I betänkandet behandlas drygt 80
motionsyrkanden från allmänna mo-
tionstiden. De rör många olika frågor
inom skolväsendet bl.a. läroplanerna,
dyslexi (läs- och skrivsvårigheter),
avgifter för skolmåltider, skolans
fysiska miljö, skolhälsovård,
läsårsbegreppet, uppföljning och
utvärdering, skolledarutbildning,
landstingens gymnasieutbildning,
ansvaret för försko-lan och
fritidsverksamheten samt läromedel för
funktionshindrade.
Utskottet föreslår med anledning av
två motioner (s resp. v) att riksdagen
skall begära att regeringen överväger
möjligheten att lagstifta om elevers
rätt till fria skolmåltider i
grundskolan och gymnasieskolan. Mot
detta reserverar sig Moderaterna,
Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna
och Kristdemokraterna.
Samtliga övriga yrkanden avstyrks.
Till betänkandet har fogats nio
reservationer.
Motionerna
1994/95:Ub301 av Sten Andersson (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av allsidig
historieundervisning i de delar av
landet som inte alltid tillhört
Sverige.
1994/95:Ub303 av Bertil Persson (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om etikundervisningen.
1994/95:Ub304 av Olof Johansson m.fl.
(c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av uppföljning och
utvärdering,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kulturmötesfrågor,
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolgårdar.
1994/95:Ub309 av Ulla Löfgren (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att införa krav på
undervisning i grundskolan om samernas
historia, utveckling och nuvarande
förhållanden.
1994/95:Ub311 av Bertil Persson (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fler valfria
skolämnen.
1994/95:Ub312 av Åke Carnerö (kds) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om det svenska totalförsvaret i
grundskolans och gymnasieskolans
kursplaner.
1994/95:Ub313 av Birthe Sörestedt m.fl.
(s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en allsidig undervisning i
sex och samlevnad,
2. att riksdagen hos regeringen begär
förslag till åtgärder för att garantera
att alla barn och ungdomar får en
obligatorisk sex- och
samlevnadsundervisning.
1994/95:Ub315 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunala skolinspektörer.
1994/95:Ub317 av Anders Svärd och Karl-
Erik Persson (c, v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
att Tullängsskolan i Örebro ges
behörighet att utfärda körkort för
personbil.
1994/95:Ub324 av Ulla-Britt Hagström
(kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att landstingen får anordna
andra program än naturbruk och
omvårdnad, om kommuner och landsting är
överens om detta,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av gällande
lagstiftning med inriktningen att
rätten utvidgas för landsting och
kommuner att själva komma överens om
uppgiftsfördelningen beträffande
gymnasieskolan,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att landstingen får anordna
yrkessärskola.
1994/95:Ub328 av Ingvar Eriksson och
Jan-Olof Franzén (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning i naturkunskap,
2. att riksdagen hos regeringen begär
förslag till utbildningssatsningar som
ligger i nivå med motsvarande inom
övriga EU.
1994/95:Ub329 av Ingvar Eriksson och
Jan-Olof Franzén (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
den framtida svenska lantbruks- och
trädgårdsutbildningen.
1994/95:Ub336 av Åsa Stenberg m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ändrad lagstiftning
innebärande att skolmåltidsavgifter ej
tillåts inom grundskolan eller
ungdomsgymnasiet.
1994/95:Ub338 av Stig Grauers och Kent
Olsson (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om införande av
nationella prov i ämnena franska och
tyska.
1994/95:Ub339 av Beatrice Ask m.fl. (m)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om öppenhet och rätt till
information i skolväsendets tillsyns-,
uppföljnings- och utvärderingsarbete,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunernas
uppföljningsansvar.
1994/95:Ub343 av Charlotta L
Bjälkebring och Kenneth Kvist (v) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolans ansvar för
elevinformation om fysisk träning även
utanför skoltid,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolans utökade samverkan
med det lokala föreningslivet.
1994/95:Ub347 av Catarina Rönnung m.fl.
(s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskning och
utveckling beträffande läs- och
skrivsvårigheter/dyslexi.
1994/95:Ub350 av Gunnar Goude m.fl.
(mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om organisation av och ansvar
för specialundervisning, hjälpmedel
m.m. för barn och vuxna med specifika
läs- och skrivsvårigheter (dyslexi),
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning av såväl
speciallärare som andra lärare i
metodik för diagnos, undervisning och
träning av dyslektiker i läsning och
skrivning.
1994/95:Ub351 av Inger Lundberg m.fl.
(s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förutsättningar för
naturbruksskolorna att bedriva
utvecklingsarbete inom miljösektorn.
1994/95:Ub353 av Håkan Juholt och
Agneta Ringman (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
regler för antalet undervisningstimmar.
1994/95:Ub354 av Marie Granlund m.fl.
(s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utvärdering av
effekterna av avreglering av
syofunktionen och den nya timplanen.
1994/95:Ub356 av Eva Goës m.fl. (mp)
vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om teckenspråk som tillvalsämne
i skolan.
1994/95:Ub357 av Inger Davidson och
Ingrid Näslund (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning och fortbildning
av förskollärare och lärare när det
gäller läs- och skrivsvårigheter,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om obligatorisk test av alla
elever under första skolåret för att på
ett tidigt stadium kunna diagnostisera
dyslektiska barn och ge dem en
undervisning som är anpassad till deras
handikapp,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om speciella hjälpmedel och
läromedel inom grund- och
gymnasieskolan för elever med läs- och
skrivsvårigheter.
1994/95:Ub361 av Lars U Granberg och
Eva Persson Sellin (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
körkortsutbildning i gymnasieskolan.
1994/95:Ub363 av Tanja Linderborg m.fl.
(v) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att Skolverket tar
initiativ till att förbättra skolornas
sim-undervisning.
1994/95:Ub364 av Gudrun Schyman m.fl.
(v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär
förslag till lagändring för att
förhindra oskäliga avgifter enligt vad
i motionen anförts.
1994/95:Ub365 av Hans Hjortzberg-
Nordlund (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
läsårsindelning i skola och gymnasium.
1994/95:Ub367 av Elver Jonsson och Karl-
Göran Biörsmark (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ANT integreras i
grundskolans undervisning som ett
obligatoriskt moment i undervisningen,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbättrad grund- och
fortbildning av grundskolelärare i ANT.
1994/95:Ub368 av Alf Svensson m.fl.
(kds) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktlinjer för hur
måldokumenten angående etisk fostran,
som finns angivna i läroplanen, skall
få en praktisk tillämpning,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om sanering och ombyggnad av
skolbyggnader och skolgårdar,
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av uppföljning och
utvärdering av tidsutrymmet dels för
ämnen som är förlagda i block, dels för
estetiska och praktiska ämnen.
1994/95:Ub369 av Beatrice Ask m.fl. (m)
vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en liberalisering
när det gäller reglerna för
läsårsindelning.
1994/95:Ub370 av Göte Jonsson (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppföljning och utvärdering
av att skolans etiska undervisning sker
i enlighet med den nya läroplanens
intentioner.
1994/95:Ub372 av Berndt Ekholm m.fl.
(s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utredning av
frivillig konfessionell undervisning i
grundskolan.
1994/95:Ub373 av Maggi Mikaelsson m.fl.
(v) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att
satsa resurser för djurskyddsforskning
och teknikutveckling vid
naturbruksgymnasierna.
1994/95:Ub374 av Ulf Björklund (kds)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av specialpedagogisk
utbildning för lärarpersonal kring
dyslexiproblem,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om läromedel för dyslektiker.
1994/95:Ub376 av Eva Arvidsson m.fl.
(s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om integrering av
ämnet livskunskap i den pedagogiska
verksamheten från förskola till
högskola.
1994/95:Ub383 av Lennart Brunander (c)
vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökat timantal till den
praktiska utbildningen i grundskolan,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om antalet timmar för ämnet
Idrott och hälsa i grundskolan.
1994/95:Ub385 av Monica Widnemark och
Agneta Ringman (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
grundläggande utbildning i grundskolan
före ansökan om körkortstillstånd.
1994/95:Ub387 av Ewa Larsson och Barbro
Johansson (mp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till
känna att antalet timmar för ämnet
Idrott och hälsa i grundskolan bör
återgå till att vara 500 timmar.
1994/95:Ub389 av Fanny Rizell m.fl.
(kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppföljning av de lokala
skolplanernas utveckling av
skolhälsovårdsarbetet.
1994/95:Ub693 av Inger Davidson m.fl.
(kds) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utbildningen i
arbetsledning och personalvård bör
förbättras i skolledarutbildningen.
1994/95:Ub901 av Carl Bildt m.fl. (m)
vari yrkas
13. att riksdagen hos regeringen begär
förslag till kvalificerad
ledarskapsutbildning för rektorer i
enlighet med vad som anförts i
motionen.
1994/95:Ub902 av Michael Stjernström
m.fl. (kds, m, c, fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kursplan för undervisning om
arbetsliv och företagande,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kursplan för uppfinnar-,
företagar- och innovationsfrågor,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om yrkesprov i samarbete med
aktuella branscher för gymnasiets
yrkestekniska program,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om information i gymnasiet om
elevers möjlighet att som valbar kurs
arbeta med eget företagande i samarbete
med Förbundet Ung företagsamhet.
1994/95:Ub904 av Inga Berggren och
Inger René (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av hemkunskap i
grundskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om undervisning i kost och
hälsa i gymnasieskolan,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvärdering av
kostundervisningen.
1994/95:Ub905 av Birger Schlaug m.fl.
(mp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om förskolans formella plats i
utbildningsorganisationen samt
Skolverkets utökade ansvarsområde,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om minimikrav på tillgång till
speciallärare för svaga elever i
grundskolan, t.ex. speciallärare med
särskild kompetens inom området
dyslexi,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att kvalificerad
undervisning om dyslexi och dess
behandling införs i
speciallärarutbildningen och
utbildningar av låg- och
mellanstadielärare för grundskolan så
att nödvändig kompetens för
omhändertagande av elever med specifika
läs- och skrivsvårigheter kan
garanteras inom en snar framtid,
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om fritidsverksamheten.
1994/95:Ju809 av Olof Johansson m.fl.
(c) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om undervisning i mediakunskap.
1994/95:Sf636 av Yvonne Ruwaida m.fl.
(mp) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att öppna skolan för
organisationer,
11. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att läroplansarbetet skall
genomsyras av ett interkulturellt
synsätt,
12. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att läromedelsproducenter
skall uppmanas att tillverka läromedel
som har ett interkulturellt synsätt.
1994/95:So207 av Gullan Lindblad m.fl.
(m) vari yrkas
17. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att öka
vårdyrkenas attraktionskraft,
18. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning.
1994/95:So294 av Rune Backlund m.fl.
(c) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en utredning om
produktionen av läromedel för
funktionshindrade.
1994/95:So466 av Maggi Mikaelsson m.fl.
(v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skolhälsovården skall
förstärkas beträffande astma/allergi.
1994/95:Kr412 av Marianne Andersson
m.fl. (c) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvärderingen av
idrottsämnet i grundskolan.
1994/95:Kr413 av Michael Stjernström
m.fl. (kds) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att friluftsliv och
idrottsutövande bör ingå som en
naturlig del av skolutbildningen.
1994/95:Kr414 av Bo Lundgren och Stig
Bertilsson (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om idrottens plats i skolan.
1994/95:A273 av Gudrun Schyman m.fl.
(v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om de studerandes arbetsmiljö,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att göra skolans lokaler
tillgängliga under elevernas fritid.
1994/95:A807 av Ingbritt Irhammar m.fl.
(c) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att konsumentfrågorna bör få
en framträdande plats i skolornas
undervisning.
Utskottet
Utskottet behandlar i det följande ett
stort antal motionsyrkanden om
skolväsendet vilka alla har väckts
under den allmänna motionstiden vid
föregående riksmöte. Utskottet
behandlar först motionsyrkanden med
anknytning till läroplanerna samt kurs-
och timplanerna. Därefter behandlas
motionsyrkanden om dyslexi (läs- och
skrivsvårigheter), avgifter för
skolmåltider och skolans fysiska miljö.
Under avsnittet Övriga frågor tar
utskottet upp motionsyrkanden som rör
bl.a. uppföljning och utvärdering,
reglering av läsåret,
skolledarutbildning, landstingens
gymnasieutbildning och läromedel för
funktionshindrade. Sammanlagt behandlar
utskottet 82 motionsyrkanden.
Läroplans-, kursplane- och
timplanefrågor
Utskottet vill inledningsvis erinra om
att nya läroplaner för det
obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och
de frivilliga skolformerna (Lpf 94)
nyligen har införts (prop. 1992/93:220,
bet. 1993/94:UbU1, rskr. 82 och prop.
1992/93:250, bet. 1993/94:UbU2, rskr.
93). Lpo 94 tillämpas fr.o.m.
innevarande läsår i årskurserna 1-7 och
fr.o.m. läsåret 1997/98 i hela
grundskolan. Lpf 94 tillämpas fr. o.m.
läsåret 1994/95 för den nya reformerade
gymnasieskolan. Läroplanerna utgår från
en ansvarsfördelning där staten anger
de övergripande målen och riktlinjerna
för skolverksamheten och kommunerna
svarar för genomförandet.
Genom de nya läroplanerna anger
regering och riksdag den värdegrund
skolan skall vila på och de mål och
riktlinjer som skall gälla för
skolarbetet. Där anges också vem som
har ansvar för en viss verksamhet i
skolan och vad detta ansvar innebär.
Läroplanerna innehåller bindande
föreskrifter. Läroplanerna kompletteras
med kursplaner för alla ämnen och
timplaner för de olika skolformerna. I
kursplanerna anges målen för
utbildningen i de enskilda ämnena. I
timplanerna anges undervisningstiden
för ämnena och i vissa fall grupper av
ämnen. De mål och riktlinjer som anges
i skollagen, läroplanen och
kursplanerna skall ligga till grund för
den lokala planeringen. Kommunen skall
i skolplanen redovisa de åtgärder som
kommunen avser att vidta för att uppnå
de av staten fastställda målen. Den
enskilda skolan skall sedan i den egna
lokala arbetsplanen ange hur målen
skall förverkligas och hur verksamheten
skall utformas och organiseras. Lärarna
utformar sedan tillsammans med eleverna
undervisningsmål.
Vissa allmänna frågor
Uppföljning och utvärdering
Behovet av uppföljning och utvärdering
av praktisk-estetiska ämnen och
blockämnen i grundskolan tas upp i
motion 1994/95:Ub304 (c) yrkande 2 och
i motion 1994/95:Ub368 (kds) yrkande
10. I den förstnämnda motionen
framhålls att timutfallet för de
praktiska och estetiska ämnena kommer
att kunna ökas beroende på skolans
profilering och elevens val.
Motionärerna anser att det är angeläget
att detta följs upp av Skolverket, dels
vad gäller måluppfyllelse, dels vad
gäller det faktiska timutfallet för
vart och ett av dessa ämnen och hur
tiden fördelas över grundskolans hela
tid. I timplanen har tid avsatts för
ämnesgrupperna samhällsorienterande res-
pektive naturorienterande ämnen. I
varje kursplan anges målen för
respektive ämne inom ämnesgruppen och
tiden fördelas mellan ämnena genom
lokala beslut. I den sistnämnda
motionen framhålls att ett viktigt
område för uppföljning och utvärdering
är hur de ämnen som är förlagda till
block behandlas. Vissa ämnen, t.ex.
naturkunskap och religionskunskap,
hamnar lätt i strykklass när tiden
mellan de olika ämnena i blocken
fördelas. Även timutfallet för de
praktiska och estetiska ämnena behöver
följas upp, anser motionärerna.
