Utbildningsutskottets betänkande
1995/96:UBU01

Val av skolform för utvecklingsstörda barn, m.m.


Innehåll

1995/96
UbU1

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändringar i skollagen. De inne-
bär i huvudsak att begreppen vanlig skolplikt för grundskolans elever och
särskild skolplikt för särskolans resp. specialskolans elever slopas och
ersätts med den enhetliga benämningen skolplikt.
Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag om en tidsbegränsad lag
om försöksverksamhet  med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda
barns skolgång. Lagen, som avses gälla under tiden 1 januari 1996-30 juni
2000, ger föräldrar till utvecklingsstörda barn rätt att avgöra om deras barn
skall tas emot i grundskolan eller i särskolan. Motionsyrkanden om att
föräldrarna även bör få bestämma klassplaceringen inom särskolan av-
styrks.
Utskottet föreslår med anledning av en motion att riksdagen gör ett till-
kännagivande till regeringen om att betygsskalan i särskolan endast skall
omfatta två steg, nämligen Väl godkänd (VG) och Godkänd (G). Därmed
avskaffas betyget Otillräckliga kunskaper (O).
En motion om uppföljning och utvärdering av orsakerna till förekom-
mande ökningar av antalet särskoleplaceringar avstyrks av utskottet med
hänvisning till Skolverkets utvärderingsuppdrag.
Till betänkandet har fogats tre reservationer. Två av dessa rör försöks-
verksamheten med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns
skolgång (m) resp. (c, fp och kds). Den tredje (kds) behandlar frågan om
uppföljning och utvärdering.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1994/95:212 Ökat föräldrainflytande över
utvecklingsstörda barns skolgång - en försöksverksamhet föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen
(1985:1100),
2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om försöksverksamhet
med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång.
Lagförslagen återfinns som bilaga 2 resp. 3 till detta betänkande.

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1994/95:212
1994/95:Ub58 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om föräldrars rätt att välja barnets skolform för fullgörande av
barnets skolplikter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betyg i särskolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ansökningsdag för bidrag till fristående skola.
1994/95:Ub59 av Sonja Fransson (s) vari yrkas att riksdagen som sin me-
ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om föräldrarnas rätt
till det slutliga avgörandet i valet mellan grundskola och särskola samt
inom särskolan.
1994/95:Ub60 av Inger Davidson m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att föräldrar
till utvecklingsstörda barn får det slutliga avgörandet i valet dels mellan
grundskola och särskola, dels inom särskolan under den försöksperiod på
fyra år som aviserats,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utvecklingen när det gäller ökningen av antalet elever som
placeras i särskola noggrant bör följas och utvärderas.
1994/95:Ub61 av Karin Olsson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om föräldrarnas inflytande vid val av grundskola eller särskola
samt mellan olika verksamhetsformer inom särskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försöksperiodens längd.
Motioner från allmänna motionstiden 1995
1994/95:Ub325 av Ulla-Britt Hagström (kds) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till sådan ändring i skollagen, att placering av en
elev i särskola eller överflyttning av en elev till särskola, som huvudregel,
inte får ske utan föräldrarnas samtycke.
1994/95:Ub375 av Ingrid Näslund och Inger Davidson (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att den kommande propositionen när det gäller rätten för föräldrar till
utvecklingsstörda barn att ha det slutliga avgörandet i fråga om placering-
en i vanlig klass, grundsärskoleklass eller träningsklass bör följa riksda-
gens beslut.

