Utbildningsutskottets betänkande
1995/96:UBU06

Riksinternatskolorna


Innehåll

1995/96
UbU6

Sammanfattning

Utskottet    tillstyrker    regeringens
förslag   om   förändrat   system   för
statsbidrag  till utlandssvenska  barns
och  ungdomars  utbildning  i  Sverige.
Statsbidragssystemet skall omfatta alla
skolformer   fr.o.m.   årskurs   7    i
grundskolan  eller  motsvarande  t.o.m.
gymnasieskolan    eller    motsvarande.
Bidraget  skall lämnas till  anordnaren
av  utbildningen och följa den enskilde
eleven  oavsett skolform. Eleven  skall
få  bidrag  till  inackordering  enligt
bestämmelserna om studiestöd.
Den     särskilda    utbildningsformen
riksinternatskola  behålls   under   en
övergångstid om längst fem  år.  Staten
träffar   avtal   om  statsbidrag   för
utlandssvenska  elever  till   de   tre
riksinternatskolorna              under
övergångstiden.  En  utvärdering  skall
ske   av   det   föreslagna   systemet.
Riksinternatskolorna    skall    liksom
tidigare  även kunna ta emot  andra  än
utlandssvenska elever. Hemkommunen  ges
skyldighet  att  fördela  resurser  för
dessa  elever  på  samma  sätt  som  om
eleverna gick i en fristående skola.
Sammanlagt har fem reservationer fogats
till betänkandet. Moderaterna,
Folkpartiet liberalerna och
Kristdemokraterna avstyrker i princip
det nya bidragssystemet. Centerpartiet
avstyrker i avvaktan på att klarhet nås
beträffande bidrag till fristående
skolor.

Propositionen

1995/96:89 vari yrkas
1.  att  riksdagen  antar  regeringens
förslag till lag om ändring i skollagen
(1985:1100),
2.  att  riksdagen godkänner  det  som
regeringen förordar om statsbidrag till
utlandssvenska    elevers    utbildning
(avsnitt 5).
Lagförslaget  återfinns  som  bilaga  2
till detta betänkande.

Motionerna

1995/96:Ub1  av Carl-Johan Wilson  (fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger   regeringen  till  känna   vad   i
motionen  anförts  om  att  statsbidrag
även  i  fortsättningen  skall  betalas
till  riksinternatskola för  barn  till
utlandssvenskar oberoende av var barnet
är  folkbokfört liksom för elever,  som
rekryteras  utan  att  vara  barn  till
utlandssvenskar.
1995/96:Ub2 av Alf Svensson  och  Inger
Davidson (kds) vari yrkas
1.  att  riksdagen avslår  regeringens
förslag   om   att   regleringen    för
riksinternatskolor   skall    avskaffas
efter en övergångstid om fem år,
2.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna vad  i  motionen
anförts  om  möjlighet att välja  andra
alternativ,
3.  att  riksdagen avslår  regeringens
förslag   om   att   hemkommuner    ges
skyldighet  att  fördela  resurser  för
icke  utlandssvenska elever som  väljer
att gå på en riksinternatskola.
1995/96:Ub3  av  Gullan  Lindblad   och
Göthe Knutson (m) vari yrkas
1.  att  riksdagen avslår  regeringens
förslag   om   att   regleringen    för
riksinternatskolorna  skall   avskaffas
efter  en  övergångstid  om  fem  år  i
enlighet   med   vad  som   anförts   i
motionen,
2.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna vad  i  motionen
anförts   om  att  riksinternatskolorna
även   i   fortsättningen   skall    ha
ersättning       för      undervisning,
elevhemsverksamhet   och   bidrag   för
utlandssvenskars barn,
3.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna vad  i  motionen
anförts  om att Lundsbergs skola  skall
ha      likvärdiga     villkor      som
riksinternatskolorna   i   Gränna   och
Sigtuna.
1995/96:Ub4 av Beatrice Ask  m.fl.  (m,
fp) vari yrkas
1.  att  riksdagen avslår  regeringens
förslag  att avveckla utbildningsformen
riksinternatskola efter en övergångstid
om  fem  år  i  enlighet  med  vad  som
anförts i motionen,
2.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna vad  i  motionen
anförts   om  att  riksinternatskolorna
även   i   fortsättningen   skall    ha
ersättning    för   undervisning    och
elevhemsverksamhet för utlandssvenskars
barn,
3.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna vad  i  motionen
anförts om utlandssvenskars barns  rätt
att välja skola,
4.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna vad  i  motionen
anförts  om att Lundsbergs skola  skall
ha      likvärdiga     villkor      som
riksinternatskolorna   i   Gränna   och
Sigtuna,
5.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna vad  i  motionen
anförts     om     statsbidrag      för
externatelever.
1995/96:Ub5  av Göte Jonsson  (m)  vari
yrkas  att riksdagen avslår proposition
1995/96:89 om utbildning i Sverige  för
utlandssvenska  barn  och  ungdomar   i
enlighet   med   vad  som   anförts   i
motionen.
1995/96:Ub6  av Andreas Carlgren  m.fl.
(c) vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna vad  i  motionen
anförts om Lundsbergs skola,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om bidrag till
riksinternatskolor.

Utskottet

Propositionen i korthet

I  förevarande proposition  läggs  fram
förslag   som  innebär  ett   förändrat
system     för     statsbidrag     till
utlandsvenska   barns   och   ungdomars
utbildning          i          Sverige.
Statsbidragssystemet skall omfatta alla
skolformer  från och med  årskurs  7  i
grundskolan eller motsvarande till  och
med  gymnasieskolan eller  motsvarande.
Statsbidraget   skall    lämnas    till
anordnaren  av utbildningen och  följer
den  enskilde eleven oavsett  skolform.
Eleven  skall  vidare ges  bidrag  till
inackordering enligt bestämmelserna  om
studiestöd.
Den   särskilda   utbildningsformen
riksinternatskola  behålls   under   en
övergångstid  om längst  fem  år  under
vilken en utvärdering av det föreslagna
systemet      skall       ske.       En
riksinternatskola skall liksom tidigare
även    kunna   ta   emot   andra    än
utlandssvenska elever. Hemkommunen  ges
skyldighet  att  fördela  resurser  för
dessa  elever  på  samma  sätt  som  om
eleverna gick i en fristående skola.
Det föreslagna systemet för
bidragsgivning innebär förändringar i
skollagen. Regeringens förslag till lag
om ändring i skollagen föreslås träda i
kraft den 1 juli 1996. Bestämmelserna
införs successivt och tillämpas för
elever som börjar undervisningen vid
skolan läsåret 1996/97.