Utskottet erinrar om att Statens
skolverk enligt sin instruktion (SFS
1991:1121) skall verka för att de mål
och riktlinjer för skolan som riksdagen
och regeringen har fastställt
förverkligas inom givna ramar.
Skolverket har som huvuduppgift att
följa upp och utvärdera skolan samt
lägga fram förslag till utveckling av
skolan och medverka till sådan
utveckling. Utskottet delar
motionärernas uppfattning om det
angelägna i att följa och utvärdera de
praktisk-estetiska ämnena och de ämnen
som enligt timplanen är förlagda till
block, samhällsorienterande resp.
naturvetenskapliga ämnen. Utskottet kan
konstatera att det ingår i Skolverkets
uppgifter att på olika sätt följa
utvecklingen av verksamheten i skolan.
Det framgår också av Skolverkets
verksamhetsplan för 1995/96 att
reformeringen av skolväsendet kommer
att vara en prioriterad insats såväl
när det gäller utveckling av
strategiska insatser och stöd för
nationell utveckling som när det gäller
utvärdering. Eftersom det redan ingår i
Skolverkets uppdrag att följa och
utvärdera de nya läroplanerna inkl. tim-
och kursplaner finner utskottet det
inte påkallat med något särskilt
uttalande av riksdagen i dessa frågor.
Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 2 och
1994/95:Ub368 yrkande 10.
Enligt motion 1994/95:Ub354 (s) måste
utvecklingen av syo-funktionen följas
och effekterna av avregleringen
utvärderas. Motionärerna anser att
avregleringen av praktik och
arbetslivsorientering i de nya
läroplanerna är beklaglig. Det är
viktigt att garanterad tid införs för
arbetslivsundervisning. Motionärerna
framhåller också att den avreglerade
syo-funktionen innebär att skolorna
själva kan avgöra om de tycker sig
behöva utbildad och kvalificerad
personal för studie- och
yrkesorienteringen eller inte. Det är
viktigt att undersöka hur detta
fungerar i praktiken.
Utskottet vill med anledning av
motionen anföra följande. I Lpo 94
finns en tydlig markering av rektors
övergripande ansvar för att organisera
den studie- och yrkesorienterande
verksamheten och för att samverka med
arbetslivet utanför skolan så att
eleverna får egna konkreta erfarenheter
av betydelse för deras fortsatta val av
utbildning och yrkesinriktning. I
samband med riksdagsbehandlingen av
läroplanspropositionen framhöll
utskottet (bet. 1993/94:UbU1 s. 69)
betydelsen av att eleverna inför
utbildnings- och yrkesval får stöd av
därtill särskilt utbildad personal.
Utskottet pekade på dels reglerna i
skollagen (2 kap. 6 §) om att
kommunerna får ge
tillsvidareanställning för sådan
verksamhet endast åt den som har en
utbildning som är avsedd för detta,
dels att en särskild studie- och
yrkesvägledarexamen inrättats på
riksdagens initiativ. Dagens skola -
både grund- och gymnasieskolan -
erbjuder eleverna valfrihet och
mångfald. Detta innebär att eleverna
har många val att göra under sin
skoltid. Även dagens samhälle och
arbetsliv förutsätter en väl fungerande
studie- och yrkesvägledning. Som
utskottet ovan har framhållit ingår det
i Skolverkets uppgifter att följa och
utvärdera de nya läroplanerna.
Utskottet utgår därvid från att
avregleringen av syo-funktionen kommer
att ingå i verkets uppföljnings- och
utvärderingsarbete. Utskottet som
fäster stort avseende vid detta arbete,
anser att resultatet av en sådan
utvärdering bör avvaktas. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet
bifall till motionen.
Etik
Undervisning i etikfrågor behandlas i
flera motioner. I motion 1994/95: Ub368
(kds) yrkande 2 begärs att Skolverket
skall få i uppdrag att utarbeta
riktlinjer för hur måldokumenten om
etisk fostran som finns angivna i
läroplanen skall få en praktisk
tillämpning. En uppföljning och
utvärdering av att skolans etiska
undervisning sker i enlighet med den
nya läroplanens intentioner bör enligt
motion 1994/95:Ub370 (m) komma till
stånd. En sådan uppföljning och
utvärdering, anser motionären, bör
omfatta bl.a. undervisningens
inriktning och kvalitet, lärarnas
kompetens, och elevernas mottaglighet.
Enligt motion 1994/95:Ub303 (m) bör
väsentliga delar av etikundervisningen
överföras till ämnet samhällskunskap.
Sverige är ett mångkulturellt och
multietniskt samhälle och alla elever
har behov av etikundervisning. Även för
grupper som inte ansluter sig till den
traditionellt kristna etiken finns
starka behov av etikundervisning på den
humanistiska människosynens grund,
heter det i motionen. I motion
1994/95:Ub376 (s) anförs att ämnet
livskunskap bör införas i den svenska
skolan och integreras i lärarutbildning
och lärarfortbildning. Skolans uppgift
är, framhåller motionärerna, att stärka
elevens förmåga att forma en
existentiell karta, en livsåskådning,
att förstå vardagspolitik för att
främja demokratin i samhället, att
skapa tillit samt att träna
kommunikation och förståelse som en väg
till empati.
Utskottet vill med anledning av
motionerna hänvisa till de nyligen
fastställda läroplanerna (Lpo 94 och
Lpf 94) där det anges att skolans
uppgift är att låta varje enskild elev
finna sin unika egenart och därigenom
kunna delta i samhällslivet genom att
ge sitt bästa i ansvarig frihet .
Skolan skall främja förståelse för
andra människor och förmåga till
inlevelse. Skolan skall aktivt och
medvetet påverka och stimulera eleverna
att omfatta vårt samhälles gemensamma
värderingar. Det etiska perspektivet
är ett av de övergripande perspektiv
som det enligt läroplanerna är
angeläget att anlägga i alla ämnen.
Detta innebär att undervisningen i en
rad olika ämnen - inte bara i
religionskunskap - skall behandla det
etiska perspektivet och ge grund för
och främja elevernas förmåga till
personliga ställningstaganden. Ansvaret
för att de nationella målen nås vilar
på den lokala nivån. Det är de lokala
politikerna, rektor, lärare, övrig
personal och elever tillsammans som
utarbetar skolplan respektive
arbetsplaner för arbetet i skolan. Som
stöd för det lokala arbetet utarbetar
Skolverket olika typer av kommentar-
och referensmaterial. Utskottet har
erfarit att Skolverket för närvarande
stödjer flera fortbildningsprojekt med
inriktning mot etiska frågor, bl.a. ett
större projekt vid Universitetet i
Umeå.
När det gäller samhällets grundläggande
demokratiska värderingar är det i
skollagen föreskrivet att verksamheten
i skolan skall utformas i
överensstämmelse med dessa (1 kap. 2
§). Utskottet vill i sammanhanget
framhålla att skolan varken kan eller
skall ta över föräldrarnas ansvar för
barnens fostran och utveckling. Med
hänvisning till vad utskottet har
anfört avstyrks motion 1994/95:Ub303,
1994/95:Ub368 yrkande 2, 1994/95:Ub370
och 1994/95:Ub376.
Interkulturellt synsätt
Interkulturella frågor tas upp i motion
1994/95:Ub304 (c) yrkande 7.
Motionärerna framhåller att skolan
måste arbeta i ett mångkulturellt
samhälle. Skolan har möjlighet att
stärka barns och ungdomars förmåga att
naturligt umgås i en mångkulturell
miljö, där mångfalden blir till en
tillgång och positiv kraft. Skolan har
ett generellt ansvar för att organisera
sin verksamhet så att
internationalisering och kulturkunskap
sätts i fokus. Detta är något som bör
vara en utgångspunkt för fortbildning
och lärarutbildning. Motionärerna anser
att Skolverket bör ges i uppdrag att
utarbeta fortbildningsmaterial i
kulturmötesfrågor. Den mångkulturella
skolan tas också upp i motion
1994/95:Sf636 (mp). Motionärerna anser
att skolan - för att möjliggöra en
öppen diskussion om det mångkulturella
samhället - måste öppnas för fler besök
utifrån t.ex. från
invandrarorganisationer (yrkande 10).
En diskussion om det mångkulturella
samhället på skolan måste ske i
samverkan med olika organisationer i
samhället. Läroplansarbetet måste
genomsyras av ett interkulturellt
synsätt (yrkande 11) och
läromedelsproducenter skall uppmanas
att tillverka läromedel som har ett
interkulturellt synsätt (yrkande 12).
Vad gäller frågor om ett
interkulturellt synsätt i
undervisningen och vikten av att skolan
arbetar så att internationalisering och
kulturkunskap sätts i fokus vill
utskottet framhålla att det
internationella perspektivet är ett av
de övergripande perspektiv som det
enligt läroplanerna är angeläget att
anlägga i undervisningen i skolans alla
ämnen. Ett internationellt perspektiv
dr viktigt för att kunna se den egna
verkligheten i ett globalt sammanhang
och för att skapa internationell
solidaritet och förbereda för ett
samhälle med täta kontakter över kultur-
och nationsgränserna. I läroplanerna
framhålls också vikten av en nära
samverkan mellan skolan och
närsamhället. Det åligger alla som
arbetar i skolan att verka för att
utveckla kontakter med kultur- och
arbetsliv, föreningsliv och andra
verksamheter utanför skolan som kan
berika undervisningen.
Regeringen har i mars 1995 fastställt
direktiv (dir. 1995:19) för en kommitté
med uppdrag att belysa det inre arbetet
i skolan och föreslå åtgärder för att
stimulera den pedagogiska utvecklingen.
Kommittén skall bl.a. överväga på
vilket sätt skolan kan ta till vara det
faktum att vårt samhälle är
mångkulturellt och använda detta som en
resurs i sitt arbete. Kommitténs
överväganden i denna del skall
redovisas senast den 31 augusti 1996.
Med hänvisning till vad utskottet
anfört bör riksdagen avslå motionerna
1994/95:Ub304 yrkande 7 och
1994/95:Sf636 yrkande 10, 11 och 12.
Sex och samlevnad
Sex- och samlevnadsundervisningen i
skolan behandlas i motion 1994/95:Ub313
(s). Motionärerna pekar på att de nya
läroplanerna anbefaller undervisning om
sex och samlevnad. Det är kommunerna
själva som bestämmer hur målen i
läroplanerna skall uppnås. Genom de
knappa anvisningarna i kursplanerna
kommer utbildningen att försvagas,
heter det i motionen. I yrkande 1
framhålls behovet av en allsidig
undervisning i sex och samlevnad.
Undervisningen får inte bara bli en
fråga om biologi utan handla om
relationer, känslor och etiska
aspekter. I yrkande 2 begärs förslag
till åtgärder för att garantera att
alla barn och ungdomar får en
obligatorisk sex- och
samlevnadsundervisning.
Som utskottet inledningsvis har
framhållit innebär den nya
målstyrningen att läroplanerna inte
skall styra undervisningens
organisation och uppläggning eller
skolans arbetsformer utan i stället ge
klara och tydliga mål för vad skolan
skall uppnå. Ansvaret för att de
nationella målen nås vilar på den
lokala nivån. Som stöd för det lokala
arbetet utarbetar Skolverket olika
typer av kommentar- och
referensmaterial. Skolverket har
nyligen gett ut ett referensmaterial om
sex och samlevnad, Kärlek känns!
förstår du . Genom läroplanerna har
rektor ålagts ett särskilt ansvar för
att eleverna får kunskaper om sex och
samlevnad. Sex- och samlevnadsfrågor är
ett kunskapsområde inom flera olika
ämnen. Vidare vill utskottet peka på
att sex och samlevnad finns angivet i
målbeskrivningen för ämnet biologi i
grundskolan och det är därmed
obligatoriskt för alla elever. Mot
bakgrund av vad utskottet anfört bör
riksdagen avslå motion 1994/95:Ub313.
Alkohol, tobak och narkotika (ANT)
Undervisning om riskerna med alkohol,
tobak och narkotika (ANT) behandlas i
motion 1994/95:Ub367 (fp). Motionärerna
hänvisar till rapporter som visar på en
förhöjd konsumtion av alkohol bland
ungdom och inte minst bland flickor i
grundskolan. Det är därför av vikt att
ANT-undervisningen i grundskolan får en
avsevärt bättre kvalitet. Det kan ske
genom att ANT integreras i grundskolans
undervisning som ett obligatoriskt
moment i undervisningen (yrkande 1).
Grundutbildning och fortbildning av
grundskollärare i ANT-frågor måste
förbättras (yrkande 2).
I den nya läroplanen för det
obligatoriska skolväsendet (Lpo 94)
anges att rektor har ett särskilt
ansvar för att ämnesövergripande
kunskapsområden - bl.a. riskerna med
tobak, alkohol, narkotika och andra
droger - integreras i undervisningens
olika ämnen. ANT-frågor tas också upp
som kunskapsområden i ämnena biologi
och idrott. Utskottet har i det
föregående redovisat att ansvaret för
att de nationella målen nås vilar på
den lokala nivån och att Skolverket
utarbetar olika typer av kommentar- och
referensmaterial som skolorna kan ha
som stöd i undervisningen. Utskottet
har inhämtat att Skolverket för
närvarande på regeringens uppdrag
arbetar med ett referensmaterial om
ANT. Utskottet vill, när det gäller
yrkande 2 om grundutbildning och
fortbildning av lärare, hänvisa till
att regeringen i 1995 års
budgetproposition (prop. 1994/95:100,
bil. 9 s. 30) redovisade sin avsikt att
göra en översyn av lärarutbildningen.
Utbildningsdepartementet har tillsatt
en arbetsgrupp som skall göra en
probleminventering och presentera en
förstudie som skall kunna utgöra
underlag för ställningstagande till
inriktningen av det fortsatta
utredningsarbetet. Mot bakgrund av vad
utskottet anfört bör riksdagen avslå
motion 1994/95:Ub367.
Miljö
Utbildningen i naturkunskap måste
förbättras i grund- och gymnasieskolan
enligt motion 1994/95:Ub328 (m) yrkande
1. I yrkande 2 begärs förslag till
utbildningssatsningar som ligger i nivå
med motsvarande inom övriga EU. Det är
angeläget att den svenska skolan på
liknande sätt som nu sker inom EU söker
integrera miljökunskap i utbildningen.
Utskottet vill med anledning av
motionen hänvisa till de nya
läroplanernas skrivningar om
miljöperspektiv. I både Lpo 94 och i
Lpf 94 är miljöper-
spektivet ett av de övergripande
perspektiv som skall anläggas i
undervisningen i skolans olika ämnen.
Miljöperspektivet skall ge eleverna
möjligheter både att ta ansvar för den
miljö de själva direkt kan påverka och
att skaffa sig ett personligt
förhållningssätt till de övergripande
och globala miljöfrågorna.
