med anledning av prop. 1995/96:213 Minskning i särskilda fall av det generella statsbidraget till kommuner och landsting åren 1997 och 1998
Vår modell - till sist
regeringens förslag!
Regeringens förslag innebär att det införs en spärr mot
kommunala skattehöjningar åren 1997 och 1998.
Konstruktionen av spärren är identisk med den vi moderater
föreslagit såväl hösten 1994 som 1995. Situationen då var att
samhällsekonomiskt ogynnsamma kommunala
skattehöjningar var på väg att genomföras och att särskilda
åtgärder borde vidtas för att motverka dessa. Trots att
regeringen i sina propositioner verbalt beskrev de negativa
effekter kommunala skattehöjningar skulle få, framlades inte
förslag om en kommunalskattespärr. Finansutskottet
avvisade vid båda tillfällena vårt förslag, som också avslogs
av riksdagen.
Det får betraktas som tillfredsställande att regeringen nu sent omsider
vidtar en åtgärd mot befarade ytterligare skattehöjningar och därvid också
väljer den av oss anvisade modellen. Denna innebär att det ytterst är den
enskilda kommunen som får fatta beslutet men att staten genom en
bidragsregel gör en skattehöjning oförmånlig.
Genom regeringens senfärdighet har emellertid det kommunala skatte-
trycket de senaste två åren höjts avsevärt eller med 0,61 öre per skattekrona
vilket motsvarar cirka fem miljarder kronor. Handläggningen av detta ärende
är således ytterligare ett exempel på hur regeringen genom sin uppskovs-
politik har försämrat förutsättningarna för den samhällsekonomiska återhämt-
ning, som inleddes under fyrpartiregeringen.
Stimulera till sänkt
kommunalskatt!
I propositionen diskuteras överhuvud inte behovet av sänkta
kommunalskatter. Detta är anmärkningsvärt mot bakgrund av
de samhällsekonomiskt skadliga höjningar som genomförts
efter det socialdemokratiska makttillträdet. I den moderata
partimotionen i anslutning till vårbudgeten har vi moderater
däremot visat på vägar att kunna sänka kommunalskatten,
som ju är den skatt som hårdast drabbar det stora flertalet
medborgare.
Lika uppseendeväckande som det är att regeringen överhuvudtaget inte
tycks tänka i termer av att vilja sänka den för alla medborgare så betungande
kommunala inkomstskatten är det att den helt avstår från att stimulera till
skattesänkningar ens i de kommuner och landsting som särskilt gynnats av
det nya inkomst- och kostnadsutjämningssystemet och som har hög
kommunalskatt. Detta är egendomligt inte minst mot bakgrund av att
utjämningen genomförts bl.a. just för att minska spännvidden i kommunal
utdebitering. Vi moderater har tidigare efterlyst åtgärder som säkerställer att
kommuner med hög kommunalskatt och som nu är "vinnare" i det nya
systemet också verkligen sänker sin höga kommunala utdebitering. Sker inte
detta bibehålls ju dagens spännvidd samtidigt som de nya resurser som
tillförs dessa kommuner används till kommunal konsumtion istället för att
minska den höga kommunalskatten.
Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen med ett förslag som
ger de berörda kommunerna ett tydligt incitament att sänka sin
kommunalskatt. Konstruktionen kan lämpligen vara den att kommuner och
landsting som ges ökade resurser på grund av det nya utjämningssystemets
konstruktion och som samtidigt har hög kommunalskatt inte erhåller
resurstillskottet, om inte samtidigt en sänkning görs av kommunalskatten med
motsvarande belopp. Först när regeringen lägger fram ett sådant förslag ges
trovärdighet åt målet att det nya utjämningssystemet också skall bidra till att
sänka de alltför höga kommunala utdebiteringarna i många kommuner och
landsting.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder som
stimulerar till skattesänkningar i de kommuner och landsting som
gynnas av det nya inkomst- och kostnadsutjämningssystemet och som
samtidigt har hög kommunal utdebitering, i enlighet med vad som
anförts i motionen.
Stockholm den 12 juni 1996
Lars Tobisson (m)
Sonja Rembo (m)
Lennart Hedquist (m)
Fredrik Reinfeldt (m)
Per Bill (m)
Anna Åkerhielm (m)
Stig Rindborg (m)
Tom Heyman (m)
Margit Gennser (m)
Bo Lundgren (m)
Margareta E Nordenvall (m)
Rune Rydén (m)