Utrikesutskottets betänkande

1995/96:UU03

En ny myndighet för kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1995/96
UU3

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet
regeringens (Utrikesdepartementets)
proposition 1995/96:31 om en ny
myndighet för kontroll över
krigsmateriel och andra strategiskt
känsliga produkter jämte de motioner
som väckts med anledning av
propositionen. Utskottet tillstyrker
att en ny myndighet, Inspektionen för
strategiska produkter, inrättas.
Beträffande överlämnande av ärenden
föreslår utskottet, med avvikelse från
propositionens förslag, att det i lagen
(1992:1300) om krigsmateriel och lagen
(1991:341) om strategiska produkter
skall stå att ärenden av principiell
vikt eller som annars är av särskild
vikt skall överlämnas till regeringen.
I övrigt tillstyrker utskottet
propositionen.

Utskottet påpekar att den
administrativa reformen inte påverkar
kriterierna för prövningen av ärenden
rörande krigsmaterielexport.

Till betänkandet har fogats 10
reservationer.

Propositionen

I proposition 1995/96:31 föreslår
regeringen (Utrikesdepartementet)

1. att riksdagen antar regeringens
förslag till

lag om ändring i lagen (1992:1300) om
krigsmateriel,

2. att riksdagen antar regeringens
förslag till

lag om ändring i lagen (1991:341) om
strategiska produkter,

3. att riksdagen godkänner att en ny
myndighet inrättas för kontroll över
krigsmateriel och andra strategiska
produkter,

4. att riksdagen godkänner att
Rådgivande nämnden för
krigsmaterielexportfrågor ombildas till
ett råd för samråd i
exportkontrollfrågor hos den nya
myndigheten,

5. att riksdagen till Inspektionen för
strategiska produkter på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret
1995/96 under tredje huvudtiteln
anvisar ett ramanslag på 11 500 000 kr.

Motionerna

1995/96:U7 av Martin Nilsson och
Mariann Ytterberg (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att 1 a §,
andra stycket i lagen om krigsmateriel
skall lyda "Inspektionen skall med eget
yttrande - - -

2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om regeringens initiativrätt.

1995/96:U8 av Göran Lennmarker m.fl.
(m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition
1995/96:31 i enlighet med vad som
anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skilja handläggningen av
tillsyn av krigsmateriel och av dual
use-produkter,

3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om myndighet för
tillståndsprövning av dual use-
produkter,

4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om avgifter för
tillståndsprövning av dual use-
produkter,

5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om Krigsmaterielinspektionen
och Rådgivande nämnden för
krigsmaterielexportfrågor.

1995/96:U9 av Karl-Göran Biörsmark
m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om principerna för svensk
krigsmaterielexport,

2. att riksdagen med ändring i
förslagen till lag om ändring i lagen
(1992:1300) om krigsmateriel 1 a § och
i lagen (1991:341) om strategiska
produkter 1 b §, beslutar att lydelsen
skall vara: "Myndigheten skall med eget
yttrande lämna över ett ärende till
regeringens prövning, om ärendet har
principiell betydelse eller annars är
av särskild vikt",

3. att riksdagen beslutar att den nya
myndigheten skall heta
Krigsmaterielinspektionen,

4. att riksdagen begär att regeringen
återkommer med förslag till
lagreglering av riktlinjerna för
krigsmaterielexport,

5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen i
övrigt anförts om riktlinjerna för
krigsmaterielexport.

1995/96:U10 av Ola Karlsson (m) vari
yrkas

1. att riksdagen beslutar att 1 § lag
om ändring av lagen (1992:1300) om
krigsmateriel utformas i enlighet med
vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om reglernas betydelse för
internationell samverkan.

1995/96:U11 av Björn Samuelson m.fl.
(v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att den politiska
prövningen säkerställs,

2. att riksdagen beslutar om ändring
av 1 a § lagen om krigsmateriel enligt
vad i motionen anförts.

1995/96:U12 av Birger Schlaug m.fl.
(mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens
proposition 1995/96:31,

2. att riksdagen, vid avslag på
yrkande 1, som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om vilka ärenden som skall
prövas på myndighetsnivå och vilka
beslut som skall prövas av regeringen,

3. att riksdagen, vid avslag på
yrkande 1, som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Inspektionen skall
överlämna ett ärende till regeringens
prövning, om ärendet har principiell
betydelse eller annars är av särskild
vikt,

4. att riksdagen, vid avslag på
yrkande 1, som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de rådgivande
"riktlinjer" som i dag finns för
reglerande av den svenska vapenexporten
skall lagfästas,

5. att riksdagen, vid avslag på
yrkande 1, som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande ombildning av
Rådgivande nämnden för
krigsmaterielfrågor,

6. att riksdagen, vid avslag på
yrkande 1, som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alla ärenden föregås av
samråd med rådet innan det bestäms om
ärendet skall avgöras av myndigheten
eller regeringen,

7. att riksdagen, vid avslag på
yrkande 1, som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alla förhandsbesked
föregås av samråd med rådet,

8. att riksdagen, vid avslag på
yrkande 1, som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att endast sådana
utförselärenden som tillstyrkts av
samtliga partier i rådet kan bli
föremål för positiva beslut,

9. att riksdagen, vid avslag på
yrkande 1, som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om överprövning av beslut.

Yttranden från andra utskott

Utrikesutskottet har berett
konstitutionsutskottet och
försvarsutskottet möjlighet att yttra
sig över propositionen och motioner i
de delar som har samband med respektive
utskotts beredningsområde.
Konstitutionsutskottets yttrande
(1995/96:KU4y) återfinns som bilaga 3
till betänkandet. Försvarsutskottets
yttrande (1995/96:FöU1y) har intagits
som bilaga 4 till betänkandet.

Utskottet

Inledning

Det har länge varit en strävan att
befria regeringen från
förvaltningsärenden av mer eller mindre
rutinbetonad natur för att statsråden
och departementen skall få möjlighet
att ägna mer tid och kraft åt
reformarbete, övergripande planering
och prioritering och annat som kräver
ett ställningstagande från regeringen
som politiskt organ. Ett stort antal
ärendegrupper på olika
förvaltningsområden har delegerats från
regeringen till myndigheter under
regeringen under en följd av år.

Tanken att som ett led i denna strävan
och utveckling delegera ärenden också
på exportkontrollområdet har fått ökad
aktualitet i takt med att dessa ärenden
har ökat i antal. Ärendena gäller bl.a.
utförsel av krigsmateriel och utförsel
av varor med både civil och militär
användning (s.k. dual use-produkter).
Ökningen av antalet ärenden har samband
med att lagstiftningen om kontroll över
krigsmateriel och dual use-produkter
efter hand har byggts ut till att
omfatta allt fler varuslag och
verksamheter i enlighet med Sveriges
internationella åtaganden på
exportkontrollområdet.

Möjligheterna att delegera
exportkontrollärenden till
myndighetsnivå har tidigare övervägts
av en särskild utredare. Utredningen
avlämnade i juni 1993 betänkandet
Kontrollen över export av strategiskt
känsliga varor (SOU 1993:56) vilket
sedan remissbehandlades. En
sammanställning av remissyttrandena
finns i prop. 1993/94:176. Efter
förslag i den propositionen ändrades
lagstiftningen med verkan från den 1
januari 1995 så att regeringen fick
möjlighet att delegera prövningen av
tillståndsfrågor för dual use-produkter
till den myndighet regeringen
bestämmer.

En arbetsgrupp inom regeringskansliet
har därefter övervägt delegeringsfrågan
ytterligare och lagt fram förslag i
form av ett utkast till lagrådsremiss.
Utkastet har remissbehandlats.
Utkastets lagförslag liksom en
sammanställning av remissyttrandena
återfinns i en bilaga till proposition
1995/96:31.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I proposition 1995/96:31 föreslås att
Krigsmaterielinspektionen skall
ombildas till en ny myndighet,
Inspektionen för strategiska produkter.
Den nya myndigheten skall pröva
merparten av de ärenden om kontroll
över krigsmateriel och andra
strategiskt känsliga produkter som
regeringen eller ett statsråd i dag
prövar.

Regeringen skall också
fortsättningsvis pröva ärenden som har
principiell betydelse eller annars är
av särskild vikt. Det skall inte längre
förekoma att ett statsråd själv avgör
tillståndsärenden på
exportkontrollområdet.

Rådgivande nämnden för
krigsmaterielexportfrågor skall
ombildas till ett råd för samråd i
exportkontrollfrågor hos den nya
myndigheten. Detta råd får ett vidare
verksamhetsområde och en bredare
sammansättning än den nuvarande
nämnden.

Förslagen är ett led i strävandena att

- delegera sådana ärenden från
regeringen till myndighetsnivå som inte

kräver ett ställningstagande från
regeringen,

- utveckla det samråd som Rådgivande
nämnden för krigsmaterielfrågor

är ett forum för i dag.

Förslagen innebär inte att prövningen
av ärendena ändras i sak.

Reformen föreslås träda i kraft den 1
februari 1996.

En ny myndighet för prövning av
förvaltningsärenden om kontroll över
krigsmateriel och andra strategiskt
känsliga produkter

En ny myndighet

I propositionen påpekas att enligt
lagen (1992:1300) om krigsmateriel får
det statsråd som har till uppgift att
föredra ärenden om utförsel i dag själv
avgöra de ärenden som inte avser
utförsel i större omfattning eller som
i övrigt är av större vikt. Prövning av
andra ärenden enligt lagen om
krigsmateriel är förbehållen
regeringen.

Beträffande dual use-produkter skall
enligt lagen (1991:341) om strategiska
produkter frågor om utförseltillstånd
och andra tillstånd prövas av
regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.

Varken lagen om krigsmateriel eller
lagen om strategiska produkter anger
några förutsättningar för tillstånd,
förbud och undantag enligt lagarna.
Regeringen kan i sin verksamhet som
prövningsinstans fritt forma en praxis
och samordna den med Sveriges utrikes-,
säkerhets- och försvarspolitik i
övrigt.

I propositionen anförs att en given
utgångspunkt är att regeringen också i
fortsättningen skall ansvara för och
kunna styra utvecklingen i praxis på
området och anpassa den till växlande
utrikes-, säkerhets- och
försvarspolitiska krav. För att
säkerställa detta är det emellertid
inte nödvändigt att regeringen eller
ett statsråd prövar alla de ärenden -
upp emot 3 000 per år - som i dag
avgörs på detta sätt. Det kan räcka att
regeringen prövar de ärenden som är
viktiga för utvecklingen eller som är
svårbedömda. Dessa ärenden är inte så
många. Andra ärenden bör delegeras till
en myndighet under regeringen.

En prövning på myndighetsnivå kräver
enligt regeringen att myndigheten kan
tillföras sakkunskap och kontinuerlig
inblick i utrikes-, säkerhets- och
försvarspolitiska frågor. Den lösning
som ligger närmast till hands är att
Krigsmaterielinspektionen ombildas till
en ny myndighet för prövning av ärenden
enligt lagen om krigsmateriel och lagen
om strategiska produkter. Regeringen
anför att den nya myndigheten bör ha
ett namn som inte ger underlag för
uppfattningen att verksamheten omfattar
endast krigsmateriel. Inspektionen för
strategiska produkter är ett lämpligt
namn.