Undervisningen bör belysa hur
samhällets funktioner och vårt sätt att
leva och arbeta kan anpassas för att
skapa en hållbar utveckling. I de nya
kursplanerna finns också
miljöperspektivet, bl.a. i de natur-
orienterande ämnena i grundskolan.
Utskottet vill också peka på de
förbättrade möjligheterna för eleverna
att fördjupa och bredda kunskaper inom
olika ämnen genom det timplaneutrymme
som numera finns för elevens eget val.
Enligt utskottets mening bör riksdagen
med hänvisning härtill avslå motionen.
Allmänna timplanefrågor
Enligt motion 1994/95:Ub311 (m) bör det
vara fler valfria ämnen i skolan.
Antalet obligatoriska ämnen - framför
allt på gymnasienivå - bör reduceras
till förmån för det individuella valet.
Alla elever behöver i framtiden gedigna
språkkunskaper (svenska och minst två
främmande språk), historia, matematik,
kemi och fysik. Alla andra ämnen borde
kunna göras till föremål för
individuella val.
Utskottet erinrar om att det i den
nuvarande gymnasieskolan inte finns
någon möjlighet att minska antalet
kärnämnen eller omfattningen av dessa.
Om en elev väljer att gå ett
specialutformat program är dock
utrymmet för elevens val - bortsett
från kärnämnena - mycket stort. Eleven
kan där i princip sätta samman resten
av sitt studieprogram. Utskottet
föreslår att riksdagen avslår motionen.
I motion 1994/95:Ub353 (s) framhålls
att det är målen som skall styra
verksamheten i skolan och att det är
kommunerna som skall avgöra vilka
resurser som behövs för att nå de mål
riksdagen har fastställt. Mot den
bakgrunden finns det enligt
motionärerna inte längre behov av att
detaljreglera antalet
undervisningstimmar i olika ämnen. En
skola kan behöva fler, en annan ett
mindre antal undervisningstimmar.
Utskottet vill med anledning av
motionen erinra om att
undervisningstiden sedan länge har
reglerats i central författning, numera
i skollagen, för både grundskolan och
gymnasieskolan. Detta innebär en
garanti för att eleverna får minst den
undervisningstid som finns angiven i
lagen. En elev kan därutöver behöva
ytterligare undervisning för att nå
kunskapsmålen för ett eller flera
ämnen. När det gäller gymnasieskolan är
utbildningens omfattning numera
definierad i gymnasiepoäng. Systemet
med gymnasiepoäng innebär att en elev
som når kunskapsmålet i en kurs med
färre antal undervisningstimmar kan gå
vidare till nästa kurs snabbare och att
en elev som behöver mer undervisning
kan få det. Elever i gymnasieskolan har
dock alltid rätt till undervisning i
hela den omfattning som timplanen
anger. Utskottet ser fördelar i det
nuvarande systemet med en minsta
garanterad undervisningstid och är inte
berett att föreslå riksdagen att det
ändras. Utskottet avstyrker således
motionen.
Nationella prov
I motion 1994/95:Ub338 (m) framhålls
att nationella prov bör införas i
ämnena franska och tyska. Motionärerna
pekar på att enligt Skolverkets förslag
kommer nationella prov att förekomma
endast i engelska, matematik och
svenska. Till skillnad från EU-länderna
kommer Sverige då att stå utan
nationella prov i franska och tyska.
Det finns risk för att detta kommer att
leda till att kunskaperna sjunker i
dessa språk. Det finns också risk att
allvarliga trovärdighetsproblem för
svensk språkutbildning uppstår i en tid
då det europeiska samarbetet skall
utvecklas, heter det i motionen.
Utskottet noterar att i regeringens
uppdrag till Skolverket att utarbeta
prov som stöd för betygsättning nämns
ämnena svenska, engelska och matematik.
Dessutom skall Skolverket överväga om
det är möjligt att erbjuda centralt
utarbetade kursprov i B-språk och/eller
i naturvetenskapliga ämnen. Skolverket
skall starta uppbyggnaden av en
provbank, ur vilken skolor kan hämta
prov vid den tidpunkt de finner
lämpligast. Skolverket skall vidare
utveckla instrument för utvärdering av
den gymnasiala utbildningen enligt
principer som redan genomförts i
grundskolan. I gymnasieskolan bör dessa
utvärderingar i synnerhet gälla
yrkesämnen och andra karaktärsämnen.
Utgångspunkten för regeringens uppdrag
är uttryckligen att arbetet med att
utarbeta och tillhandahålla prov och
kunskapsbedömningar skall ske inom
ramen för tillgängliga medel.
Skolverket måste därför prioritera
vilka prov och bedömningsinstrument som
skall utarbetas. Utskottet har erfarit
att ett prov kostar ca 1,5 miljoner
kronor. Utskottet har inhämtat att
Skolverket för närvarande avser att
tillhandahålla prov i engelska,
matematik och svenska. Skolverket
arbetar dessutom med de delar av
uppdraget som avser provbank och
övergripande kunskapsbedömningar för
vissa program med yrkesämnen.
Skolverket planerar att i april 1996 i
viss omfattning erbjuda instrument för
bedömning av kunskaper i B-språk.
Utskottet finner inte anledning till
något särskilt uttalande från
riksdagens sida med anledning av
motionen. Riksdagen bör därför avslå
motionen.
Kurs- och timplanefrågor
Idrott
Idrottsundervisningen behandlas i flera
motioner. I två motioner, 1994/95:Ub383
(c) yrkande 4 och 1994/95:Ub387 (mp),
begärs att antalet timmar i ämnet
idrott och hälsa i grundskolan återgår
till samma nivå som tidigare, dvs. 500
timmar. I motion 1994/95:Kr412 (c)
yrkande 6 framhålls att timtiden för
ämnet idrott kan utökas genom skolans
egen profilering eller genom elevens
egna val. Motionärerna begär ingen
förändring av timtalet men anser att
avvägningen vad avser timtiden för
ämnet idrott och hälsa i förhållande
till andra praktisk-estetiska ämnen
måste utvärderas. Enligt motion
1994/95:Kr414 (m) yrkande 2 skall ämnet
idrott och hälsa ges stort utrymme i
skolan. Eleverna bör stimuleras att
använda utrymmet i timplanen för det
egna valet för idrottsämnet. I motion
1994/95:Kr413 (kds) yrkande 3 framhålls
att undervisningens mål skall vara att
skapa intresse för regelbunden motion
och skapa medvetenhet om kostens
betydelse för välbefinnande. I skolans
undervisning skall friluftsliv och
idrottsutövande ingå som en naturlig
del. I motion 1994/95:Ub343 (v) pekas
på att en god hälsa och sunda
motionsvanor grundläggs i unga år. De
lokala idrottsföreningarna utför ett
imponerande arbete genom att ge barn
och ungdom möjlighet till fysisk
aktivitet under lustfyllda former, men
de kan inte ta på sig ansvaret för att
föra ut denna information och nå alla.
Det är skolan som har ansvar för
elevinformation om fysisk träning även
utanför skoltid (yrkande 1).
Idrottsrörelsen är en resurs som skolan
skulle vinna på att ha ett utökat
samarbete med (yrkande 2). Skolverket
bör ta initiativ till att förbättra
skolornas simundervisning anser
motionärerna i motion 1994/95:Ub363
(v). Allt färre barn kan simma, vilket
dr en konsekvens av minskade resurser
till simundervisningen, heter det i
motionen.
Utskottet vill även när det gäller
idrottsundervisningen hänvisa till de
nya läroplanerna och till vad utskottet
i det föregående anfört om Skolverkets
ansvar för uppföljning och utvärdering.
Ämnet idrott och hälsa har i
grundskolan numera en garanterad tid
enligt timplanen på 460 timmar.
Därutöver finns i timplanen utrymme för
skolans val om 410 timmar och 470
timmar för elevens eget val, vilka
bl.a. kan användas för ämnet idrott.
Det ingår i kursplanen för ämnet idrott
och hälsa att eleverna får pröva och
lära sig olika lekar, danser och
idrottsgrenar. Dessutom skall eleverna
få möjlighet att ägna sig åt
friluftsliv. Avsikten är att de skall
få en bred erfarenhet av olika
aktiviteter och att de sedan kan välja
det som passar dem bäst. De skall kunna
ta ansvar för sin egen fysiska träning.
Utskottet vill också peka på att
hälsoperspektivet är en viktig del av
ämnet. När det gäller simundervisning
vill utskottet erinra om att det enligt
kursplanen är ett mål att eleven vid
slutet av årskurs 5 skall kunna simma
och hantera nödsituationer vid vatten.
I likhet med motionärerna i motion
1994/95:Ub343 anser utskottet det
viktigt med en samverkan med det
lokala föreningslivet. Detta har också
angetts i de nya läroplanerna. Det
åligger alla som arbetar i skolan att
verka för att utveckla kontakter med
kultur- och arbetsliv, föreningsliv och
andra verksamheter som kan berika
undervisningen.
Mot bakgrund av vad utskottet har
redovisat och för egen del anfört bör
riksdagen avslå motionerna
1994/95:Ub343 yrkandena 1 och 2,
1994/95: Ub363, 1994/95:Ub387,
1994/95:Kr412 yrkande 6, 1994/95:Kr413
yrkande 3 och 1994/95:Kr414 yrkandena 2
och 6.
Kost m.m.
Kostundervisning m.m. behandlas i
motion 1994/95:Ub904 (m). I yrkande 1
framhålls vikten av hemkunskap i
grundskolan. Det är viktigt att följa
upp och utvärdera att skolorna arbetar
efter intentionerna i läroplan och
kursplan. Yrkande 2 tar upp
undervisningen i kost och hälsa i
gymnasieskolan. Motionärerna pekar på
att sådan undervisning endast finns för
alla elever inom kärnämnet Idrott och
hälsa. Det måste ges utrymme för en
relevant utbildning i gymnasieskolan. I
yrkande 3 i samma motion begärs en
utvärdering av såväl omfattning som
innehåll vad gäller kostundervisningen
i gymnasieskolan. Skolverket bör bevaka
att konsumentfrågorna får en
framträdande plats undervisningen anser
motionärerna i motion 1994/95:A807 (c)
yrkande 13. I motion 1994/95:Ub383 (c)
framhålls behovet av ett ökat timtal
till den praktiska utbildningen i
grundskolan. Det är det viktigt att
bl.a. hushålls- och
konsumentutbildningen har tillräckligt
många timmar (yrkande 3).
Utskottet konstaterar att hemkunskap
finns på grundskolans timplan med 118
timmar. Kursplanen i ämnet tar upp ett
sådant innehåll som skall ge praktiska
och teoretiska kunskaper av betydelse
för hälsa och livskvalitet. När det
gäller konsumentfrågor behandlas dessa
i huvudsak i kursplanerna för ämnena
hemkunskap och samhällskunskap. I
gymnasieskolan ingår undervisning om
kostfrågor i ämnet Idrott och hälsa. En
elev skall efter genomgången
kärnämneskurs ha, kunskap om matens
betydelse för hälsan ur ett socialt och
näringsfysiologiskt perspektiv .
Utskottet vill också peka på att
Skolverket har fått regeringens uppdrag
att vid behov revidera gällande
kursplaner och därvid föreslå
regeringen de åtgärder som verket
bedömer behövliga. Verket skall årligen
redovisa sin tids- och arbetsplan för
kontinuerlig kursplaneutveckling för
grundskolan, gymnasieskolan och den
kommunala vuxenutbildningen. Utskottet
anser att riksdagen bör avslå
motionerna 1994/95:Ub383 yrkande 3,
1994/95:Ub904 yrkandena 1, 2 och 3 och
1994/95:A807 yrkande 13.
Totalförsvaret
I motion 1994/95:Ub312 (kds) tas
frågan om undervisning om
totalförsvaret upp. Motionären
hänvisar till den tidigare läroplanen
för grundskolan (Lgr 80) där det fanns
klara skrivningar om totalförsvaret och
om hur vårt samhälle fungerar i kriser
och krig. Undervisningen om det svenska
totalförsvaret bör anges tydligare i
grundskolans och gymnasieskolans
kursplaner.
Utskottet erinrar om att det nya
styrsystemet, målstyrningen, var ett av
skälen till att ersätta Lgr 80. I de
nya kursplanerna för ämnet
Samhällskunskap i grundskolan och i
gymnasieskolan ingår att eleverna skall
få kunskaper om svensk utrikes- och
säkerhetspolitik och internationella
samverkans- och konfliktfrågor.
Utskottet vill även i detta sammanhang
hänvisa till att Skolverket har i
uppdrag att vid behov revidera gällande
kursplaner. Riksdagen bör enligt
utskottet avslå motionen.
Historia
Undervisningen i historia behandlas i
två motioner. Enligt motion
1994/95:Ub309 (m) bör införas krav på
undervisning i grundskolan om samernas
historia och om deras nuvarande
förhållanden. I motion 1994/95:Ub301
(m) begärs ett tillkännagivande av
riksdagen om behovet av allsidig
historieundervisning i de delar av
landet som inte alltid tillhört
Sverige. Motionären framhåller att
svensk historia givetvis inte skall
undanhållas eller negligeras men att
lokal historia bör få en mer
framträdande plats.
Utskottet vill peka på att skolan
ansvarar för att eleverna när de
avslutar grundskoleutbildningen bl.a.
skall ha en förtrogenhet med centrala
delar av vårt svenska och nordiska,
inklusive det samiska, samt
västerländska kulturarv. Detta framgår
av de mål som eleverna skall uppnå
enligt läroplanen (Lpo 94). Kunskaper
om den egna historien, hembygdens
historia och grunderna i den svenska
och nordiska historien hör till det som
alla elever skall få del av. Av
kursplanen i ämnet historia framgår
vidare att särskild uppmärksamhet skall
ägnas den svenska och nordiska
kulturen, inklusive den samiska,
inbegripet det som format den
personliga och kollektiva historiska
identiteten. Utskottet konstaterar
därmed att kunskaper om såväl den
samiska kulturen som kunskaper om
hembygdens historia skall ingå i
undervisningen i grundskolan. Med
hänvisning härtill bör riksdagen avslå
motionerna 1994/95:Ub301 och
1994/95:Ub309.
Konfessionell undervisning
I motion 1994/95:Ub372 (s) begärs en
utredning om frivillig konfessionell
undervisning i grundskolan.
Religionsfriheten tillhör fundamenten i
den svenska demokratin. Därav följer
kraven på den gemensamma skolan att
erbjuda en religionsundervisning som
inte tar ställning i trosfrågor.
Motionärerna pekar på att det finns en
konflikt mellan å ena sidan kraven på
skolan att erbjuda en konfessionsfri
undervisning och å andra sidan
föräldrars önskemål att deras barn
skall få del av en kvalificerad kunskap
om den tro de själva omfattar.
Önskemålet att erbjuda barnen
konfessionell undervisning möts i dag
av att många familjer väljer fristående
skolor. En omfattande uppdelning mellan
barn i olika skolor beroende på
föräldrarnas tro är inte en lycklig
utveckling för det svenska samhället.
Motionärerna anser att det finns starka
skäl för att verka för att inom den
gemensamma grundskolan ge utrymme för
frivillig konfessionell
religionsundervisning.