Bakgrund

Enligt 10 kap. skollagen (1985:1100) är
riksinternatskola      en      särskild
utbildningsform. Regeringen kan  enligt
10    kap.   1   §   skollagen   -   på
framställning av huvudmannen  -  ge  en
internatskola       ställning       som
riksinternatskola. En riksinternatskola
har    till    uppgift   att    anordna
utbildning,  som motsvarar  grundskolan
och  gymnasieskolan  eller  endera   av
dessa  skolformer, för  i  första  hand
barn     och    ungdomar    som     har
utlandssvenska  föräldrar   eller   har
behov av miljöombyte eller som är  från
glesbygd    och   inte   kan    beredas
tillfredsställande inackordering. I den
del   en   riksinternatskola  motsvarar
grundskolan skall den i fråga om rätten
att  fullgöra skolplikt där anses  vara
en  enligt 9 kap. 1 § första och  andra
styckena  skollagen godkänd  fristående
skola.
Förordningen      (1991:1080)       om
riksinternatskolor           innehåller
bestämmelser   om   verksamheten    vid
skolorna   och   om   statsbidrag.   En
riksinternatskola får statsbidrag  till
undervisning,  elevhemsverksamhet   och
särskilt   bidrag   för   elever    med
utlandssvenska föräldrar. Statsbidraget
till  undervisningen  lämnas  för   ett
visst antal årselevplatser inom en  ram
som regeringen fastställer årligen samt
med ett av regeringen fastställt belopp
per     sådan     års-elevplats.      I
statsbidragsunderlaget   ingår    också
andra  elever  än de med utlandssvenska
föräldrar.      Det      finns      tre
riksinternatskolor,       Grännaskolan,
Sigtunaskolan  Humanistiska  Läroverket
och  Lundsbergs  skola. För  Lundsbergs
skola,    som   fick   ställning    som
riksinternatskola fr.o.m.  den  1  juli
1994,  gäller  dock  bestämmelserna  om
riksinternatskolorna      med      viss
begränsning.   Skolan  erhåller   t.ex.
endast statsbidrag till undervisningen.
Regeringen  anmälde  i   1995   års
budgetproposition  (prop.   1994/95:100
bil. 9) att en översyn av reglerna  för
riksinternatskolorna  borde  göras.  En
arbetsgrupp                        inom
Utbildningsdepartementet  har  övervägt
hur   barn  och  ungdomar  med  svenska
föräldrar   bosatta  i   utlandet   kan
garanteras   utbildningsmöjligheter   i
Sverige  om  nuvarande  reglering   för
riksinternatskolor             upphävs.
Arbetsgruppen   har  presenterat   sina
förslag   i  en  promemoria   som   har
remissbehandlats.
Förändrat system för utbildning i
Sverige av utlandssvenska barn och
ungdomar

Definition av begreppet utlandssvensk
elev

Regeringen  anser  att  staten  även  i
fortsättningen   aktivt   bör    stödja
möjligheten  till  utbildning  av   god
kvalitet    och    till    ett    brett
utbildningsutbud i Sverige för barn och
ungdomar  med  svenska  föräldrar   som
stadigvarande   vistas   i    utlandet.
Regeringen  föreslår att en  definition
av  begreppet utlandssvensk elev införs
i   skollagen  (1  kap.   17   §).   En
utlandssvensk elev, som har  rätt  till
utbildning i Sverige, definieras som en
elev  vars vårdnadshavare stadigvarande
vistas i utlandet och av vilka minst en
är  svensk  medborgare. Någon  koppling
till var eleven eller hans eller hennes
vårdnadshavare  är  folkbokförda   görs
inte.  Regeringen anför i propositionen
att  bedömningen av om  eleven  tillhör
gruppen utlandssvenska elever bör göras
utifrån förhållandet när eleven  börjar
utbildningen   och   bör   gälla   hela
skolgången   i   årskurserna   7-9   av
grundskolan  respektive  hela  tiden  i
gymnasieskolan     och      motsvarande
skolformer   även   om   de    faktiska
förhållandena för eleven förändras. Mot
den  bakgrunden  begär  regeringen  ett
bemyndigande att föreskriva  att  också
andra  elever  än  de som  omfattas  av
lagens   definition   skall   ingå    i
kategorin utlandssvensk elev.
I  motion 1995/96:Ub1 (fp) framhålls i
denna   del   att   statsbidrag    till
utbildning även fortsättningsvis  skall
utbetalas för barn till utlandssvenskar
oberoende av barnets folkbokföringsort.
Motionären  anser  att  villkoren   för
statsbidrag  till utlandssvenska  barns
skolgång   skall  formuleras   så   att
Sverige  inte stöter bort de  barn  som
söker  samhörighet med hemlandet  genom
att folkbokföra sig där.
Utskottet  konstaterar att det  enligt
den    föreslagna    definitionen    av
begreppet utlandssvensk elev  inte görs
någon  koppling till var  eleven  eller
hans  eller  hennes  vårdnadshavare  är
folkbokförda. Det som är betydelsefullt
är  var  vårdnadshavarna  stadigvarande
vistas.  Enligt  utskottets  mening  är
motionen  i denna del tillgodosedd  med
regeringens  förslag  varför  den   bör
avslås.    Utskottet    föreslår    att
riksdagen   med   avslag   på    motion
1995/96:Ub1   i   denna    del    antar
regeringens förslag till definition  av
utlandssvensk elev.

Statsbidrag till utlandssvenska
elevers utbildning m.m.

