någon annan form (enskild
firma, handelsbolag eller aktiebolag) och i egen regi driva verksamheter inom
vård, utbildning och omsorg. Mellan raderna kan vi återigen läsa misstron
mot kvinnor som egna företagare - att det som kan accepteras av enskilda
alternativ till offentligt driven verksamhet är just bara föräldra- eller
personalkooperativ, inte aktiebolag eller enskilda firmor. Vi anser att de
ytterligare medel som vi anvisar, och de medel som ALMI och övriga
omprioriterar för stöd till kvinnors företagande, ska ges till alla företags-
former.
Möjligheten att kvitta underskott i nystartad verksamhet mot inkomst av
tjänst har varit bra för många kvinnor som på kvinnors vis velat starta i
mindre skala. Detta avskaffades som en av de många återställarna men skall
nu återinföras, vilket är bra. Det är viktigt att man i det kommande förslaget
klargör att detta är något som långsiktigt ska vara en del i skattesystemet, så
att klara spelregler kan skapas på denna punkt.
Drivkrafter för hållbar tillväxt och
utveckling
Arbete är tillväxtskapande. Det måste löna sig att arbeta -
även för småbarnsföräldrar. Höga marginaleffekter skapas av
skatterna tillsammans med inkomstprövade bidrag och
avgifter till framför allt barnomsorgen, vilket kan leda till
fattigdomsfällor och bidragsberoende. Det är
utvecklingshämmande för den enskilde och därmed för
samhället.
Det är angeläget att kommunerna prioriterar sina kärnområden, omsorg om
barn och gamla samt utbildning, kollektivtrafik och sjukvård för att
upprätthålla god kvalitet och trygghet och för att kunna hålla taxor på en nivå
som inte skapar fattigdomsfällor.
Infrastruktur i form av kollektivtrafik, barnomsorg, äldreomsorg och skolor
är avgörande för att kvinnor (och i ett jämställt samhälle även männen) ska
kunna arbeta, utveckla verksamhet och skapa tillväxt. Det är däremot inte
kommunalt bedriven affärsverksamhet där skattebetalarnas pengar används
som riskkapital. Sådan verksamhet snedvrider konkurrensen, undergräver
kommunens finanser, tränger ut angelägna verksamheter och hindrar privat
företagsamhet, som skulle ge fler jobb.
En skattefråga med en klar jämställdhetsaspekt är beskattningen av
tjänstebilar. Folkpartiet har med miljöargument förordat en kraftig förändring
av systemet, så att bensinsnåla bilar och korta körsträckor ska uppmuntras,
istället för att stora bilar och långa körsträckor främjas av reglerna. Systemet
med schablonbeskattning av tjänstebilar (s k förmånsbilar) berör till mycket
stor del män i goda inkomstlägen. Att helt göra om systemet som folkpartiet
föreslagit kommer att leda till ökade skatteintäkter, som istället kan användas
t ex för jämställdhets- och utvecklingsbefrämjande åtgärder.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om jämställdhet som tillväxtskapande kraft,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om barntillägget i svux och svuxa,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om jämställdhetsbefrämjande åtgärder inom högre
teknisk och naturvetenskaplig utbildning och om
jämställdhetsbefrämjande förändringar inom utbildningsväsendet,
4.
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kommission mot orättvisa löneskillnader,
6.
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om brytande av de offentliga monopolen,
8.
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om särskild inriktning på näringspolitiska insatser för
kvinnliga företagare,
10.
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om sänkta arbetsgivaravgifter inom tjänstesektorn,
12.
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om prioriteringar inom kommunal verksamhet,
14.
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förmånsbeskattning av bilar..
11F
Stockholm den 20 november 1995