I motion U8 (m) anförs att kontrollen
av krigsmateriel respektive av dual use-
produkter regleras i två skilda lagar
och bygger på två fundamentalt skilda
synsätt. Utförsel av krigsmateriel är i
princip förbjuden. Dual use-produkter
omfattas däremot i princip av
frihandel. Enligt motionärerna finns
det sålunda ingen anledning att
prövning enligt de två skilda lagarna
skall ske av samma myndighet.
Regeringens proposition avvisas därför
(yrkande 1).

Även i motion U12 (mp) föreslås att
propositionen avslås. Motionärerna
anför att krigsmaterielärenden är
politiska ärenden som det ankommer på
regeringen att avgöra. Överväganden i
samband med dessa ärenden omfattar
löpande bedömningar som berör utrikes-
och försvarspolitiken (yrkande 1).

I motion U8 (m) anförs att
krigsmaterielinspektionen
fortsättningsvis bör finnas kvar med
samma uppgifter som hittills.
Motionärerna finner ingen anledning att
nu ändra den ordning som gäller och
någon förändring i lagen är därför inte
motiverad (yrkande 5 delvis).

Enligt motion U9 (fp) är det i sig
inte orimligt att den nya myndigheten i
stället för namnet
Krigsmaterielinspektionen får namnet
Inspektionen för strategiska produkter.
Å andra sidan menar motionärerna att de
frågor som är politiskt mest känsliga
är de som rör dispens för export av
krigsmateriel. Det nya namnet kan
uppfattas göra myndighetens uppgifter
mer diffusa. Riksdagen bör därför
besluta att den nya myndigheten skall
heta Krigsmaterielinspektionen (yrkande
3).

Konstitutionsutskottet (1995/96:KU4y)
finner den föreslagna ordningen med en
funktionsfördelning mellan regeringen
och en från regeringen fristående
myndighet rimlig och i linje med allmän
förvaltningspraxis.
Konstitutionsutskottet avstyrker
således de motioner som föreslår avslag
på propositionen.

Försvarsutskottet påpekar i sitt
yttrande (1995/96:FöU1y) till
utrikesutskottet att man vid ett
flertal tillfällen framhållit att
svensk försvarsindustris förmåga att
leverera högteknologiska produkter till
det svenska försvaret har ett stort
säkerhetspolitiskt värde. Det är ett
försvarspolitiskt intresse att formerna
för att pröva exporttillstånd m.m. i
enlighet med krigsmateriellagen
fungerar effektivt. Försvarsutskottet
uppfattar att regeringsförslaget är en
administrativ reform för att förenkla
och effektivisera behandlingen av
aktuella tillståndsärenden. Från
försvarspolitiska utgångspunkter har
försvarsutskottet ingen erinran mot
regeringens förslag.

Utrikesutskottet har inget att invända
mot konstitutionsutskottets och
försvarsutskottets yttranden i dessa
delar. Utskottet vill inledningsvis
framhålla att inrättandet av en ny
myndighet för kontroll över
krigsmateriel och andra strategiskt
känsliga produkter är en administrativ
reform. Kriterierna för prövningen av
ärendena ändras inte av den föreslagna
reformen. Genom att befria regeringen
från förvaltningsärenden av mer eller
mindre rutinbetonad karaktär kan
statsråden och departementen ägna mer
kraft och tid åt reformarbete och annat
som kräver ställningstaganden från
regeringen som politiskt organ.

Beträffande hanteringen av ärenden
rörande kontrollen av krigsmateriel
respektive av dual use-produkter vill
utskottet understryka att det rör sig
om två separata regelverk, lagen om
krigsmateriel respektive lagen om
strategiska produkter. Att en och samma
myndighet prövar olika ärenden enligt
olika regelverk kan enligt utskottets
uppfattning inte anses utgöra något
problem. Den nya myndigheten kommer att
tillföras sakkunskap och kontinuerlig
inblick i utrikes-, säkerhets- och
försvarspolitiska frågor vilket kommer
att vara till nytta för prövningen
enligt de två lagarna.

Vidare bör det påpekas att utrikes-,
säkerhets- och försvarspolitiska
överväganden liksom hittills skall
fälla utslaget vid prövningen av
ärenden. Regeringen skall också i
fortsättningen pröva ärenden som har
principiell betydelse eller annars är
av särskild vikt.

Därmed avstyrks motionerna U8 (m)
yrkande 1 och U12 (mp) yrkande 1.

Som redan framgått delar utskottet
regeringens uppfattning att en ny
myndighet för kontroll över
krigsmateriel och andra strategiska
produkter bör inrättas.

Utskottet tillstyrker härmed
propositionens förslag i denna del och
avstyrker motion U8 (m) yrkande 5
(delvis).

Beträffande namnet på den nya
myndigheten instämmer utskottet i
regeringens bedömning att det bör vara
ett namn som inte ger underlag för
uppfattningen att verksamheten omfattar
endast krigsmateriel. Inspektionen för
strategiska produkter är således ett
lämpligt namn.

Därmed avstyrks motion U9 (fp) yrkande
3.

Prövningens inriktning

I propositionen framhålls att det vid
en delegering till myndighetsnivå är
nödvändigt att lyfta fram de principer
som regeringen har lagt fast i sin
praxis och som på krigsmaterielområdet
har kommit till uttryck i regeringens
riktlinjer för krigsmaterielexport och
annan utlandssamverkan. Riktlinjerna
framgår av prop. 1991/92:174 Lag om
krigsmateriel (s. 41) och bet.
1992/93:UU1 Krigsmaterielexport. Dessa
principer ger god ledning i de flesta
fall.

Principerna innebär att Sveriges
utrikes-, säkerhets- och
försvarspolitiska intressen skall fälla
utslaget i ärendena.

I propositionen anförs att det är
viktigt att principerna i regeringens
praxis får genomslag på myndighetsnivån
utan någon eftersläpning. Delegeringen
bör genomföras på ett sätt som
garanterar att så sker och att den inte
leder till att prövningen ändras i sak.
Delegeringen bör kombineras med att man
i lag uttryckligen anger vilken
inriktning som tillståndsprövningen
skall ha.

I lagen om krigsmateriel bör det
föreskrivas att tillstånd enligt lagen
får lämnas endast om det finns
säkerhets- eller försvarspolitiska skäl
för det och det inte strider mot
Sveriges utrikespolitik.

En motsvarande lagbestämmelse för dual
use-produkter bör ange att tillstånd
skall lämnas, om det inte strider mot
utrikes-, säkerhets- eller
försvarspolitiska intressen.

Närmare principer för prövningen har
lagts fast i regeringens praxis och bör
enligt propositionen också i
fortsättningen utvecklas genom praxis
och inte genom lagstiftning. Regeringen
bör behålla det övergripande ansvaret
för praxisbildningen och kunna styra
utvecklingen genom att pröva vissa
ärenden.

Enligt den enskilda motionen U10 (m)
finns det en betydande risk för att den
av regeringen föreslagna formuleringen
i 1 § i lagen om krigsmateriel leder
till en skärpt inställning till
vapenexport i framtiden. Vidare anförs
att det finns näringspolitiska skäl att
tillåta export av krigsmateriel.
Motionären hänvisar till förslaget i
regeringens remiss till Lagrådet vari
föreskrevs att tillståndsgivningen
skulle grundas på utrikes-, säkerhets-
och försvarspolitiska överväganden . I
motionen yrkas att lagen ges denna
utformning kompletterat med
näringspolitiska överväganden (yrkande
1). Motionären anser vidare att
tillämpningen av reglerna för
vapenexport bör harmoniseras med andra
europeiska länder. För att
internationell samverkan skall vara
möjlig krävs både likartade regler och
likartad tillämpning av reglerna
(yrkande 2).

I motion U9 (fp) anförs att frågor
rörande export av krigsmateriel är av
vital betydelse för trovärdigheten för
svensk utrikespolitik. Den
hittillsvarande restriktiviteten i
dispensgivningen bör ligga fast. I
motionen erinras om riktlinjerna för
krigsmaterielexport. Till grund för
dessa riktlinjer ligger att tillstånd
till utförsel av krigsmateriel, eller
till annan samverkan med någon i
utlandet avseende krigsmateriel bör
medges endast om sådan utförsel eller
samverkan 1. bedöms erforderlig för att
tillgodose det svenska försvarets behov
av materiel eller kunnande eller i
övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd,
samt 2. inte står i strid med
principerna och målen för Sveriges
utrikespolitik . I motionen anförs att
detta bör gälla även i fortsättningen.
En mer liberal dispensgivning bör
föregås av en bred parlamentarisk
beredning, som tar sin utgångspunkt i
långsiktigt förändrade försvars-,
säkerhets- och utrikespolitiska
förutsättningar. Vad som anförts om
principerna för svensk
krigsmaterielexport bör ges regeringen
till känna (yrkande 1).

Konstitutionsutskottet betonar i sitt
yttrande att den föreslagna ordningen
inte innebär någon förändring av de
grundläggande villkoren för
tillståndsgivningen och menar att
därmed får motion U9 (fp) yrkande 1
anses tillgodosedd.

Utrikesutskottet instämmer i
konstitutionsutskottets synpunkter.
Utskottet kan inte dela uppfattningen i
motion U10 (m) att det finns
näringspolitiska skäl att tillåta
export av krigsmateriel utan anser, i
likhet med utskottets tidigare
ställningstaganden i t.ex. 1992/93:UU1
och vad som anförs i proposition
1995/96:31, att utrikes-, säkerhets-
och försvarspolitiska överväganden
skall fälla utslaget vid prövning av de
ärenden det är fråga om. Därmed är det
inte heller aktuellt med någon
förändring av reglerna för att uppnå
ökad harmonisering med andra länder.

Med det anförda avstyrks motion U10 (m)
yrkandena 1 och 2.

Utskottet vill i detta sammanhang
påpeka att till grund för riktlinjerna
ligger att tillstånd till utförsel av
krigsmateriel, eller till annan
samverkan med någon i utlandet avseende
krigsmateriel bör medges endast om
sådan utförsel eller samverkan 1.
bedöms erforderlig för att tillgodose
det svenska försvarets behov av
materiel eller kunnande eller i övrigt
är säkerhetspolitiskt önskvärd, samt 2.
inte står i strid med principerna och
målen för Sveriges utrikespolitik
(prop. 1991/92:174 Lag om krigsmateriel
s. 41).

Dessa riktlinjer - som tidigare
behandlats av riksdagen (prop.
1991/92:174 Lag om krigsmateriel, bet.
1992/93:UU1 Krigsmaterielexport) -
påverkas inte av den reform som
föreslagits i föreliggande proposition.
Yrkande 1 i motion U9 (fp) är därmed
redan tillgodosett.

Därmed avstyrker utskottet motion U9
(fp) yrkande 1.

