Vänsterpartiet anser att det inte skall ske några ytterligare beställningar inom projektet. De behövs inte för det svenska försvaret. Svensk industri behöver kvalificerade samhällsbeställningar, men sådana bör riktas mot civila projekt.
Fylligare redovisning av projektet hade varit möjlig
I skrivelsen redovisas att regeringen är nöjd med projektets tekniska utveckling, samt att tillverkningen av serieflygplan löper väl. Med det underlag som ges i skrivelsen är det svårt att gendriva denna uppfattning. Endast ett tekniskt problem beskrivs: "Ett åtgärdsprogram för att eliminera de konstaterade miljö- och tillgänglighetsproblemen med hjälpkraftsaggregatet (APU) har utarbetats." En omskrivning av detta är rimligen att aggregatet orsakar helt oacceptabelt buller, samt att det helt enkelt går sönder. Det måste bytas, men för närvarande finns ingen konstruktion som fyller kraven. En redovisning av tids- och kostnadsaspekter på detta arbete borde ha getts i skrivelsen. Ett annat område gäller "anpassning av de tekniska möjligheterna till människans förmåga". Med detta avses möjligen att flygplanet har sådana prestanda att piloten har svårt att hantera dem. Även här hade det varit på sin plats med en fylligare redovisning av vari problemen består. Nu får riksdagen bara veta att "ett omfattande analysarbete" väntar, och att det prioriteras. Ett sådant analysarbete har givetvis pågått sedan de tekniska specifikationerna lades fast.
Det ligger i sakens natur att en öppen redovisning till riksdagen inte kan innehålla detaljerad information, men om den skall ha den mening som riksdagen en gång förutsatte får den heller inte bli så allmänt hållen och kortfattad att den reduceras till självklarheter. Projektets ekonomi har däremot, tack vare Riksrevisionsverkets utredning, redovisats på ett gott sätt i skrivelsen.
Inga fler beställningar
Det riktas inga militära hot mot Sverige. Att minska den militära andelen i vårt totalförsvar är förnuftigt. Ytterligare beställningar inom JAS-projektet behövs inte.
Svensk industri behöver kvalificerade samhällsbeställningar. JAS är förvisso en sådan, liksom många andra som riktas till försvarsindustrin. Sådana beställningar har i vissa politiska lägen haft en betydande politisk acceptans, även om den inte delas av Vänsterpartiet.
Ofta hörs argumentet att landet behöver JAS av sysselsättningsskäl. Det är inte sant. Försvarsindustrin, med sitt stora kapitalbehov och sin specialise- ring, ger färre arbeten än snart sagt varje annan investering. Att en stor mängd s.k. spin-off-effekter uppkommer anförs också som värdefullt. Sådana finns vid varje tillverkning med stort inslag av forskning och tekniskt utvecklingsarbete. Detta är naturligtvis inget specifikt för försvarsindustrin.
Samhällsbeställningar inom t.ex. miljöteknik, energiproduktion och kollek- tiva transportsystem ger sysselsättning, möter nödvändiga behov och säkrar teknisk industri på ett bättre sätt än fortsatt utveckling av JAS. Export av sådana nyttigheter är dessutom tillåtna enligt lag.
Välfärdssystemen urholkas, praktiskt taget alla offentligt finansierade områden drabbas. Argumentet att det inte går att byta tekniskt forsknings- arbete och industrikunnande mot insatser inom t.ex. vård, omsorg, utbildning och kultur gäller självfallet i ett kort perspektiv. Men på sikt är det en fråga om åt vilket håll vi vill att mänsklig skaparkraft skall riktas. Då har varje krona en alternativ användning.
Vi har inte råd till ytterligare beställningar inom Gripen-projektet. Det gäller såväl det militära försvaret som samhället i stort.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ytterligare beställningar inom JAS 39 Gripen-projektet inte skall ske.
Stockholm den 12 juni 1996
Jan Jennehag (v) Marie Engström (v) Bengt Hurtig (v) Kenneth Kvist (v) Eva Zetterberg (v)