Regeringen  föreslår  att   det   skall
införas  en  generell  möjlighet   till
statsbidrag  om  en utlandssvensk  elev
väljer att få sin utbildning i Sverige.
Statsbidrag    skall     lämnas     för
utlandssvenska   barn   och   ungdomars
utbildning i alla skolformer  från  och
med   årskurs  7  i  grundskolan  eller
motsvarande till och med gymnasieskolan
eller  motsvarande.  Statsbidrag  skall
lämnas  till anordnaren av utbildningen
och  skall  följa den enskilde  oavsett
skolform.  Detta innebär bl.a.  att  en
fristående skola får statsbidrag för en
elev   som   enligt   definitionen   av
utlandssvenska  elever  ingår  i  denna
grupp även om eleven har en hemkommun i
Sverige. Regeringen föreslår en ändring
i  skollagen som innebär att en kommuns
skyldighet  att tilldela en  fristående
skola  bidrag  för  verksamheten   inte
skall  gälla  om  det är  fråga  om  en
utlandssvensk elev (9 kap. 6 och 8 §§).
Bidrag   till   inackorderingen   skall
lämnas av statliga medel i enlighet med
bestämmelserna  om  studiestöd.  Om  en
elev  får  sådant inackorderingstillägg
skall  han/hon inte få ekonomiskt  stöd
till inackordering från hemkommunen  (5
kap. 33 §).
Den     särskilda    utbildningsformen
riksinternatskola  behålls   under   en
övergångstid  om längst  fem  år  under
vilken en utvärdering av det föreslagna
systemet skall ske. Staten skall träffa
avtal      om     statsbidrag      till
riksinternatskolorna              under
övergångstiden.    Statsbidrag    skall
lämnas  för alla utlandssvenska  elever
dock minst för ett i avtalet garanterat
antal   årselevplatser.   Statsbidraget
skall  omfatta  såväl undervisning  som
internat vid alla tre skolorna.
En  ändring görs i 10 kap. 1 §   andra
stycket  som  innebär att den  kategori
elever som skall tas emot i första hand
begränsas  till att avse utlandssvenska
elever.   Enligt  lagrummets   gällande
ordalydelse   tillhör   även   s.    k.
glesbygdselever  och  elever  som   har
behov av miljöombyte den kategori som i
första  hand  skall tas  emot.  Av  den
allmänna  motiveringen  till   den   nu
föreslagna     lagändringen     framgår
emellertid   att  en  riksinternatskola
även  fortsättningsvis  kan  vara   ett
alternativ för elever från glesbygd som
behöver bo inackorderade eller  för  en
elev  som  kan ha behov av   miljöbyte.
Hemkommunen ges skyldighet att  fördela
resurser  för  sådana elever  på  samma
sätt som om eleven gick i en fristående
skola. En bestämmelse om detta införs i
skollagen (10 kap. 1 §  tredje  stycket
och 1 c §). Även dessa elever bör kunna
få     inackorderingstillägg     enligt
bestämmelserna    i   studiestödslagen,
anför regeringen.
Det  nya  systemet för bidrag föreslås
träda i kraft den 1 juli 1996. Systemet
införs     successivt.    En    kommuns
skyldighet att lämna bidrag  enligt  10
kap.  1  c  §  gäller inte i  fråga  om
elever  som har påbörjat sin utbildning
före  ikraftträdandet,  om  statsbidrag
lämnas för utbildningen.
Regeringens förslag om en generell rätt
till  statsbidrag   - oavsett  skolform
-    för  en   utlandssvensk  elev  som
väljer  att få sin utbildning i Sverige
behandlas  i två motioner. Motionärerna
i  motion 1995/96:Ub4 (m, fp) yrkande 3
är  positiva till förslaget  och  anser
att det är principiellt riktigt att  en
elev  skall kunna välja en annan  skola
eller  skolform  än  riksinternatskola.
Även i motion 1995/96:Ub2 (kds) yrkande
2  framhålls att möjligheten att  välja
andra  skolformer och annat boende  bör
öppnas.    Det    sker    genom     att
statsbidraget     för    elever    utan
hemkommun  följer eleven och genom  att
inackorderingstillägget  för   samtliga
utlandssvenska elever utbetalas  direkt
till målsman, heter det i motionen.
Förslaget  till ny bidragskonstruktion
avseende riksinternatskolorna behandlas
i  flera motioner. I motion 1995/96:Ub4
(m,        fp)       föreslås       att
riksinternatskolorna       även       i
fortsättningen skall erhålla ersättning
för undervisning och elevhemsverksamhet
för   utlandssvenskars  barn.  Skolorna
skall  erhålla  ett schablonbidrag  för
internateleverna,  menar  motionärerna.
Det  bör fastställas av regeringen  och
innehålla        ersättning         för
utbildningskostnaderna              och
internatkostnaderna  (yrkande   2).   I
yrkande   5   i   samma   motion    tar
motionärerna upp frågan om bidrag  till
externateleverna. Mot bakgrund  av  det
förslag     som     presenterats     av
Friskolekommittén och med tanke på  den
översyn som pågår vad gäller fristående
gymnasieskolor är det inte möjligt  att
förorda  att  bidrag skall utgå  enligt
samma  regler som gäller för fristående
skolor. Staten bör i stället fastställa
och   lämna  bidrag  för  dessa  elever
direkt till riksinternaten, heter det i
motionen.
Likartade  yrkanden finns i motionerna
1995/96:Ub3  (m) yrkande 2, 1995/96:Ub1
(fp) i denna del och 1995/96:Ub5 (m). I
den  förstnämnda  motionen   yrkas  att
riksinternatskolorna       även       i
fortsättningen skall ha ersättning  för
undervisning,  elevhemsverksamhet   och
bidrag   för   utlandssvenskars   barn.
Enligt  motion 1995/96:Ub1 (fp) har  de
nuvarande   statsbidragsreglerna   stor
betydelse  för skolornas möjlighet  att
med   trygghet  planera  för   fortsatt
kvalitetsmedveten           verksamhet.
Statsbidrag  bör  även fortsättningsvis
utbetalas  till riksinternatskola  både
för  barn till utlandssvenskar och  för
andra elever. I motion 1995/96:Ub5  (m)
yrkas  avslag på regeringens förslag  i
denna  del. Motionären framhåller bl.a.
att  det är angeläget att ungdomar från
de orter där riksinternaten är förlagda
ges     möjlighet    att    delta     i
undervisningen och att det är olyckligt
om  statsbidragsbestämmelserna utformas
så att denna möjlighet försvåras.
I  motion  1995/96:Ub2  (kds)  yrkas
avslag på förslaget att kommunerna  ges
skyldighet  att  fördela  resurser  för
icke  utlandssvenska elever som  väljer
att gå på en riksinternatskola (yrkande
3).      Motionärerna     tillbakavisar
propositionens   påstående    att    de
kommuner      där      dagens       tre
riksinternatskolor ligger  får  dubbelt
statsbidrag.   Skolorna   får   i   dag
statsbidrag till samtliga elever,  både
internat-  och  externatelever.  Staten
kompenserar sig för detta bidrag  genom
att  reducera  bidraget till  kommunen,
heter  det  i motionen. Det finns  skäl
som  motiverar  ett högre  bidrag  till
dessa  skolor än till övriga fristående
skolor.  Motionärerna anser att  hänsyn
måste  tas till riks- internatskolornas
småskalighet, att de har intagning året
runt     och     att    de     bedriver
stödundervisning   för   utlandssvenska
elever.
Motionärerna  i motion 1995/96:Ub6  (c)
yrkande  2  accepterar  principen   att
statsbidraget för utlandssvenska elever
skall  följa eleven och inte som nu  gå
direkt    till    riksinternaten    men
efterlyser     hur    den    föreslagna
bidragskonstruktionen   förhåller   sig
till den tidigare vad gäller per capita-
ersättning.   Motionärerna  förutsätter
att  statsbidrag per utlandssvensk elev
tillsammans   med  inackorderingsbidrag
utgör  samma  totalsumma som  nuvarande
bidrag oavsett bidragskonstruktion. När
det  gäller  förslaget att  hemkommunen
skall lämna bidrag för andra elever  än
utlandssvenskars       barn       anser
motionärerna att detta är  möjligt  med
de   regler  som  gäller  i   dag.   Om
regeringen skulle föreslå och riksdagen
besluta  om  en mycket mer löslig  form
för     att     reglera     kommunernas
skyldigheter  vad  gäller  bidrag  till
fristående  skolor blir de bestämmelser
som  nu  föreslås  ganska  meningslösa.
Frågan  om  bidrag till  riksinternaten
bör  behandlas  i anslutning  till  att
riksdagen   ges   möjlighet   att    ta
ställning  till förslag om  regler  för
fristående skolor.
Utskottet  behandlar först  regeringens
förslag om att statsbidrag skall lämnas
för  utlandssvenska barns och ungdomars
utbildning i alla skolformer.
Utskottet    anser   i   likhet    med
regeringen  att  det är  angeläget  att
utbildningsmöjligheterna i Sverige  för
utlandssvenska   barn   och    ungdomar
breddas   och  garanteras   genom   ett
statsbidragssystem  som  omfattar  alla
skolformer  från och med  årskurs  7  i
grundskolan eller motsvarande till  och
med  gymnasieskolan eller  motsvarande.
Utskottet   delar  således  regeringens
uppfattning  att  statsbidraget   skall
lämnas till anordnaren och följa eleven
samt  att   bidrag  till  inackordering
skall ges i enlighet med bestämmelserna
om studiestöd. Denna förändring innebär
att   även  utlandssvenskars  barn  och
ungdomar  får  en reell  möjlighet  att
välja  en annan utbildning än  vad  som
erbjuds  vid  riksinternatskolorna.  En
utlandssvensk elev kan härigenom t. ex.
välja  inom ett betydligt bredare utbud
av program i gymnasieskolan eller välja
en  fristående skola. Genom att  bidrag
lämnas  till  inackordering  ges  också
möjlighet  till att välja andra  former
för boende t. ex. hos en anhörig.
När  det gäller regeringens  förslag
till   nytt  system  för  bidrag   till
verksamheten  vid  riksinternatskolorna
vill utskottet anföra följande.
Utskottet utgår från att många av de
utlandssvenska      eleverna       även
fortsättningsvis kommer att  välja  ett
internatboende  i nära anslutning  till
den  skola  där de går. Även regeringen
menar  att  flera av de  utlandssvenska
eleverna  fortfarande kommer att  välja
internatboende .  Mot  den   bakgrunden
föreslår         regeringen         att
riksinternatskolorna   skall   behållas
övergångsvis  som en säkerhet  för  att
dessa  elever skall kunna få ett sådant
boende.   Utskottet  vill  i  det   här
sammanhanget understryka värdet av  den
utvärdering    av    den     föreslagna
förändringen som regeringen  avser  att
ta  initiativ  till. Utvärderingen  bör
kunna    ge    underlag   för    senare
ställningstagande     av      riksdagen
beträffande  en slutlig  utformning  av
ordningen   för  utlandssvenska   barns
utbildning i Sverige.
Utskottet  har inget att erinra  mot
vad  regeringen anfört  om  att  staten
skall träffa avtal med de nuvarande tre
riksinternatskolorna  om  att   anordna
utbildning  och erbjuda internatboende.
Det   får   därvid   ankomma   på    de
avtalsslutande   parterna   att   komma
överens  om   antalet garanterade  års-
elevplatser och vilket belopp som skall
utgå i statsbidrag. Statsbidraget skall
omfatta  såväl bidrag till undervisning
som till internatboendet vid skolorna.
Utskottet  anser  det  viktigt  att  så
långt  det  är möjligt motverka  social
segregering  vid  riksinternatskolorna.
Utskottet   delar  därför   regeringens
uppfattning  att dessa  skolor  även  i
fortsättningen  skall  kunna  ta   emot
elever  från  glesbygd som  behöver  bo
inackorderade och elever med  behov  av
miljöombyte.   Skolorna    bör    också
fortsättningsvis  kunna  ta  emot  även
elever  från den kommun där  skolan  är
belägen och närliggande kommuner,  dvs.
elever  som  inte  har  behov  av   ett
internatboende.  Utskottet  erinrar  om
att kommunernas ansvar för att barn och
ungdomar  bosatta  i  kommunen  får  en
utbildning   gäller   alla   barn   och
ungdomar,   således  även  elever   som
väljer  att  gå i en riksinternatskola.
Utskottet    tillstyrker    regeringens
förslag  att  hemkommunen  skall   vara
skyldig  att  fördela resurser  för  en
elev  i  riks- internatskola  på  samma
sätt  som om eleven valt att  gå  i  en
fristående  skola. Utskottet  har  inte
heller   något  att  erinra   mot   att
inackorderingstillägg   lämnas   enligt
bestämmelserna   för  studiestöd   till
dessa   elever.   Utskottet   vill    i
sammanhanget  peka  på  att  ett   nytt
utjämningssystem   för   kommuner   och
landsting gäller fr.o.m. år 1996 (prop.
1994/95:150 bilaga 7 , FiU19 och  prop.
1995/96:64,   FiU5).  I   huvudsak   är
utjämningsbidraget ett bidragssy-
stem     som     skall     jämna     ut
inkomstskillnader  i kommunsektorn  och
skillnader i strukturella förhållanden.
Kommuner och landsting vars skattekraft
eller mätbara strukturella förhållanden
är  sämre än genomsnittet för riket får
ett   utjämningsbidrag   från   staten.
Kommuner och landsting vars skattekraft
eller mätbara strukturella förhållanden
är  bättre  än genomsnittet  för  riket
betalar   en   utjämningsavgift    till
staten.    Ett    strukturkostnadsindex
beräknas  för varje kommun  med  hänsyn
till       olika      faktorer.       I
strukturkostnadsindex  skall   bl.   a.
beaktas  dels  för grundskolan  andelen
barn   i   åldern  7-15   år,   andelen
utomnordiska  och  finska  elever  samt
kommunens bebyggelsestruktur, dels  för
gymnasieskolan   andelen   ungdomar   i
åldern  16-18  år, andelen  elever  med
inackorderingstillägg      och       en
programvalsfaktor.   Elever   som    är
bosatta     i    Sverige    ingår     i
befolkningsunderlaget  för  beräkningen
av utjämningsbidraget.
Med  hänvisning till vad som anförts
ovan  föreslår utskottet att  riksdagen
med  bifall  till  regeringens  förslag
antar   regeringens  lagförslag  såvitt
avser  5 kap. 33 §, 9 kap. 6 och  8  §§
och 10 kap. 1 § tredje stycket och
1  c § med den ändringen att 9 kap. 6 §
första  och  andra styckena erhåller  i
bilaga   1   som   Utskottets   förslag
betecknad  lydelse och därjämte  avslår
motionerna    1995/96:Ub1     (delvis),
1995/96:Ub2   yrkandena   2   och    3,
1995/96:Ub3   yrkande  2,   1995/96:Ub4
yrkandena   2,  3  och  5,  1995/96:Ub5
(delvis) och 1995/96:Ub6 yrkande 2.
Utskottet har inte något att erinra mot
lagförslaget i övrigt.