Lagreglering av riktlinjerna

I motion U9 (fp) påpekas att krav på
att de nu gällande riktlinjerna skall
lagregleras tidigare har avvisats av
riksdagen. I samband med att
dispensgivningen nu överförs från
regeringen till en självständig
myndighet kommer enligt motionärerna
frågan i ett nytt läge. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag
till lagreglering av riktlinjerna för
krigsmaterielexport (yrkande 4). Även i
motion U12 (mp) framförs krav på att
riktlinjerna skall lagfästas.
Inspektionen för strategiska produkter
är inte en politisk instans utan en
förvaltningsmyndighet som skall syssla
med rättstillämpning. Enligt
motionärerna skulle regeringen och den
nya myndigheten på ett helt annat sätt
än i dag tvingas tillse att de regler
som finns för export av vapen verkligen
efterlevs om riktlinjerna lagfästes
(yrkande 4).

Enligt motion U9 (fp) bör regeringen -
för att den politiska praxisbildningen
skall tillgodoses - kunna utfärda
förordningar om länder och visst
vapenslag även under andra förhållanden
än dem som regleras i lag (yrkande 5).

Konstitutionsutskottet påpekar i sitt
yttrande till utskottet att kravet på
en längre gående formalisering av
reglerna innebär antingen att de sedan
den 1 januari 1993 gällande
riktlinjerna för krigsmaterielexport
och annan utlandssamverkan i väsentliga
delar måste transformeras till lagtext
eller att regeringen bemyndigas meddela
närmare föreskrifter om vad som skall
beaktas vid prövningen. Enligt
konstitutionsutskottet är ett sådant
förfarande onödigt.
Konstitutionsutskottet avstyrker
motionerna U9 (fp) yrkande 4 och U12
(mp) yrkande 4 samt finner att
önskemålen i motion U9 (fp) yrkande 5
torde vara uppfyllda.

Utrikesutskottet har inget att invända
mot konstitutionsutskottets
uppfattning. Utskottet vill erinra om
att propositionens förslag innebär att
delegeringen till myndighetsnivå
kombineras med att det i lag
uttryckligen anges vilken inriktning
som tillståndsprövningen skall ha. Det
står samtidigt klart att de utrikes-,
säkerhets- och försvarspolitiska
intressena är mångskiftande.
Möjligheterna att förutse och på ett
smidigt sätt författningsreglera de
olika situationer som kan komma upp i
tillämpningen är begränsade. Även i
fortsättningen bör närmare principer
för prövningen utvecklas genom
regeringens praxis och inte genom
lagstiftning.

Med det anförda avstyrks motionerna U9
(fp) yrkande 4 och motion U12 (mp)
yrkande 4.

Utskottet är av motsvarande skäl inte
berett att biträda förslaget att
regeringen skall kunna utfärda
förordningar om vissa länder eller
vapentyper. Därmed avstyrks motion U9
(fp) yrkande 5.

Handläggning av ärenden rörande dual
use-produkter

Enligt motion U8 (m) ligger det ett
värde i att dual use-produkter hanteras
i en ordning skild från krigsmateriel.
Motionärerna anser att riksdagen som
sin mening bör ge regeringen till känna
att handläggningen av tillsyn av
krigsmateriel och av dual use-produkter
bör skiljas (yrkande 2). Motionärerna
anför vidare att de delar uppfattningen
i betänkandet Kontrollen över export av
strategiskt känsliga varor (SOU
1993:56) att tillståndsprövningen för
dual use-produkter bör delegeras från
regeringen till Kommerskollegium
(yrkande 3 delvis).

Konstitutionsutskottet anser inte att
de skäl som framförs i motion U8 (m)
för att delegera tillståndsgivningen av
dual use-produkter till
Kommerskollegium är övertygande och
avstyrker därför motionskraven.

Utrikesutskottet - som delar
konstitutionsutskottets uppfattning -
har ovan anfört att det inte finns
någon anledning att inte låta den nya
myndigheten handlägga ärenden både
rörande krigsmateriel och rörande dual
use-produkter. I och med att det nu
inrättas en fristående myndighet är det
naturligt att lägga även ärenden
rörande dual use-produkter på denna
myndighet.

Därmed avstyrks motion U8 (m) yrkandena
2 och 3 (delvis).

Ärendefördelning mellan myndigheter och
regeringen

Avgränsningen mellan de ärenden som
skall prövas på myndighetsnivå och de
ärenden som skall prövas av regeringen
bör enligt propositionen utformas så
att regeringen kan styra utvecklingen
av praxis och anpassa den till växlande
utrikes-, säkerhets- och
försvarspolitiska krav. Dessutom måste
regeringen ha möjlighet att uppfylla
kravet på samråd med Utrikesnämnden
enligt regeringsformen.

Samtidigt är det viktigt att reglerna
blir lätta att förstå och tillämpa. De
sökandes intresse av enkelhet och
snabbhet i kontakterna med
myndigheterna bör också vägas in.

Regeringen föreslår att regler med
följande innebörd bör tas in i lagen om
krigsmateriel och lagen om strategiska
produkter:

- Alla ärenden skall väckas på
myndighetsnivå. Myndigheten ser till
att

varje ärende blir tillräckligt utrett.

- Myndigheten tar ställning till om
ärendet behöver prövas av regering-

en. I så fall lämnas ärendet över till
regeringen. En förutsättning för

överlämnande bör vara att ärendet har
principiell betydelse eller annars

är av särskild vikt.

- Myndigheten avgör själv de ärenden
som inte överlämnas till regering-

en.

I propositionen föreslås att 1a § andra
stycket i lagen (1992:1300) om
krigsmateriel respektive 1b § andra
stycket i lagen (1991:341) om
strategiska produkter skall få följande
lydelse: Inspektionen /respektive en
myndighet/ får med eget yttrande lämna
över ett ärende till regeringens
prövning, om ärendet har principiell
betydelse eller annars är av särskild
vikt ... .

I motionerna U7 (s) yrkande 1, U9 (fp)
yrkande 2, U11 (v) yrkande 2 samt U12
(mp) yrkande 3 yrkas att får skall
bytas ut mot skall i den citerade
meningen.

I motionerna anförs bland annat att
det med hänsyn till den svenska
utrikespolitiken är synnerligen viktigt
att det övergripande politiska ansvaret
för hanteringen av de aktuella ärendena
ligger kvar hos regeringen. Oklarheter
i kompetensfördelningen mellan
myndighet och regering har i andra
sammanhang inneburit att handläggningen
blivit lidande.

Konstitutionsutskottet menar att den
springande punkten i denna del är hur
de underliggande villkoren för ett
ärendes överlämnande är formulerade.
Konstitutionsutskottets slutsats är att
valet av får eller skall inte i sig
har någon avgörande betydelse för
huruvida ett enskilt ärende faktiskt
kommer att lämnas till regeringens
prövning eller inte.
Konstitutionsutskottet finner
emellertid att kravet på överlämnande
till regeringen när ett ärende har
principiell betydelse eller annars är
av särskild vikt kommer till tydligare
uttryck om det i lagförslaget står
skall med eget yttrande lämna över ett
ärende till regeringens prövning ... .

Utrikesutskottet vill framhålla
följande i frågan om hur man avgränsar
de ärenden som skall prövas på
myndighetsnivå. Som anförs i
propositionen bör en fördelning göras
så att regeringen kan styra
utvecklingen av praxis och anpassa den
till växlande utrikes-, säkerhets- och
försvarspolitiska krav. Dessutom måste
regeringen ha möjlighet att uppfylla
kravet på samråd med Utrikesnämnden
enligt 10 kap. 6 § regeringsformen. Med
den i propositionen föreslagna
formuleringen får ... överlämna ett
ärende torde dessa krav i och för sig
vara uppfyllda.

Frågan om det i lagtexten bör stå
får eller skall överlämna ett
ärende är således inte avgörande. Mot
bakgrund av konstitutionsutskottets
yttrande är dock utskottet berett att
föreslå att ordet får i regeringens
förslag till lydelse av 1 a § andra
stycket i lagen om krigsmateriel
respektive 1 b § andra stycket i lagen
om strategiska produkter ersätts med
skall .

Därmed är motionerna U7 (s) yrkande 1,
U9 (fp) yrkande 2, U11 (v) yrkande 2
samt U12 (mp) yrkande 3 tillgodosedda.

I propositionen anförs att i krislägen
och tillspetsade situationer kan det
vara motiverat att regeringen prövar
fler eller andra ärenden än vad som
normalt är ändamålsenligt. Med tanke på
detta bör regeringen bemyndigas att
besluta ytterligare regler om
överlämnande av ärenden till
regeringen.

I motion U7 (s) berörs lagförslagens
formulering Regeringen får meddela
ytterligare föreskrifter om
överlämnande av ärenden till
regeringen (lagen om krigsmateriel 1a
§ respektive lagen om strategiska
produkter 1b §). Motionärerna utgår
från att denna mening har till syfte
att tillförsäkra regeringen
initiativrätt vad gäller att ta över
ärenden. Det är enligt motionen ytterst
angeläget att regeringen har en sådan
rätt i situationer som kan uppkomma,
att den praktiskt kan utövas snabbt och
effektivt samt så tidigt som möjligt i
behandlingen av ett ärende (yrkande 2).
Också i motion U12 (mp) yrkas att
regeringen själv skall kunna ta
initiativ och besluta om överlämnande
av ärenden till regeringen (yrkande 2
delvis).

Konstitutionsutskottet framhåller i
sitt yttrande att regeringen enligt
förslaget har möjlighet att bestämma
vilka ärenden den under vissa
omständigheter vill avgöra.
Konstitutionsutskottet menar att med
den föreslagna konstruktionen torde
önskemålen i motion U7 (s) yrkande 2
vara uppfyllda.

Utrikesutskottet - som inte har något
att invända mot konstitutionsutskottets
uppfattning - förutsätter att
regeringen kommer att utnyttja
möjligheten att utfärda ytterligare
föreskrifter om överlämnande av ärenden
till regeringen när det är nödvändigt
för att styra utvecklingen av praxis.
Utskottet utgår från att det faktum att
de föreskrifter som regeringen
bemyndigas att meddela naturligtvis
måste vara av generell karaktär inte
hindrar ett snabbt och effektivt
överlämnande av ärenden. Som anförs i
propositionen kan det i krislägen eller
andra tillspetsade situationer vara
motiverat att regeringen prövar fler
eller andra ärenden än vad som normalt
dr ändamålsenligt. Regeringens
bemyndigande att besluta om ytterligare
regler om överlämnande av ärenden till
regeringen bör ses mot denna bakgrund.
Det kan gälla t.ex. alla ärenden som
avser export till ett visst land eller
som avser varor av ett visst slag. Det
kan här påpekas att det övergripande
politiska ansvaret för hanteringen av
krigsmaterielärenden åvilar regeringen.

Med det anförda anses motionerna U7
(s) yrkande 2 samt U12 (mp) yrkande 2
(delvis) besvarade.

I propositionen föreslås vidare att när
en myndighet lämnar över ett ärende
till regeringen skall myndigheten
bifoga ett eget yttrande. De ärenden
som överlämnas till regeringen skall
avgöras som regeringsärenden. Det skall
inte längre förekomma att ett statsråd
själv avgör tillståndsärenden på
exportkontrollområdet.