Utskottet

I det följande behandlar utskottet regeringens förslag - och de motionsyr-
kanden som ansluter därtill - att utvecklingsstörda barn och barn som i
skollagen (1985:1100) jämställs med utvecklingsstörda under en försöks-
period om fyra år inte får tas emot i särskolan utan vårdnadshavarens
medgivande. Med särskolan avses endast den obligatoriska särskolan.
Vidare behandlas regeringens förslag att skolpliktsbegreppet görs enhet-
ligt.
Till grund för propositionen ligger ett betänkande, Rätt att välja skol-
form (Ds 1994:89), som utarbetats av en arbetsgrupp i Utbildningsdepar-
tementet. Betänkandet har remissbehandlats. Lagförslagen i propositionen
har lagts fram efter hörande av Lagrådet.
Skolpliktsbegreppet
Enligt nuvarande bestämmelser om skolplikt i 3 kap. 1-3 §§ skollagen
(1985:1100) har barn i allmänhet vanlig skolplikt som normalt fullgörs i
grundskolan. Särskild skolplikt har barn som inte kan gå i grundskolan
därför att de är utvecklingsstörda, synskadade, döva, hörselskadade eller
talskadade. De utvecklingsstörda tas normalt emot i särskolan och övriga i
specialskolan.
I propositionen föreslår regeringen att uppdelningen i vanlig respektive
särskild skolplikt ersätts med benämningen skolplikt. Därvid framhålls att
införandet av en enhetlig skolpliktsbenämning inte innebär att särskolan
och specialskolan avvecklas som egna skolformer. Förslaget föranleder ett
flertal ändringar i skollagen, nämligen i de bestämmelser som är utformade
med utgångspunkt i de olika begreppen. I sammanhanget föreslås när det
gäller särskolans elevgrupp att uttrycket "inte kan gå i grundskolan" preci-
seras och byts ut mot uttrycket "barn som bedöms inte kunna nå upp till
grundskolans kunskapsmål därför att de är utvecklingsstörda".
Utskottet delar regeringens uppfattning att det inte finns anledning att ha
kvar två skolpliktsbegrepp. Utskottet vill erinra om att begreppet särskild
skolplikt infördes först i 1985 års skollag. Dessförinnan fanns bestämmel-
ser om särskolplikt för psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar i
1967 års omsorgslag. Utskottet ser det som principiellt viktigt att den
obligatoriska skolan nu får ett skolpliktsbegrepp som gäller för alla barn.
De ändringar i lagtexten i övrigt som regeringen föreslår, bl.a. ett för-
tydligande om internationella skolor (9 kap. 5 §), har utskottet inget att
erinra mot.
Efter det att den nu aktuella propositionen lagts fram för riksdagen har
riksdagen på utskottets initiativ beslutat om ett tillägg till 9 kap. 6 § först
stycket skollagen (bet. 1994/95:UbU16, rskr. 385). Denna ändring
(1995:816) av skollagen har trätt i kraft den 1 juli 1995. Lagförslaget i
propositionen, såvitt avser nämnda lagrum, har av utskottet bringats i
överensstämmelse med riksdagens beslut (bilaga 1).
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om änd-
ring i skollagen (1985:1100) med den gjorda justeringen.
Ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skol-
gång
Utbildningen i särskolan syftar till att ge utvecklingsstörda barn en till
varje elevs förutsättningar anpassad utbildning som så långt det är möjligt
motsvarar den som ges i grundskolan.
Enligt 3 kap. 4 § första stycket skollagen (1985:1100) prövar styrelsen
för särskolan i elevens hemkommun om ett barn skall tas emot i särskolan
under sin skolpliktstid. Fråga om mottagande får även väckas av barnets
vårdnadshavare. Ett beslut om särskoleplacering baseras i regel på peda-
gogiska, psykologiska och vid behov medicinska utredningar. Skollagen
innehåller inte någon bestämmelse om vårdnadshavarens inflytande i frå-
gan, utan styrelsen för särskolan kan mot vårdnadshavarens vilja besluta
att ett barn skall tas emot i särskolan. Emellertid uttalas i lagmotiven (prop.
1991/92:94 s. 37) att det är en självklarhet att stor vikt alltid måste tillmä-
tas den uppfattning som en elevs vårdnadshavare har när det gäller att
bedöma vilken skolform som är bäst för eleven. Samråd med eleven och
dennes vårdnadshavare skall därför alltid ske före beslut om att placera
eleven i särskola. Beslut om mottagande i särskolan får överklagas hos
Skolväsendets överklagandenämnd av barnets vårdnadshavare.
Inom särskolan fördelas eleverna på klasser och grupper i grundsärsko-
lan resp. träningsskolan. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan
gå i grundsärskolan. En elev som är inskriven i särskolan kan få sin un-