Vad    regeringen    anför    om    att
tidsbegränsa   förekomsten    av    den
särskilda             utbildningsformen
riksinternatskola under en övergångstid
om  längst  fem år har föranlett  flera
motioner.
I motion 1995/96:Ub4 (m, fp) yrkande
1  begärs avslag på regeringens förslag
att      avveckla     utbildningsformen
riksinternatskola efter en övergångstid
om  fem år. Staten bör även i framtiden
ta  ett  ansvar och ha inflytande  över
riksinternatskolorna.  Det  är  viktigt
att    slå   vakt   om   och   utveckla
riksinternatskolorna, i stället för att
avveckla  dem,  vilket  regeringen   nu
indirekt   föreslår,   heter   det    i
motionen. Liknande tankegångar finns  i
motionerna  1995/96:Ub3 (m)  yrkande  1
och 1995/96:Ub5 (m) i denna del. Även i
motion  1995/96:Ub2  (kds)  yrkande   1
begärs  avslag på regeringens  förslag.
Motionärerna   pekar   bl.a.   på   att
personalen  vid riksinternaten  har  en
unik erfarenhet av att ta emot barn och
ungdomar  till  föräldrar  som  arbetar
utomlands      och      kunskap      om
undervisningssystem  i  olika   länder.
Vidare  framhålls att stora svårigheter
kan  förutses vad gäller utlandssvenska
elevers   boende,   om   riksinternaten
avskaffas.
Utskottet   vill  med   anledning   av
motionerna   framhålla  att  regeringen
avser  att genomföra en utvärdering  av
det   föreslagna  systemet.  Skolverket
skall    få   i   uppdrag   att   följa
utvecklingen.    Härigenom    ges    en
möjlighet   att  följa  och   utvärdera
elevutvecklingen,  hur  elever  väljer,
möjligheterna  att  bli  intagen,   den
sociala  och  pedagogiska  miljön   vid
skolorna,  boendeformer, kvaliteten  på
skolgången  och  internatboendet   etc.
Utvärderingen bör enligt utskottet även
belysa  hur  utbud,  intresse  för  och
kvaliteten  på  internationella  skolor
utomlands  påverkar  utlandssvenskarnas
val av skolgång.
Riksinternatskola  är  i   dag   en
särskild  utbildningsform.  Regler   om
denna  finns i skollagen. Det  ankommer
på  riksdagen  att  ta  ställning  till
förändringar  i  skollagen.   Utskottet
anser  att varken det som regeringen  i
propositionen anför om övergångstid för
utbildningsformen     riksinternatskola
eller  vad motionärerna yrkat i  frågan
bör   föranleda  något   uttalande   av
riksdagen.  Utskottet avstyrker  därmed
motionerna   1995/96:Ub2   yrkande   1,
1995/96:Ub3   yrkande  1,   1995/96:Ub4
yrkande 1 och 1995/96:Ub5 (delvis).
Lundsbergs   skola  behandlas   i   tre
motioner,  nämligen i  1995/96:Ub4  (m,
fp)   yrkande  4,  i  1995/96:Ub6   (c)
yrkande 1 och i 1995/96:Ub3 (m) yrkande
3.  I samtliga dessa motioner framhålls
att  Lundsbergs skola skall ha  villkor
som  är  likvärdiga med de  övriga  två
riksinternaten.