Statens kärnkraftsinspektion (SKI) bör
enligt regeringen tills vidare behålla
den prövningsuppgift man har på
exportkontrollområdet. Erfarenheterna
får visa om en sådan uppgiftsfördelning
mellan SKI och Inspektionen för
strategiska produkter är ändamålsenlig
eller om den bör ändras i något
avseende. Det bör vara en uppgift för
regeringen att besluta om detta.

Mot denna bakgrund bör lagen om
strategiska produkter ange att ärendena
prövas av Inspektionen för strategiska
produkter eller av den myndighet som
regeringen bestämmer.

Något motsvarande arrangemang behövs
inte på krigsmaterielområdet. Där bör
uppgiften att vara prövningsinstans på
myndighetsnivå genomgående ligga på
Inspektionen för strategiska produkter.

I motion U12 (mp) anförs att samtliga
ärenden om tillstånd till tillverkning,
utförsel i större omfattning, utförsel
till känsliga destinationer eller annan
utlandssamverkan än utförsel enligt
lagen om krigsmateriel skall avgöras av
regeringen. Den nya myndigheten skall
bland annat pröva ärenden enligt
krigsmateriellagen som inte avser
utförsel i större omfattning eller som
i övrigt inte är av större vikt
(yrkande 2 delvis).

Vikten av att den politiska prövningen
säkerställs framhålls i motion U11 (v).
I motionen anförs att det är ytterst
viktigt att det politiska ansvaret inte
inskränks genom den nya ordningen.
Detta bör riksdagen ge regeringen till
känna (yrkande 1).

Utskottet har ovan anfört sin syn på
överlämnandet av ärenden från
myndigheter till regeringen. Ett av
syftena med reformen är att befria
regeringen från rutinärenden. Med den i
motion U12 (mp) yrkande 2 (delvis)
föreslagna ordningen för överlämnande
av ärenden torde detta syfte ej uppnås.
Med det anförda avstyrks motionen i
denna del.

Beträffande det politiska ansvaret för
prövningen har utskottet redan
framhållit att regeringen bör behålla
det övergripande ansvaret för
praxisbildningen i enlighet med vad som
anförs i propositionen.

Något tillkännagivande är inte
påkallat, och motion U11 (v) yrkande 1
avstyrks därmed.

Ombildning av Rådgivande nämnden för
krigsmaterielexportfrågor

Rådgivande nämnden ombildas till ett
exportkontrollråd hos den nya
myndigheten

Regeringen anför i propositionen att
man vill utveckla det samråd som
Rådgivande nämnden för
krigsmaterielexportfrågor är ett forum
för i dag. Bildandet av en ny myndighet
- Inspektionen för strategiska
produkter - för prövning av bl.a.
krigsmaterielärenden aktualiserar
frågan om en ombildning av nämnden.

Föreskrifter om detta kan beslutas av
regeringen. Det förhållandet att
riksdagen medverkade genom att lämna
sitt godkännande när nämnden inrättades
motiverar att regeringen inhämtar
riksdagens godkännande av en ombildning
av nämnden.

I linje med vad som gäller för andra
myndigheter med tillståndsprövning och
tillsyn som huvuduppgifter bör enligt
regeringen den nya myndigheten
organiseras enligt en
enrådighetsmodell. Myndighetschefen
skall alltså i princip ensam ha
beslutsansvaret.

Regeringen föreslår att den nuvarande
rådgivande nämnden för
krigsmaterielexportfrågor bör ombildas
till ett råd för samråd i
exportkontrollfrågor hos inspektionen.
Rådet får ett vidare verksamhetsområde
och en bredare sammansättning än den
nuvarande nämnden.

I propositionen anförs vidare att
behandlingen av ett ärende i ett sådant
organ för samråd som det här gäller har
sin naturliga plats i
beredningsprocessens slutskede, dvs.
omedelbart innan inspektionen lämnar
över ärendet till regeringen eller
själv avgör ärendet.

Exportkontrollrådets uppgifter,
sammansättning och arbetsformer

Arbetet i rådet skall ta sikte inte
bara på samråd. Det skall också
tillföra myndigheten sakkunskap och
kontinuerlig inblick i relevanta
utrikes-, säkerhets- och
försvarspolitiska frågor.

För dessa ändamål bör

- myndighetschefen med jämna mellanrum
informera rådet om myndig-

hetens verksamhet på
exportkontrollområdet,

- viktigare beslut föregås av samråd
med rådet,

- myndigheten genom föredragningar i
rådet få kännedom om de län-

derbedömningar, bedömningar av
spridningsrisker m.m. som görs inom

regeringskansliet med hjälp av
internationellt informationsutbyte och
det

kontaktnät som utlandsmyndigheterna
utgör.

Lekmän bör ingå i rådet. Dessa
ledamöter bör regeringen utse efter
förslag från de partier som är
företrädda i Utrikesnämnden.
Myndighetschefen bör vara den som leder
överläggningarna i rådet.

Behandlingen av ett ärende i rådet kan
enligt regeringen ske så att
myndighetschefen eller någon annan
föredrar ärendet, att de närvarande
överlägger med varandra och att
myndighetschefen summerar den
diskussion som har varit. Formliga
omröstningar är inte nödvändiga i ett
råd för samråd.

Enligt de allmänna regler som finns i
sekretesslagen (1980:100) blir
ledamöterna i rådet bundna av
handlingssekretess och tystnadsplikt på
samma sätt som andra som tjänstgör hos
myndigheten.

Något beslutsfattande i egentlig
mening bör inte förekomma i rådet.

Behandlingen av en fråga i rådet
befriar självfallet inte regeringen
från dess skyldighet enligt
regeringsformen att överlägga med
Utrikesnämnden.

I motion U8 (m) anförs att Rådgivande
nämnden för krigsmaterielexportfrågor
fortsättningsvis bör finnas kvar med
samma uppgifter som hittills.
Motionärerna finner ingen anledning att
nu ändra den ordning som gäller. Någon
förändring i lagen är därför inte
motiverad (yrkande 5 delvis).

I motion U12 (mp) återfinns flera
yrkanden rörande ombildningen av
Rådgivande nämnden. Motionärerna anser
att det är viktigt att rådet får ta del
av underlagsmaterialet på ett så tidigt
stadium som möjligt (yrkande 5). Vidare
bör alla ärenden föregås av samråd med
rådet innan det bestäms om ärendet
skall avgöras av myndigheten eller
regeringen (yrkande 6). Eventuella
förhandsbesked skall föregås av samråd
med rådet (yrkande 7). Endast de
utförselärenden som tillstyrkts av
samtliga partier i rådet kan bli
föremål för positiva beslut (yrkande
8).

Konstitutionsutskottet anför i sitt
yttrande att man på goda grunder kan
anta att det rådgivande organet får en
framträdande roll när det gäller beslut
om vilka ärenden som skall avgöras av
myndigheten eller regeringen. Med det
anförda anser konstitutionsutskottet
att motion U12 (mp) yrkande 6 är
tillgodosedd.

Vidare framhåller
konstitutionsutskottet att man utgår
från att det arbetssätt som utvecklats
under de cirka tio år som rådgivande
nämnden funnits kommer att fortsätta
och att det faktum att en större krets
av partier kommer att vara med inte
kommer att utgöra något hinder för ett
smidigt arbetssätt.
Konstitutionsutskottet tillstyrker
propositionens förslag i denna del och
avstyrker motion U12 (mp) yrkandena 5,
7 och 8.

Utrikesutskottet vill erinra om att i
och med att en ny myndighet inrättas
aktualiseras frågan om ombildning av
Rådgivande nämnden för
krigsmaterielfrågor. Motioner som
avstyrker förslaget om en ny myndighet
har tidigare i betänkandet avvisats av
utskottet. Mot bakgrund av utskottets
tidigare ställningstagande anser
utskottet att Rådgivande nämnden bör
ombildas till ett råd för samråd i
exportkontrollfrågor hos den nya
myndigheten.

Därmed tillstyrks propositionens
förslag i denna del och motion U8 (m)
yrkande 5 (delvis) avstyrks.

Utrikesutskottet delar
konstitutionsutskottets uppfattning att
man kan anta att samrådsorganet får en
framträdande roll när det gäller frågan
om vilka ärenden som skall avgöras av
myndigheten respektive regeringen. En
detaljreglering i denna fråga vore
olämplig.

Motion U12 (mp) yrkande 6 avstyrks.

Utskottet vill vidare anföra att det
inte är lämpligt att reglera nämndens
arbetsformer i detalj.

Därmed avstyrks motion U12 (mp)
yrkandena 5, 7 och 8.

Finansiering av den nya myndighetens
verksamhet

Regeringen beräknar i propositionen
årskostnaderna för den nya myndigheten
till ca 11,5 miljoner kronor. Av
statsfinansiella skäl bör verksamheten
finansieras genom någon form av
avgifter från de företag vars produkter
omfattas av kontrollen över
krigsmateriel och andra strategiskt
känsliga produkter.

Myndigheten skall ha ett vidare
verksamhetsområde än den nuvarande
Krigsmaterielinspektionen. Det
förhållandet att de nya
arbetsuppgifterna avser dual use-
produkter talar enligt regeringen för
att de företag som tillverkar och
exporterar sådana produkter också bör
delta i finansieringen.

De avgiftsskyldigas krets bör anges
med en beloppsgräns för värdet av sålda
produkter. Denna gräns kan lämpligen
sättas vid 2,5 miljoner kronor. En
förutsättning för avgiftsskyldighet bör
vara att värdet av tillverkarens sålda
produkter under året överstiger detta
belopp.

Avgifterna bör liksom hittills
redovisas mot en inkomsttitel på
statsbudgeten. Den återkommande
prövning av verksamheter och
kostnadsramar som sker inom ramen för
budgetprocessen är en garanti för att
avgiftsfinansieringen inte påverkar
myndighetens kostnadsmedvetande
negativt.

I motion U8 (m) anförs att
finansieringen av tillståndsprövningen
för dual use-produkter bör ske på samma
sätt som i Norden och EU i övrigt för
att inte diskriminera verksamhet i
Sverige i förhållande till verksamhet i
andra länder. Motionärerna avvisar
avgifter för tillståndsprövning av dual
use-produkter eftersom sådana avgifter
inte finns i våra grannländer eller i
andra EU-länder (yrkande 4).

Utskottet har inget att erinra mot den
föreslagna avgiftsfinansieringen.
Beträffande utvidgningen av
avgiftsskyldigheten till att omfatta
även en del av de företag som
tillverkar dual use-produkter vill
utskottet, i likhet med vad som anförs
i propositionen, erinra om att ett
övergripande syfte med exportkontrollen
för dual use-produkter är detsamma som
ligger bakom krigsmaterielkontrollen:
det skall undvikas att Sverige bidrar
till sådan militär upprustning som kan
hota fred och frihet.

Vidare vill utskottet påpeka att en
förutsättning för avgiftsskyldighet
enligt propositionen bör vara att
värdet av tillverkarens sålda produkter
under året överstiger 2,5 miljoner
kronor.

