med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling
Växthusnäringen och grönfodertorkarna är två branscher som
har ett mycket högt energiinnehåll i sin produktion., De är
samtidigt utsatta för en konkurrens av motsvarande
produkter från utlandet, där beskattningsnivåerna avseende
energi är betydligt lägre. Det är självklart av stor vikt att vi i
Sverige får en beskattning som leder till en för miljön
gynnsam produktion. Risken är emellertid att styrningen med
regeringens förslag blir så stark att produktion slås ut eller
flyttar utomlands, utan att någon miljöförbättring har
åstadkommits.
Vad växthusnäringen beträffar är det två förhållanden som hotar branschen,
dels den höjda koldioxidskatten, dels systemet med återbetalning av skatt.
Nivån på koldioxidskatten i allmänhet behandlas i en moderat
kommittémotion. Från och med 1996-01-01 gäller ändrade regler för hur
reduktionen av koldioxidskatten skall hanteras för växthusnäringen. I stället
för dagens system med försäkran mot leverantör införs ett system med
återbetalning. Det nya förhållandet leder till att trädgårdsodlaren visserligen
får tillgodogöra sig lägre skatter, men först sedan han köpt och betalat det
aktuella bränslet fullt beskattat. Därefter blir det möjligt att ansöka om
återbetalning. Odlaren måste således förskottera energiskatterna och ligga ute
med stora belopp för statens räkning, oftast innan intäkterna för produktionen
kommit företaget tillgodo.
För växthusnäringen innebär detta förfarande en särskilt stor belastning på
företagens likviditet. Jag anser att det vore rimligare att förlänga gällande
bestämmelser om försäkran gentemot leverantör, intill dess att full klarhet
vunnits ifråga om koldioxidskattens slutliga nivåer, i synnerhet som
regeringen aviserar att nivån på koldioxidskatten för industrin kommer att
anges först under första halvåret 1996. Riksdagen bör därför besluta om en
förlängning av gällande övergångsbestämmelser för växthusnäringen.
En annan bransch med högt energiinnehåll i sin produktion är
grönfodertorkarna. Energiskattebelastningen kommer många gånger upp i en
nivå på cirka 10-12 procent av försäljningsvärdet. Skattebelastningen för
denna typ av produktion är betydligt lägre i t.ex. Danmark, som direkt
konkurrerar med de svenska producenterna. Skatteutskottet tog upp
branschens belägenhet i sitt betänkande 1994/95:SkU28. Utskottet skrev då
att regeringen noga skulle följa utvecklingen för denna och andra branscher
som befinner sig i liknande situationer och vid behov vidta åtgärder.
Regeringen har inte återkommit med förslag och det finns behov att snarast
vidta åtgärder, i synnerhet som regeringen inte ger någon vägledning i detta
fall. I stället leder regeringens förslag till att osäkerheten förlängs, vilket
är
ohållbart för denna sektor.
I andra sammanhang stimulerar staten vallodling av miljöskäl. Genom att
lägga på energiskatter i den utsträckning som nu blir fallet ger staten olika
signaler till branschen. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med
förslag, som gör det möjligt för de svenska grönfodertorkarna att drivas
vidare med rimliga villkor.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att förlänga nuvarande övergångsbestämmelser
vad gäller energi- och koldioxidbeskattning av växthusnäringen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att grönfordertorkarna skall kunna producera på i
förhållande till utlandet konkurrensneutrala skattevillkor.