Utskottet vill med anledning av vad i
berört hänseende anförts i motionerna
peka på att regeringen i propositionen
uttalat att avtal om statsbidrag
avseende utbildningskostnader och
internatkostnader kommer att ingås med
de tre riksinternatskolorna, dvs. även
med Lundsbergs skola. Utskottet förslår
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:Ub3 yrkande 3, 1995/96:Ub4
yrkande 4 och 1995/96:Ub6 yrkande 1.

Hemställan

Utskottet hemställer
1.     beträffande     begreppet
utlandssvensk elev
att  riksdagen  med avslag  på  motion
1995/96:Ub1       (delvis)       antar
regeringens  förslag  om   ändring   i
skollagen (1985:1100) såvitt  avser  1
kap. 17 §,
2.  beträffande statsbidrag till
utlandssvenska   elevers   utbildning,
m.m.
att    riksdagen   med    avslag    på
motionerna    1995/96:Ub1    (delvis),
1995/96:Ub2   yrkandena   2   och   3,
1995/96:Ub3   yrkande  2,  1995/96:Ub4
yrkandena  2,  3  och  5,  1995/96:Ub5
(delvis)  och  1995/96:Ub6  yrkande  2
dels    godkänner    vad    regeringen
förordat, dels antar 5 kap.  33  §,  9
kap.  6  och  8 §§ samt 10  kap.  1  §
tredje   stycket  och   1   c   §    i
regeringens   förslag  till   lag   om
ändring  i skollagen med den ändringen
att  9  kap.  6  §  första  och  andra
styckena  erhåller  i  bilaga  1   som
Utskottets förslag betecknad lydelse,
res. 1 (m,
fp, kds)
res. 2 (c)
3.  beträffande  lagförslaget  i
övrigt
att    riksdagen   antar   regeringens
förslag   till   lag  om   ändring   i
skollagen i den mån det inte  omfattas
av  vad utskottet hemställt under mom.
1 och 2,
res. 3 (m,
c,  fp, kds)
-  villk.  1
och 2

4.  beträffande bibehållande  av
den     särskilda    utbildningsformen
riksinternatskola
att    riksdagen   avslår   motionerna
1995/96:Ub2   yrkande  1,  1995/96:Ub3
yrkande  1,  1995/96:Ub4 yrkande1  och
1995/96:Ub5 (delvis),
res. 4 (m,
fp, kds)
5.     beträffande    Lundsbergs
skola
att    riksdagen   avslår   motionerna
1995/96:Ub3   yrkande  3,  1995/96:Ub4
yrkande 4 och 1995/96:Ub6 yrkande 1.
res. 5 (m, c, fp, kds)


Stockholm den 12 december 1995
På utbildningsutskottets vägnar

Beatrice Ask

I beslutet har deltagit: Beatrice Ask
(m), Berit Löfstedt (s), Bengt
Silfverstrand (s), Eva Johansson (s),
Ingegerd Wärnersson (s), Andreas
Carlgren (c), Agneta Lundberg (s), Ulf
Melin (m), Torgny Danielsson (s), Britt-
Marie Danestig-Olofsson (v), Tomas
Eneroth (s), Hans Hjortzberg-Nordlund
(m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson
(kds), Majléne Westerlund Panke (s),
Tomas Högström (m) och Conny Sandholm
(fp).

