Motion till riksdagen
1995/96:Fi137
av Lisbeth Staaf-Igelström (s)

med anledning av prop. 1995/96:222 Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, finansiering m.m.


De mindre företagens problem med krediter gäller framför
allt att de inte kan ställa bankmässiga säkerheter. Almis
risklån är en kompletterande kredit till företag med
tillväxtambitioner och ges som topplån när banken inte kan
ta hela risken. Finansieringen är för företaget dyrare än ett
vanligt banklån, eftersom risken är större. Efterfrågan på
Almis låneprodukter är för närvarande stor.
Företagsstödsutredningen (SOU 1996:69) har föreslagit en
ny typ av lånegaranti efter holländsk modell, som skulle
administreras av bankerna. Systemet innebär att staten varje
år ställer en garantiram till bankers förfogande. Ramen
fördelas mellan de banker som vill använda garantin och
finansiera nya företag med bra affärsidéer och små företag
som saknar fullgoda säkerheter. Garantin täcker enbart 50 %
av lånebeloppet. Risken för de övriga 50 % tar banken, men
kräver för detta belopp normala säkerheter. Om garantin
faller ut kompenseras banken enbart för 90 % av kostnaden.
Banken får betala en kommission för garantin på 3 %, som i
sin tur tas ut av företaget. Företaget betalar en ränta på hela
lånet som motsvarar den banken skulle satt på en
lågriskkredit, dvs ett lån med fullgoda säkerheter. Almi bör
enligt min mening omgående få i uppdrag att i samråd med
bankföreningen undersöka förutsättningarna för hur detta
system skulle kunna fungera i Sverige. Garantigivningen bör
ske inom Almis befintliga ramar.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Almi företagspartner AB bör få i uppdrag att
utveckla ett system för kreditgivning i enlighet med vad som anförts i
motionen.

Stockholm den 19 juni 1996
Lisbeth Staaf-Igelström (s)