med anledning av prop. 1995/96:186 Nya regler för bostadsbidrag
Bostadsutgifterna har ökat hela tiden från 1980. Fram till
1990 låg ökningen i takt med övrig konsumtion och
disponibel inkomst. Från 1989 till 1995 har
boendekostnaderna ökat med ca 9 % i årstakt utöver
inflation. Boendekostnaderna har inte utvecklats homogent
inom bostadssektorn. Kostnadsnivån för hyresgäster har ökat
betydligt snabbare än för egnahem. Den stora förändringen
kom i och med skattereformen, med breddningen av
mervärdesbeskattningen.
För att kompensera låginkomsttagare och barnfamiljer för fördyrande
levnadsomkostnader skulle nivåerna i barnbidrag och bostadsbidrag höjas.
Barnbidragshöjningen uteblev, men bostadsbidragen ökade i omfattning,
från ca 2,5 miljarder kr till dagens 9 miljarder kr. I maj 1989, fanns det
242 000 bidragshushåll till en kostnad av 2,3 miljarder kr. 1991 var antalet
bidragshushåll 328 000 och kostnaden 5 miljarder kr. Ökningen har fortsatt
till att idag omfatta mer än 550 000 hushåll, till en kostnad av 9 miljarder kr.
För att minska kostnaderna för bostadsbidragen har riksdagen beslutat om
nedskärningar med 690 miljoner kr/ år, vilket även Vänsterpartiet accepterat.
I propositionen föreligger ett besparingskrav på 2,3 miljarder kr, vilket är
800 miljoner kr mer än det tidigare rambeslutet som riksdagen fattat.
Skattereformens betydelse för omfördelningen från inkomstskatt till högre
boendekostnader kan inte nog understrykas. Det var även meningen att
låginkomsttagare skulle kompenseras med bl.a. högre bostadsbidrag. Den
utvärdering av skattereformen, som genomförts belyser inte problemen när
det gäller boendet på ett tillfredsställande sätt. Hur mycket av de ökade
kostnaderna för bostadsbidragen som är en direkt följd av skattereformen
belyses inte, ej heller skillnaderna i utfallet av skattereformens effekter
mellan de olika boendeformerna.
Eftersom låginkomsttagarna till största delen är boende i hyresrätt, finns
det skäl att anta att de drabbades särskilt hårt av skattereformen. Nu drabbas
de av de föreslagna nedskärningarna av bostadsbidragen. Boverket är kritiskt
till utvärderingen av skattereformen när det gäller boendet. Det anser att
utredningen inte fullgjort sitt uppdrag att analysera skattereformens effekter
på bostadsmarknaden, ej heller att utredningen på ett tillfredsställande sätt
har analyserat effekterna av ökade boendekostnader.
Av dessa och andra fördelningspolitiska skäl avvisar Vänsterpartiet kravet
på att avveckla bostadsbidraget för ungdomar, men vi menar att även frågan
om bostadsbidraget för ensamstående över 29 år bör omprövas, om det visar
sig att skattereformen gett orättvisa och orimliga effekter för lågin-
komsttagare i framförallt hyresrätt. En utredning av de ovan beskrivna
problemen bör genomföras och regeringen bör därefter återkomma med
förslag som rättar till eventuella orättvisor genom förändringar, antingen i
skattesystemet eller i det föreslagna bostadsbidragssystemet.
Besparingarna i bostadsbidragssystemet kommer att medföra att kostnad-
erna vältras över på kommunerna. Detta beskriver regeringen otillfreds-
ställande och utifrån en otillräcklig analys. Vart fjärde hushåll som är
bostadsbidragsmottagare är också socialbidragstagare och bland ungdomar
har under 1995 38 % av dessa någon gång fått socialbidrag. Sänkta
bostadsbidrag, eller t.o.m. borttagna bidrag för vissa grupper, påverkar
naturligtvis kostnaderna för kommunernas socialbidrag framöver. Detta
beskriver inte regeringen på ett trovärdigt sätt i propositionen och det bör
närmare utredas.