Därmed avstyrks motion U8 (m) yrkande
4.

Överprövning av beslut

I propositionen anförs att allmänt
gäller att ändamålet med en möjlighet
att överklaga myndigheters beslut bör
vara att bereda enskilda intressen i
ärendena rättsskydd. Regeringen anför
att det är viktigt att hålla detta i
minnet när man skall utforma regler om
vilka beslut av en myndighet som skall
vara möjliga att överklaga.

Avslag och förbud

En första fråga är om det mot denna
bakgrund bör finnas en möjlighet att
överklaga ett beslut varigenom en
myndighet på området avslår en ansökan
om tillstånd eller undantag eller
förbjuder att ett anbud lämnas eller
att ett avtal ingås.

Utrikes-, säkerhets- och
försvarspolitiska överväganden skall
fälla utslaget i ärendena. Enskilda
intressen, t.ex. ett företags intresse
av att få avsättning för sina
produkter, skall inte vägas in vid
prövningen av en ansökan.

Det förhållandet att prövningen hos
myndigheten inte skall omfatta enskilda
intressen motiverar enligt
propositionen att sådana intressen inte
heller kan göras gällande genom en
möjlighet att överklaga dessa beslut
till en högre instans.

Återkallelse av tillstånd

Vid beslut att återkalla ett tillstånd
är situationen enligt propositionen
annorlunda. Utgångspunkten är att
tillståndshavaren har rätt att behålla
tillståndet. En återkallelse
förutsätter att han har åsidosatt
föreskrifter eller villkor eller att
det finns andra särskilda skäl till
återkallelse. En återkallelse får inte
avse tillstånd till avtal som redan har
ingåtts.

Här gör sig trygghetsaspekter gällande
på ett annat sätt än vid beslut att
avslå en ansökan eller meddela ett
förbud. I en del återkallelsefall
ställer också den europeiska
konventionen angående skydd för de
mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna krav på att
det skall finnas en möjlighet till
domstolsprövning.

Av dessa skäl bör beslut på
myndighetsnivå att återkalla ett
tillstånd enligt lagen om krigsmateriel
eller lagen om strategiska produkter
kunna överklagas till allmän
förvaltningsdomstol.

Avgiftsbeslut

Den nya myndigheten skall bestämma en
årlig avgift för företag som har
tillstånd att tillverka krigsmateriel
eller som tillverkar dual use-produkter
av det slag som omfattas av
myndighetens tillsyn. Av hänsyn till
rättssäkerheten bör också dessa beslut
enligt regeringen kunna överklagas till
domstol.

Regeringsbeslut

Regeringsbeslut bör kunna överprövas
bara om de avser återkallelse av ett
tillstånd att tillverka krigsmateriel
eller återkallelse av ett tillstånd att
tillhandahålla krigsmateriel.
Överprövning bör då - liksom hittills -
göras av Regeringsrätten enligt lagen
(1988:205) om rättsprövning av vissa
förvaltningsbeslut.

Enligt propositionen skall beslut på
myndighetsnivå att återkalla ett
tillstånd eller att bestämma en årlig
avgift få överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol. I motion U12 (mp)
anförs att dessa beslut inte lämpar sig
för prövning i domstol. Motionärerna
föreslår att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att sådana
beslut på myndighetsnivå får överklagas
hos regeringen (yrkande 9). I motion U8
(m) yrkas att tillståndsprövningen för
dual use-produkter bör delegeras från
regeringen till Kommerskollegium. I
motionen anförs att Kommerskollegiums
beslut bör kunna överklagas till
regeringen (yrkande 3 delvis).

Konstitutionsutskottet ansluter sig
till bedömningarna och förslagen i
propositionen i denna del och avstyrker
motion U12 (mp) yrkande 9.

Vidare uppmärksammar
konstitutionsutskottet frågan hur långt
Europakonventionens krav på tillgång
till domstolsprövning sträcker sig.
Konstitutionsutskottet framhåller att
det finns skäl att noga följa vad som
händer på detta område och vid behov
ompröva regelsystemet för överprövning.

Utrikesutskottet vill erinra om de krav
på möjlighet till domstolsprövning som
finns i den europeiska konventionen
angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande
friheterna. Utskottet delar
konstitutionsutskottets uppfattning att
det finns skäl att noga följa vad som
händer på detta område. Utskottet kan
inte ställa sig bakom motionärernas
förslag att vissa beslut skall
överklagas till regeringen och inte
till domstol.

Motion U12 (mp) yrkande 9 avstyrks
därmed.

Utskottet har tidigare i betänkandet
avstyrkt förslag i motion U8 att
ärenden rörande dual use-produkter
skall ligga på Kommerskollegium.

I konsekvens med detta avstyrks motion
U8 (m) yrkande 3 (delvis).

Genomförande

Regeringen anför i propositionen att
den nya myndigheten bör börja sin
verksamhet den 1 februari 1996. Ärenden
som har väckts men som inte har
avgjorts före den dagen skall lämnas
över från regeringskansliet till
myndigheten. Det bör vara en uppgift
för myndigheten att undersöka om det
bland dessa ärenden finns något ärende
som behöver prövas av regeringen enligt
de nya reglerna om överlämnande av
ärenden till regeringens prövning. I så
fall bör myndigheten fullfölja
beredningen och överlämna ärendet
enligt dessa regler.

Sedan år 1985 lämnar regeringen
årligen till riksdagen en redogörelse
för den svenska krigsmaterielexporten.
Regeringen avser att också i
fortsättningen lämna riksdagen årliga
redogörelser av detta slag.

Konstitutionsutskottet anför i sitt
yttrande att det finns skäl att noga
följa upp den nya organisationen.
Konstitutionsutskottet framhåller att
regeringen bör se till att en
uppföljning av det första årets
verksamhet kommer till stånd och att
resultatet av denna redovisas våren
1997 i den årliga redogörelsen av
krigsmaterielexporten till riksdagen.

Utrikesutskottet har inget att invända
mot konstitutionsutskottets yttrande i
denna del. Utskottet förutsätter att
den nya myndighetens verksamhet
redovisas i den årliga redogörelsen av
krigsmaterielexporten till riksdagen.

Anslagsfrågor

I propositionen påpekas att för den
nuvarande Krigsmaterielinspektionen
finns på statsbudgeten för innevarande
budgetår ett anslag som är uppfört med
8 204 000 kr. Krigsmaterielinspektionen
kommer enligt förslagen i propositionen
att upphöra vid utgången av januari
1996. Därmed uppkommer en besparing på
cirka 5 miljoner kronor i förhållande
till statsbudgeten.

Verksamheten hos den nya myndigheten,
Inspektionen för strategiska produkter,
är avsedd att bekostas genom avgifter
från tillverkare vars produkter skall
omfattas av myndighetens tillsyn. De
medel som inflyter på detta sätt bör
redovisas på statsbudgetens
inkomstsida.

För att bekosta utgifterna behöver ett
nytt anslag anvisas av riksdagen.
Regeringen föreslår att riksdagen på
tilläggsbudget anvisar ett ramanslag på
11,5 miljoner kronor till Inspektionen
för strategiska produkter.

Utskottet har ovan ställt sig bakom
inrättandet av den nya myndigheten. Som
en följd av detta tillstyrker utskottet
att riksdagen anvisar de av regeringen
begärda medlen.

Övriga frågor

Utskottets överväganden

Utskottet har tillstyrkt de ovan
behandlade delarna av regeringens
förslag i proposition 1995/96:31 med
ett undantag. Utskottet har föreslagit
att bestämmelserna om överlämnande av
ärenden från myndigheten till
regeringen utformas så att det i lagen
anges att myndigheten skall överlämna
ärenden till regeringens prövning, om
ärendet har principiell betydelse eller
annars är av särskild vikt. I
propositionen föreslogs att det i
lagtexten skulle stå att myndigheten
får överlämna ärende till regeringen.

I den mån regeringens förslag till
ändringar i lagen (1992:1300) om
krigsmateriel och i lagen om
strategiska produkter (1991:341) inte
omfattats av utskottets tidigare
ställningstaganden tillstyrks dessa med
ett undantag. Det gäller 3 och 21 §§ i
lagen om krigsmateriel. Av lagtekniska
skäl bör ändringarna i dessa båda
paragrafer göras i form av en särskild
lag om ändring i lagen (1994:122) om
ändring i lagen (1992:1300) om
krigsmateriel. Utskottet föreslår
därför riksdagen att anta utskottets
förslag till en sådan särskild lag och
att anta regeringens förslag till
dndring i lagen (1992:1300) om
krigsmateriel med undantag för de
paragrafer som omfattas av den
särskilda lagen, dvs. 3 och 21 §§ och
med undantag för den del av
lagförslaget utskottet ovan behandlat.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på
propositionen

att riksdagen avslår motionerna
1995/96:U8 yrkande 1 och 1995/96:U12
yrkande 1,

res. 1 (m) -
delvis

res. 2 (mp)

2. beträffande inrättande av en
ny myndighet

att riksdagen med avslag på motion
1995/96:U8 yrkande 5 (i denna del)
godkänner regeringens förslag att en
ny myndighet inrättas för kontroll
över krigsmateriel och andra
strategiska produkter,

res. 1 (m) -
delvis

3. beträffande namnet på den nya
myndigheten

att riksdagen avslår motion
1995/96:U9 yrkande 3,

res. 3 (fp, v)

4. beträffande näringspolitiska
skäl för export

att riksdagen avslår motion
1995/96:U10 yrkandena 1 och 2,

5. beträffande riktlinjer för
vapenexport

att riksdagen avslår motion
1995/96:U9 yrkande 1,

6. beträffande lagreglering av
riktlinjerna

att riksdagen avslår motionerna
1995/96:U9 yrkande 4 och 1995/96:U12
yrkande 4,

res. 4 (fp, v,
mp)

7. beträffande förordningar om
vissa länder

att riksdagen avslår motion
1995/96:U9 yrkande 5,

res. 5 (fp, v)

8. beträffande handläggning av
ärenden rörande dual use-produkter

att riksdagen avslår motion
1995/96:U8 yrkandena 2 och 3 (i denna
del),

res. 1 (m) -
delvis

9. beträffande överlämnande av
ärenden

att riksdagen med anledning av
regeringens förslag och motionerna
1995/96:U7 yrkande 1, 1995/96:U9
yrkande 2, 1995/96:U11 yrkande 2 samt
1995/96:U12 yrkande 3

dels antar 1 a § andra stycket i
regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1992:1300) om
krigsmateriel med den ändringen att
ordet får utgår och ersätts med ordet
skall,

dels antar 1 b § andra stycket i
regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1991:341) om
strategiska produkter med den
ändringen att ordet får utgår och
ersätts med ordet skall,

10. beträffande föreskrifter om
överlämnande av ärenden

att riksdagen förklarar motionerna
1995/96:U7 yrkande 2 och

1995/96:U12 yrkande 2 (i denna del)
besvarade med vad utskottet anfört,

11. beträffande prövning hos den
nya myndigheten

att riksdagen avslår motion
1995/96:U12 yrkande 2 (i denna del),

res. 6 (v, mp)

