med anledning av prop. 1995/96:224 Följdfrågor med anledning av den förändrade länsindelningen i Skåne m.m.
Regeringen återkommer nu i frågor som berör
sammanläggningen av de två Skånelänen, som ska bilda ett
län 1 januari 1997.
Tyvärr följer inte regeringen intentionerna i riksdagens betänkande
1995/1996:BoU9 Länsindelning i Skåne m.m., där riksdagen försökt försäkra
sig om att frågan om utvecklingen av den regionala demokratin skulle
återkomma i denna proposition. Riksdagen gav regeringen till känna, att
resultatet av regeringens beredning av frågan om den regionala
ansvarsfördelningen då bör presenteras. Detta har regeringen inte tagit till
sig,
utan hänvisar till en kommande proposition under hösten. Man motiverar
detta med att åsikterna om att utveckla den regionala demokratin enligt
Regionberedningens förslag är splittrade och att remissinstanserna har olika
uppfattning i frågan. Det man dock inte uppmärksammar i lika stor grad är
den närmast totala enigheten i Skåne om att utveckla den regionala
demokratin. Där vill man gå vidare med att ta över ansvaret för flera
verksamheter där nu länsstyrelsen är verksam och har ansvaret.
Residensstad i Skånelän
Nu väljer regeringen att fortsätta med
organisationsförändringar som bygger på det gällande
styrelsesättet, där länsstyrelsen fortfarande har både en
myndighetsutövande och en politiskt ansvarig roll. Malmö
föreslås bli residensstad, med säte för länsstyrelse och
landshövding. Kristianstad föreslås bli centrum för den
sammanlagda landstingsverksamheten, med
landstingsfullmäktige och även bli centrum för
Skånestyrelsens verksamhet.
Att i nuläget binda upp sig så hårt för lokaliseringen av residensstad är
olyckligt om det visar sig att regeringen i höst tänker fullfölja Regionbered-
ningens förslag, vilket det finns en politisk majoritet för i Regionberedningen
och i Skåne. Blir Regionberedningens förslag riksdagens mening, vilket är
Vänsterpartiets åsikt, bör Kristianstad bli residensstad och säte för statens
myndighetsutövning.
Om inte Regionberedningens förslag genomförs, finns det stor risk för att
Malmö kommer att försöka behålla sin status som Skånes huvudstad och att
besluten runt den gemensamma sjukvården kommer längre från stora delar av
befolkningen. Fler politiska beslut kommer fattas av allt färre politiker. Det
är
troligt att det på sikt uppstår en strid om vilken stad som ska vara Skånes
politiska huvudstad. Malmö, Lund och Helsingborg kommer knappast i
längden att acceptera att styras från länets fjärde stad - Kristianstad.
Vänsterpartiet anser att det demokratiskt valda Skånelandstinget och
Skånestyrelsen så fort som möjligt, helst redan den 1 januari 1999, ersätts av
ett regionalt valt parlament, ett länsting, som enligt Regionberedningens
förslag tar ansvar för såväl sjukvård som regional utveckling. Detta politiska
maktcentrum bör placeras i Skånes befolkningsmässigt och ekonomiskt mest
betydande centrum Malmö.
Regional framtid i Skånelän
Vänsterpartiet anser att i takt med att den regionala
demokratin utvecklas skall landshövdingeämbetet avskaffas
och ersättas med någon form av statlig myndighetschef som
leder arbetet på den myndighetsutövande länsstyrelsen.
Länets och regionens ansikte utåt blir istället det regionala
parlamentets, länstingets, regionalt valde ordförande. Därför
bör även den speciallag, som skall instiftas för att reglera
valet av den nya länsstyrelsen 1997-1998, även gälla valet
av dess ordförande. En tillfälligt förordnad landshövding
väljs på samma sätt som övriga ledamöter i länsstyrelsens
styrelse. Detta ger goda förutsättningar för att den 1 januari
1999 övergå till ett förändrat styrelseskick i Skånelän.
Vänsterpartiet står bakom Regionberedningens förslag om att föra över
ansvaret för regionala utvecklingsfrågor från länsstyrelsen till ett direktvalt
regionalt parlament, ett länsting. Vi beklagar dock att ansvarsfördelning,
länssammanslagning och val av residensstad inte behandlas i ett samman-
hang.
Det finns tunga skäl för att pröva Regionberedningens modell på försök i
Skånelän, även om regeringen inte är beredd att pröva det i hela landet. Det
finns dessutom en stor enighet i Skåne om en utvidgad regional demokrati.
Om sammanslagningen till ett Skånelän endast blir ett Skånelandsting och
Skånestyrelsen är det en uppenbar risk för att vi får ett storlandsting med ett
beslutsfattande långt ifrån medborgarna, istället för som i Regionbered-
ningens förslag en utökad demokrati och ett utökat medborgerligt
engagemang i flera regionala frågor.
En rad föreslagna organisatoriska förändringar måste trots detta fortlöpa,
även om inte den stora frågan om den regionala demokratin kommer att
behandlas förrän till hösten. En övergångsperiod med gemensamt Skåne-
landsting och Skånestyrelsen måste naturligtvis genomföras, men den bör
vara kort och tidsbestämd.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om residensstad i Skånelän,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om regional framtid för Skånelän.
Stockholm den 12 juni 1996
Owe Hellberg (v)
Lennart Beijer (v)
Jan Jennehag (v)
Karl-Erik Persson (v)
Lennart Gustavsson (v)
Hanna Zetterberg (v)