Utskottet erinrar om att det i
grundskolans nya timplan finns 470
timmar för elevens val. Detta utrymme
skall användas för att eleverna skall
kunna fördjupa och bredda sina
kunskaper inom ett eller flera ämnen.
Enligt utskottets mening är det fullt
möjligt att inom detta utrymme erbjuda
eleverna att fördjupa sina kunskaper i
en viss religion. Syftet med motionen,
såsom utskottet har uppfattat den, kan
därmed anses vara tillgodosett.
Utskottet avstyrker därför motionen.
Teckenspråk
Enligt motion 1994/95:Ub356 (mp)
yrkande 2 måste teckenspråk alltid
finnas tillgängligt som tillvalsämne i
skolan.
Utskottet konstaterar att enligt 1995
års grundskoleförordning (1994:1194),
som trädde i kraft den 1 juli 1995 och
som tillämpas fr.o.m. läsåret 1995/96 i
årskurserna 1-7 och i hela grundskolan
fr.o.m. läsåret 1997/98, skall i
stället för B-språk erbjudas bl.a.
teckenspråk om eleven och elevens
vårdnadshavare önskar det. En kommun är
skyldig att anordna undervisning om
minst fem elever väljer språket (2 kap.
8 §). Det är således numera fullt
möjligt att inom grundskolan få
utbildning i teckenspråk. Utskottet
avstyrker därför motionen.
Mediakunskap
Undervisning i mediakunskap behandlas i
motion 1994/95:Ju809 (c) yrkande 8.
Motionärerna hänvisar till
undersökningar som påvisar att
våldsutbudet inom medierna har ökat.
Det borde vara en självklarhet i skolan
att diskutera och resonera om medier.
Genom att ta upp problemen ökar man
elevernas förmåga att skilja mellan
verklighet och fantasi.
Utskottet vill även när det gäller
kunskaper om olika medier hänvisa till
de nyligen fastställda kursplanerna för
ämnena svenska och bild. Enligt
kursplanen för ämnet svenska i
grundskolan skall eleverna få kunskaper
om språket och dess betydelse för
människan och samhället, om
tidningarnas, reklamens och andra
mediers språk och funktion samt
utveckla sin förmåga att analysera,
tolka och kritiskt granska budskap i
olika medier. Enligt kursplanen för
ämnet bild skall eleverna få kunskap om
och förståelse för att bilder kan både
informera och påverka. Skolans mål
skall vara att bl.a. lära eleverna att
tolka innehållet i bildspråkliga
budskap och med detta få
förutsättningar att förstå och
ifrågasätta bildens budskap.
Motsvarande gäller för gymnasieskolan.
Med hänvisning till vad utskottet
redovisat om målen för undervisningen
enligt de nya kursplanerna avstyrker
utskottet motion 1994/95:Ju809 yrkande
8.
Körkortsutbildning
Körkortsutbildning behandlas i tre
motioner. Enligt motion 1994/95:Ub317
(c, v) bör Tullängsskolan i Örebro ges
behörighet att utfärda körkort för
personbil. Skolan utbildar och
examinerar långtradarchaufförer,
busschaufförer och lärare till
trafikskolor. Elever som inte har
körkort erhåller automatiskt sådan
kompetens i samband med behörigheten
för tyngre fordon. Motionärerna anser
att det borde vara naturligt att skolan
kan bedöma - under utbildningen för
kompetens att framföra tyngre fordon -
om tillräcklig kunskap uppnåtts för att
erhålla körkort för personbil.
Motionärerna i motion 1994/95:Ub361 (s)
pekar på de höga kostnaderna för
körkortsutbildning och anser det
nödvändigt med en omläggning av
körkortsutbildningen, där denna
utbildning successivt överförs från
privata körskolor till gymnasieskolan.
I motion 1994/95:Ub385 (s) pekas på att
16-åringar numera får övningsköra.
Motionärerna anser dock att de villkor
som gäller för övningskörning är
tveksamma. För att få körkortstillstånd
behövs endast en anmälan om handledare.
För ungdomarnas och medtrafikanternas
säkerhet vore det bra om eleverna,
innan de lämnar grundskolan, får en
elementär grundkurs i teori, en
grundkurs som ger nödvändiga
baskunskaper som grund för att ansöka
om körkortstillstånd.
Utskottet vill när det gäller frågan om
grundläggande teoriutbildning för
körkort i grundskolan erinra om att den
nya timplanen för grundskolan som
gäller fr.o.m. innevarande läsår ger
utrymme för den lokala skolan att
profilera sig inom olika områden. Det
är fullt möjligt att inom ramen för
detta timutrymme t.ex. anordna
teorikurs för körkort. Utskottet vill
också peka på att trafik är ett
ämnesövergripande kunskapsområde.
Rektor har ett ansvar för att det
integreras i undervisningen.
Trafikfrågor skall således behandlas i
grundskolan. Inom gymnasieskolan finns
det inom ramen för det lokala tillägget
möjlighet att erbjuda elever olika
profileringar. Enligt vad utskottet
erfarit förekommer det att kommuner har
använt sig av denna möjlighet för att
erbjuda eleverna körkortsutbildning.
När det gäller frågan om rätt att
examinera för körkort regleras detta i
körkortslagstiftningen. Förarprov
avläggs normalt inför tjänsteman hos
Vägverket. Undantag från detta finns
för lärare vid transportteknisk gren i
gymnasieskolan, dvs. vid utbildning för
tyngre fordon. Utskottet är inte berett
att ta initiativ till att den nuvarande
ordningen ändras. Med hänvisning till
vad utskottet anfört avstyrks
motionerna 1994/95:Ub317, 1994/95:Ub361
och 1994/95:Ub385.
Arbetsliv och företagande
Undervisning om arbetsliv och
företagande behandlas i motion
1994/95:Ub902 (kds, m, c, fp). I
yrkandena 1 och 2 begärs kursplan för
undervisning om arbetsliv och
företagande respektive för uppfinnar-,
företagar- och innovationsfrågor.
Motionärerna framhåller vikten av
information om och undervisning i
näringslivets villkor och
företagsamhetens betydelse i samhället.
Skolan har ett stort ansvar att
förmedla kunskaper men också att
uppmuntra elever att ta egna initiativ,
använda sin kreativitet, söka kontakter
och skaffa erfarenheter. Möjligheten
att pröva eget företagande i samarbete
med Förbundet Ung Företagsamhet bör
erbjudas alla elever i gymnasieskolan
och ingå som valbar kurs under
gymnasietiden (yrkande 4). I yrkande 3
tar motionärerna upp frågan om
införande av yrkesprov/gesällprov för
yrkesutbildningar i gymnasieskolan. I
och med Sveriges inträde i EU vidgas
ungdomars möjligheter att arbeta och
etablera sig i EU-länderna. Det är av
stor vikt att ungdomar kan dokumentera
sina yrkeskunskaper på ett sätt som är
accepterat och gängse inom EU. Svensk
utbildning måste därför ta upp en
tradition som sedan lång tid är en
självklarhet i utländska skolor,
nämligen att låta eleverna avsluta sin
yrkesutbildning med ett yrkesprov som
aktuell bransch har fastställt.
Motionärerna anser att provet skall
ligga på hög nivå och vara jämförbart
med andra yrkesbevis/gesällbrev som
utfärdats inom EU.
Utskottet behandlar först yrkandet om
yrkesprov/gesällprov för
gymnasieskolans yrkesutbildningar.
Utskottet erinrar om att den
yrkesutbildning som ges inom
gymnasieskolan endast är
yrkesförberedande, vilket medför att
eleverna inom gymnasieskolans ram inte
når gesäll- eller mästarnivå. Denna
nivå nås först efter ett par års
yrkesverksamhet. Det är branscherna
själva som genomför gesäll- och
mästarprov. Någon författning som
reglerar utfärdandet av gesällbrev
finns inte. Däremot regleras sedan
länge systemet med mästarbrev i
offentligrättslig ordning. Riksdagen
har nyligen beslutat om en ny lag om
mästarbrev för hantverkare (prop.
1994/95:228, NU2). Lagen träder i kraft
den 1 januari 1996.
När det gäller yrkandena i övrigt om
undervisning om arbetsliv och
företagande i gymnasieskolan vill
utskottet i likhet med motionärerna
betona vikten av en nära samverkan
mellan skolan och arbetslivet. Det
finns olika former för sådan samverkan,
bl.a. den arbetsplatsförlagda
utbildningen i program med yrkesämnen
och möjligheten för kommuner och
landsting att enligt lagen (1993:802)
om entreprenadförhållanden i skolan
sluta avtal med en enskild eller
juridisk person om att denne skall
bedriva undervisning i t.ex. yrkesämnen
i gymnasieskolan. Läroplanerna slår
också fast att skolan skall samverka
med andra skolformer, med arbetslivet
och närsamhället i övrigt. Utskottet
vill därutöver peka på att arbetslivs-
och företagarfrågor behandlas i flera
av de nya kursplanerna som fastställts.
Inom området förekommer också olika
lokala kurser. Den nya gymnasieskolan
ger betydligt större utrymme för
flexibla lösningar på lokal nivå,
vilket också många kommuner har
utnyttjat. Företagarutbildning har
t.ex. startats vid ett antal
gymnasieskolor. Utbildningen anordnas
som en lokal gren inom
samhällsvetenskapsprogrammet. Vidare
har utskottet erfarit att
Utbildningsdepartementet avser att
tillsätta en särskild arbetsgrupp med
uppgift att analysera möjligheter och
svårigheter i samarbetet mellan skola
och arbetsliv samt föreslå eventuella
ytterligare insatser. Utskottet kan
konstatera att mycket har hänt inom
området under senare tid som ligger i
linje med motionärernas önskemål. Mot
bakgrund av vad utskottet anfört bör
motion 1994/95:Ub902 yrkandena 1, 2, 3
och 4 avslås.
Vårdyrkesutbildning
Utbildning för vårdyrken behandlas i
motion 1994/95:So207 (m) yrkandena 17
och 18. Motionärerna framhåller att
utbildningen behöver förbättras.
Kvaliteten i utbildningen är mycket
viktig inom ett område där
yrkesutövarna kommer att svara för
vård, omvårdnad och service i hemmen
till äldre, sjuka, barn och
handikappade. Det är viktigt att den
gemensamma utbildningen för vård- och
servicelinjerna inom vårdgymnasiet
fortsätter och att såväl
rekryteringsbehov som antagningskrav
uppmärksammas. Motionärerna tar upp
frågan om lämplighetsbedömning och
anser att någon form av provelevtid bör
övervägas. Ett annat alternativ vore
att införa yrkesinriktad praktik som
förkunskapskrav.
Utskottet vill peka på att fr.o.m.
hösten 1995 tas alla elever in i den
nya, reformerade gymnasieskolan, där
bl.a. alla utbildningar är treåriga.
Utbildningen inom det nya
omvårdnadsprogrammet skall ge eleverna
grundläggande yrkeskunskaper inom hälso-
och sjukvård, social omsorg eller
tandvård. Vård och omsorg kommer
framdeles att rekrytera vårdpersonal
utbildad enligt omvårdnadsprogrammet.
Inom programmet finns ett trettiotal
olika kurser, av vilka en del är
gemensamma för hela programmet och en
del är valbara inom programmet.
Omvårdnadsprogrammet är ett av de
program i gymnasieskolan som har
arbetsplatsförlagd utbildning. Minst
15 % av den totala undervisningstiden
på programmet skall
arbetsplatsförläggas. Det är skolan som
ombesörjer anskaffningen av platserna.
Den arbetsplatsförlagda utbildningen
ger förutom utbildning också såväl den
enskilde som arbetsgivare möjlighet att
bedöma elevens både personliga och
yrkesmässiga förutsättningar för ett
yrke. Med hänvisning till det anförda
anser utskottet att motion
1994/95:So207 yrkandena 17 och 18 bör
avslås.
Naturbruksutbildning
I tre motioner behandlas frågor om
naturbruksutbildning. Enligt motion
1994/95:Ub329 (m) är det högst osäkert
om den utbildning som svenska ungdomar
får i dag på lantbruks- och
trädgårdsområdet motsvarar de ökade
krav som verkligheten ställer. De båda
motionärerna anser att en jämförande
studie behöver göras mellan svensk
lantbruks- och trädgårdsutbildning och
de utbildningar som ges i EU-länderna.
Enligt motion 1994/95:Ub373 (v) bör
resurser satsas för djurskyddsforskning
och teknik-
utveckling vid naturbruksgymnasierna. I
motion 1994/95:Ub351 (s) behandlas
förutsättningarna för
naturbruksskolorna att bedriva
utvecklingsarbete inom miljösektorn.
Naturbruksskolorna är gröna
resurscentra , men de saknar resurser
för utvecklingsarbete. På miljöområdet
kan mycket av konkret utveckling ske
genom småskaliga projekt av den typ som
växer fram på många naturbruksskolor,
heter det i motionen. Staten borde
pröva riktade resurser för
utvecklingsarbete i naturbruksskolorna,
anser motionärerna.
Utskottet vill när det gäller motionen
om en jämförande studie mellan svensk
lantbruks- och trädgårdsutbildning och
motsvarande utbildningar inom EU
hänvisa till vad utskottet anförde i
samband med behandlingen av en
likalydande motion från samma
motionärer vid föregående riksmöte
(bet. 1994/95:UbU2 s. 8). Utskottet var
inte berett att förorda en sådan
jämförande studie. Pågående utrednings-
och utvecklingsarbete borde enligt
utskottet avvaktas. Utskottet vill nu
därutöver redovisa att Utredningen om
kvalificerad eftergymnasial
yrkesutbildning avlämnade sitt
betänkande Yrkeshögskolan (SOU 1995:38)
i april 1995. Betänkandet har
remissbehandlats och bereds för
närvarande i regeringskansliet.
Regeringen har i proposition En politik
för arbete, trygghet och utveckling
(prop. 1995/96:25 s. 15) uttalat att en
försöksverksamhet med kvalificerad
eftergymnasial yrkesutbildning bör
inledas under mandatperioden. När det
gäller motionerna om utvecklingsmedel
till naturbruksskolorna hänvisar
utskottet till att statliga medel för
stöd till utveckling av skolväsendet
finns avsatta under ett särskilt
anslag, som Skolverket disponerar.
Utskottet vill också erinra om det
ansvar som skolhuvudmännen har för
utveckling av verksamheten vid
skolorna. Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet motionerna
1994/95:Ub329, 1994/95:Ub351 och
1994/95:
Ub373.