Reservationer

1. Statsbidrag till utlandssvenska
elevers utbildning, m.m. (mom. 2)

Beatrice  Ask (m), Ulf Melin (m),  Hans
Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson
(kds),  Tomas  Högström (m)  och  Conny
Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande
på  s.  7  som  börjar  med   Utskottet
behandlar   och  på  s.  8  slutar  med
 yrkande 2  bort ha följande lydelse:
Utskottet vill inledningsvis framhålla
att  ansvaret  för  utbildning  av   de
utlandssvenska barnen är  en  nationell
angelägenhet.  Utskottet  anser  därför
att  staten även fortsättningsvis skall
ta   på   sig  ansvaret  för   och   ha
inflytande över riksinternatskolorna  -
Grännaskolan,             Sigtunaskolan
Humanistiska Läroverket och  Lundsbergs
skola  - som i första hand är till  för
utlandssvenska   barn   och   ungdomar.
Enligt  utskottets uppfattning  är  det
viktigt  att  slå vakt om och  utveckla
riksinternatskolorna i stället för  att
avveckla  dem,  vilket  regeringen   nu
indirekt föreslår. De tre skolor som  i
dag fungerar som riksinternatskolor har
en  unik erfarenhet av att ta emot barn
och ungdomar till föräldrar som arbetar
utomlands. Personalen har bl.a. kunskap
om  olika länders skolsystem och om  de
internationella  skolornas  uppläggning
av undervisningen.
Utskottet  instämmer  i  motionärernas
synpunkter och anser att de  tre  riks-
internatskolorna  även fortsättningsvis
skall      erhålla      bidrag      för
internateleverna.  Detta  bidrag  skall
innehålla    ersättning    för     både
utbildningskostnaderna              och
internatkostnaderna.
Ersättningsnivåerna  skall  fastställas
utifrån  en  bedömning  av  behovet  av
riksinternatplatser    generellt    och
kostnaderna  för dessa  vid  respektive
skola.   Bidrag  bör även  utgå  direkt
till     skolorna    för    de     s.k.
externateleverna,    dvs.     dagelever
huvudsakligen  från  den   kommun   där
riksinternatskolan är  belägen.  Staten
bör  fastställa detta belopp och  nivån
bör          överensstämma          med
utbildningskostnaderna              för
internateleverna.  Det   finns   enligt
utskottets  mening skäl  som  motiverar
ett  högre bidrag till dessa skolor  än
till  fristående skolor.  Utskottet  är
således   inte  berett  att  tillstyrka
regeringens   förslag   att   elevernas
hemkommuner  skall  vara  skyldiga  att
betala    för    andra    elever     än
utlandssvenska elever på samma sätt som
om eleverna gick i en fristående skola.
Utskottet vill i sammanhanget  peka  på
vikten    av    att    motverka     att
riksinternatskolorna    blir    socialt
segregerade.
Utskottet   anser   det   principiellt
riktigt  att en elev skall kunna  välja
en   annan  skola  eller  skolform   än
riksinternatskola. Utskottet har därför
inget  att erinra mot en generell  rätt
till statsbidrag, oavsett skolform,  om
en utlandssvensk elev väljer att få sin
utbildning  i  Sverige.  Utskottet  har
inte  heller något att erinra  mot  vad
regeringen          anfört           om
inackorderingstillägg för dessa elever.
Vad   utskottet   har   anfört   om
statsbidrag  till  riksinternatskolorna
bör   riksdagen    med   anledning   av
motionerna som sin mening ge regeringen
till  känna. Riksdagen bör vidare  dels
anta   5 kap. 33 § samt 9 kap. 6 och  8
§§  i  regeringens förslag till lag  om
ändring  i  skollagen med den ändringen
att   9  kap.  6  §  första  och  andra
styckena  erhåller  i  bilaga   1   som
Utskottets  förslag  betecknad  lydelse
dels  avslå regeringens förslag  såvitt
avser 10 kap. 1 § tredje stycket och  1
c §.
dels   att  moment  2  i  utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
2.  beträffande  statsbidrag  till
utlandssvenska  elevers  utbildning,
m.m.
att riksdagen med anledning av
motionerna 1995/96:Ub1 (delvis),
1995/96:Ub2 yrkandena 2 och 3,
1995/96:Ub3 yrkande 2, 1995/96:Ub4
yrkandena 2, 3 och 5 och 1995/96:Ub5
(delvis) och med avslag på motion
1995/96:Ub6 yrkande 2 dels som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,  dels antar  5
kap. 33 § samt 9 kap. 6 och 8 §§ i
regeringens förslag till lag om ändring
i skollagen med den ändringen att 9
kap. 6 § första och andra styckena
erhåller i bilaga 1 som Utskottets
förslag betecknad lydelse, dels ock
avslår regeringens förslag såvitt avser
10 kap. 1 § tredje stycket och 1 c §,