dervisning i en klass i grundskolan (integrerad elev), om berörda rektorer
är ense om detta och elevens vårdnadshavare medger det (6 kap. 1 §
särskoleförordningen, 1995:206). Beslut om fördelning av elever på klas-
ser och grupper samt beslut om att inte integrera en elev i vanlig klass kan
inte överklagas.
Kursplaner för särskolan har fastställts av Skolverket (SKOLFS
1994:56, ändr. 1995:16 och 1995:59). För varje ämne i grundsärskolan och
för varje ämnesområde i träningsskolan finns en kursplan. I denna anges
de mål som undervisningen skall sträva mot samt de mål som eleverna i
grundsärskolan skall ha uppnått i slutet av det femte och det nionde skol-
året resp. de mål som eleverna i träningsskolan skall ha uppnått i slutet av
det nionde skolåret.
Föregående läsår, 1994/95, var 9 096 barn inskrivna i särskolan, vilket
motsvarar knappt en procent av det totala antalet elever i grundskolan
(916 700).
Frågan om ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång
har varit aktuell i riksdagen sedan våren 1992. I samband med att riksda-
gen beslutade om att överföra huvudmannaskapet för särskolan från lands-
tingen till kommunerna förutsattes, att regeringen uppmärksamt skulle
följa utvecklingen när det gäller hur föräldrar och skola samverkar för att i
elevens intresse välja den för eleven bästa skolformen (prop. 1991/92:94,
bet. UbU21 och UbU28, rskr. 285).
Våren 1994 begärde riksdagen en översyn av reglerna om val av skol-
form för utvecklingsstörda barn (bet. 1993/94:UbU6, rskr. 179). Översy-
nen borde enligt utskottet (s. 11 f.) syfta till att föräldrarna i princip får
slutliga avgörandet när det har varit omöjligt att nå fram till ett gemensamt
ställningstagande i vad gäller valet mellan grundskola och särskola samt
inom särskolan. Utskottet framhöll vidare att utskottets grundläggande
uppfattning är att särskolan även framdeles skall utgöra en oundgänglig
tillgång för skolväsendet och vara det naturliga alternativet för de barn
som bedöms inte klara av skolgången i grundskolan. Det enskilda barnets
bästa måste gälla som norm vid valet mellan grundskola och särskola.
Regeringen föreslår nu i propositionen att barn, som har rätt att fullgöra
skolplikten i särskolan, under en försöksperiod inte får tas emot i särskolan
utan vårdnadshavarens medgivande. Försöksperioden bör omfatta fyra
läsår. Försöksverksamheten föreslås reglerad i en särskild lag, lagen om
försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda
barns skolgång.
Lagen innehåller den avvikelse från skollagen som är nödvändig för att
försöksverksamheten skall kunna genomföras. Lagen medger således
undantag från 3 kap. 3 § andra stycket skollagen, som anger att barn som
bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att de är
utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan. Om vårdnadshavaren inte
lämnar sitt medgivande skall barnet fullgöra skolplikten enligt vad som
gäller för barn i allmänhet, dvs. normalt i grundskolan. Lagen skall enligt
förslaget tillämpas på utbildning fr.o.m. läsåret 1996/97 och gälla till ut-
gången av juni 2000. Den omfattar både barn som skall börja skolan och
barn som redan har börjat fullgöra skolplikten.
Förslaget om försöksverksamhet med rätt för föräldrar att välja skolform
har föranlett ett flertal motionsyrkanden.
I motion 1994/95:Ub58 (m) yrkande 1 vill motionärerna i stället anknyta
till det förslag som lades fram av  arbetsgruppen i Utbildningsdepartemen-
tet (Ds 1994:89) och som föregick förslaget i propositionen. Motionärerna
anser, i likhet med arbetsgruppen, att ett barn i princip inte bör få tas emot
som elev i särskolan utan föräldrarnas samtycke. Dessa förväntas alltid ha
barnets bästa i åtanke. Dock bör det finnas en möjlighet att placera barnet i
särskolan utan föräldrarnas samtycke om det är uppenbart att barnet inte
kan gå i grundskolan eller om det visar sig att barnet inte klarar av skol-
gången där. Motionärerna vill att riksdagen gör ett tillkännagivande till
regeringen med detta innehåll.
Föräldrar till utvecklingsstörda barn bör enligt motion 1994/95:Ub60
(kds) yrkande 1 få det slutliga avgörandet i valet dels mellan grundskola
och särskola, dels inom särskolan under den försöksperiod på fyra år som
aviserats. Motionärerna begär alltså att föräldrarna under försöksperioden
även bör få avgöra i vilken typ av klass inom särskolan barnet skall place-
ras.  - Liknande synpunkter anförs i motionerna 1994/95:Ub325 (kds) och
