Sysselsättningsåtgärder (väckt med anledning av händelse av större vikt)
Inledning
Denna motion föranleds av att regeringen inte förmått att
presentera sina förslag till åtgärder för att möta den ökande
arbetslösheten. I avsaknad av regeringsförslag är det
nödvändigt att riksdagen nu tar initiativ.
Statsrådsberedningen utgav den 22 januari en förteckningen över
propositioner som avsågs att lämnas till riksdagen under våren 1996. Av
denna förteckning framgår att regeringen i maj avsåg att presentera en
proposition om sysselsättning och arbetslivsfrågor. Tidpunkten för
propositionsavlämnandet har senare preciserats till den 28 maj. Efter detta har
dock arbetsmarknadsminister Margareta Winberg i olika uttalanden hotat att
inställa avlämnandet av propositionen om överläggningarna inom
arbetsrättskommissionen havererade. Logiken i att straffa de arbetslösa för att
parterna inte kan komma överens kan i och för sig ifrågasättas men detta är
det besked som chefen för arbetsmarknadsdepartementet givit.
Idag står det klart att regeringen inte kommer att kunna samla sig till några
förslag för att förbättra sysselsättningsläget i landet. Detta är ett svårartat
haveri för ett parti som gick till val på sysselsättningsfrågan. Under
valrörelsen spreds löftet om att arbetslösheten skall ner till 5 % under 1995.
När det stod klart att detta inte skulle kunna uppfyllas hette det istället att
den
öppna arbetslösheten skulle halveras senast år 2000. Allt mindre talar för att
detta ska kunna uppfyllas. Regeringens egen vårproposition förevisade siffror
som klargjorde att med ett fullföljande av regeringens politik skulle man inte
ens med mycket gynnsamma konjunkturbetingelser kunna uppnå
målsättningen.
Regeringen saknar de verktyg som skulle kunna ge förutsättningar för nya
jobb. I sin iver att vinna valet 1994 avfärdades just de åtgärder som kan bidra
till ett bättre klimat för företag och företagande. Regeringen har ensidigt
satsat på budgetsanering. Budgetsanering är nödvändigt men måste kombi-
neras med åtgärder för att få fart på tillväxten. Den enögda kamrerspolitiken
leder nu till en stigande arbetslöshet.
Enligt AMS var i april 1996 318 000 personer öppet arbetslösa. Det är en
ökning med 11 000 personer i förhållande till april 1995. Bara den senaste
veckan har kön av arbetssökande tillförts 3 000 personer. Det är mot denna
bakgrund vi kristdemokrater tar till den ovanliga åtgärden att motionera i
enlighet med Riksdagsordningens bestämmelse om motion med anledning av
händelse av större vikt.
Kristdemokratisk politik för
ökad sysselsättning
Insikten om att endast den privata sektorn kan skapa den
expansion av samhällsekonomin och den ökning av det totala
antalet arbetstillfällen som Sverige så väl behöver föranleder
oss att förorda en kraftull tillväxtpolitik som bygger på
strukturella och tillväxthöjande åtgärder. Den traditionella
konjunkturorienterade tillväxtpolitiken måste ge plats för en
politik som via djupverkande och långsiktiga insatser främjar
de reella förutsättningarna för tillväxt.
Attityder till företagande
Attityderna till företagande måste bli bättre. Inställningen till
företagande, företagsklimatet, är avgörande för benägenheten
att starta företag. Politiker, skolor, företagare, organisationer
med flera har ett gemensamt ansvar för detta. I
skolundervisningen bör ingå moment om företagens
betydelse och företagandets villkor. Företagargymnasier bör
uppmuntras. Företagarprogram på gymnasienivå inrättas och
kurser/utbildningar inriktade på företagande på
universitetsnivå erbjudas. En särskild småföretagarminister
med ett övergripande ansvar för frågor som rör
småföretagande bör inrättas.
Minskad byråkrati
Känslan av "byråkratiskt krångel" hos den lilla företagaren
måste minska. Detta avskräcker många från att starta företag
och gör företagandet krångligare än det borde vara.
Samordning av de olika verksamheterna som handhar
företagarfrågor bör ske. En särskild instans för fortlöpande
avreglering och förenkling bör tillskapas. Dit ska man också
kunna vända sig med synpunkter omkring regelverk och
förordningar.
