Utskottet tillstyrker i detta betänkande regeringens (Utrikesdepartementets)
förslag (prop. 1995/96:28) om godkännande av Europaavtalet med Lett-
land. Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.
Propositionen
I proposition 1995/96:28 yrkar regeringen att riksdagen godkänner
Europaavtalet om upprättandet av en association mellan Europeiska ge-
menskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och Republiken Lett-
land å andra sidan.
Utskottet
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner avtalet om upprättandet
av en association mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlems-
stater och Lettland (ett s.k. Europaavtal). I avtalet konstateras att Lettlands
mål är att bli medlem i Europeiska unionen och att en association genom
avtalet enligt parternas mening kommer att hjälpa Lettland att nå detta mål.
Associationen syftar bl.a. till att skapa ett ramverk för den politiska dia-
logen och för Lettlands gradvisa integration med Europeiska unionen samt
att främja en utökad handel och harmoniska ekonomiska förbindelser. Ett
viktigt element i avtalet är bestämmelser om frihandel i enlighet med det
frihandelsavtal mellan EG och Lettland som trädde i kraft i januari 1995.
Avtalet lägger också grunden till finansiellt, kulturellt och socialt samarbe-
te samt samarbete för att förhindra brottslig verksamhet, liksom för ge-
menskapens bistånd till Lettland.
Avtalet träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter det att
alla avtalsslutande parter har anmält att de godkänt det.
Bakgrund
Berlinmurens fall, enandet av de två tyska staterna, det kalla krigets slut
och sovjetimperiets upplösning innebar att det framstod som möjligt att
förverkliga visionen av en europeisk union som omfattade demokratiska
stater i hela Europa. För EG:s medlemsländer blev det ett första rangens
intresse att stärka stabiliteten och freden i Europa genom att främja de
central- och östeuropeiska staternas integration i en europeisk gemenskap.
Länderna i Central- och Östeuropa gjorde också mycket tidigt klart att
medlemskap i EG var ett av de främsta politiska målen.
Ett första steg var att EG år 1990 erbjöd de central- och östeuropeiska
länderna att ingå traditionella handels- och samarbetsavtal med gemenska-
pen, s.k. första generationens avtal. Dessa avtal blev snabbt överspelade i
och med att den politiska utvecklingen nödvändiggjorde mer långtgående
åtgärder från gemenskapens sida. Under åren 1993-1994 undertecknades
Europaavtal med Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Rumänien och
Bulgarien.
Beslut om att inleda förhandlingar om Europaavtal med de baltiska län-
derna fattades vid ett möte i Europeiska rådet i november 1994. Själva
förhandlingarna om avtalen gick snabbt och undertecknande kunde ske
redan den 12 juni 1995.
För de baltiska länderna är Europaavtalen av mycket stor betydelse både
politiskt och ekonomiskt. Avtalen innebär ett avgörande steg mot närmare
integration med den västeuropeiska gemenskapen. De innebär att de bal-
tiska länderna tillhör den grupp länder där medlemskap i EU ställs i utsikt.
Utvecklingen i Lettland
Sedan självständigheten har Lettland genomgått en mycket snabb politisk
och ekonomisk utveckling. Ett demokratiskt styrelseskick har konsolide-
rats och efter inledande produktionsfall har nu tillväxten i ekonomin tagit
fart.
Sverige och Lettland
I svensk Baltikum-politik har det ända sedan frigörelsen år 1991 varit ett
viktigt mål att främja de baltiska staternas integration med västliga eko-
nomiska samarbetsstrukturer. Sverige inledde tidigt en dialog med de
baltiska länderna om möjligheten att etablera fri handel. Genom de frihan-
delsavtal som trädde i kraft den 1 juli 1992 manifesterades ett särskilt
intresse för de baltiska staternas ekonomiska och politiska utveckling.
När Sveriges förhandlingar om medlemskap i EU inleddes framhöll den
svenska regeringen att Sverige var berett att harmonisera vår handelspolitik
med gemenskapens i syfte att fullt ut kunna delta i den inre marknaden
från och med inträdet. Det underströks dock att det var ett svenskt önske-
mål att bevara frihandeln med de baltiska staterna.
De frihandelsavtal mellan EG och de baltiska länderna som trädde i kraft
den 1 januari 1995 tillgodosåg det svenska önskemålet om bibehållen
frihandel. Förbindelserna mellan Sverige och Lettland har utvecklats och
fördjupats under de senaste åren. Europaavtalet skapar, enligt regeringens
uppfattning, en solid bas för fortsatt utveckling av de politiska och eko-
nomiska förbindelserna mellan gemenskaperna och Lettland och mellan
Sverige och Lettland.
Kompetensfrågor
I avtalet är det Europeiska gemenskapen, Europeiska kol- och stålgemen-
skapen, Europeiska atomenergigemenskapen och medlemsländerna som är
avtalsparter på den ena sidan. Avtalet är därmed ett s.k. blandat avtal som
ingås av såväl gemenskapen som medlemsländerna. Ett blandat avtal skall
i allmänhet godkännas av respektive medlemsland.
Godkännande av avtalet
Regeringen föreslår att Europaavtalet skall godkännas av riksdagen. Rege-
ringen anför att Europaavtalen är en central del av gemenskapens politik
gentemot de central- och östeuropeiska länderna. Avtalen lägger grunden
för ett omfattande samarbete vars syfte är ett närmande till EU på en rad
områden, samt för ett framtida medlemskap i unionen.
Utskottets överväganden
Vid behandlingen av propositionen om Sveriges medlemskap i Europeiska
unionen (prop. 1994/95:19, bet. 1994/95:UU5) påpekade utskottet att de
Europaavtal som EU vid den tidpunkten ingått med sex central- och östeu-
ropeiska stater bekräftade den centrala roll som EU spelar för utvecklingen
av ett brett alleuropeiskt samarbete. Utskottet vill nu framhålla att det
Europaavtal som slutits med Lettland ytterligare markerar EU:s centrala
roll i dessa frågor. Att Sverige är medlem i EU underlättar på ett avgörande
sätt vår möjlighet att arbeta för våra egna och de baltiska staternas intres-
sen i Europa. Sverige har som EU-medlem bidragit till att Europaavtalet
med Lettland har kunnat förhandlas fram så snabbt.
För Sverige är de baltiska staternas integration i Europeiska unionen ett
viktigt säkerhetspolitiskt intresse. De baltiska staternas delaktighet i Euro-
pasamarbetet bidrar till ökad stabilitet i Östersjöområdet.
Den politiska och ekonomiska utvecklingen i Lettland är viktig ur flera
aspekter. Liksom de säkerhetsmässiga fördelarna av ett med övriga Europa
integrerat Lettland är ekonomisk utveckling och tillväxt i Lettland till
förmån för hela Europa.
Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner Europaavtalet med Lettland.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen godkänner det i proposition 1995/96:28 föreslagna
Europaavtalet om upprättandet av en association mellan Europeiska
gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och Republiken
Lettland å andra sidan.
Stockholm den 7 november 1995
På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke
I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Axel Andersson (s), Nils T
Svensson (s), Inger Koch (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Karl-Göran
Biörsmark (fp), Lena Klevenås (s), Urban Ahlin (s), Lars Hjertén (m), Bodil
Francke Ohlsson (mp), Ingrid Näslund (kds), Elisebeht Markström (s), Carina
Hägg (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Björn Samuelson (v).