1994/95:Ub375 (kds) som väckts under den allmänna motionstiden 1995,
dvs. före propositionen.
Också i motionerna 1994/95:Ub59 (s) och 1994/95:Ub61 (s) yrkande 1
pläderas för att föräldrarna bör få slutligt avgöra inte bara valet av skol-
form utan även klassplaceringen inom särskolan. I den förra motionen
anförs att föräldrarna bör ges denna rätt omedelbart utan försöksverksam-
het. Enligt den senare motionen (yrkande 2) är en försöksperiod omfattan-
de två år tillräcklig.
Utskottet vill till en början slå fast att utgångspunkten vid beslut om
barns placering i viss skolform måste vara barnets bästa. Föräldrarna har
huvudansvaret för barnets utveckling och fostran och känner väl sitt barns
totala situation. Föräldrarna bör därför vara de som har de främsta förut-
sättningarna att kunna agera utifrån barnets bästa. Samtidigt är det natur-
ligt att skolhuvudmannen är angelägen om att barnet går i den skolform
som skolhuvudmannen bedömer vara bäst för barnet. Beslut om skolform
bör normalt kunna fattas av föräldrar och skolhuvudmannen tillsammans.
Utskottet vill betona nödvändigheten av att skolhuvudmannen i ett tidigt
skede ingående informerar vårdnadshavaren om möjliga alternativ för
barnets skolplacering och om de resurser som finns till förfogande i de
olika skolformerna för att tillgodose barnets särskilda behov. Detta är en
förutsättning för att vårdnadshavaren skall kunna ta ställning till om barnet
skall fullgöra skolplikten i grundskolan eller särskolan.
Den föreslagna försöksverksamheten som under en viss bestämd tidspe-
riod ger vårdnadshavaren rätt att avgöra om barnet skall gå i grundskolan
eller särskolan bör kunna ge värdefulla erfarenheter som kan ligga till
grund för ett framtida ställningstagande om utformningen av en permanent
ordning. Det är därför viktigt att försöksperioden inte blir för kort. Utskot-
tet anser att regeringens förslag om fyra år är väl avvägt. Utskottet noterar
som positivt att försöksverksamheten kontinuerligt skall följas upp och
utvärderas främst av Skolverket.
Utskottet utgår från att det i utvärderingsarbetet närmare belyses om nu-
varande organisation av särskolan, med en uppdelning i grundsärskola och
träningsskola, är den mest ändamålsenliga. Inom skolans område pågår en
pedagogisk utveckling vad gäller undervisnings- och träningsmetoder, nya
hjälpmedel och resurser samt sätt att organisera verksamheten i grupper
och klasser. Med tanke på att särskolans elever utgör en heterogen grupp är
denna utveckling speciellt intressant att följa efter det att kommunerna
fullt ut har tagit över huvudmannaskapet för särskolan. På sikt kan kom-
munerna, med ett samlat huvudmannaskap för grundskolan och särskolan,
förväntas komma att bidraga med nya erfarenheter.
Enligt propositionen har den bedömningen gjorts att det inte finns skäl
att lagstifta om att vårdnadshavare som väljer särskolan för sitt barn också
skall ha rätt att välja placering i grundsärskola alternativt träningsskola.
Utskottet delar denna uppfattning. En sådan bestämmelse skulle kunna
ytterligare befästa nuvarande organisation. Utskottet anser att organisa-
tionsformen bör vara sådan att den underlättar för skolhuvudmannen och
vårdnadshavarna att i samverkan finna väl fungerande individuellt anpas-
sade planläggningar av skolgången inom särskolan. I dagsläget bör det
ankomma på de professionella i skolan att avgöra hur eleverna inom re-
spektive skolform skall grupperas. Valet av klassplacering bör vara bero-
ende av barnets funktionshinder och särskolans möjligheter att koncentrera
erforderliga resurser och kompetens för barn med likartade behov.
Med hänvisning till vad som ovan anförts föreslår utskottet att riksdagen
med avslag på motionerna 1994/95:Ub58 yrkande 1, 1994/95:Ub59,
1994/95:Ub60 yrkande 1, 1994/95:Ub61, 1994/95:Ub325 samt 1994/95:
Ub375 antar regeringens förslag till lag om försöksverksamhet med ökat
föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång.
Uppföljning och utvärdering
I motion 1994/95:Ub60 (kds) yrkande 2 hävdas att det finns en tydlig
utveckling mot att allt fler barn placeras i särskola i takt med att anslagen
blir mindre för barn med särskilda behov i den vanliga skolan. Motionä-
rerna begär ett tillkännagivande till regeringen om att utvecklingen när det
gäller ökningen av antalet elever som placeras i särskola noggrant bör
följas och utvärderas.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Enligt regleringsbrev för budgetåret 1995/96 skall Skolverket senast den