Dyslexi
I motionerna 1994/95:Ub350 (mp) yrkande
1, 1994/95:Ub357 (kds) yrkandena 2 och
3, 1994/95:Ub374 (kds) yrkande 2 och
1994/95:Ub347 (s) aktualiseras ett
antal frågor om undervisningen i skolan
för elever med läs- och
skrivsvårigheter. Motionärerna i den
först nämnda motionen anser att
Skolverket bör ha det övergripande
ansvaret för organisationen av hela den
pedagogiska verksamheten när det gäller
barn och vuxna med specifika läs- och
skrivsvårigheter (dyslexi) och svara
för informationen till kommuner och
skolor. Kommunernas skyldigheter och
elevernas rättigheter enligt läroplan
och skollag skall tydliggöras och
efterföljden kontrolleras. Verksamheten
skall följas upp och resultaten skall
under den inledande perioden redovisas
i en årligen återkommande rapport från
Skolverket. Motionärerna i motion
1994/95:Ub357 anser att samtliga elever
under det första skolåret bör genomgå
en obligatorisk test så att en
kartläggning kan göras av alla barn som
har eller kan misstänkas ha läs- och
skrivsvårigheter. Dessa barn bör sedan
få individanpassade, specialpedagogiska
insatser av klassläraren eller annan
lärare (yrkande 2). I yrkande 3 i samma
motion framhålls att de elever i skolan
som visar sig vara dyslektiker bör få
tillgång till hjälpmedel i form av
läromedel inlästa på band, databaserade
lästräningsprogram etc. Motsvarande
tankegångar finns i yrkande 2 i motion
1994/95:Ub374. Alla dyslektiker skall
ha tillgång till särskilda läromedel
för dyslektiker. Enligt motion
1994/95:Ub347 är det önskvärt med en
stor satsning på utbildning, utveckling
och forskning inom området läs- och
skrivsvårigheter/dyslexi. I Norge har
ett statligt specialpedagogiskt
kompetenscentrum för dyslexi inrättats.
Motionärerna framhåller att
Läspedagogiska Institutet i Norrköping
och Läspedagogiskt Centrum i Östersund
har goda förutsättningar att bygga upp
den kompetens som är nödvändig inom
området.
Utskottet vill inledningsvis framhålla
att dyslexiproblematiken (läs- och
skrivsvårigheter) och vikten av att
åtgärder sätts in för att komma till
rätta med läs- och skrivsvårigheter har
betonats av utskottet vid åtskilliga
tillfällen alltsedan slutet av 1980-
talet. Bl.a. i den nationella
utvecklingsplanen för skolväsendet
(skr. 1993/94:183, UbU11) har markerats
att elever med behov av särskilt stöd
skall uppmärksammas. Det är självfallet
en av skolans allra viktigaste
uppgifter att lära alla barn att skriva
och läsa. Staten har genom den nya
läroplanen (Lpo 94) och nya kursplaner
med tydliga mål och ett nytt
betygssystem ställt krav på kommunerna
och skolorna att se till att varje elev
i grundskolan når nivån för godkänt.
Ingen elev skall i fortsättningen lämna
grundskolan utan nödvändiga kunskaper i
läsning och skrivning. Det är
kommunernas ansvar att se till att
organisera skolverksamheten så att
eleverna når de mål som staten har satt
upp. Alla kommuner skall upprätta en
skolplan i vilken det skall framgå
vilka åtgärder kommunen avser att vidta
för att uppnå de nationella mål som har
satts upp för skolan.
Ett av målen för Skolverket enligt
regleringsbrev för budgetåret 1995/96
är att följa situationen för elever med
behov av särskilt stöd i syfte att
hindra utslagning. Vidare skall verket
vidta utvecklingsåtgärder avseende de
grundskoleelever som har sämst
läsförmåga. Skolverket och Allmänna
arvsfonden stöder ett antal
läspedagogiska centra som skall
utveckla och pröva pedagogiska program
och hjälpmedel samt medverka i
utvecklingen av nationella
personalfortbildningsprogram rörande
läs- och skrivsvårigheter. Vidare
arbetar Skolverket med en
försöksverksamhet för att stimulera
utgivning av talböcker för elever med
läs- och skrivsvårigheter. Utskottet
har inhämtat att ett fyrtiotal nya
läromedelskassetter har tagits fram för
i första hand elever med läs- och
skrivsvårigheter på mellan- och
högstadiet. Två nätverk med spridning
över hela landet har byggts upp för att
ge kompetensutveckling för i första
hand specialpedagoger. Inom nätverken
sprids bl.a. information av olika slag
med anknytning till området. Skolverket
har också på annat sätt spridit
information om bl.a. verksamheten vid
de läspedagogiska centra. Skolverket
har nyligen genomfört ett första led i
en utvärdering av insatserna för
elever med läs- och skrivsvårigheter.
Utskottet har erfarit att Skolverket
avser att fullfölja det påbörjade
utvärderingsarbetet under våren 1996.
Någon samlad granskning av
ifrågavarande insatser har inte
tidigare genomförts. Utskottet har
vidare erfarit att Skolverket för
närvarande arbetar med att ta fram ett
diagnostiskt material för årskurs 2 i
ämnena svenska och matematik i
grundskolan. Detta material kommer att
ges ut under våren 1996 och kommer att
erbjudas alla lärare.
Utskottet anser det mycket angeläget
att information om olika hjälpmedel
och metoder sprids till skolorna och
lärarna. Skolverket har i detta
sammanhang en mycket viktig roll.
Utskottet vill i sammanhanget peka på
att den av regeringen tillsatta
kommittén som skall se över det inre
arbetet i skolan (dir. 1995:19) har som
en huvuduppgift att behandla hur skolan
bemöter de elever som har de allra
största svårigheterna. Kommitténs
arbete skall vara slutfört senast den 1
november 1997.
Dyslexi har under senare år
tilldragit sig ökad uppmärksamhet. Som
utskottet ser det bör detta kunna bidra
till att de viktiga frågorna om skolans
läs- och skrivundervisning
uppmärksammas alltmer även lokalt.
Utskottet vill i detta sammanhang peka
på att Skolverket har bedrivit ett
projekt om hur de lärare undervisar som
år efter år lämnar ifrån sig klasser
där inga elever har läs- och
skrivsvårigheter. Av vad utskottet nu
har anfört framgår att många av de
åtgärder som föreslås i motionerna har
vidtagits. Utskottet instämmer i
motionärernas uppfattning om vikten av
fortsatta kraftfulla insatser för
elever med läs- och skrivsvårigheter.
Med hänvisning till de redovisade
förhållandena anser emellertid
utskottet att de förevarande motionerna
inte bör föranleda någon riksdagens
särskilda åtgärd, varför de avstyrks.
Utbildning och fortbildning av lärare
om dyslexi behandlas i flera motioner.
I motion 1994/95:Ub905 (mp) yrkande 6
framhålls behovet av att undervisning
om dyslexi och dess behandling införs i
speciallärarutbildningen och i
grundskollärarutbildningen för
årskurserna 1-6. Ytterst få
speciallärare har i dag tillräckliga
kunskaper för att rätt omhänderta
elever med läs- och skrivsvårigheter.
För att påskynda möjligheterna för
dessa elever att få adekvat hjälp bör
fortbildning anordnas för de
speciallärare som redan arbetar i
grundskolan (yrkande 5). Liknande
tankegångar redovisas i motion
1994/95:Ub350 (mp) yrkande 2. I motion
1994/95:Ub357 (kds) yrkande 1 framhålls
behovet av utbildning och fortbildning
av lärare och förskollärare. Kunskap
finns efter många års forskning. Den
bör nu förmedlas till förskollärare och
lärare. Även i motion 1994/95:Ub374
(kds) yrkande 1 framhålls behovet av
specialpedagogisk utbildning för
lärarpersonal kring
dyslexiproblematiken.
Utskottet delar motionärernas
uppfattning om vikten av att lärarna
genom sin utbildning får gedigna
kunskaper om de problem som rör elever
med särskilda läs- och
skrivsvårigheter. I den i det
föregående nämnda utvärderingsrapporten
från Skolverket nämns bl.a. att
specialpedagogiken i
grundskollärarutbildningarna varierar i
både volym och kvalitet mellan olika
universitet/högskolor. Vidare framgår
att det finns ett stort behov av
fortbildning inom området. Fortbildning
erbjuds av såväl högskolor som olika
organisationer med speciell kompetens,
t.ex. Svenska Dyslexiföreningen.
Skolverket pekar också på att behovet
av fortbildning har öppnat vägen för
kurser och seminarier anordnade av
enskilda individer som har mångårig
erfarenhet av arbete med dyslektiker.
Sedan år 1991 delar Skolverket årligen
ut ca 300 stipendier till lärare för
att gå kurser eller göra studiebesök
som kan komplettera
fortbildningsutbudet. Av dessa har ca
15 % gått till fortbildning som har att
göra med läs- och skrivsvårigheter.
Utskottet erinrar om att det är
kommunerna som har ansvaret för att
fortbilda sin personal. Utskottet vill
i detta sammanhang också peka på den
resurs som läspedagogiska centra utgör
i utbildningssammanhang och till vad
utskottet i det föregående anfört om
att sprida information om olika
hjälpmedel och metoder för arbetet med
läs- och skrivsvårigheter.
När det gäller lärarutbildningen vill
utskottet erinra om att regeringen
avser att se över denna. En
arbetsgrupp, som skall göra en
förstudie, har tillsatts. En
probleminventering görs mot bakgrund av
de förändringar som skett i samhället,
i skolan och högskolan och de därav
förändrade kraven på lärare vad gäller
kunskap och kompetens. Utskottet har
erfarit att arbetsgruppen kommer att
avge en rapport i början av nästa år.
Dåvarande Kanslersämbetet påbörjade en
utvärdering av
grundskollärarutbildningarna.
Högskoleverket som inrättades den 1
juli 1995 fullföljer denna utvärdering.
Utskottet har erfarit att verkets
rapport inom kort kommer att överlämnas
till Utbildningsdepartementet. Med
hänvisning till det anförda och till
att resultatet av pågående
utredningsarbete bör avvaktas avstyrker
utskottet motionerna 1994/95:Ub350
yrkande 2, 1994/95:Ub357 yrkande 1,
1994/95:Ub374 yrkande 1 och
1994/95:Ub905 yrkandena 5 och 6.
Avgifter för skolmåltider
Avgifter för skolmåltider behandlas i
två motioner. I motion 1994/95:Ub364
(v) yrkande 1 begärs förslag till
lagändring för att förhindra oskäliga
avgifter. Motionärerna pekar på att det
förekommer att kommuner tar ut avgifter
för skolmaten i gymnasieskolan och
anser det orimligt att det skall vara
förknippat med en kostnad att fullgöra
gymnasieutbildning. Elever skall inte
behöva avstå från gymnasiestudier av
ekonomiska skäl. Även i motion
1994/95:Ub336 (s) begärs ändrad
lagstiftning innebärande att
skolmåltidsavgifter ej skall tillåtas
inom grundskolan eller gymnasieskolan.
Det finns flera skäl till att ändra
lagstiftningen. Det mest grundläggande
är att den allmänna obligatoriska
skolan skall vara öppen för alla på
samma villkor. Alla barn och ungdomar
skall få likvärdiga förutsättningar
oberoende av föräldrarnas inkomster.
Gymnasieskolan är inte obligatorisk,
men det finns en allmän uppfattning att
alla skall gå 12 år i skolan och därför
bör lagstiftningen även omfatta denna.
Riskerna för att eleverna slarvar med
maten ökar markant när avgifter införs,
heter det i motionen.
Utskottet vill med anledning av
motionerna anföra följande.
Svenska Kommunförbundet har genomfört
en enkät om skolmåltidsverksamheten. Av
Sveriges totalt 288 kommuner besvarade
278 kommuner enkäten som sändes ut i
augusti 1995. Avgifter för skolmåltider
i gymnasieskolan förekommer
höstterminen 1995 i 17 kommuner. Fyra
kommuner har beslutat införa avgift
vårterminen 1996. Avgifterna varierar
men uppgår i vissa kommuner till 950
kronor per termin. Ingen kommun har
hittills infört avgifter inom
grundskolan. Fem av de 19 kommuner som
tog ut avgift år 1994 har slutat med
detta år 1995. Av enkäten framgår
vidare att diskussioner om att införa
avgift i gymnasieskolan pågår i 62
kommuner och att 10 kommuner uppger att
avgift diskuteras på grundskolan.
Utskottet har tidigare behandlat
frågan om lagstiftning om fria
skolmåltider (bet. 1990/91:UbU4
Ansvaret för skolan, s. 27). Utskottet
konstaterade då att samtliga kommuner
anordnar skolmåltider, trots att det
inte är obligatoriskt. Utskottet utgick
ifrån att detta skulle fortsätta att
gälla och var inte berett att lagstifta
om skolmåltider. Utskottet kan nu
konstatera att förhållandena har
ändrats. Ett antal kommuner har infört
avgifter och i många kommuner pågår
diskussioner om att införa avgifter.
Utskottet finner utvecklingen oroande
och ansluter sig till vad motionärerna
anför om de allvarliga följderna för
många elever av att skolmåltider
avgiftsbeläggs. Utskottet anser sålunda
att regeringen bör överväga möjligheten
att lagstifta om elevers rätt till fria
skolmåltider i grundskolan och
gymnasieskolan. Detta bör riksdagen med
anledning av motionerna 1994/95:Ub336
och 1994/95:Ub364 yrkande 1 som sin
mening ge regeringen till känna.
Skolans fysiska miljö m.m.
I motionerna 1994/95:Ub304 (c) yrkande
8 och 1994/95:Ub368 (kds) yrkande 3
framhålls att skolgårdarna har en
viktig funktion. I den förstnämnda
motionen hänvisas till en rapport från
ett forsknings- och utvecklingsprojekt
vid Sveriges lantbruksuniversitet
Skolgårdars pedagogiska värde som
visar att skolgårdar som har tillgång
till naturmark upplevs som bättre än
skolgårdar som inte har det.
Motionärerna anser att det är viktigt
att ta vara på dessa kunskaper, när
skolgårdar byggs eller rustas upp.
Regeringen bör därför ge Skolverket i
uppdrag att sprida kunskaper om och
goda exempel på naturliga skolgårdar.
Liknande tankegångar finns i den andra
motionen. Skolgården och den närmaste
omgivningen runt skolan har ofta
brister. De idéer som kommit fram under
projektarbetet Skolans uterum bör
spridas. Motionärerna framhåller också
att på många håll behöver skolbyggnader
restaureras och hela skolmiljön
förbättras. Vidare pekas bl.a. på att
allergiproblem hos barn och ungdomar
ofta kan härledas till att de vistas i
undermåliga lokaler.
Utskottet vill mot bakgrund av vad
som anförs i motionerna betona vikten
av att skolorna har både en bra
innemiljö och en bra utemiljö.
Utskottet menar att hela den fysiska
miljö som möter barnen i skolan spelar
en viktig roll för undervisningen och
för elevernas utveckling. Sedan några
år pågår ett arbete inom projektet
Skolans uterum som avser
möjligheterna att använda skolgårdarna
som en pedagogisk resurs. Projektet har
bl.a. erhållit medel från Allmänna
arvsfonden. Bl.a. har ett omfattande
arbete utförts för att sprida kunskaper
om miljöns betydelse för den sociala
interaktionen mellan elever. Skolverket
har hjälpt till med att sprida
dokumentation från projektet till
kommunerna. När det gäller
miljöförbättringsåtgärder i skolorna
vill utskottet erinra om att statliga
medel har anvisats vid flera
tillfällen. Riksdagen anvisade så sent
som våren 1995 1,8 miljarder kronor för
miljöförbättrande åtgärder i bostäder
och i sådana lokaler där barn och
ungdomar vistas (prop. 1994/95:218,
bet. AU15, BoU21). Utskottet har
erfarit att Svenska Kommunförbundet har
finansierat flera projekt, bl.a. ett
vid Universitetet i Lund, som syftar
till att förbättra skolornas
inomhusklimat. Kommunförbundet och
Folkhälsoinstitutet driver också ett
gemensamt projekt inom samma område.