12. beträffande det politiska
ansvaret för prövningen

att riksdagen avslår motion
1995/96:U11 yrkande 1,

res. 7 (v)

13. beträffande ombildning av
Rådgivande nämnden

att riksdagen godkänner regeringens
förslag att Rådgivande nämnden för
krigsmaterielexportfrågor ombildas
till ett råd för samråd i
exportkontrollfrågor hos den nya
myndigheten samt avslår motion
1995/96:U8 yrkande 5 (i denna del),

res. 1 (m) -
delvis

14. beträffande samrådsorganets
roll

att riksdagen avslår motion
1995/96:U12 yrkande 6,

res. 8 (v, mp)

15. beträffande reglering av
nämndens arbetsformer

att riksdagen avslår motion
1995/96:U12 yrkandena 5, 7 och 8,

res. 9 (v, mp)

16. beträffande finansiering av
den nya myndighetens verksamhet

att riksdagen avslår motion
1995/96:U8 yrkande 4,

res. 1 (m) -
delvis

17. beträffande överprövning av
beslut

att riksdagen avslår motion
1995/96:U12 yrkande 9,

res. 10 (v,
mp)

18. beträffande
Kommerskollegiums beslut

att riksdagen avslår motion
1995/96:U8 yrkande 3 (i denna del),

res. 1 (m) -
delvis

19. beträffande anslag till
Inspektionen för strategiska
produkter

att riksdagen med bifall till
regeringens förslag till Inspektionen
för strategiska produkter på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 under tredje
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på
11 500 000 kr,

20. beträffande vissa paragrafer
i lagen om krigsmateriel

att riksdagen med anledning av
regeringens förslag beslutar att 3
och 21 §§ i lagen (1992:1300) om
krigsmateriel skall ha i bilaga 2 som
Utskottets förslag betecknade
lydelse,

21. beträffande lagen om
krigsmateriel i övrigt

att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i lagen
(1992:1300) om krigsmateriel utom
såvitt avser 3 och 21 §§ och i den
mån det inte omfattas av vad
utskottet hemställt under moment 9
samt beslutar om sådan ändring i
ingressen till det i propositionen
framlagda lagförslaget som föranleds
härav,

22. beträffande lagen om
strategiska produkter i övrigt

att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i lagen
(1991:341) om strategiska produkter i
den mån det inte omfattas av vad
utskottet hemställt under moment 9.

Stockholm den 5 december 1995

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola
Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m),
Inga-Britt Johansson (s), Nils T
Svensson (s), Inger Koch (m), Yvonne
Sandberg-Fries (s), Helena Nilsson (c),
Bertil Persson (m), Lena Klevenås (s),
Eva Zetterberg (v), Urban Ahlin (s),
Ingrid Näslund (kds), Carina Hägg (s),
Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Marianne
Samuelsson (mp), Håkan Juholt (s) och
Lennart Rohdin (fp).

Reservationer

1. Avslag på propositionen m.m. (mom.
1, 2, 8, 13, 16 och 18)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil
Persson och Hans Hjortzberg-Nordlund
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande
på s. 6 som börjar med
Utrikesutskottet har inget och på s.
7 slutar med (mp) yrkande 1. bort ha
följande lydelse:

Utrikesutskottet vill inledningsvis
erinra om att kontrollen av
krigsmateriel respektive av strategiska
produkter (s.k. dual use-produkter)
regleras av två skilda lagar och bygger
på två fundamentalt skilda synsätt.
Utförsel av krigsmateriel är i princip
förbjuden medan däremot dual use-
produkter i princip omfattas av
frihandel och av EU:s fria rörlighet
för varor.

Mot denna bakgrund finns det ingen
anledning att prövning enligt de skilda
lagarna skall ske av en och samma
myndighet. Tvärtom ligger det ett värde
i att dual use-produkter hanteras i en
ordning skild från krigsmateriel. I
enlighet med motionerna U8 (m) yrkande
1 och U12 (mp) yrkande 1 avstyrks
således regeringens förslag om en ny
myndighet för kontroll över
krigsmateriel och andra strategiskt
känsliga produkter.

Utskottet delar vidare uppfattningen
att tillståndsprövningen för dual use-
produkter bör delegeras från regeringen
till Kommerskollegium. Detta var också
förslaget - som stöddes av de flesta
remissinstanserna - i betänkandet
Kontroll över export av strategiskt
känsliga varor (SOU 1993:56).
Kommerskollegiums beslut bör kunna
överklagas till regeringen.

Verksamhet i Sverige bör inte
diskrimineras i förhållande till
liknande verksamhet i andra länder.
Finansieringen av tillståndsprövningen
för dual use-produkter bör ske på samma
sätt som i Norden och EU i övrigt.
Avgifter av det slag som föreslås i
propositionen finns inte i våra
grannländer eller i andra EU-länder och
bör därmed avvisas. Alldeles bortsett
från det principiellt tveksamma i
regeringens förslag riskerar den
föreslagna avgiftsfinansieringen att
leda till orimliga merkostnader för de
drabbade företagen i form av
administrativa omkostnader.

När det gäller tillsyn av
krigsmateriel finner inte utskottet
anledning att nu ändra den ordning som
gäller. Krigsmaterielinspektionen och
Rådgivande nämnden för
krigsmaterielfrågor bör även i
fortsättningen finnas kvar med samma
uppgifter som i dag. Någon förändring i
lagen om krigsmateriel är därför inte
motiverad.

dels att den del av utskottets yttrande
på s. 7 som börjar med Som redan
framgått och slutar med yrkande 5
(delvis). bort ha följande lydelse:

Utskottet avstyrker att en ny
myndighet inrättas. Därmed tillstyrks
motion U8 (m) yrkande 5 (delvis) och
propositionens förslag avstyrks.

dels att den del av utskottets yttrande
på s. 10 som börjar med
Utrikesutskottet - som och på s. 11
slutar med och 3 (delvis). bort ha
följande lydelse:

Utrikesutskottet delar uppfattningen
att handläggningen av tillsyn av
krigsmateriel och dual use-produkter
bör skiljas. Vidare bör
tillståndsprövningen för dual use-
produkter delegeras från regeringen
till Kommerskollegium. Därmed
tillstyrks motion U8 (m) yrkandena 2
och 3 (delvis).

dels att den del av utskottets yttrande
på s. 15 som börjar med
Utrikesutskottet vill erinra och
slutar med 5 (delvis) avstyrks bort
ha följande lydelse:

Utrikesutskottet finner ingen
anledning att föreslå en ombildning av
Rådgivande nämnden för
krigsmaterielexportfrågor. Därmed
avstyrks propositionens förslag i denna
del och motion U8 (m) yrkande 5
(delvis) tillstyrks.

dels att den del av utskottets yttrande
på s. 16 som börjar med Utskottet har
inget och slutar med (m) yrkande 4.
bort ha följande lydelse:

Utskottet finner ej den föreslagna
avgiftsfinansieringen acceptabel.
Därmed tillstyrks motion U8 (m) yrkande
4.

dels att den del av utskottets yttrande
på s. 17 som börjar med Utskottet har
tidigare och slutar med yrkande 3
(delvis). bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen att
tillståndsprövningen för dual use-
produkter bör delegeras från regeringen
till Kommerskollegium. Därmed
tillstyrks motion U8 (m) yrkande 3
(delvis).

dels att utskottets hemställan under 1,
2, 8, 13, 16 och 18 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande avslag på
propositionen

att riksdagen med bifall till
motion 1995/96:U8 yrkande 1 och med
anledning av motion 1995/96:U12
yrkande 1 avslår regeringens
förslag,

2. beträffande inrättande av en ny
myndighet

att riksdagen med bifall till
motion 1995/96:U8 yrkande 5 (i
denna del) avslår regeringens
förslag att en ny myndighet
inrättas för kontroll över
krigsmateriel och andra strategiska
produkter,

8. beträffande handläggning av
ärenden rörande dual use-produkter

att riksdagen bifaller motion
1995/96:U8 yrkandena 2 och 3 (i
denna del),

13. beträffande ombildning av
Rådgivande nämnden

att riksdagen med bifall till
motion 1995/96:U8 yrkande 5 (i
denna del) avslår regeringens
förslag att Rådgivande nämnden för
krigsmaterielexportfrågor ombildas
till ett råd för samråd i
exportkontrollfrågor hos den nya
myndigheten,

16. beträffande finansiering av
den nya myndighetens verksamhet

att riksdagen bifaller motion
1995/96:U8 yrkande 4,

18. beträffande Kommerskollegiums
beslut

att riksdagen bifaller motion
1995/96:U8 yrkande 3 (i denna del),

2. Avslag på propositionen (mom. 1)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande
på s. 6 som börjar med
Utrikesutskottet har inget och på s.
7 slutar med (mp) yrkande 1. bort ha
följande lydelse:

Utrikesutskottet avslår regeringens
proposition om en ny myndighet för
prövning av förvaltningsärenden om
kontroll över krigsmateriel och andra
produkter med motiveringen att dessa
ärenden är politiska ärenden som det
ankommer på regeringen att avgöra.
Ärenden som har med svensk
utrikespolitik, säkerhetspolitik och
försvarspolitik att göra bör inte
delegeras till en myndighet.

Därmed tillstyrks motion U12 (mp)
yrkande 1 och motion U8 (m) anses
tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:

1. beträffande avslag på
propositionen

att riksdagen med bifall till
motion 1995/96:U12 yrkande 1 och
med anledning av motion 1995/96:U8
yrkande 1 avslår regeringens
förslag,

3. Namnet på den nya myndigheten (mom.
3)

Lennart Rohdin (fp) och Eva Zetterberg
(v) anser

dels att den del av utskottets yttrande
på s. 7 som börjar med Beträffande
namnet på och slutar med (fp) yrkande
3. bort ha följande lydelse:

Utskottet bedömer att den nya
myndighetens mest omstridda verksamhet
kommer att gälla ärenden rörande
krigsmaterielexport. Frågorna rörande
dispens för export av krigsmateriel är
de politiskt mest känsliga i
sammanhanget. Det av regeringen
föreslagna namnet gör myndighetens
uppgifter mer diffusa och kan rentav
anses vara missvisande. Den nya
myndigheten bör därför få namnet
Krigsmaterielinspektionen i enlighet
med de ursprungliga förslagen. Motion
U9 (fp) yrkande 3 tillstyrks därmed.

dels att utskottets hemställan under 3
bort ha följande lydelse:

3. beträffande namnet på den nya
myndigheten

att riksdagen bifaller motion
1995/96:U9 yrkande 3,

4. Lagreglering av riktlinjerna (mom.
6)

Lennart Rohdin (fp), Eva Zetterberg (v)
och Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande
på s. 9 som börjar med
Utrikesutskottet har inget och slutar
med (mp) yrkande 4. bort ha följande
lydelse:

Export av vapen utan tillstånd är i
lag förbjuden. En rad rådgivande
riktlinjer finns i dag för reglerande
av svensk vapenexport. I lagen om
krigsmateriel och lagen om strategiska
produkter villkoras tillstånden.
Bestämmelserna är i dag restriktiva,
men tillämpningen kan trots detta vara
liberal. När nu dessa ärenden överförs
från regeringen till en myndighet, bör
riktlinjerna lagfästas, så att inga
tvivel uppstår om hur reglerna
tillämpas.