1 februari 1998 till Utbildningsdepartementet redovisa en uppföljning och
utvärdering av konsekvenserna av att huvudmannaskapet för särskolan och
särvux i och med utgången av år 1995 överförts från landstingen till kom-
munerna (jfr prop. 1991/92:94, bet. UbU21 och UbU28, rskr. 285).
Återrapporteringen till regeringen avses ingå i en större studie om
särskolan - ett utvärderingsprojekt - som Skolverket startar under hösten
1995.
I Skolverkets rapport nr 75, Beskrivande data om skolverksamheten
1995, redovisas att antalet elever i den obligatoriska särskolan har ökat
med drygt 14 % under den senaste femårsperioden (från 1990/91 t.o.m.
1994/95), vilket kan jämföras med en ökning av elevantalet i grundskolan
med 4 %. Enligt vad utskottet erfarit från Skolverket har denna signal från
den nationella uppföljningen om ökat elevantal i särskolan följts upp i en
förberedande undersökning med intervjuer m.m. som gjorts inom Skolver-
kets fältorganisation. Undersökningen har visat att det är stora variationer i
landet när det gäller inskrivning i särskolan - i några län har elevantalet
ökat markant medan det i andra län inte har skett någon nämnvärd föränd-
ring. I utvärderingsprojektet skall man nu närmare undersöka vad som
ligger bakom siffermaterialet.
Vidare vill utskottet hänvisa till att enligt propositionen bör den nu fö-
reslagna försöksverksamheten med ökat föräldrainflytande följas upp och
utvärderas kontinuerligt (prop. s. 17). Ansvaret härför bör ligga på Skol-
verket. Också kommunerna, betonar regeringen, har ett ansvar för att verk-
samheten följs upp och utvärderas. Utvärderingen avses ge svar på sådana
frågor som i vilken omfattning vårdnadshavare valt att placera sina barn i
grundskolan framför särskolan, hur dessa barn klarat skolgången i grund-
skolan samt om utvecklingsstörda elevers placering i grundskolan påverkat
situationen för andra grundskoleelever, särskilt de som haft behov av extra
stöd.
Utskottet har samma åsikt som motionärerna att det är viktigt att upp-
märksamt följa antalet särskoleplaceringar och analysera orsakerna till
förekommande ökningar. Mot bakgrund av vad utskottet ovan redovisat
om Skolverkets utvärderingsuppdrag utgår utskottet från att verket kom-
mer att allsidigt belysa aktuella frågor kring utvecklingsstörda barns skol-
gång. Något särskilt initiativ från riksdagens sida behövs inte. Utskottet
avstyrker därför motion 1994/95:Ub60 yrkande 2.
Betygen i särskolan
Betygssystemet för särskolan aktualiseras i motion 1994/95:Ub58 (m)
yrkande 2. Motionärerna påtalar som anmärkningsvärt att elever i särsko-
lan skall kunna ges betyget Otillräckliga kunskaper, ett betyg som inte
längre kan sättas för elever i grundskolan. Den justering av betygsskalan
som gjordes för grundskolan genom riksdagens beslut hösten 1994 bör
göras också för särskolan. Motionärerna föreslår därför att särskolans
tregradiga betygsskala Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Otillräckliga
kunskaper (O) ersätts med de tre stegen Mycket väl godkänd (MVG), Väl
godkänd (VG) och Godkänd (G). Även i särskolan bör skriftliga omdömen
om elevens kunskapsutveckling ges om föräldrar så begär.
Utskottet vill först relatera gällande bestämmelser om betyg m.m. i 7
kap. särskoleförordningen (1995:206). Enligt dessa skall läraren, eleven
och elevens vårdnadshavare minst en gång varje termin samtala om hur
elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas
(utvecklingssamtal). Som ett komplement till utvecklingssamtalet skall
läraren på begäran av vårdnadshavaren lämna skriftlig information om
elevens skolgång. Elever i särskolan skall efter avslutad skolgång få intyg
om den utbildning de gått igenom. Intyget skall - om vårdnadshavaren
begär det - kompletteras med ett allmänt studieomdöme. Studieomdömet
skall avse elevens möjlighet att bedriva studier.
Elever i grundsärskolan kan på begäran av eleven eller dennes vård-
nadshavare få betyg, nämligen terminsbetyg i slutet av varje termin i års-
kurs 8 och i slutet av höstterminen i årskurs 9 samt slutbetyg. Slutbetyg
skall i sådana fall sättas i relation till den kravnivå som anges i de av Skol-
verket fastställda kursplanerna (SKOLFS 1994:56, ändr. 1995:16 och
1995:59). Som betyg skall användas någon av beteckningarna Väl god-
känd (VG), Godkänd (G) och Otillräckliga kunskaper (O).
Utskottet påminner om att riksdagen hösten 1993 beslutade om riktlinjer