Vidare planerar Kommunförbundet en
konferens med samtliga kommuner i maj
1996 på temat inneklimatet i
kommunernas lokaler.
Utskottet kan sammanfattningsvis
konstatera att det finns en medvetenhet
om den fysiska skolmiljöns betydelse.
Riksdagen bör kunna utgå från att
kommunerna känner sitt ansvar i nu
berört hänseende. Med hänvisning
härtill avstyrker utskottet motionerna.
I motion 1994/95:A273 (v) yrkande 1
behandlas arbetsmiljön i skolan. Skolan
är en arbetsplats för eleverna under
minst 9 år, oftast 12 år. Skolan skall
erbjuda såväl bra utbildning som en bra
arbets- och psykosocial miljö. I dagens
skola är situationen ofta en helt
annan. Stress, dålig arbetsmiljö,
minskat antal lärarledda timmar, knappa
resurser, segregering m.m. är
vardagsmat, heter det i motionen.
Enligt motionärerna skulle dessa
faktorer antagligen inte accepteras på
en arbetsplats för vuxna och de begär
ett uttalande av riksdagen om vad i
motionen anförts om de studerandes
arbetsmiljö.
Utskottet vill först hänvisa till den
ansvarsfördelning mellan stat och
kommun som finns inom skolområdet. Det
är kommunerna som är ansvariga för att
bl.a. erforderliga resurser ställs till
skolans förfogande och att verksamheten
där bedrivs i enlighet med de
nationella mål som fastställts i
skollag, läroplaner och andra
styrdokument. Utskottet har i det
föregående erinrat om att det för
närvarande finns omfattande statliga
medel anvisade för miljöförbättrande
åtgärder i bl.a. skollokaler. Det är
således möjligt för kommunerna att
ansöka om sådana bidrag. Utskottet vill
också peka på att enligt gällande
arbetsmiljölagstiftning
(arbetsmiljölagen, 1977:1160) är
elevernas medverkan i
arbetsmiljöarbetet på skolorna
garanterad, bl.a. genom
elevskyddsombud. Med hänvisning till
vad utskottet anfört bör motion
1994/95:A273 yrkande 1 avslås.
I yrkande 4 i samma motion tas frågan
upp om att utnyttja skolans lokaler
effektivt. Motionärerna anser att det
är resursslöseri att inte utnyttja
dessa lokaler fullt ut. Många kommuner
har startat fritidsverksamhet och
liknande i skolans lokaler. Med riktigt
satsade resurser och samordning kan
stora fördelar komma ut ur ett sådant
samarbete. Motionärerna pekar också på
att skolans bibliotek bör vara
åtkomligt för eleverna även efter
skoltid.
Utskottet delar motionärernas
uppfattning, såsom den uttrycks i
motionen, om ett effektivt utnyttande
av skolans lokaler och att det kan
finnas fördelar med en samordning med
t.ex. fritidsverksamheten i kommunen.
Hur kommunernas lokaler används är
emellertid en fråga för kommunerna
själva att avgöra. Någon anledning för
riksdagen att uttala sig i frågan finns
det inte enligt utskottet, varför
yrkandet avstyrks.
Övriga frågor
Uppföljning och utvärdering
I motion 1994/95:Ub339 (m) yrkande 1
framhålls behovet av information om
skolväsendets tillsyns-, uppföljnings-
och utvärderingsarbete. Motionärerna
anser det viktigt att stor öppenhet
råder när det gäller den uppföljning,
utvärdering och tillsyn som utövas inom
skolväsendet. Det är en attityd som
måste prägla skolan på alla nivåer,
från undervisningen i det enskilda
klassrummet till Skolverkets och andra
myndigheters granskning. Det är viktigt
att en bred och saklig allmän debatt
skapas om såväl olika skolor som
skolväsendets kvalitet.
Utskottet delar motionärernas
uppfattning om vikten av en bred och
saklig debatt om olika frågor inom
skolan. Det är angeläget med en
allsidig, översiktlig och samlad
information om svenskt skolväsende.
Utskottet vill peka på att Skolverket
enligt regleringsbrev för budgetåret
1995/96 har i uppdrag att ge en sådan
information. Vidare skall Skolverket i
årsredovisningen sammanfatta och
analysera de viktigaste resultaten.
Skolverket har i sin verksamhetsplan
pekat på att utvärderingsprogrammet
under verksamhetsåret 1995/96 kommer
att befinna sig i en fas där
informationsmängden är omfattande och
möjligheterna till resultatsummeringar
och till att ta fram underlag för
exempelvis utvecklingssatsningar är
relativt stora. Skolverket avser att
under våren 1996 ge ut en ny version av
Bilden av skolan. Avsikten är att i den
föra fram de samlade resultaten av
verkets arbete och att den skall vara
utformad så att den kan riktas till
skolhuvudmännen och skolorna. Utskottet
föreslår mot denna bakgrund att motion
1994/95:Ub339 yrkande 1 skall avslås.
Kommunernas uppföljnings- och
utvärderingsansvar behandlas i
motionerna 1994/95:Ub339 (m) yrkande 6
och 1994/95:Ub315 (fp) yrkande 8.
Motionärerna i den först nämnda
motionen framhåller att det kommunala
huvudmannaskapet för skolväsendet
innebär att kommunerna har ett stort
ansvar för utbildningens utveckling.
Det är helt nödvändigt att
skolhuvudmännen klargör sina ambitioner
för att nå de nationella målen,
anpassat till de resurser kommunerna
har samt att resultaten följs upp och
utvärderas. Enligt den senare motionen
borde kommunerna satsa ytterligare på
att utvärdera skolan. Motionärerna
pekar på att vissa kommuner har
inrättat kommunala skolinspektörer för
detta ändamål och anser att en sådan
ordning borde prövas i fler kommuner.
Utskottet konstaterar att regeringen
i regleringsbrev för budgetåret 1995/96
ålagt Skolverket att intensifiera
arbetet med att granska de kommunala
huvudmännens och skolornas egna arbeten
för målutveckling, planering,
uppföljning, utvärdering och
egentillsyn. Skolverket har i sin
verksamhetsplan för 1995/96 bland de
prioriterade insatserna redovisat att
verket avser att göra en särskild
satsning på området för den kommunala
egenkontrollen. Resurser planeras bli
avsatta för fortbildning och
utvecklingsinsatser för att höja
kompetensen när det gäller uppföljning
och utvärdering. Insatserna kommer
primärt att gälla stöd som skapar
förutsättningar för lokala
måldiskussioner och lokalt arbete med
styrdokument liksom för lokal
uppföljning och utvärdering. Samtidigt
måste tillsynen fortsätta att
utvecklas, heter det i
verksamhetsplanen.
Utskottet vill för egen del poängtera
vikten av att kommunerna och skolorna
följer upp och utvärderar den egna
verksamheten. Det är av stor betydelse
inte minst när det gäller diskussioner
inom kommunen om resurser att kunna
redovisa verksamhetens resultat och
huruvida de nationella och lokala målen
nås. Med det anförda avstyrker
utskottet motionerna 1994/95:Ub339
yrkande 6 och 1994/95:Ub315 yrkande 8.
Skolhälsovård
Frågor om skolhälsovården tas upp i
motionerna 1994/95:Ub389 (kds) yrkande
1 och 1994/95:So466 (v) yrkande 2. I
den först nämnda motionen begärs ett
tillkännagivande om uppföljning av
utvecklingen av skolhälsovårdsarbetet i
de lokala skolplanerna. I den andra
motionen framhålls behovet av att
förstärka skolhälsovården så att den
effektivare kan bidra till att
förebygga uppkomsten av astma/allergi
hos skolbarnen.
Utskottet behandlade skolhälsovården
utförligt under föregående riksmöte
(bet. 1994/95:UbU2). Utskottet erinrade
då bl.a. om att skolhälsovården är
reglerad i 14 kap. skollagen och att
rektor enligt de nya läroplanerna har
ansvaret för att den elevvårdande
verksamheten utformas så att eleverna
får det särskilda stöd och den
särskilda hjälp som de behöver.
Utskottet anförde vidare: Kommunerna
har ett helhetsansvar för
skolverksamheten och är skyldiga att
upprätta en skolplan med utgångspunkt i
hur man lokalt avser att arbeta för att
nå de nationella mål som har satts upp
för skolan. Enligt utskottets mening
bör kommunerna ges rimliga möjligheter
att såväl organisera och utveckla sina
uppgifter som ägna sig åt egenkontroll
av verksamheten. Det ankommer på
Skolverket att följa upp, utvärdera och
utöva tillsyn av verksamheten.
Utskottet vill i detta sammanhang
också hänvisa till vad utskottet i det
föregående anfört om kommunernas ansvar
för uppföljning och utvärdering och
Skolverkets roll som tillsynsmyndighet.
Därutöver vill utskottet peka på att
Socialdepartementet har utarbetat ett
förslag till förstärkt tillsyn över
hälso- och sjukvården (Ds 1995:35).
Förslaget, som även berör
skolhälsovården, har nyligen
remissbehandlats. Med hänvisning till
vad utskottet anfört och till att
beredning av frågan om tillsyn över
hälso- och sjukvården pågår inom
regeringskansliet avstyrker utskottet
motionerna 1994/95:Ub389 yrkande 1 och
1994/95:So466 yrkande 2.
Läsåret
I motionerna 1994/95:Ub369 (m) yrkande
4 och 1994/95:Ub365 (m) begärs en
liberalisering av reglerna för
läsårsindelningen. Motionärerna
framhåller att en avreglering skulle
underlätta samverkan över
kommungränserna och skapa utrymme för
bättre resursutnyttjande. Kommunerna
borde få bestämma hur läsåret skall
utformas med terminer, lov, skolstart
och avslutning.
Enligt 4 kap. 3 § skollagen skall
läsåret delas upp på en hösttermin och
en vårtermin. Regler om läsåret finns
också i grundskole- och
gymnasieförordningen. Läsåret skall
omfatta 40 veckor samt börja i augusti
och sluta senast i juni. Dagarna för
höst- och vårterminens början och slut
bestäms av styrelsen. Läsåret skall ha
minst 178 skoldagar och minst 12
lovdagar. Därutöver får inom läsåret
läggas ut högst 5 studiedagar för
planering av skolarbetet eller för
fortbildning av lärare (grundskole-
förordningen 4 kap. 1 §). Motsvarande
reglering finns i gymnasieförordningen.
Regleringen av läsåret behandlades av
riksdagen i anslutning till proposition
1990/91:85 Växa med kunskaper (bet.
1990/91:UbU16 s. 32). Därefter har i
samband med behandlingen av
läroplanspropositionerna (prop.
1992/93:220, bet. UbU1 och prop.
1992/93:250, bet. UbU2) den statliga
regleringen av antalet friluftsdagar
upphört. En betydande minskning av den
statliga regleringen av skolväsendet
har skett under senare år. Vissa regler
har dock behållits bl.a. för att
åstadkomma en nationellt likvärdig
skola. I sammanhanget bör påpekas att
studiestödssystemet i sin nuvarande
utformning är beroende av
läsårsregleringen. Utskottet är inte
berett att ta initiativ till en
avreglering av läsåret. Riksdagen bör
således avslå motionerna.
Skolledarutbildning
Skolledarutbildning behandlas i
motionerna 1994/95:Ub901 (m) yrkande 13
och 1994/95:Ub693 (kds) yrkande 8. I
den först nämnda motionen understryks
behovet av en kvalificerad
ledarskapsutbildning för rektorer.
Regeringen bör återkomma till riksdagen
med ett konkret förslag till sådan
utbildning. I den andra motionen
behandlas frågor om arbetsledning och
personalvård i skolledarutbildningen.
Rektor har det övergripande ansvaret
för verksamheten i skolorna och måste
ha adekvat utbildning för att bl.a.
kunna hantera frågor om mobbning och
trakasserier. Skolledarutbildningen bör
därför förbättras när det gäller
personalvård och arbetsledning.
Utskottet vill med anledning av
motionerna anföra följande.
Den förändrade styrningen av skolan
innebär inte bara en förändrad
ansvarsfördelning mellan stat och
kommun utan även en annorlunda
ledningsfunktion i skolan. Inte minst
genom de nya läroplanerna har rektors
roll när det gäller att förverkliga en
nationellt likvärdig och kvalitativt
högtstående skola markerats. Det
åligger rektor att ansvara för den
pedagogiska ledningen av verksamheten i
skolan. Till rektorsrollen hör således
den viktiga uppgiften att ansvara för
att skolans personal arbetar i riktning
mot de mål som staten och skolans
huvudman ställer upp. En ny, särskild
statlig grundläggande
rektorsutbildning, som ersatte den
tidigare skolledarutbildningen,
infördes år 1992 (prop. 1991/92:75,
bet. UbU20). Den innebär en
komprimering av utbildningen och en
koncentration på de delar som hänför
sig till det pedagogiska
ledningsansvaret. Rektor har också ofta
ett ekonomiskt och administrativt
ansvar för verksamheten i skolan. När
det gäller dessa frågor, som rör t.ex.
personalvård och arbetsledning i
övrigt, ankommer det på kommunen att se
till att rektor såsom kommunal
chefstjänsteman får den utbildning som
behövs för uppgiften i fråga, t.ex. i
ledarskap. Stat och kommun har således
ett delat ansvar för rektorernas
grundläggande skolledarutbildning. Med
ett delat ansvar framstår enligt
utskottets mening samverkan som mycket
angelägen. Utskottet har erfarit att
ett samverkansprojekt pågår inom
Skolverket med medverkan av Svenska
kommunförbundet. Syftet med projektet,
som kommer att pågå till år 1996, är
att finna former för samordnade
utbildningsinsatser av stat och kommun.
Med hänvisning till vad utskottet
anfört bör riksdagen avslå motionerna
1994/95:Ub901 yrkande 13 och
1994/95:Ub693 yrkande 8.
Landstingens gymnasieutbildning
I motion 1994/95:Ub324 (kds) tas frågan
om landstingens gymnasieutbildning upp.
Kommunerna har i dag helt ansvaret för
gymnasieskolan med undantag av
omvårdnads- och naturbruksprogrammen.
Dessa program är landstingen huvudman
för. I övrigt är det inte tillåtet för
landstingen att bedriva
gymnasieutbildning. Gymnasieutbildning
får inte heller enligt lagen om
entreprenadförhållanden inom skolan
läggas ut på entre- prenad till
landsting. Motionären anser att
landstingen skall få anordna andra
program än naturbruks- och
omvårdnadsprogrammen om kommuner och
landsting är överens (yrkande 1). En
översyn bör göras av gällande
lagstiftning med inriktningen att
rätten vidgas för landsting och
kommuner att själva komma överens om
uppgiftsfördelningen beträffande
gymnasieskolan (yrkande 2). I yrkande 3
anförs att landstingen bör få anordna
yrkessärskola. Utbildning inom
yrkessärskola borde kunna läggas ut på
entreprenad från kommunerna till
landstingen.
Utskottet har tidigare vid flera
tillfällen behandlat frågan om
möjlighet för landstingen att anordna
andra program än inom naturbruks- och
omvårdnadsområdet, bl.a. i bet.
