I betänkandet behandlas en motion om att Riksbankens Jubileumsfond bör
ge fler projektanslag till humanistisk forskning och till kvinnliga forskare.
Motionen avstyrks med hänvisning till att Jubileumsfonden avser att ytter-
ligare stärka de humanistiska ämnenas ställning, när det gäller forsknings-
stöd, samt stimulera kvinnor att söka anslag ur fonden för forskningspro-
jekt.
Motionen
1994/95:Ub37 av Britt-Marie Danestig-Olofsson och Johan Lönnroth (v)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger styrelsen för Riksbankens
Jubileumsfond till känna vad i motionen anförts om principerna för fon-
dens fördelning av projektanslag.
Utskottet
Riksbankens Jubileumsfond är en fristående stiftelse som har till ändamål
att främja och understödja vetenskaplig forskning.
Stiftelsen grundades år 1962 genom en donation från Sveriges Riks-
bank, som därmed ville uppmärksamma bankens 300-årsjubileum år 1968.
Den årliga avkastningen av jubileumsdonationen skulle användas till att
främja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige.
I nuvarande stadgar för stiftelsen (Riksdagens förvaltningskontors för-
fattningssamling, RFS, 1988:1) anges bl.a. att företräde skall ges åt forsk-
ningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat
sätt, att fondens medel speciellt skall användas för att stödja stora och
långsiktiga forskningsprojekt, att nya forskningsuppgifter, som kräver
snabba och kraftiga insatser, därvid särskilt skall uppmärksammas samt att
fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning.
Våren 1993 beslutade riksdagen att en donation på 1 500 miljoner kro-
nor av de tidigare löntagarfondsmedlen skulle överlämnas till Jubileums-
fonden för att där förvaltas och användas för kulturvetenskaplig forskning
(prop. 1992/93:171, bet. UbU16, rskr. 387). Överlämnandet verkställdes
genom regeringsbeslut den 2 december 1993. Såväl avkastningen av de
donerade medlen som själva kapitalet får disponeras. Förvaltningen skall
handhas så att särredovisning kan ske i förhållande till andra medel som
Jubileumsfonden disponerar.
Den kulturvetenskapliga donationen skall användas bl.a. till att stödja
projekt och program som innebär gränsöverskridanden mellan discipliner,
att etablera nätverk eller andra fastare samverkansformer nationellt och
internationellt t.ex. genom internationella forskarutbytesprogram, att be-
fordra forskarutbildning och forskarrekrytering samt att stödja forskarrör-
lighet internationellt och mellan universitet, högskolor och andra verksam-
heter.
I motion 1994/95:Ub37 (v), väckt med anledning av styrelsens för Stiftel-
sen Riksbankens Jubileumsfond berättelse över fondens verksamhet och
förvaltning under år 1994, riktas anmärkningar mot fondens fördelning av
anslag till olika forskningsprojekt. Motionärerna hänvisar till stadgarna för
Jubileumsfonden där det står föreskrivet att företräde skall ges åt forsk-
ningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat
sätt. Dit hör enligt motionärerna den humanistiska forskningen. Efter att ha
studerat Jubileumsfondens årsredovisning hävdar motionärerna med angi-
vande av vissa sifferuppgifter att det humanistiska forskningsområdet har
fått stå tillbaka för utpräglat "matnyttiga" ämnen som nationalekonomi,
företagsekonomi och statistik. I motionen ifrågasätts om detta överens-
stämmer med intentionerna i stadgarna för fördelningen av projektanslag.
Också fördelningen av anslagen mellan kvinnliga och manliga projektleda-
re uppmärksammas. Motionärerna finner att kvinnorna uppenbart är under-
representerade bland de forskare som beviljats projektanslag. Enligt mo-
tionen bör styrelsen för Jubileumsfonden se över verksamheten och bättre
än hittills försöka anpassa anslagspolitiken till de ursprungliga intentioner-
na för anslagsfördelningen ur fonden.
Riksdagen behandlade i vanlig ordning Jubileumsfondens verksamhets-
berättelse över det gångna året under våren 1995 och lade såväl denna som
Riksdagens revisorers berättelse över granskningen av Jubileumsfondens
verksamhet till handlingarna (redog. 1994/95:RJ1 och 1994/95:RR6, bet.
UbU21, rskr. 432 och 433). I sammanhanget beslutade utskottet att remit-
tera motion 1994/95:Ub37 till styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubile-
umsfond för yttrande. Styrelsen har den 20 juni 1995 inkommit med ytt-
rande, vilket fogas till detta betänkande som bilaga.