för ett nytt betygssystem för bl.a. grundskolan och den obligatoriska
särskolan (prop. 1992/93:220, bet. 1993/94:UbU1, rskr. 82). För grundsko-
lans del bestämdes en sexgradig betygsskala A-F, där F skulle stå för
otillräckliga kunskaper. Sedermera ändrades betygsskalan för grundskolan
(prop. 1994/95:85, bet. UbU6, rskr. 136) till de tre stegen Mycket väl
godkänd (MVG), Väl godkänd (VG) och Godkänd (G). Någon motsvaran-
de ändring beträffande betygsskalan för särskolan gjordes inte.
Utskottet anser att elevers prestationer, utveckling och förutsättningar
för fortsatt utbildning och träning lämpligast beskrivs i de utvecklingssam-
tal som fortlöpande genomförs under elevernas skolgång.
Utvecklingssamtalen utgör en ovärderlig tillgång för att särskoleeleverna
skall kunna nå de individuellt anpassade mål som formats för varje elev.
De intyg och omdömen som avges efter avslutad skolgång utgör den hu-
vudsakliga dokumentationen. Denna ligger till grund för framtida rekryte-
ring till studier och yrkesverksamhet. Betyg i egentlig mening saknar ur
den aspekten formell betydelse, men kan i sig ha ett symboliskt värde och
skall sättas om elev i grundsärskolan eller dennes vårdnadshavare begär
det.
Utskottet bedömer, i likhet med motionärerna, att det inte är rimligt att
ha kvar betyget Otillräckliga kunskaper i särskolan, när detta har tagits bort
i grundskolan. Betyg bör enligt utskottets mening sättas i en tvågradig
skala med beteckningarna Väl godkänd (VG) och Godkänd (G).
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion
1994/95:Ub58 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
Övrigt
Frågan om ansökningstid för bidrag till nystartad fristående skola tas upp
i motion 1994/95:Ub58 (m) yrkande 3. Motionärerna anser att hittillsva-
rande regler - att en ny fristående skola skall ha ansökt om att bli godkänd
före den 1 augusti året innan bidragsåret börjar för att ha rätt till bidrag -
bör gälla även i fortsättningen och inte ansökningsdatum "före den 1 april"
som anges i lagtexten i propositionen. Den nya regeln innebär ett onödigt
hinder i möjligheten att starta en fristående skola, anför de.
Utskottet erinrar om att riksdagen så sent som våren 1995 (prop.
1994/95:157, bet. UbU16, rskr. 385) beslutade om tidigareläggning av
ansökningsdatum. Beslutet motiverades av kommunernas behov av ytterli-
gare planeringstid. De nya bestämmelserna, såvitt avser särskolan i 9 kap.
6 a § skollagen (1995:816), tillämpas första gången på ansökningar som
avser bidragsåret 1997/98. För att en nystartad skola skall vara bidragsbe-
rättigad fr.o.m. den 1 juli 1997 skall skolan således ha ansökt om att bli
godkänd före den 1 april 1996.
Utskottet finner inget skäl till att riksdagen nu skall ändra sitt beslut i
frågan. Motionsyrkandet bör därför avslås.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande skolpliktsbegreppet m.m.
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
skollagen (1985:1100), såvitt avser 9 kap. 6 § första stycket med
den ändringen att stycket erhåller i bilaga 1 som Utskottets förslag
betecknad lydelse och i övrigt enligt bilaga 2,
2. beträffande ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda
barns skolgång
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub58 yrkande 1,
1994/95:Ub59,   1994/95:Ub60  yrkande 1,   1994/95:Ub61,
1994/95:
Ub325 samt 1994/95:Ub375 antar regeringens förslag till lag om
försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över
utvecklingsstörda barns skolgång,
res. 1 (m)
res. 2 (c, fp, kds)
3. beträffande uppföljning och utvärdering
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub60 yrkande 2,
res. 3 (kds)
4. beträffande betygsskalan i särskolan
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ub58 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. beträffande ansökningstid för bidrag till nystartad fristående
skola
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub58 yrkande 3.
Stockholm den 9 november 1995
På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt Silfver-
strand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Andreas Carlgren
(c), Agneta Lundberg (s), Ulf Melin (m), Torgny Danielsson (s), Britt-
Marie Danestig-Olofsson (v), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar
Goude (mp), Majléne Westerlund Panke (s), Nalin Baksi (s), Tomas Hög-
ström (m), Conny Sandholm (fp) och Tuve Skånberg (kds).