Förenklad och moderniserad
arbetsrätt
Arbetsrätten bör förändras så att den bättre speglar de
förhållanden som gäller i dag. Kristdemokraterna beklagar
att företrädarna för arbetsmarknaden inte kunnat nå enighet i
arbetsrättskommissionen. Arbetsrätten är central för att öka
antalet nya anställningar. Det finns idag en oro och
besvikelse hos många företagare över den politik som
regeringen bedriver. Åtta av tio småföretagare anser att
företagarklimatet försämrats. Förutom att faktiskt underlätta
anställningsförfarandet kan en förändring av arbetsrätten ge
företagarna signaler om att regeringen menar vad man
hävdade i vårpropositionen, nämligen att villkoren för
företagarna måste förbättras.
Kristdemokraterna menar att beslut snarast måste fattas om en ny
arbetsrätt. Beslut bör omedelbart kunna tas om att de regler som infördes av
fyrpartiregeringen skall återinföras. Det handlar om rätten att undanta två
personer från turordningsreglerna vid uppsägning, fackets vetorätt vid
entreprenader avskaffas och förbud mot blockad av enmansbolag införs.
Möjligheten till provanställning och visstidsanställning vid arbetsanhopning
förlängs från sex till tolv månader. Regeringen bör under hösten återkomma
med förslag om ytterligare åtgärder, bl a bör återanställningsrätten halveras
från tolv till sex månader för viss arbetskraft, t ex för personer under 55 år,
och visstidsanställning vid arbetsanhopning tillåtas upp till två år.
Bättre tillgång till riskkapital
Tillgången på riskkapital måste bli bättre. System med lokala
börser skulle kunna minska transaktionskostnaderna mellan
lokala investerare och lokala företag. Möjlighet till
skattereduktion för investeringar i nyemitterade aktier i
onoterade bolag bör finnas upp till en nivå på 300 000
kronor.
Bort med dubbelbeskattningen på
risksparande
Risksparande ska inte beskattas hårdare än det helt riskfria
banksparandet. En allvarlig effekt av dubbelbeskattningen är
att de stora vinsterna i exportföretagen inte i tillräcklig
utsträckning delas ut till de enskilda aktieägarna så att dessa
enorma vinster kan strömma över till nya företag där de
skulle kunna skapa investeringar och nya jobb.
Bättre investeringsklimat
Royalty på patenterade uppfinningar bör vara skattefri. Minst
1 % av all statlig teknikupphandling bör kanaliseras till små
och medelstora företag. Nya rön inom FoU bör göras mer
tillgängliga för småföretagen.
Kompetensutveckling och forskning
Vi vill pröva möjligheten att införa avdragsrätt för
avsättningar till individuella utbildningskonton. Dessa ska
kunna användas för att finansiera studieperioder. Utbytet
mellan högskolor/universitet och näringsliv för att stimulera
kommersialiseringen av forskning måste förbättras.
Återgång till gamla regler för
momsinbetalningar
De nya reglerna för företagens momsinbetalningar som gäller
nya redovisningsperioder och ny tidpunkt för redovisning
och inbetalning av mervärdesskatt måste rivas upp. Redan
hårt trängda småföretagare tvingas nu agera bank åt staten.
Många företag drabbas av stora likviditetsproblem på grund
av dessa förändringar. Att behöva betala in moms till staten
innan man själv som företagare fått betalt av sina kunder kan
inte accepteras. Få löntagare skulle acceptera att betala in sin
inkomstskatt innan man fått ut lönen.
Behåll dagens arbetsgivarperiod i
sjukförsäkringen
Regeringen föreslog i proposition 1995/96:150 att
arbetsgivarperioden i sjukförsäkringen skulle förlängas till
fyra veckor och att arbetsgivarna endast delvis skall
kompenseras för sina kostnader. Kristdemokraterna anser att
förslaget inte skall genomföras. Genom att inte kompensera
arbetsgivarna gör man dessa till försäkringsbolag. Förslaget
är hämmande för tillväxten och ger fel signaler till
företagarna om dess betydelse. Vi avvisar också förslaget av
sociala skäl eftersom det kommer att försvåra för dem som
inte har god hälsa att få anställning.
Se över företagsstöden med målet att
minska dem
Företagsstöden är dåligt beskrivna och redovisade i Sverige.
Under det senaste decenniet har företagsstöden i genomsnitt
uppgått till drygt 50 miljarder kronor per år (i 1994 års
priser). Detta kan jämföras med intäkter från företagens
inkomstskatter på 20 miljarder kronor per år under perioden.
Det kan också jämföras med företagens inbetalningar av
sociala avgifter som legat på ungefär samma nivå som
företagsstödet. Regeringen tillsatte hösten 1995 en kommitté
för att göra en översyn av de statliga företagsstöden (dir.