2. Statsbidrag till utlandssvenska
elevers utbildning, m.m. (mom. 2)

Andreas Carlgren (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande
på  s.  7  som  börjar  med   Utskottet
behandlar   och  på  s.  8  slutar  med
 yrkande 2  bort ha följande lydelse:
Utskottet  delar  regeringens  förslag
vad   avser   en  ökad  valfrihet   för
utlandssvenska    elever    och     att
statsbidrag skall följa eleven och inte
som      nu     gå     direkt      till
riksinternatskolorna.  I  propositionen
uttalas att riksinternatskolorna  skall
behållas under en övergångstid och  att
staten    skall   träffa    avtal    om
statsbidrag  för ett minsta  garanterat
antal årselevplatser för utlandssvenska
elever    och    om    storleken     på
statsbidraget.  I  propositionen  finns
dock  ingen  redovisning  av  hur   den
föreslagna        bidragskonstruktionen
beloppsmässigt förhåller sig  till  den
nuvarande        bidragskonstruktionen.
Utskottet  utgår från att beloppet  per
elev  enligt  det  föreslagna  systemet
inkl.    inackorderingsbidraget   skall
utgöra  samma totalsumma som  tidigare,
oavsett  bidragskonstruktion. Detta bör
ges regeringen till känna.
Beträffande  regeringens  förslag  att
riksinternaten  för  andra  elever   än
utlandssvenskars  barn  skall   erhålla
bidrag  motsvarande vad som gäller  för
fristående skolor vill utskottet anföra
följande.
Utskottet anser att denna konstruktion
är  möjlig med de regler som  gäller  i
dag   och  med  de  preciseringar   som
skollagen       föreskriver.        Två
utredningsbetänkanden    -    Likvärdig
utbildning   på   lika   villkor   (SOU
1995:109) och Fristående gymnasieskolor
(SOU  1995:113) -  som rör förändringar
av  de  nuvarande  systemen  för  bl.a.
bidrag   till  fristående  skolor   har
nyligen        överlämnats         till
Utbildningsdepartementet.  Betänkandena
bereds      för      närvarande       i
Utbildningsdepartementet.     Utskottet
anser   att   frågan  om  bidrag   till
riksinternaten    bör    behandlas    i
anslutning   till  att  riksdagen   ges
möjlighet att ta ställning till förslag
om  regler  för de fristående skolorna.
Utskottet anser att regeringen, om  den
förelägger riksdagen förslag  till  ett
förändrat    bidragssystem    för    de
fristående skolorna, bör återkomma till
riksdagen med ett nytt förslag avseende
riksinternatskolorna. I avvaktan  härpå
avstyrker   utskottet  regeringens   nu
föreliggande förslag att kommunerna ges
skyldighet  att  till andra  elever  än
utlandssvenska elever betala ersättning
motsvarande    den    ersättning    som
fristående skolor får.
Med   hänvisning   till   det   anförda
föreslår  utskottet att  riksdagen  med
anledning av motion 1995/96:Ub6 yrkande
2   och   med   avslag  på   motionerna
1995/96:Ub1    (delvis),    1995/96:Ub2
yrkandena 2 och 3, 1995/96:Ub3  yrkande
2, 1995/96:Ub4 yrkandena 2, 3 och 5 och
1995/96:Ub5 (delvis) som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har
anfört samt antar  5 kap. 33 §, 9  kap.
6  och 8 §§ i regeringens förslag  till
lag  om  ändring  i skollagen  med  den
ändringen  att 9 kap. 6  §  första  och
andra styckena erhåller i bilaga 1  som
Utskottets  förslag  betecknad  lydelse
och  avslår regeringens förslag  såvitt
avser 10 kap. 1 § tredje stycket och  1
c §.

dels   att   moment  2   i   utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
2.  beträffande  statsbidrag  till
utlandssvenska  elevers  utbildning,
m.m.
att   riksdagen  med  anledning   av
motion  1995/96:Ub6  yrkande  2  och
med     avslag     på     motionerna
1995/96:Ub1   (delvis),  1995/96:Ub2
yrkandena   2   och  3,  1995/96:Ub3
yrkande 2, 1995/96:Ub4 yrkandena  2,
3  och  5  och 1995/96:Ub5  (delvis)
dels  som  sin mening ger regeringen
till   känna   vad   utskottet   har
anfört,  dels antar 5 kap. 33  §,  9
kap.   6  och  8  §§  i  regeringens
förslag   till  lag  om  ändring   i
skollagen  med den ändringen  att  9
kap.  6  § första och andra styckena
erhåller  i  bilaga 1 som Utskottets
förslag  betecknad lydelse dels  ock
avslår  regeringens  förslag  såvitt
avser  10  kap.  1 § tredje  stycket
och 1 c §,

3. Lagförslaget i övrigt (mom. 3)

Under  förutsättning  av  bifall   till
reservation 1 eller 2

Beatrice  Ask (m), Ulf Melin (m),  Hans
Hjortzberg-Nordlund    (m),     Andreas
Carlgren  (c),  Inger  Davidson  (kds),
Tomas  Högström (m) och Conny  Sandholm
(fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som  på s. 8 börjar med  Utskottet har 
och  slutar  med   i  övrigt   bort  ha
följande lydelse:
Utskottet föreslår att riksdagen antar
regeringens förslag  i övrigt i den mån
det  inte  har  berörts  av  utskottets
ställningstagande i det föregående samt
beslutar  om de ändringar av  ingressen
och   ikraftträdandebestämmelserna  som
föranleds   av   vad   utskottet    har
föreslagit i det föregående.
dels   att   moment  3   i   utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
3.   beträffande  lagförslaget   i
övrigt
att riksdagen antar regeringens förslag
till lag om ändring i skollagen i den
mån det inte omfattas av vad utskottet
hemställt under mom. 1 och 2 samt
beslutar om sådan ändring i ingressen
och ikraftträdandebestämmelserna som
föranleds av vad utskottet har
föreslagit under dessa moment,

4. Bibehållande av den särskilda
utbildningsformen riksinternatskola
(mom. 4)

Beatrice  Ask (m), Ulf Melin (m),  Hans
Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson
(kds),  Tomas  Högström (m)  och  Conny
Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande
på s. 9 som börjar med  Utskottet vill 
och  slutar med  1995/96:Ub5  (delvis) 
bort ha följande lydelse:
Utskottet  vill peka på att den  ökade
internationaliseringen och  inte  minst
Sveriges  medlemskap i  EU  kommer  att
innebära  att  allt  fler  svenskar  av
olika kategorier bosätter sig utomlands
under längre och kortare perioder.  Vid
rekrytering till tjänster med placering
utomlands är frågan om barnens skolgång
en av de viktigaste. Tillgången till en
skolmiljö   där  både  utbildning   och
boende  har hög kvalitet är  därvid  en
förutsättning  för att både  ungdomarna
och föräldrarna skall känna sig trygga.
Utskottet      delar      motionärernas
uppfattning och anser att staten även i
framtiden bör ta ett ansvar för och  ha
inflytande  över  riksinternatskolorna.
Den     särskilda     utbildningsformen
riksinternatskola bör således vara kvar
som    en    särskild   utbildningsform
föreskriven  i skollagen. Vidare  anser
utskottet att det finns skäl för en mer
omfattande  reglering  av  verksamheten
vid  dessa  skolor  än  vid  fristående
skolor.  Utskottet anser  även  att  en
utvärdering  bör  belysa   hur   utbud,
intresse   för   och   kvaliteten    på
internationella     skolor     påverkar
utlandssvenskarnas val av skolgång. Vad
utskottet  nu har anfört bör  riksdagen
med  bifall till motionerna 1995/96:Ub2
yrkande   1,  1995/96:Ub3  yrkande   1,
1995/96:Ub4  yrkande 1 och  1995/96:Ub5
(delvis)  som sin mening ge  regeringen
till känna.
dels   att   moment  4   i   utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande bibehållande av den
särskilda          utbildningsformen
riksinternatskola
att   riksdagen  med   bifall   till
motionerna  1995/96:Ub2  yrkande  1,
1995/96:Ub3  yrkande 1,  1995/96:Ub4
yrkande  1 och 1995/96:Ub5  (delvis)
som  sin mening ger regeringen  till
känna vad utskottet har anfört,
5. Lundsbergs skola (mom. 5)

Beatrice Ask (m), Andreas Carlgren (c),
Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund
(m),   Inger   Davidson  (kds),   Tomas
Högström  (m)  och Conny Sandholm  (fp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande
på s. 9 som börjar med  Utskottet vill 
och  slutar  med  yrkande  1   bort  ha
följande lydelse:
Utskottet   vill  med   anledning   av
motionerna som sin bestämda uppfattning
framhålla att Lundsbergs skola skall ha
samma  villkor för offentligt stöd  som
de   två   andra  riksinternatskolorna.
Lundsbergs    skola    skall    således
fortsättningsvis i likhet med  de  båda
övriga  skolorna  erhålla  bidrag  till
internatkostnaderna.     Detta      bör
riksdagen  med bifall till  förevarande
motioner i berörda delar som sin mening
ge regeringen till känna.
dels   att   moment  5   i   utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande Lundsbergs skola
att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:Ub3 yrkande 3,
1995/96:Ub4 yrkande 4 och 1995/96:Ub6
yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört.