Regeringen har tidigare avvisat krav
på lagreglering av riktlinjerna för
krigsmaterielexport. Då
dispensgivningen nu överförs från
regeringen till en självständig
myndighet kommer frågan i ett nytt
läge. En myndighet bör styras av en av
Sveriges riksdag antagen lag. Därför
tillstyrker utskottet förslaget i
motion U9 (fp) yrkande 4 om att
regeringen bör återkomma med förslag
till riksdagen om lagreglering av
riktlinjerna för krigsmaterielexport.
Även motion U12 (mp) yrkande 4
tillstyrks därmed.

dels att utskottets hemställan under 6
bort ha följande lydelse:

6. beträffande lagreglering av
riktlinjerna

att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:U9 yrkande 4 och
1995/96:U12 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

5. Förordningar om vissa länder (mom.
7)

Lennart Rohdin (fp) och Eva Zetterberg
(v) anser

dels att den del av utskottets yttrande
på s. 9 som börjar med Utskottet är
av och slutar med (fp) yrkande 5.
bort ha följande lydelse:

Propositionens förslag, enligt vilket
regeringen får meddela ytterligare
föreskrifter om överlämnande av ärenden
till regeringen, är enligt utskottets
mening inte till fyllest. Enligt
utskottets mening bör regeringen, för
att praxisbildningen skall tillgodoses,
kunna utfärda förordningar om länder
och visst vapenslag även under andra
förhållanden än dem som regleras i lag.
Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Motion U9 (fp)
yrkande 5 tillstyrks därmed.

dels att utskottets hemställan under 7
bort ha följande lydelse:

7. beträffande förordningar om
vissa länder

att riksdagen med bifall till
motion 1995/96:U9 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

6. Prövning hos den nya myndigheten
(mom. 11)

Eva Zetterberg (v) och Marianne
Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande
på s. 13 som börjar med Utskottet har
ovan och slutar med i denna del.
bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan anfört sin syn på
överlämnandet av ärenden till
regeringen. Men när den nya myndigheten
prövar rutinärenden, dvs.
krigsmaterielärenden som inte avser
utförsel i större omfattning eller som
i övrigt inte är av större vikt, kommer
automatiskt endast större ärenden eller
ärenden av vikt att hänskjutas till
regeringen. Regeringen kan också själv
ta initiativ och besluta att ett
speciellt ärende skall överlämnas dit.
Med det anförda tillstyrks motion U12
(mp) yrkande 2 (delvis).

dels att utskottets hemställan under 11
bort ha följande lydelse:

11. beträffande prövning hos den
nya myndigheten

att riksdagen med bifall till
motion 1995/96:U12 yrkande 2 (i
denna del) som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,

7. Det politiska ansvaret för
prövningen (mom. 12)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande
på s. 13 som börjar med Beträffande
det politiska och slutar med 1
avstyrks därmed. bort ha följande
lydelse:

Utskottet menar att det är ytterst
viktigt att det politiska ansvaret inte
inskränks genom den nya ordningen. Det
som regeringen anfört om vilka ärenden
som skall prövas av den nya myndigheten
ger i sig ingen grund för att tro att
detta är regeringens avsikt, men
riskerna för att så kan bli fallet
måste uppmärksammas. Vad utskottet
anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Motion U11 (v)
yrkande 1 tillstyrks därmed.

dels att utskottets hemställan under 12
bort ha följande lydelse:

12. beträffande det politiska
ansvaret för prövningen

att riksdagen med bifall till
motion 1995/96:U11 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

8. Samrådsorganets roll (mom. 14)

Eva Zetterberg (v) och Marianne
Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande
på s. 15 som börjar med Utrikesutskottet
delar konstitutionsutskottets och slutar
med yrkande 6 avstyrks. bort ha
följande lydelse:

Krigsmaterielärenden och ärenden som
gäller strategiskt känsliga produkter bör
avgöras genom politiska beslut.

Enligt propositionen skall regeringen
fortsättningsvis pröva de ärenden som
är viktiga för utveckling eller
svårbedömda. Övriga ärenden skall
således delegeras till den nya
myndigheten.

Utrikesutskottet delar KU:s
uppfattning att man på goda grunder kan
anta att samrådsorganet får en
framträdande roll när det gäller
avgöranden om vilka ärenden som skall
avgöras av myndigheten respektive
regeringen. I motion U12 yrkande 6
krävs att alla ärenden skall föregås av
samråd med rådet innan det bestäms om
ärendet skall avgöras av den nya
myndigheten eller regeringen. Utskottet
anser att det är av största vikt, att
den politiska prövningen av ärendena
säkerställs och att det är klart och
tydligt framgår att samtliga ärenden
som inkommer till den nya myndigheten
genomgås i samråd med
Exportkontrollrådet, så att inga
tolkningsmöjligheter finns för hur ett
ärende skall hanteras och behandlas.

Med det anförda bifalls motion U12
(mp) yrkande 6.

dels att utskottets hemställan under 14
bort ha följande lydelse:

14. beträffande samrådsorganets
roll

att riksdagen med bifall till motion
1995/96:U12 yrkande 6 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

9. Reglering av nämndens arbetsformer
(mom. 15)

Eva Zetterberg (v) och Marianne
Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande
på s. 15 som börjar med Utskottet vill
vidare och slutar med yrkandena 5, 7
och 8. bort ha följande lydelse:

Regeringen föreslår i propositionen att
Rådgivande nämnden för krigsmateriel
skall ombildas till ett
exportkontrollråd. Rådet får en bredare
sammansättning än nuvarande Rådgivande
nämnden i och med att ledamöterna utses
från alla partier som är företrädda i
utrikesnämnden. Rådet får också ett
större verksamhetsfält i och med att
dual use-produkterna ingår. Om rådets
arbetsrutiner sägs i propositionen att
ett ärende i ett sådant organ för
samråd behandlas i samrådet omedelbart
innan den nya myndigheten själv avgör
ärendet eller det eventuellt överlämnas
till regeringen. Utrikesutskottet anser
däremot att det är viktigt att rådet
får ta del av underlagsmaterialet på
ett så tidigt stadium som möjligt, att
förhandsbesked inte lämnas förrän rådet
hunnit gå igenom ärendet och att rådets
samtliga ledamöter bör vara eniga i
tillstyrkandet av beslutens innehåll.

Mot bakgrund av det anförda bifalls
motion U12 (mp) yrkandena 5, 7 och 8.

dels att utskottets hemställan under 15
bort ha följande lydelse:

15. beträffande reglering av
nämndens arbetsformer

att riksdagen med bifall till
motion 1995/96:U12 yrkandena 5, 7
och 8 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

10. Överprövning av beslut (mom. 17)

Eva Zetterberg (v) och Marianne
Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande
på s. 17 som börjar med
Utrikesutskottet vill erinra och
slutar med avstyrks därmed. bort ha
följande lydelse:

Utrikesutskottet ifrågasätter
regeringens förslag att beslut på
myndighetsnivå att återkalla ett
tillstånd eller att bestämma en årlig
avgift får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol. Utskottet anser
att dessa beslut inte lämpar sig för
prövning i domstol, utan skall
överklagas till regeringen.

Med det anförda bifalls motion U12
(mp) yrkande 9.

dels att utskottets hemställan under 17
bort ha följande lydelse:

17. beträffande överprövning av
beslut

att riksdagen med bifall till motion
1995/96:U12 yrkande 9 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

Propositionens lagtext

Förslag till lag om ändring i lagen
(1992:1300) om krigsmateriel

Förslag till lag om ändring i lagen
(1991:341) om strategiska produkter

Av utskottet framlagt lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen
(1994:122) om ändring i lagen
(1992:1300) om krigsmateriel

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen
(1994:122) om ändring i lagen
(1992:1300) om krigsmateriel att 3 och
21 §§ samt ikraftträdandebestämmelsen
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets
förslag

3 §

Krigsmateriel får Krigsmateriel får
inte tillverkas inte tillverkas
här i landet utan här i landet utan
tillstånd av tillstånd.
regeringen.
Regeringen får meddela föreskrifter om
undantag från detta tillståndskrav för

1. ändring eller ombyggnad av
skjutvapen i de fall som avses i 24 §
första stycket vapenlagen (1973:1176),

2. tillverkning av enstaka
skjutvapen och av ammunition för
tillverkarens eget bruk,

3. årlig tillverkning för medicinska
eller farmaceutiska ändamål eller för
forskningsändamål av högst 100 gram
kemiska produkter som klassificeras som
krigsmateriel.

Bestämmelsen i första stycket gäller
inte för sådana statliga myndigheter
som inte är affärsverk.

21 §

Den som har Den som har
tillstånd enligt tillstånd enligt
denna lag är denna lag är
skyldig att vid skyldig att vid
ändring i ändring i
förhållanden som förhållanden som
tagits upp i tagits upp i
tillståndsansökan tillståndsansökan
anmäla detta till anmäla detta till
regeringen i Inspektionen för
enlighet med de strategiska
föreskrifter som produkter i
regeringen enlighet med de
meddelar. föreskrifter som
regeringen
Om tillståndet meddelar.
avser tillverkning
av kemiska Om tillståndet
produkter, skall avser tillverkning
tillståndshavaren av kemiska
till regeringen produkter, skall
eller till den tillståndshavaren
myndighet som till inspektionen
regeringen i enlighet med de
bestämmer i föreskrifter som
enlighet med de regeringen
föreskrifter som meddelar anmäla
regeringen ändringar i
meddelar anmäla verksamheten som
ändringar i planeras för
verksamheten som pågående
planeras för kalenderår.
pågående
kalenderår.

____________ __________

Denna lag träder Denna lag träder
i kraft den dag i kraft den
regeringen 1 februari 1996.
bestämmer.

Konstitutionsutskottets yttrande
1995/96:KU4y

Ny myndighet för kontroll över
krigsmateriel och andra strategiskt
känsliga produkter

Till utrikesutskottet

Utrikesutskottet har den 16 november
1995 beslutat att bereda
konstitutionsutskottet tillfälle att
yttra sig över proposition 1995/96:31
Ny myndighet för kontroll över
krigsmateriel och andra strategiskt
känsliga produkter jämte eventuella
motioner. Sex motioner har väckts med
anledning av propositionen.

Utskottet

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen att
Krigsmaterielinspektionen skall
ombildas till en ny myndighet med
benämningen Inspektionen för
strategiska produkter. Den nya
myndigheten skall enligt förslaget
pröva merparten av de ärenden om
kontroll över krigsmateriel och andra
strategiskt känsliga produkter som
regeringen eller ett statsråd i dag har
till uppgift att pröva.