1995:124). En sådan översyn är angelägen. Kommittén har
nyligen lagt fram ett delbetänkande som dock måste
betecknas som mycket tunt. Målet för översynen, menar vi,
bör vara sänkta företagsstöd i utbyte mot sänkta skatter, till
exempel arbetsgivaravgifter. En rättvisare konkurrens ska
eftersträvas.
Stimulera tjänsteföretagande
Vartannat nystartat företag är ett tjänsteföretag och enligt
SCB:s prognosinstitut kommer uppdragsverksamheten att
vara den stora tillväxtsektorn fram till år 2015.
Tjänstesektorn är arbetsintensiv. 1993 sysselsatte
tjänstesektorn 70 % av arbetskraften och stod för 68 % av
produktionen. Stimulanser för att påskynda utveckling av
antalet tjänsteföretag skulle få påtagliga effekter på antalet
nya jobb. Också ur resurshushållningssynpunkt är ett ökat
utrymme för tjänstesektorn, till exempel när det gäller
reparationer och underhåll, angeläget.
En slumrande bransch med stor potential är hushållssektorn. Cirka 45 % av
allt arbete som utförs i Sverige utförs i hemmen. Enligt SCB la varje vuxen
person i Sverige 1990 ner mer än 26 timmar per vecka på hushållsgöromål.
Totalt innebär detta 3,7 miljoner heltidsarbeten. Det är lika mycket arbete
som utförs i hela den privata och offentliga sektorn tillsammans. Personer
med barn har, enligt samma källa, en total arbetsbörda på i genomsnitt 70
timmar per vecka. Samtidigt som allt fler går arbetslösa ökar arbetsbördan för
andra genom dubbelarbete på jobbet och i hemmet. Genom de höga så
kallade skattekilarna är dock marknaden för den typ av tjänster som går att
utföra i egen-regi i stort sett utplånad. Den svarta delen av denna marknad är
dock stor. Genom skattereformen 1990 infördes moms på hushållstjänster,
vilket kraftigt fördyrade dessa.
Skatter slår in "kilar" mellan vad en vara eller tjänst är värderad till på
marknaden och den ersättning som ges till den som producerar varan eller
tjänsten. Skattekilarna medför att det utsatta priset inte speglar det värde man
anser varan eller tjänsten har. Företag har ofta rätt att dra av moms när de gör
inköp, vilket till en del minskar skattekilen. För privatpersoner finns i dag
inte denna möjlighet. Skattekilarna för privatpersoner är i dag mellan 50 och
70 % (60-75 % om hänsyn tas även till moms). I praktiken slår skattekilarna
dubbelt för privatpersoner. Först beskattas vår egen inkomst och belastas med
sociala avgifter. Om vi sedan vill anlita någon att utföra arbete hos mig måste
vi, med vår redan beskattade lön, betala denne persons lön och sociala
avgifter samt moms. Effekten av dessa dubbla skattekilar blir att många
privatpersoner upplever det som billigare att utföra vissa tjänster på egen
hand eller köpa dem svart. Att minska dessa skattekilar i hushållssektorn
skulle kunna ha stor stimulerande effekt för arbetstillfällen och nya företag.
Den danska modellen
Kristdemokraterna vill genom statliga direkta bidrag
stimulera vissa tjänster till hushållen, enligt den modell som
prövats i Danmark. En sådan modell innebär att det aktuella
hushållet aldrig behöver lägga ut mer pengar än den del man
i praktiken ska betala. I Danmark är denna summa 60 Dkr
per timme. Resterande timpenning betalas av staten. Alla
hushåll kommer alltså att kunna ha råd till hjälp med
grundläggande hushållssysslor som städning, tvätt och
trädgårdsarbete. Det danska exemplet visar på en
nettoförtjänst för staten på 24 Dkr per timme.
Vi anser att den danska modellen har stor potential. Den möjliggör för alla
hushåll, oavsett inkomst, att kunna anlita utomstående hjälp för de vanligast
förekommande hushållsgöromålen. Möjligheten bör ges alla, även
pensionärer som i dag har kommunal hemtjänst. De sysslor som har
karaktären av egen-regi bör subventioneras med ett direkt statligt bidrag. Vi
vill dessutom vidga kretsen av tillåtna sysslor till att även inbegripa privat
barnomsorg och hälsovård. Den konkurrens som genom detta förslag uppstår
med kommunal verksamhet ser vi inte som något problem. Den kommunala
verksamheten är i dag långt mer subventionerad av skattemedel. Genom
förslaget skapas ny konkurrens, vilket kan stimulera utvecklingen inom
branschen.