Särskilt yttrande
Britt-Marie    Danestig-Olofsson    (v)
anför:
Jag   anser  att  det  är  principiellt
tveksamt  att  beslut  fattas  om   att
anpassa          reglerna           för
riksinternatskolorna   till   vad   som
gäller  för  fristående  skolor,  innan
riksdagen  tagit  ställning  till   hur
bidrag   till   fristående   skolor   i
framtiden skall utgå.
Förslaget till lydelse av 9 kap.  6  §
första  och  andra  styckena  skollagen
(1985:1100)  med  av  riksdagen  hösten
1995 gjord ändring
Regeringens        Utskottets förslag
förslag
9  kap.
6  §

En     fristående  En         godkänd
skola,   som    är fristående    skola
godkänd för elever som       motsvarar
som   har   vanlig grundskolan   skall
skolplikt,   skall tilldelas    bidrag
tilldelas   bidrag för    verksamheten
för   verksamheten av        elevernas
av       elevernas hemkommuner.    För
hemkommuner.   För varje   elev  skall
varje  elev  skall lämnas  ett  belopp
lämnas  ett belopp som  motsvarar  den
som  motsvarar den genomsnittliga
genomsnittliga     kostnaden per  elev
kostnaden per elev i      hemkommunens
i     hemkommunens grundskola      det
grundskola     det pågående
pågående           kalenderåret     på
kalenderåret    på den   årskurs   som
den   årskurs  som eleven     tillhör.
eleven    tillhör. Vid   tilldelningen
Vid  tilldelningen får  kommunen  göra
får  kommunen göra ett    avdrag   som
ett   avdrag   som uppgår  till  högst
uppgår till  högst 25  procent av  den
25  procent av den framräknade
framräknade        genomsnittskostnad
genomsnittskostnad en.   När  kommunen
en.  När  kommunen bestämmer
bestämmer          avdragets   storlek
avdragets  storlek skall   den  beakta
skall  den  beakta bland annat om  den
bland annat om den fristående   skolan
fristående  skolan har       särskilda
har      särskilda kostnader på  grund
kostnader på grund av
av
1.    att   skolan
1.   att   skolan drivs     av     en
drivs    av     en enskild      fysisk
enskild     fysisk eller      juridisk
eller     juridisk person och inte  av
person och inte av kommunen,
kommunen,
2.   att   skolans
2.   att  skolans åtagande   omfattar
åtagande  omfattar elever  med   behov
elever  med  behov av        särskilda
av       särskilda stödinsatser,
stödinsatser,
3.    att   skolan
3.   att   skolan erbjuder
erbjuder           skolhälsovård.
skolhälsovård.
Regeringen    eller
Regeringen   eller den       myndighet
den      myndighet regeringen
regeringen         bestämmer       får
bestämmer      får medge   ett  större
medge  ett  större avdrag    än     25
avdrag    än    25 procent,   om   det
procent,  om   det finns     särskilda
finns    särskilda skäl.
skäl.
Tilldelningen
Tilldelningen     beräknas  för   ett
beräknas  för  ett bidragsår         i
bidragsår        i sänder.       Varje
sänder.      Varje bidragsår    börjar
bidragsår   börjar den     1     juli.
den     1    juli. Tilldelningen
Tilldelningen      grundas  på antalet
grundas på antalet elever         från
elever        från kommunen   i    den
kommunen   i   den fristående   skolan
fristående  skolan den   15  september
den  15  september under  bidragsåret.
under bidragsåret. Bidragen      skall
Bidragen     skall utbetalas  med   en
utbetalas  med  en tolftedel     varje
tolftedel    varje månad.
månad.             Utbetalningarna   i
Utbetalningarna  i juli-september
juli-september     avpassas efter  ett
avpassas efter ett beräknat      antal
beräknat     antal elever          och
elever         och reglering görs  vid
reglering görs vid utbetalning       i
utbetalning      i oktober.   För   en
oktober.  För   en skola    som     är
skola    som    är nystartad,      får
nystartad,     får bidrag, som avser
bidrag, som avser
tiden              tiden
juli-september     juli-september
månad, betalas  ut månad,  betalas  ut
samlat           i samlat            i
september. För att september. För  att
en nystartad skola en  nystartad skola
skall ha rätt till skall ha rätt  till
bidrag gäller dock bidrag gäller  dock
att  skolan  skall att   skolan  skall
ha  ansökt om  att ha  ansökt  om  att
bli   godkänd  för bli   godkänd  före
vanlig   skolplikt den     1     april
före  den 1  april kalenderåret  innan
kalenderåret innan bidragsåret
bidragsåret        börjar.
börjar.

Regeringens lagförslag






















































































Innehållsförteckning
Sammanfattning                        1
Propositionen                         1
Motionerna                            2
Utskottet                             3
Propositionen i korthet             3

Bakgrund                            3

Förändrat  system  för  utbildning   i
Sverige av utlandssvenska barn

och ungdomar                        4

Definition       av        begreppet
utlandssvensk elev                4

Statsbidrag    till   utlandssvenska
elevers utbildning m.m.           5

Hemställan                          9
Reservationer                        11
1.   Statsbidrag  till  utlandssvenska
elevers utbildning, m.m. (mom. 2)  11

2.   Statsbidrag  till  utlandssvenska
elevers utbildning, m.m. (mom. 2)  12

3. Lagförslaget i övrigt (mom. 3)  13

4.   Bibehållande  av  den   särskilda
utbildningsformen riksinternat-

skola (mom. 4)                     14

5. Lundsbergs skola (mom. 5)       15
Särskilt yttrande                    15
Bilagor                              16
1. Förslaget till lydelse av 9 kap.  6
§ första och andra  styckena
skollagen    (1985:1100)    med     av
riksdagen hösten 1995 gjord
ändring                            16
2. Förslag till lag om ändring i
skollagen
(1985:1100)........................18