Kommunförbundet har i sina beräkningar kommit fram till att de
förändringar som nu beslutats i socialförsäkringssystemen ökar kostnaderna
för socialbidragen med 20 %. En del av denna ökning, ca 600 miljoner kr,
kommer från nedskärningarna i bostadsbidragen. Kommunernas ekonomi
pressas från flera håll på ett oacceptabelt sätt. Detta kräver ekonomiska
åtgärder från statens sida. Vänsterpartiet avser att återkomma med förslag till
lösningar på den frågan i anslutning till den kommande vårpropositionen.
Vänsterpartiet accepterar de flesta av regeringen föreslagna ändringarna i
bostadsbidragssystemet. Inte ur fördelningspolitisk synpunkt generellt, utan
därför att systemet görs mer tillförlitligt och i flera detaljer görs mera
neutralt
mellan bidragstagare i olika boendeformer och mellan olika typer av
inkomster.
Nytt system för
inkomstprövning
Den stora besparingen av bostadsbidragen sker genom att gå
över till ett system med preliminära bidrag, som sen skall
stämmas av mot deklarerad inkomst. Vi accepterar detta,
eftersom det stärker trovärdigheten för systemet och
träffsäkerheten att få ett bidrag som stämmer överens med
det man är berättigad till. Att införa ett nytt system ökar
arbetsbelastningen på försäkringskassorna. Regeringen
påpekar detta, men hoppas att dessa problem är övergående
och att maskinella rutiner kan ersätta manuella vid
avstämningar i det system som föreslås. Detta är kanske
möjligt, men faktum kvarstår att bostadsbidragstagarnas
kontakter med den enskilda försäkringskassan kommer att
öka. Den nya arbetssituationen och den eventuellt ökade
arbetsbelastningen bör noga utvärderas och stämmas av.
För bostadsbidragstagarna betyder förändringarna av systemet nya
uppgifter. Man skall ge information om bostadsyta m.m. Det är också viktigt
att förstå att man som bidragstagare i fortsättningen får ett preliminärt
bidrag,
som senare stäms av och att detta kan leda till återbetalning av för högt
utbetalda bidrag. Här måste Riksförsäkringsverket gå ut med en omfattande
upplysningskampanj inför införandet av de nya reglerna och göra en
uppföljning eller utvärdering av hur människor uppfattar och använder det
nya systemet, förslagsvis efter ett år. Förändringarna av bidragssystemet; som
ny förmögenhetsprövning, förmögenhet i egnahem och bostadsrätter,
realisationsvinster inkluderas i bidragsgrundande inkomsten, ny inkomst-
prövning för egenföretagare, nya regler för avdrag för resor och
begränsningen av bidragsgrundande bostadsyta, accepteras av Vänsterpartiet
i sin helhet.
Individuella inkomstgränser
Den gemensamma inkomstgränsen för sammanboende
ersätts med individuella inkomstgränser till motsvarande
nedre beloppsgräns för nuvarande oreducerat bostadsbidrag,
d.v.s. 58 500 kr per person. Den gemensamma
bidragsgränsen är 117 000 kr. Skälen för regeringens förslag
är att man hävdar arbetslinjen. Det ska löna sig att båda
arbetar och motverka effekten att bostadsbidraget fungerar
som en subvention till de hushåll, där någon av föräldrarna är
hemma på heltid eller minskar sin arbetstid. Vänsterpartiet
delar den uppfattningen och accepterar det nya sättet att
beräkna reduceringsreglerna för att få bostadsbidrag. En
annan effekt blir dock att hushåll med låga inkomster får ett
lägre bidrag, trots att båda jobbar. En tvåbarnsfamilj, där den
ene arbetar deltid med en inkomst på 50 000 kr och den
andre arbetar heltid och tjänar 122 000 kr, förlorar ca 140
kr/månad. Den effekten tycker Vänsterpartiet är orimlig och
föreslår att den föreslagna besparingen på 300 miljoner kr
avslås och används till att förstärka bostadsbidraget för den
här gruppen hushåll. Regeringen får komma med förslag hur
detta ska kunna lyftas in i det nya bidragssystemet.