1993/94:UbU6 (s. 12). Utskottet
uttryckte då som sin mening att den
nuvarande ordningen borde bibehållas.
De problem som kan uppstå bör kunna
lösas genom samarbete mellan de berörda
parterna, heter det i betänkandet.
Utskottet har ingen annan uppfattning
nu. Utskottet vill tillägga att det i
dag inte finns några hinder för en
landstingskommunal skola att samverka
med en primärkommun för att vidga
valmöjligheterna för elever vid
landstingskommunal skola. En
landstingskommunal elev kan gå kurser i
primärkommunal skola om överenskommelse
har träffats om detta. En
landstingskommunal skola har däremot
inte rätt att utvidga sitt
utbildningsområde genom avtal eller
entreprenad. Enligt lagen (1993:802) om
entreprenadförhållanden i skolan får
kommuner och landsting sluta avtal med
en enskild fysisk eller juridisk person
om att denna skall bedriva viss
undervisning i gymnasieskolan. Avtalet
får endast avse undervisning inom
ämnesblocken estetiska ämnen,
ekonomiska ämnen, tekniska ämnen och
yrkesämnen. Undervisning inom andra
områden än de nu nämnda får inte
generellt läggas ut på entreprenad. För
sådan undervisning finns det
emellertid möjlighet för regeringen
att, om det föreligger särskilda skäl i
det enskilda fallet, medge
entreprenaddrift.
Frågan om landstingens framtida
uppgifter har behandlats i
Regionberedningens betänkande Regional
framtid (SOU 1995:27), som
remissbehandlas till utgången av
december 1995. I betänkandet föreslår
Regionberedningen bl.a. att
landstingens gymnasieskolor får
möjlighet att i entre-prenadform
bedriva utbildning, som annars åvilar
den kommunala gymnasieskolan.
Motionen bör avslås.
Ansvaret för förskolan m.m.
I motion 1994/95:Ub905 (mp) yrkandena 4
och 9 behandlas frågan om ansvaret för
förskolan och fritidsverksamheten.
Genom att förskolan numera har en
tydlig pedagogisk uppgift bör
kommunerna ta fram skolplaner för
verksamheten, så att förberedelserna
för grundskolans arbete synliggörs och
lättare kan utvecklas. En förskoleplan
skulle enligt motionärerna kunna ingå i
den skolplan som varje kommun skall ha
för skolan. Skolverket bör därvid ha
det övergripande ansvaret och bl.a. ge
kommunerna vägledning i vad en
förskoleplan skall innehålla.
Skolverket bör också ha det
övergripande ansvaret för tillsynen av
förskolans pedagogiska verksamhet
(yrkande 4). Enligt yrkande 9 i
motionen bör Skolverket få tydliga
direktiv om att skolbarnsomsorgen vid
en skolas fritidsverksamhet skall falla
inom Skolverkets tillsynsansvar.
Fritidsverksamheten har stora och
viktiga uppgifter i samarbetet med
skolan. Fritidspedagogernas verksamhet
är på många skolor integrerade i
klassrumsarbetet. Det är viktigt att
skolorna av besparingsskäl inte gör
avkall på kvalitetskrav för
fritidsverksamheten, anser
motionärerna.
Utskottet vill peka på att kommunerna
har genomfört stora förändringar i sin
organisation av skola, förskola och
skolbarnsomsorg. Förändringarna rör
såväl den kommunala nämndorganisationen
som hur verksamheten bedrivs och hur
t.ex. lokalerna används. Många kommuner
har startat en särskild
sexårsverksamhet i nära anslutning till
skolan eller infört andra
samarbetsformer mellan skola och
förskola. Fritidsverksamheten har på
många håll integrerats i skolan.
Personalen samverkar på olika sätt, och
på många håll genomför man gemensam
fortbildning. I sammanhanget är det
viktigt att göra klart att barnomsorg
och skola omfattas av skilda
lagstiftningar, socialtjänstlag resp.
skollag. Tillsynsverksamheten vad
gäller socialtjänstlagstiftningen
utövas av Socialstyrelsen. Utskottet
vill understryka vikten av ett
förtroendefullt samarbete mellan
skolan, förskolan och skolbarnsomsorgen
för att stödja barnens allsidiga
utveckling. Särskilt viktigt är det
naturligtvis att underlätta skolstarten
genom ett nära samarbete mellan skolan
och den skolförberedande verksamheten.
Detta har också uttryckts i den nya
läroplanen (Lpo 94).
I betänkandet Grunden för livslångt
lärande. En barnmogen skola (SOU
1994:45) behandlas frågor som hänger
samman med skolstart, skolplikt samt de
pedagogiska, organisatoriska och
ekonomiska konsekvenserna av olika
modeller för skolstarten. Betänkandet
har remissbehandlats och bereds för
närvarande inom regeringskansliet.
Regeringen har i proposition
1995/96:25 En politik för arbete,
trygghet och utveckling meddelat att
den under våren 1996 kommer att ta
ställning till frågan om en tioårig
skolplikt. Mot denna bakgrund anser
utskottet det inte påkallat med ett
uttalande från riksdagens sida om
förändring av ansvarsförhållandet
mellan Socialstyrelsen och Skolverket i
de av motionärerna berörda avseendena.
Med hänvisning härtill bör riksdagen
avslå motion 1994/95:Ub905 yrkandena 4
och 9.
Läromedel för funktionshindrade
Frågan om en utredning om produktionen
av läromedel för funktionshindrade tas
upp i motion 1994/95:So294 (c) yrkande
8. Av motionen framgår att nämnden för
vårdartjänst har föreslagit att frågan
om läromedel/studiematerial för olika
grupper med funktionshinder skall
utredas. Motionärerna anser att
regeringen bör tillsätta den begärda
utredningen.
Utskottet konstaterar att regeringen
den 23 november 1995 har tillsatt en
utredning (dir. 1995:134) som skall se
över ansvarsfördelningen mellan stat,
kommun och landsting vad gäller
utbildning och omvårdnad av
funktionshindrade elever. I utredningen
ingår också att se över den statliga
läromedelsproduktionen. Enligt
utskottets uppfattning är därmed syftet
med motionen tillgodosett, varför
yrkandet bör avslås.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande uppföljning och
utvärdering av praktisk-estetiska
ämnen och blockämnen
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Ub304 yrkande 2 och
1994/95:Ub368 yrkande 10,
res. 1 (c, kds)
2. beträffande utvärdering av
syo-funktionen
att riksdagen avslår motion
1994/95:Ub354,
3. beträffande etikfrågor i
undervisningen
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Ub303, 1994/95:Ub368 yrkande
2, 1994/95:Ub370 och 1994/95:Ub376,
res. 2 (kds)
4. beträffande interkulturella
frågor
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Ub304 yrkande 7 och
1994/95:Sf636 yrkandena 10, 11 och
12,
5. beträffande undervisning i
sex och samlevnad
att riksdagen avslår motion
1994/95:Ub313 yrkandena 1 och 2,
6. beträffande undervisning om
riskerna med alkohol, tobak och
narkotika
att riksdagen avslår motion
1994/95:Ub367 yrkandena 1 och 2,
7. beträffande utbildning i
naturkunskap
att riksdagen avslår motion
1994/95:Ub328 yrkandena 1 och 2,
8. beträffande fler valfria
skolämnen
att riksdagen avslår motion
1994/95:Ub311,
9. beträffande regler för
antalet undervisningstimmar
att riksdagen avslår motionen
1994/95:Ub353,
10. beträffande nationella
prov
att riksdagen avslår motion
1994/95:Ub338,
11. beträffande
idrottsundervisningen
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Ub343 yrkandena 1 och 2,
att riksdagen avslår motion
1994/95:Ub356 yrkande 2,
17. beträffande undervisning i
mediakunskap
att riksdagen avslår motion
1994/95:Ju809 yrkande 8,
18. beträffande
körkortsutbildning
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Ub317, 1994/95:Ub361 och
1994/95:Ub385,
19. beträffande undervisning om
arbetsliv och företagande
att riksdagen avslår motion
1994/95:Ub902 yrkandena 1, 2, 3 och
4,
20. beträffande utbildning för
vårdyrken
att riksdagen avslår motion
1994/95:So207 yrkandena 17 och 18,
21. beträffande
naturbruksutbildning
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Ub329, 1994/95:Ub351 och
1994/95:Ub373,
22. beträffande undervisning för
dyslektiker
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Ub347, 1994/95:Ub350 yrkande
1, 1994/95:Ub357 yrkandena 2 och 3
och 1994/95:Ub374 yrkande 2,
23. beträffande utbildning och
fortbildning av lärare om dyslexi
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Ub350 yrkande 2, 1994/95:
Ub357 yrkande 1, 1994/95:Ub374
yrkande 1 och 1994/95:Ub905 yrkandena
5 och 6,
res.3(mp, kds)
24. beträffande
skolmåltidsavgifter
att riksdagen med anledning av
motionerna 1994/95:Ub336 och
1994/95:Ub364 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
res. 4 (m, c, fp, kds)
25. beträffande skolgårdar
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Ub304 yrkande 8 och
1994/95:Ub368 yrkande 3,
26. beträffande arbetsmiljön i
skolan
att riksdagen avslår motion
1994/95:A273 yrkande 1,
27. beträffande utnyttjande av
skolans lokaler
att riksdagen avslår motion
1994/95:A273 yrkande 4,
28. beträffande information om
skolväsendets tillsyns-, uppföljnings-
och utvärderingsarbete
att riksdagen avslår motion
1994/95:Ub339 yrkande 1,
res. 5 (m)
29. beträffande kommunernas
uppföljnings- och
utvärderingsansvar
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Ub315 yrkande 8 och
1994/95:Ub339 yrkande 6,
res.6(fp)
30. beträffande
skolhälsovården
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Ub389 yrkande 1 och
1994/95:So466 yrkande 2,
31. beträffande regler för
läsårsindelning
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Ub365 och 1994/95:Ub369
yrkande 4,
res. 7 (m, fp)
32. beträffande
skolledarutbildning
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Ub693 yrkande 8 och
1994/95:Ub901 yrkande 13,
res. 8 (m)
33. beträffande landstingens
gymnasieutbildning
att riksdagen avslår motion
1994/95:Ub324 yrkandena 1, 2 och 3,
34. beträffande ansvaret för
förskolan och fritidsverksamheten
att riksdagen avslår motion
1994/95:Ub905 yrkandena 4 och 9,
res. 9(mp)
35. beträffande läromedel för
funktionshindrade
att riksdagen avslår motion
1994/95:So294 yrkande 8.
Stockholm den 7 december 1995
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman
(s), Beatrice Ask (m), Berit Löfstedt
(s), Bengt Silfverstrand (s), Eva
Johansson (s), Rune Rydén (m), Ingegerd
Wärnersson (s), Andreas Carlgren (c),
Agneta Lundberg (s), Ulf Melin (m),
Torgny Danielsson (s), Britt-Marie
Danestig-Olofsson (v), Tomas Eneroth
(s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kds)
och Conny Sandholm (fp).
Reservationer
1. Uppföljning och utvärdering av
praktisk-estetiska ämnen och blockämnen
(mom. 1)
Andreas Carlgren (c) och Inger Davidson
(kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 9 som börjar med Utskottet
erinrar och slutar med yrkande 10
bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla att en
effektiv tillsyn, uppföljning och
utvärdering är nödvändig för att mål-
och resultatstyrning skall fungera.
Statens skolverk har enligt sin
instruktion (SFS 1991:1121) till
uppgift att verka för att de mål och
riktlinjer för skolan som riksdagen och
regeringen har fastställt förverkligas
inom givna ramar. Utskottet vill med
anledning av motionerna peka på att
timtiden för de praktiska och estetiska
ämnena enligt den nya läroplanen för
grundskolan (Lpo 94) kan ökas beroende
på skolans profilering och elevernas
val. Utskottet anser att det är viktigt
att detta följs upp av Skolverket, dels
vad gäller måluppfyllelse, dels vad
gäller det faktiska timutfallet för
vart och ett dessa ämnen samt även hur
tiden fördelas över hela
grundskoletiden. Ett annat viktigt
område för uppföljning och utvärdering
är de ämnesgrupper som i grundskolans
timplan är förlagda till block.
Utskottet delar således motionärernas
uppfattning om det angelägna i att
följa och utvärdera de praktisk-
estetiska ämnena och de ämnen som
enligt timplanen är förlagda till
block, samhällsorienterande respektive
naturorienterande ämnen. Utskottet
föreslår därför att riksdagen med
bifall till förevarande yrkanden som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
dels att moment 1 i utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande uppföljning och
utvärdering av praktisk-estetiska
ämnen och blockämnen
att riksdagen med bifall till
motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 2
och 1994/95:Ub368 yrkande 10 som
sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,
2. Etikfrågor i undervisningen (mom. 3)
Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 10 som börjar med Utskottet
vill och på s. 11 slutar med
1994/95:Ub376 bort ha följande
lydelse:
Utskottet vill hänvisa till de nyligen
fastställda läroplanerna (Lpo 94 och
Lpf 94) där det bl.a. framhålls att
skolan skall främja förståelse för
andra människor och förmåga till
inlevelse. Skolan skall aktivt och
medvetet påverka och stimulera eleverna
att omfatta vårt samhälles gemensamma
värderingar. Det etiska perspektivet är
ett av de övergripande perspektiv som
det enligt läroplanerna är angeläget
att anlägga i alla ämnen. Ansvaret för
att de nationella målen nås vilar på
den lokala nivån. Det är de lokala
politikerna, rektor, lärare, övrig
personal och elever tillsammans som
utarbetar skolplan respektive
arbetsplaner för arbetet i skolan. När
det gäller den viktiga frågan om hur
den etiska fostran skall utformas är
naturligtvis föräldrarna en viktig
part som skolan måste samverka med.
Enligt utskottets mening är det
synnerligen angeläget att de
grundläggande demokratiska värderingar
som ligger till grund för skolans
verksamhet och som anges i skollag och
i läroplanerna tillämpas i praktiken.
Skolverket bör enligt utskottets
uppfattning ges i uppdrag att utarbeta
riktlinjer för hur målskrivningarna i
läroplanerna angående etisk fostran
skall få en praktisk tillämpning.