System enligt ROT-modellen
Ett ytterligare sätt att stimulera tjänstesektorn är att bredda
basen för subvention till andra tjänster som säljs till hushåll.
Regeringen har i proposition 1995/96:229 föreslagit ett
återinförande av de regler för skattereduktion som fanns för
utgifter för byggnadsarbete på bostadshus under åren 1993
och 1994. Kristdemokraterna har i en särskild motion ställt
sig bakom regeringen i denna fråga. Vi har dock velat
möjliggöra skattereduktion för fler tjänster än regeringen. Vi
vill också inbegripa bilreparationer, större trädgårdsarbeten
av och olika installationsarbeten av till exempel vitvaror och
datorer. Genom en statlig subvention skulle man kunna
reducera kostnaderna för vissa tjänster riktade mot hushållen
och därmed stimulera till ökad sysselsättning och minskad
svarthandel. Allt tyder på att nettoutfallet för staten snarare
bli positivt än negativt. Vi föreslår en skattereduktion på 60
%, alltså att 60 % av den styrkta arbetskostnaden utgör
skattereduktion. Därmed kan skattekilen för de flesta
personer elimineras. Regeringens förslag ligger på 30 %.
Reformerad
arbetsmarknadspolitik
Tillväxtåtgärder är det centrala för att få fler i arbete och
därmed skapa bättre förutsättningar att få balans i svensk
ekonomi. Men också arbetsmarknadspolitiken bör
reformeras. Idag är just detta område ett av de mest
genomreglerade med ett stort statligt verk som dirigent.
Detta måste nu i grunden omprövas.
Kristdemokraterna har under det senaste året presenterat flera politiska
rapporter och motioner som berört tillväxt- och arbetsmarknadspolitiken. Vi
har i dessa betonat vikten av en ny arbetsmarknadspolitik. Exempel på detta
har varit:
- dela upp arbetsmarknadsverket regionvis - utveckla arbetsförmedlingarna,
- styr in arbetsmarknadsutbildningen till det reguljära utbildningsväsendet,
- praktik/lärlingssystem för ungdomar,
- ungdomsskattsedel för unga företagare - flexibla löner för ungdom,
- praktiksystem för invandrare - stöd till start av exportkonsultföretag för
invandrare,
- se till att behålla lönebidragsnivåer för handikappade så att de kan fortsätta
sina anställningar hos ideella föreningar,
- samordnad rehabilitering,
- sabbatsår för personer mellan 45 och 55 år som ger vikariatsplatser,
- arbetsdelning inom offentlig verksamhet,
- regionalpolitisk helhetssyn istället för flyttbidrag,
- obligatorisk arbetslöshetsförsäkring,
- stödjande insatser för arbetslösa - stöd till start av kreativitetscentra.
Det är också nödvändigt att få en ny syn på den statliga
arbetsmarknadspolitiken kontra kommunerna och deras
ansvar för de arbetslösa. Kristdemokraterna vill verka för
betydligt mer offensiva satsningar syftande till att ge
kommunerna ökade möjligheter att verka för att få arbetslösa
i sysselsättning. Regeringen visar genom sin begränsade
försöksverksamhet en tvehågsamhet vad gäller lokalt contra
nationellt ansvar för arbetsmarknadspolitiken. De
erfarenheter som redan finns av lokal samverkan borde tas
tillvara för att förbättra samarbetet och effektiviteten på
arbetsmarknadspolitikens område.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om attityder till företagande,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för att
minska byråkratin för mindre företag i enlighet med vad som anförts i
motionen,
3. att riksdagen beslutar om en moderniserad arbetsrätt i enlighet
med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ytterligare
förändringar av arbetsrätten,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillgång till riskkapital,
6. att riksdagen beslutar om enkelbeskattning på risksparande i
enlighet med de regler som infördes av fyrklöverregeringen,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för att
förbättra investeringsklimatet i enlighet med vad som anförts i
motionen,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för
kompetensutveckling och forskning i enlighet med vad som anförts i
motionen,
9. att riksdagen beslutar om återgång till den tidigare tidpunkten för
företagens momsinbetalningar,
10. att riksdagen beslutar att dagens regler för arbetsgivarperiod i
sjukförsäkringen fortsatt skall gälla,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om företagsstöd,
12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för att
stimulera tjänstesektorn i enlighet med vad som anförts i motionen,
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av
arbetsmarknadspolitiken i enlighet med vad som anförts i motionen.