Reservationer
1. Ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns
skolgång (mom. 2)
Beatrice Ask (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och
Tomas Högström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Den före-
slagna" och på s. 7 slutar med "barns skolgång" bort ha följande lydelse:
Med detta synsätt som utskottet utvecklat ovan, att föräldrarna alltid för-
väntas ha barnets bästa i åtanke, bör således ett barn inte få tas emot som
elev i särskolan utan föräldrarnas samtycke. Dock bör det finnas en möj-
lighet att placera barnet i särskolan utan föräldrarnas samtycke om det är
uppenbart att barnet inte kan gå i grundskolan eller om det visar sig att
barnet inte klarar av skolgången där. En bestämmelse i 3 kap. 3 § skolla-
gen av denna innebörd föreslogs i betänkandet Rätt att välja skolform
(Ds1994:89) och finns återgiven i bilaga 2 i propositionen. Utskottet för-
ordar att arbetsgruppens förslag om inskrivning i skollagen av ett föräld-
rainflytande genomförs. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett
sådant lagförslag. Därmed avvisar utskottet förslaget om viss tids försöks-
verksamhet.
När det gäller valet av klassplacering inom särskolan delar utskottet re-
geringens uppfattning att detta bör ankomma på de professionella i skolan.
Givetvis bör skolan samråda med föräldrarna dessförinnan.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1994/95:Ub58 yrkande 1 samt med avslag på regeringens förslag till lag
om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda
barns skolgång och övriga här berörda motionsyrkanden som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda
barns skolgång
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub58 yrkande 1
samt med avslag på regeringens förslag till lag om
försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över
utvecklingsstörda barns skolgång och motionerna
1994/95:Ub59, 1994/95:Ub60 yrkande 1, 1994/95:
Ub61, 1994/95:Ub325 och 1994/95:Ub375 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns
skolgång (mom. 2)
Andreas Carlgren (c), Conny Sandholm (fp) och Tuve Skånberg (kds)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Enligt pro-
positionen" och på s. 7 slutar med "barns skolgång" bort ha följande lydel-
se:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att föräldrarna under försöks-
perioden även bör få rätt att avgöra i vilken typ av klass inom särskolan
barnet skall placeras. Placering i grundsärskola eller träningsskola kan
enligt utskottets mening inte jämföras med den fördelning mellan olika
klasser som sker i grundskolan. För grundsärskolan och träningsskolan
gäller nämligen inte samma kursplaner och inte heller samma krav när det
gäller de mål som eleverna utifrån sina förutsättningar skall ha uppnått i
slutet av skoltiden. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med
förslag om en tilläggsbestämmelse till den tidsbegränsade lagen som ger
föräldrarna rätten att välja också inom särskolan.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen nu antar
regeringens förslag till lag om försöksverksamhet med ökat föräldrainfly-
tande över utvecklingsstörda barns skolgång samt med bifall till motion
1994/95:Ub60 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om tillägg till lagen.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda
barns skolgång
att riksdagen dels antar regeringens förslag till lag om
försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över
utvecklingsstörda barns skolgång, dels med bifall till motion
1994/95:Ub60 yrkande 1, med anledning av motionerna
1994/95:Ub59,  1994/95:Ub61,  1994/95:
Ub325 och 1994/95:Ub375 samt med avslag på motion
1994/95:Ub58 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
3. Uppföljning och utvärdering (mom. 3)
Tuve Skånberg (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Utskottet har
samma" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med motionärerna att det är angeläget att så snabbt
som möjligt få reda på orsakerna till att elevantalet i särskolan ökat under
senare år. Denna del av Skolverkets utvärderingsprojekt om särskolan bör
därför göras med förtur. Detta bör riksdagen med bifall till motionsyrkan-
det som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande uppföljning och utvärdering
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub60 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Ansökningstid för bidrag till nystartad fristående skola
Beatrice Ask (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och
Tomas Högström (m) anför:
Vi vidhåller vår uppfattning som vi utvecklade i reservation 4 till utbild-
ningsutskottets betänkande 1994/95:UbU16 att tidigareläggningen av
ansökningstiden med fyra månader för rätt till bidrag innebär ett onödigt
hinder för att starta en fristående skola. Mot bakgrund av riksdagens beslut
i frågan avstår vi emellertid från att reservera oss.