Enligt utskottets mening bör denna
fråga också vara ett viktigt inslag i
den översyn av lärarutbildningen som
regeringen har för avsikt att göra. Vad
utskottet nu har anfört bör riksdagen
med bifall till motion 1994/95:Ub368
yrkande 2 och med avslag på motionerna
1994/95:Ub303, 1994/95:Ub370 och
1994/95:Ub376 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att moment 3 i utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande etikfrågor i
undervisningen
att riksdagen med bifall till
motion 1994/95:Ub368 yrkande 2 och
med avslag på motionerna
1994/95:Ub303, 1994/95:Ub370 och
1994/95:Ub376 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
har anfört
3. Utbildning och fortbildning av
lärare om dyslexi
(mom. 23)
Gunnar Goude (mp) och Inger Davidson
(kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 25 som börjar med Utskottet
delar och slutar med yrkandena 5 och
6 bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning råder
det ingen tvekan om att dyslexi i dag
är ett stort problem i det svenska
samhället. Metoderna för att komma till
rätta med problemet finns dock, efter
flera års forskning inom området, lätt
tillgängliga inom landet. Utskottet
delar motionärernas uppfattning om
vikten av att lärarna genom sin
utbildning får gedigna kunskaper om de
problem som rör elever med särskilda
läs- och skrivsvårigheter. Utskottet
vill peka på vikten av att tidiga
åtgärder sätts in. Ett barn med läs-
och skrivsvårigheter hamnar tidigt i
underläge i skolarbetet,
självförtroendet sviktar och
skolarbetet känns som en plåga. Det är
därför särskilt viktigt att
förskollärare och lärare för de
tidigare årskurserna i grundskolan ges
utbildning om läs- och
skrivsvårigheter. Det är också
angeläget att det i skolorna finns
tillräckligt med speciallärare för de
elever som har behov av särskild
expertis inom området. Många lärare -
förskollärare, klasslärare och
speciallärare - har i dag inte
tillräcklig kunskap om dyslexi och
metodik för dyslexibehandling.
Utskottet vill betona vikten av att
lärarna både inom förskolan och skolan
snarast fortbildas inom detta område.
Utbildning och fortbildning i läs- och
skrivsvårigheter bör enligt utskottet
prioriteras både nationellt och lokalt.
Regeringen bör uppdra åt Skolverket och
Högskoleverket att vidta de åtgärder
som är erforderliga. Utskottet utgår
från att kommunerna tar sitt ansvar och
prioriterar denna form av fortbildning
för förskollärare och lärare i
kommunen. Vad utskottet nu har anfört
bör riksdagen med bifall till
motionerna 1994/95:Ub350 yrkande 2,
1994/95:Ub357 yrkande 1, 1994/95:Ub374
yrkande 1 och 1994/95:Ub905 yrkandena 5
och 6 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 23 i utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
23. beträffande utbildning och
fortbildning av lärare om dyslexi
att riksdagen med bifall till
motionerna 1994/95:Ub350 yrkande 2,
1994/95:Ub357 yrkande 1,
1994/95:Ub374 yrkande 1 och
1994/95:Ub905 yrkandena 5 och 6 som
sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,
4. Skolmåltidsavgifter (mom. 24)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m),
Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m),
Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger
Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp)
anser
dels att den del av utskottets
yttrande på s. 26 som börjar med
Utskottet har och slutar med till
känna bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att samtliga
kommuner i dag anordnar fria
skolmåltider för grundskolans elever,
trots att detta inte är obligatoriskt.
Även när det gäller gymnasieskolans
elever erbjuder en överväldigande
majoritet av kommunerna fria
skolmåltider. Det framgår också av den
ovan redovisade enkäten att flera
kommuner som år 1994 tog ut avgift har
slutat med detta år 1995. Enligt
utskottets uppfattning är frågan om
avgifter på skolmåltider en fråga som
även fortsättningsvis bör avgöras av
kommunerna själva. En lagstiftning om
fria skolmåltider skulle gå stick i
stäv mot den decentralisering av
ansvaret för skolan som riksdagen
beslutat om. Utskottet är således inte
berett att förorda lagstiftning om fria
skolmåltider. Med hänvisning till vad
utskottet anfört bör riksdagen avslå
motionerna 1994/95:Ub336 och
1994/95:Ub364 yrkande 1.
dels att moment 24 i utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
24. beträffande
skolmåltidsavgifter
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Ub336 och 1994/95: Ub364
yrkande 1.
5. Information om skolväsendets
tillsyns-, uppföljnings- och
utvärderingsarbete (mom. 28)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och
Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 28 som börjar med Utskottet
delar och på s. 29 slutar med skall
avslås bort ha följande lydelse:
Det nya styrsystemet för skolväsendet,
där staten anger de nationella målen
och ramarna för verksamheten, medan
kommunerna och andra huvudmän har
ansvar för genomförandet av de
nationella målen, innebär enligt
utskottets mening att stor vikt måste
läggas vid uppföljning, utvärdering och
tillsyn. Den målstyrda skolan bygger på
att lokala och nationella mål skall
vara väl kända för elever, lärare och
andra berörda. Utskottet vill också
peka på vikten av att stor öppenhet
råder när det gäller den uppföljning,
utvärdering och tillsyn som utövas.
Utskottet delar motionärernas
uppfattning om vikten av en bred och
saklig debatt om olika frågor inom
skolan. Det ligger i skolväsendets
intresse att resultat från uppföljning
och utvärdering som rör exempelvis en
skola eller en årskurs offentliggörs
för en saklig debatt om såväl olika
skolor som skolväsendets kvalitet. Vad
utskottet nu har anfört bör riksdagen
med bifall till motion 1994/95:Ub339
yrkande 1 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att moment 28 i utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
28. beträffande information om
skolväsendets tillsyns-,
uppföljnings- och
utvärderingsarbete
att riksdagen med bifall till
motion 1994/95:Ub339 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört.
6. Kommunernas uppföljnings- och
utvärderingsansvar (mom. 29)
Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 29 som börjar med Utskottet
konstaterar och slutar med yrkande 8
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det angeläget att den
kommunala egenkontrollen av
verksamheten i skolorna ökar. Det är
väsentligt att kommunerna vet vad som
fungerar bra och vad som skulle kunna
bli bättre i de olika skolorna.
Utskottet har erfarit att vissa
kommuner för detta ändamål har inrättat
kommunala skolinspektörer. Inrättandet
av kommunala tjänster är en rent
kommunal angelägenhet. Utskottet vill
emellertid som sin mening framhålla att
kommunala skolinspektörer är en
betydelsefull satsning inom skolområdet
som borde prövas i fler kommuner.
Utskottet anser det vidare logiskt att
kommunerna därvid tar ett helhetsansvar
för all den skolverksamhet som bedrivs
inom kommunen, således för både
kommunala och fristående skolor.
Regeringen bör uppdra åt Skolverket att
tillsammans med kommunerna verka för en
ordning med kommunala skolinspektörer i
enlighet med yrkande 8 i motion
1994/95:Ub315. Vad utskottet nu har
anfört bör riksdagen med bifall till
motion 1994/95:Ub315 yrkande 8 och med
anledning av motion 1994/95:Ub339
yrkande 6 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att moment 29 i utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
29. beträffande kommunernas
uppföljnings- och
utvärderingsansvar
att riksdagen med bifall till
motion 1994/95:Ub315 yrkande 8 och
med anledning av motion
1994/95:Ub339 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört.
7. Regler för läsårsindelning (mom. 31)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m)
och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 30 som börjar med Regleringen
av och på s. 31 slutar med avslå
motionerna bort ha följande lydelse:
En betydande minskning av den statliga
regleringen av skolväsendet har skett
under senare år. Det finns dock
fortfarande vissa områden, t. ex.
innebörden av begreppet läsår, som
enligt utskottets mening är alltför
detaljreglerade. En avreglering av
läsåret skulle underlätta samverkan
över kommungränserna och skapa utrymme
för ett bättre resursutnyttjande i
kommunerna. Utskottet delar således de
synpunkter som framförts i motionerna.
Regeringen bör enligt utskottets mening
ta initiativ till en avreglering av
föreskrifterna om läsåret. Utskottet
vill i sammanhanget peka på att detta
inte bör innebära några förändringar av
den garanterade undervisningstiden för
eleverna. Vad utskottet nu har anfört
bör riksdagen med bifall till
motionerna 1994/95:Ub365 och
1994/95:Ub369 yrkande 4 som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att moment 31 i utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
31. beträffande regler för
läsårsindelning
att riksdagen med bifall till
motionerna 1994/95:Ub365 och
1994/95:Ub369 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört.
8. Skolledarutbildning (mom. 32)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och
Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 31 som börjar med Utskottet
vill och slutar med yrkande 8 bort
ha följande lydelse:
Utskottet vill med anledning av
motionerna anföra följande. Den
förändrade styrningen av skolan innebär
inte bara en förändrad
ansvarsfördelning mellan stat och
kommun utan även en annorlunda
ledningsfunktion i skolan. Inte minst
när de gäller de nya läroplanerna har
rektors roll när det gäller att
förverkliga en nationellt likvärdig och
kvalitativt högtstående skola
markerats. Det åligger rektor att
ansvara för den pedagogiska ledningen
av verksamheten vid skolan. Skolorna
har numera stora möjligheter att göra
egna pedagogiska bedömningar och
prioritera skolans resurser.
Fortbildning av skolans personal är i
första hand en kommunal uppgift.
Utskottet anser emellertid att det är
ett intresse för staten att erbjuda
utbildning för skolledare, eftersom de
har ett särskilt ansvar att leda
arbetet enligt de nationella målen och
riktlinjerna. Enligt utskottets mening
finns därför skäl för staten att
anordna en ny kvalificerad
ledarskapsutbildning som skall vara en
påbyggnadsutbildning på den nuvarande
statliga rektorsutbildningen.
Regeringen bör återkomma till riksdagen
med ett förslag till en sådan
kvalificerad ledarskapsutbildning.
Utskottet delar således den uppfattning
som framförts i motion 1994/95:Ub901
yrkande 13. Riksdagen bör därför med
bifall till motion 1994/95:Ub901
yrkande 13 och med avslag på motion
1994/95:Ub693 yrkande 8 som sin mening
ge regeringen till känna vad utskottet
har anfört.
dels att moment 32 i utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
32. beträffande
skolledarutbildning
att riksdagen med bifall till
motion 1994/95:Ub901 yrkande 13 och
med avslag på motion 1994/95:Ub693
yrkande 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
har anfört.
9. Ansvaret för förskolan och
fritidsverksamheten (mom. 34)
Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 33 som börjar med Utskottet
vill och slutar med yrkandena 4 och
9 bort ha följande lydelse:
Utskottet vill peka på att
verksamheten i förskolan för sexåringar
och den förberedande verksamheten för
femåringar som skall börja skolan vid
sex års ålder är en viktig del av
förskolan. Förskolans pedagogiska
verksamhet har på ett annat sätt än
tidigare siktet inställt på
fortsättningen i skolan. Förskolan är
därmed en integrerad del i
utbildningssystemet. Genom att
förskolan numera har en så tydlig
pedagogisk profil bör enligt utskottets
mening kommunerna utarbeta en särskild
förskoleplan för denna verksamhet. En
sådan förskoleplan skulle kunna ingå i
den skolplan kommunerna är skyldiga att
utarbeta för skolväsendet. Enligt
utskottets mening bör Skolverket därvid
ha det övergripande ansvaret och bl.a.
ge kommunerna vägledning i vad en
förskoleplan skall innehålla.
Skolverket bör också ha det
övergripande ansvaret för tillsynen av
förskolans pedagogiska verksamhet.
Utskottet vill också framhålla att
fritidsverksamheten har stora och
viktiga uppgifter i samarbetet med
skolan. Fritidspedagogernas verksamhet
är numera på många skolor integrerade i
klassrumsarbetet. Det är viktigt att
kommunerna inte av besparingsskäl gör
avkall på kvalitetskraven för
fritidsverksamheten. Utskottet delar
motionärernas uppfattning att tillsynen
vad avser skolans fritidsverksamhet är
illa organiserad. Enligt utskottet bör
Skolverket ges i uppdrag att ansvara
för tillsynen vad gäller en skolas
fritidsverksamhet.
Mot bakgrund av vad utskottet nu har
anfört bör regeringen återkomma till
riksdagen med erforderliga förslag till
ändringar i nuvarande lagstiftning.
Utskottet föreslår att riksdagen med
bifall till motion 1994/95:Ub905
yrkandena 4 och 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har
anfört.
dels att moment 34 i utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
34. beträffande ansvaret för
förskolan och fritidsverksamheten
att riksdagen med bifall till
motion 1994/95:Ub905 yrkandena 4
och 9 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har
anfört.
Särskilt yttrande
Skolans arbetsmiljö m.m. (mom. 26, 27
och 30)
Britt- Marie Danestig-Olofsson (v)
anför:
Skolan och dess lokaler är, vilket ofta
glöms bort, en arbetsplats för eleverna
under minst 9 år, oftast 12 år. Skolan
skall enligt vår uppfattning erbjuda
såväl en bra utbildning som en bra
arbets- och psykosocial miljö. I dagens
skola är situationen ofta en helt
annan. Stress, dålig arbetsmiljö,
minskat antal lärarledda timmar, knappa
resurser, segregering m.m. är
vardagsmat. Dessa faktorer skulle
antagligen inte accepteras på en
arbetsplats för vuxna. Ungdomars
arbetsdag är dessutom ofta längre än
vuxnas.
I många kommuner utnyttjas skolans
lokaler även under kvällstid för t.ex.
komvux, föreningsliv och studieförbund.
Vi ser positivt på detta. Många
kommuner har också startat
fritidsverksamhet och liknande i
skolans lokaler. Vi anser att mycket
positivt kan komma ut av ett sådant
samarbete. Vi anser också att skolans
bibliotek bör vara åtkomligt för
eleverna även efter skoltid, för t.ex.
läxläsning. Vi vill framhålla att
sambruk vad gäller lokaler inte främst
skall ses som ett sätt att spara pengar
utan som en möjlighet att åstadkomma en
positiv samverkan mellan olika
kommunala aktiviteter.
Vi vill också peka på den dramatiska
ökningen som har skett av astma och
allergisjukdomar. Den främsta orsaken
till problemen är dålig inomhusmiljö.
Täta hus, dålig ventilation,
allergiframkallande husdjur, rökning,
dålig städning, sjuka hus med fukt och
hälsovådliga byggmaterial etc.
Astma/allergier är en av Sveriges
största folksjukdomar. Vi anser därför
att riksdagen måste agera kraftfullt
och vidta ytterligare åtgärder för att
vända utvecklingen. Inom skolans område
bör enligt vår uppfattning bl.a.
skolhälsovården stödjas så att den
effektivare kan bidra till att
förebygga uppkomsten av astma/allergi
hos skolbarnen.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Motionerna 1
Utskottet 8
Läroplans-, kursplane- och
timplanefrågor 8
Vissa allmänna frågor 8
Kurs- och timplanefrågor 15
Dyslexi 23
Avgifter för skolmåltider 26
Skolans fysiska miljö m.m. 26
Övriga frågor 28
Uppföljning och utvärdering 28
Skolhälsovård 29
Läsåret 30
Skolledarutbildning 31
Landstingens gymnasieutbildning 31
Ansvaret för förskolan m.m. 32
Läromedel för funktionshindrade 33
Hemställan 34
Reservationer 37
1. Uppföljning och utvärdering av
praktisk-estetiska ämnen och
blockämnen (mom. 1) 37
2. Etikfrågor i undervisningen (mom.
3) 37
3. Utbildning och fortbildning av
lärare om dyslexi (mom. 23) 38
4. Skolmåltidsavgifter (mom. 24) 39
5. Information om skolväsendets
tillsyns-, uppföljnings- och
utvärderingsarbete (mom. 28) 39
6. Kommunernas uppföljnings- och
utvärderingsansvar (mom. 29) 40
7. Regler för läsårsindelning (mom.
31) 41
8. Skolledarutbildning (mom. 32) 41
9. Ansvaret för förskolan och
fritidsverksamheten (mom. 34) 42