med anledning av prop. 1995/96:162 om EG:s arbetstidsdirektiv

I propositionen föreslås vissa mindre förändringar i
arbetstidslagen föranledda av rådets direktiv 93/104/EG. De
förändringar som görs är ett minimum av förändringar av
regelsystemen. Detta för att Arbetstidskommittén i sitt
fortsatta arbete skall beredas så stort utrymme som möjligt i
sina fortsatta överväganden. Vi delar denna ståndpunkt.

Däremot vill vi redan nu föra fram en problembild som utredningen i det
fortsatta arbetet bör prioritera. Vi befinner oss idag i ett arbetsmarknadsläge
där vi riskerar att bränna ut arbetskraften från två håll. Samtidigt som många
står utanför och saknar arbete har många ett mycket stort övertidsuttag. Detta
är en situation som på sikt är mycket olycklig. De som saknar arbete tappar
kompetens och får allt svårare att komma in i arbetslivet samtidigt som
många har ett stort övertidsuttag med allt vad det innebär för ökad utslitning,
ökad risk för olyckor och dessutom känslan av att inte hinna med hem och
barn.

Vi vet att övertidsuttaget är betydande. Det är förvisso naturligt att
övertidsuttaget varierar med konjunkturläget. Vid högkonjunktur eller när
konjunkturen går upp ökar även övertidsuttaget. Det är självfallet vanskligt
att direkt försöka uppskatta sysselsättningseffekten av minskat övertidsuttag.
Alla övertidstimmar går inte att växla in i ökad anställning. Det står dock
klart att tendensen är att det för närvarande finns ett övertidsuttag som inte
endast kan förklaras av att vi befinner oss i ett gott konjunkturläge.

Inom industrin ligger övertidsuttaget på drygt fyra procent av antalet
arbetstimmar. Jämfört med motsvarande föregående konjunkturläge är
övertidsuttaget cirka en procent högre. Omsatt i arbetstillfällen skulle detta
ökade övertidsuttag motsvara cirka 10 000 till 15 000 arbetstillfällen. Sett
till
det totala antalet arbetade timmar är även övertidsuttaget betydande, cirka två
procent.

Att minska övertidsuttaget är angeläget. I generella termer kan detta
innebära ett relativt stort tillskott av nya arbetstillfällen. Detta måste dock
ses
på sikt. Inkörningsperioden för ny personal med introducering och utbildning
gör att det tar tid innan övertiden kan gå ner. Det är dock viktigt att ha denna
ambition. Vidare måste den särskilda situation som mindre och medelstora
företag befinner sig i beaktas. Här är det många gånger svårt att ersätta
övertidsuttag med nyanställning. Dessa problem måste givetvis beaktas. För
att öka sysselsättningen måste även andra förändringar åstadkommas. Bland
annat bör arbetsrätten småföretagsanpassas och arbetstiden göras mer
flexibel.

Med detta som bakgrund anser vi att Arbetstidskommittén i sitt fortsatta
arbete bör ägna problemen med höga övertidsuttag särskild
uppmärksamhet.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om övertidsarbete.

Stockholm den 27 mars 1996

Elving Andersson (c)

Karin Starrin (c)

Margareta Andersson (c)

Sivert Carlsson (c)

Kjell Ericsson (c)