Förslaget till lydelse av 9 kap. 6 § första stycket skollagen (1985:1100)
med av riksdagen våren 1995 gjord ändring
Regeringens förslag
Utskottets förslag

9 kap.
6 §
En godkänd fristående skola som
motsvarar grundskolan skall
tilldelas bidrag för verksamheten
av elevernas hemkommuner. För
varje elev skall lämnas ett belopp
som motsvarar den genomsnittliga
kostnaden per elev i hemkommu-
nens grundskola det pågående
kalenderåret på den årskurs som
eleven tillhör. Vid tilldelningen får
kommunen göra ett avdrag som
uppgår till högst 25 procent av den
framräknade genomsnittskostna-
den.






Regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer får medge
ett större avdrag, om det finns
särskilda skäl.
En godkänd fristående skola
som motsvarar grundskolan skall
tilldelas bidrag för verksamheten
av elevernas hemkommuner. För
varje elev skall lämnas ett belopp
som motsvarar den genomsnittliga
kostnaden per elev i hemkommu-
nens grundskola det pågående
kalenderåret på den årskurs som
eleven tillhör. Vid tilldelningen får
kommunen göra ett avdrag som
uppgår till högst 25 procent av den
framräknade genomsnittskostna-
den. När kommunen bestämmer
avdragets storlek skall den beakta
bland annat om den fristående
skolan har särskilda kostnader på
grund av
1. att skolan drivs av en enskild
fysisk eller juridisk person och inte
av kommunen,
2. att skolans åtagande omfattar
elever med behov av särskilda
stödinsatser,
3. att skolan erbjuder skolhälso-
vård.
Regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer får medge
ett större avdrag  än 25 procent,
om det finns särskilda skäl.







Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)





























































































































12

















Regeringens lagförslag
Förslag till lag om försöksverksamhet med ökat för-
äldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång


11 Senaste lydelse 1995:816
12 Senaste lydelse 1995:63