I yttrandet erinrar styrelsen för Jubileumsfonden om innehållet i de rikt-
linjer och bestämmelser som utarbetades för verksamheten efter det att
fonden tillskapats år 1962 och som fortfarande är vägledande. Enligt dessa
skulle verksamheten inriktas på sådan forskning som syftar till att öka
kunskapen om de verkningar som tekniska, ekonomiska och sociala för-
ändringar framkallar i samhället och hos de enskilda människorna. Styrel-
sen anför att en genomgång av statistiken för den forskningsstödjande
verksamheten sedan stiftelsens tillkomst visar att företräde getts åt sam-
hällsvetenskapligt och humanistiskt inriktad forskning. Möjligen kan man
med visst fog hävda att både samhällsvetenskaperna och humaniora, sett
över en längre tidsperiod, har förlorat procentandelar till framför allt me-
dicin, naturvetenskap och teknik. I samband med statsmakternas beslut om
donationen till förmån för kulturvetenskaplig forskning har styrelsen
emellertid uttalat sig för att ytterligare framhäva det kulturvetenskapliga
området även vad beträffar Riksbankens donation.
Styrelsen påpekar att 1994 var ett märkesår i fondens historia så till vida
att utdelningen till nya projekt kunde mer än tredubblas. Inte mindre än 45
miljoner kronor fördelades till nya projekt. Av detta belopp fördelades ca
5,4 miljoner kronor ur Riksbankens donation och ca 9,4 miljoner kronor ur
den kulturvetenskapliga donationen till humanistiska projekt. Detta inne-
bär att ca en tredjedel av nytillskottet har fördelats till humaniora. Till föl
av styrelsens ovan nämnda beslut kommer även framgent de humanistiska
ämnenas ställning successivt att förstärkas.
Vad beträffar frågan om att kvinnorna är underrepresenterade bland de
forskare som beviljats anslag är detta i och för sig ett riktigt konstaterande
och ett beklagligt faktum, anför styrelsen. Tyvärr är det ännu så länge
alltför få kvinnliga projektledare som över huvud taget söker anslag. Från
Jubileumsfondens sida har man på olika sätt sökt stimulera kvinnliga fors-
kare att inkomma med ansökningar. På liknande sätt skulle manliga pro-
jektledare kunna uppmuntras att i de större forskningsprogrammen inklu-
dera kvinnliga doktorander för att därmed kunna bidra till att långsiktigt
förbättra situationen i detta avseende. Styrelsen säger sig komma att följa
denna fråga med uppmärksamhet, intresse och engagemang.
Utskottet konstaterar att Jubileumsfondens inriktning mot humanistisk
forskning väsentligt förstärkts i och med att den kulturvetenskapliga dona-
tionen tillkommit. Utskottet har vidare erfarit att styrelsen avser att i nya
anvisningar för ansökan om projektanslag kräva att namnen på medarbeta-
re i forskningsprojekt skall anges. Därmed kan styrelsen få belagt i vilken
utsträckning kvinnliga doktorander är engagerade i de olika projekten. I
anvisningarna skall också kvinnor uppmuntras att ansöka om anslag för
post-doktorala studier.
Utskottet ser positivt på utvecklingen inom Jubileumsfonden och på de
åtgärder styrelsen avser att vidta för att stimulera kvinnliga forskare att
söka projektanslag. Något riksdagens initiativ med anledning av motion
1994/95:Ub37 anser utskottet inte vara erforderligt. Utskottet avstyrker
därför bifall till motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Riksbankens Jubileumsfonds stöd till viss forskning
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub37.
Stockholm den 9 november 1995
På utbildningsutskottets vägnar
Beatrice Ask
I beslutet har deltagit: Beatrice Ask (m), Bengt
Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd
Wärnersson (s), Andreas Carlgren (c), Agneta
Lundberg (s), Ulf Melin (m), Margitta Edgren
(fp), Torgny Danielsson (s), Britt-Marie Danestig-
Olofsson (v), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Gunnar Goude (mp), Majléne Westerlund Panke
(s), Nalin Baksi (s), Tomas Högström (m) och
Tuve Skånberg (kds).
Särskilt yttrande
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anför:
Vid ett seminarium som anordnades den 7 november 1995 för utbild-
ningsutskottets ledamöter och representanter för Riksbankens Jubileums-
fond markerades styrelsens vilja att bättre anpassa anslagspolitiken till de
ursprungliga intentionerna för anslagsfördelningen. Vid mötet redogjordes
också för strategier för att öka antalet kvinnliga forskare som beviljas
forskningsanslag i framtiden. Jag har därför avstått från att i nuläget kräva
ytterligare insatser. Jag kommer att med intresse följa frågan och avvaktar
nästa årsredovisning med spänning.