Det särskilda bidraget
Som ett slags ersättning för försämrade flerbarnstillägg vill
regeringen införa en förändring av det särskilda tillägget i
bostadsbidraget för ett fjärde och femte barn. Att detta skulle
vara en ersättning för försämrade barnbidrag i form av
utfasade flerbarnstillägg är en sanning med modifikation och
är inte på något sätt en motsvarighet ekonomiskt. Dessutom
gäller det här bara de familjer som har rätt till bostadsbidrag.
Vi menar att det ändå är ett steg i rätt riktning när det gäller
att stärka ekonomin för barnfamiljer med många barn och
därför bör genomföras.
Bostadsbidrag till
ungdomar under 29 år
Vänsterpartiet har i motionen redan tidigare sagt att vi
avvisar att bostadsbidraget till ungdomar tas bort.
Regeringen beskriver inte denna grupp på något sätt, utan
utgår från att de som är studerande får sina problem med
boendekostnaderna lösta inom ramen för
studiestödssystemet. Alla andra ungdomar antas ha en stor
flexibilitet och anpassningsförmåga, men till vad, blir då
förstås frågan. En närmare analys av problembilden är
naturligtvis ett måste, om man ska ta regeringens förslag på
allvar. Risken är väldigt stor för att kostnaden vältras över på
kommunerna i form av höjda socialbidrag, vilket både LO
och Socialstyrelsen tror i sina remissvar. SFS, Sveriges
förenade studentkårer, anser att ett helhetsgrepp på
ungdomsfrågan är viktig i det här sammanhanget både för
dem som studerar och dem som inte studerar. Vänsterpartiet
avslår därför besparingen på 300 miljoner kr när det gäller
bostadsbidraget till ungdomar.
Fördelningseffekter
Som tidigare nämnts skulle höjda bostadsbidrag kompensera
låginkomsttagarnas höjda boendekostnader, som en följd av
effekterna av skattereformen. Den föreslagna besparingen på
2,3 miljarder kr i bidragssystemet drabbar låginkomsthushåll
med bostadsbidrag hårt. 200 000 hushåll drabbas, vilket
motsvarar 4,1 % av samtliga hushåll i riket. Dessa hushåll
kommer i snitt att förlora ca 5 800 kr per år, vilket motsvarar
3,6 % av deras disponibla inkomst. Det är naturligtvis
orimligt att de som har det sämst och har små möjligheter att
kompensera inkomstbortfallet på detta sätt skall drabbas så
hårt av den pågående budgetsaneringen. Vänsterpartiet
återkommer i den ekonomiska vårpropositionen med förslag
på hur detta ska lindras.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skattereformen och boendet,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
skattereformens effekter vad gäller boendet för låginkomsttagare
enligt vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär en konsekvensutredning om
boendet och socialbidragen enligt vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om försäkringskassornas arbetsbelastning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en upplysningskampanj och förståelsen för det
nya systemet,
6. att riksdagen beslutar avslå regeringens besparing på 300
miljoner kronor vad gäller individuella inkomstgränser enligt vad som
anförts i motionen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om det särskilda bidraget,
8. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till ändring av
lagen om bostadsbidrag vad gäller 12 § om rätt till bostadsbidrag för
unga enligt vad som anförts i motionen.
Stockholm den 28 mars 1996
Owe Hellberg (v)
Lennart Beijer (v)
Jan Jennehag (v)
Karl-Erik Persson (v)
Maggi Mikaelsson (v)
Hanna Zetterberg (v)