Enligt förslaget skall regeringen
också i fortsättningen pröva ärenden
som har principiell betydelse eller
annars är av särskild vikt. Det skall
inte längre förekomma att ett enskilt
statsråd själv avgör tillståndsärenden
av det slag det här är tal om.
Förslaget innebär enligt propositionen
inte att prövningen i ärendena ändras i
sak.

Den rådgivande nämnden för
krigsmaterielexportfrågor skall enligt
förslaget ombildas till ett råd för
samråd i exportkontrollfrågor hos den
nya myndigheten. Rådet avses få ett
vidare verksamhetsområde och en bredare
sammansättning än den nuvarande
nämnden.

Reformen föreslås träda i kraft den 1
februari 1996.

Motionerna

Sex motioner har väckts med anledning
av propositionen.

I motion 1995/96:U7 begär Martin
Nilsson och Mariann Ytterberg (båda s)
dels en ändring i den föreslagna
lagtexten med innebörd att inspektionen
med eget yttrande skall lämna över ett
ärende till regeringens prövning om
ärendet har principiell betydelse eller
annars är av större vikt (yrkande 1),
dels att regeringen tillförsäkras en
initiativrätt vad gäller möjligheten
att ta n ärenden från myndigheten för
avgörande av regeringen (yrkande 2).

I motion 1995/96:U8 hemställer Göran
Lennmarker m.fl. (m) att propositionen
avslås med hänvisning till att det inte
finns anledning att samma myndighet
prövar tillståndsgivning enligt två
skilda lagar (yrkande 1), varför
handläggningen av tillsyn av
krigsmateriel och dual use-produkter
bör skiljas åt (yrkande 2).
Tillståndsprövning för dual use-
produkter bör enligt motionärerna
delegeras till Kommerskollegium
(yrkande 3). I motionen avvisas
förslaget om avgiftsfinansiering av
tillståndsprövning vad gäller dual use-
produkter (yrkande 4).
Krigsmaterielinspektionen och den
rådgivande nämnden bör enligt
motionärerna finnas kvar med samma
uppgifter som hittills (yrkande 5).

I motion 1995/96:U9 begär Karl-Göran
Biörsmark m.fl. (fp) att de allmänna
principer som ligger till grund för
regeringens riktlinjer beträffande
export och annan utlandssamverkan bör
gälla även i fortsättningen (yrkande
1). Motionärerna vill vidare att den
föreslagna lagtexten ändras så att
inspektionen med eget yttrande skall
lämna över ett ärende till regeringens
prövning om ärendet har principiell
betydelse eller annars är av särskild
vikt (yrkande 2). I motionen hemställs
också att riksdagen beslutar att den
nya myndigheten skall heta
Krigsmaterielinspektionen (yrkande 3).
Motionärerna hemställer också att
regeringen bör återkomma till riksdagen
med förslag till lagreglering av
riktlinjerna för krigsmaterielexport,
då dispensgivningen enligt
propositionen skall flyttas över till
en myndighet (yrkande 4). Regeringen
bör enligt motionen kunna utfärda
förordningar om länder och visst
vapenslag även under andra förhållanden
än under krislägen och tillspetsade
situationer (yrkande 5).

Ola Karlsson (m) hemställer i motion
1995/96:U10 att den i propositionen
föreslagna lagstiftningen bör ges den
utformning som föreslagits i
lagrådsremissen, enligt vilken
tillstånd, förbud och undantag i
enskilda fall skall grundas på utrikes-
, säkerhets- och försvarspolitiska
överväganden. Dessutom bör
näringspolitiska skäl tillföras
lagstiftningen som grund för
tillståndsgivning (yrkande 1). I
motionen anförs också att tillämpningen
av de svenska exportreglerna bör
harmoniseras med motsvarande regler för
andra europeiska länder för att
internationell samverkan skall främjas
(yrkande 2).

I motion 1995/96:U11 begär Björn
Samuelson m.fl. (v) att riksdagen ger
regeringen till känna att det politiska
ansvaret vid prövningen av
tillståndsärenden inte inskränks genom
den nya ordning som föreslås i
propositionen. Antalet regeringsärenden
av detta slag bör enligt motionärerna
inte minska framgent (yrkande 1).
Motionärerna vill också att
lagförslaget ändras så att inspektionen
skall överlämna ärenden till regeringen
i vissa fall (yrkande 2).

Birger Schlaug m.fl. (mp) hemställer i
motion 1995/96:U12 att riksdagen avslår
propositionen med hänvisning till att
krigsmaterielärenden är politiska
ärenden som det ankommer på regeringen
att avgöra (yrkande 1). Om en ny
myndighet kommer till stånd vill
motionärerna att vissa ändringar av
propositionens förslag kommer till
stånd. Det gäller att regeringen skall
avgöra samtliga ärenden om tillstånd
för tillverkning, utförsel i större
omfattning, utförsel till känsliga
destinationer eller annan
utlandssamverkan enligt lagen om
krigsmateriel (yrkande 2), att
myndigheten skall överlämna ett ärende
till regeringens prövning om det har
principiell betydelse eller annars är
av särskild vikt (yrkande 3), att
riktlinjerna bör lagfästas (yrkande 4),
att rådet bör få ta del av
underlagsmaterialet så tidigt som
möjligt och att konsensusprincipen
skall gälla vid rådets rekommendationer
(yrkande 5), att alla ärenden föregås
av samråd med det nya rådet innan det
bestäms om ärendet skall avgöras av
myndigheten eller regeringen (yrkande
6), att alla förhandsbesked föregås av
samråd med rådet (yrkande 7), att
endast sådana utförselärenden som
tillstyrkts av samtliga partier kan bli
föremål för positiva beslut (yrkande 8)
och att beslut på myndighetsnivå om att
återkalla ett tillstånd eller att
bestämma en årlig avgift får överklagas
hos regeringen i stället för hos allmän
förvaltningsdomstol (yrkande 9).

Utskottet tar inte ställning till
motionerna U8 yrkande 4, U9 yrkande 3
och U10 yrkande 2.

Bakgrund

Enligt lagen (1992:1300) om
krigsmateriel får det statsråd som har
till uppgift att föredra ärenden om
utförsel av krigsmateriel själv avgöra
de ärenden om utförsel av krigsmateriel
som inte avser utförsel i större
omfattning eller som i övrigt inte är
av större vikt. Upp emot 2 000 ärenden
per år avgörs på detta sätt.

Prövningen av andra ärenden enligt den
nämnda lagen, t.ex. ärenden om
tillstånd för tillverkning eller
utförsel i större omfattning eller till
känsliga destinationer, är förbehållen
regeringen. Antalet regeringsärenden
uppgår till några hundra per år.

Frågor om utförseltillstånd och andra
tillstånd som avser dual use-produkter
skall enligt lagen (1991:341) om
strategiska produkter prövas av
regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer. Möjligheten att
delegera prövningen till en myndighet
har utnyttjats bara för vissa
kärntekniska produkter och material.
Prövningen görs i dessa fall av Statens
kärnkraftsinspektion. I andra fall
prövar regeringen tillståndsfrågan.
Regeringen prövade under första
halvåret 1995 ca 300 ärenden av detta
slag.

Ett stort antal ärendegrupper på olika
förvaltningsområden har under en följd
av år delegerats från regeringen till
myndigheter under regeringen. Motivet
för detta är att befria regeringen från
förvaltningsärenden av mer eller mindre
rutinbetonad karaktär. Antalet ärenden
på exportkontrollområdet, bl.a.
utförsel av krigsmateriel och varor som
har en etablerad civil användning men
som också kan utnyttjas i
förstörelsebringande syfte (dual use-
produkter), har ökat i antal under
senare år. Den nyss nämnda
lagstiftningen från 1991 om strategiska
produkter är ett exempel på strävan att
delegera ärenden av här avsett slag
från regeringen till myndigheter.

Vissa problemställningar av principiell
karaktär

Förslagen i propositionen innehåller
vissa principiella problemställningar
som utskottet har anledning
uppmärksamma i sitt yttrande. Det
gäller främst följande:

- Delegering från regeringen till den
föreslagna nya myndigheten

- Ärenden som avses prövas på
myndighetsnivå

- Överprövning av myndighetens beslut

- Organet för samråd i
exportkontrollfrågor.

Delegering från regeringen

Propositionen

Att regeringen prövar ärenden om
kontroll över krigsmateriel och dual
use-produkter skall enligt
propositionen ses i ljuset av att
utrikes-, säkerhets- och
försvarspolitiska överväganden skall
fälla utslag vid prövningen. Sådana
överväganden är ett viktigt led i den
styrande funktion som regeringen har
enligt regeringsformen. En given
utgångspunkt är enligt propositionen
att regeringen också i fortsättningen
skall ansvara för och kunna styra
utvecklingen av praxis på området och
anpassa den till växlande krav.
Regeringen bör emellertid bara pröva de
ärenden som är viktiga för utvecklingen
eller svåra att bedöma. Andra ärenden,
bl.a. ett stort antal
krigsmaterielärenden, bör enligt
propositionen delegeras till
myndigheten. Därvid bör regeringens
riktlinjer för krigsmaterielexport och
annan utlandssamverkan ge ledning vid
prövningen.

I grundlagspropositionen (prop.
1973:90) betonades att regeln om
kollektiv beslutsform i
regeringsärenden inte får kringgås
genom att ärenden förklaras vara
departementsärenden. Att ett statsråd
själv svarar för avgörandena i ett
stort antal tillståndsärenden varje år
står enligt den nu aktuella
propositionen i mindre god
överensstämmelse med vad som
förutsattes i grundlagspropositionen.

Enligt propositionens lagförslag, 1 §,
skall tillstånd enligt lagen (1992:
1300) om krigsmateriel få lämnas endast
om det finns säkerhets- eller
försvarspolitiska skäl för det och om
det inte strider mot Sveriges
utrikespolitik. Det är principer som
den nuvarande lagstiftningen inte
anger. Regeringen anser att det vid en
delegering till myndighetsnivå är
nödvändigt att lyfta fram de principer
som regeringen har lagt fast i sin
praxis och som på krigsmaterielområdet
har kommit till uttryck i regeringens
riktlinjer för krigsmaterielexport och
annan utlandssamverkan. Principerna
gäller även för dual use-produkter.
Dessa riktlinjer är inte avsedda att
utgöra sådana föreskrifter som avses i
8 kap. regeringsformen. Med hänsyn till
detta och att det är viktigt att
regeringens praxis får genomslag på
myndighetsnivå utan någon eftersläpning
bör enligt propositionen inriktningen
av tillståndsprövningen anges i lag.

Meningarna bland remissinstanserna har
varit delade om behovet av
lagbestämmelser i ämnet.
Justitiekanslern menar att det vid en
delegering är nödvändigt att införa
materiella regler om prövningen hos den
nya myndigheten. JK tvivlar på att de
föreslagna kriterierna är
tillräckliga. Lagrådet har tagit upp
frågan om den konstitutionella valören
hos regeringens riktlinjer och föreslår
att det i lag tas in ett bemyndigande
för regeringen att meddela närmare
föreskrifter om vad som skall beaktas
vid prövningen, förutsatt att
riktlinjerna skall utgöra normgivning
för myndigheten. I annat fall behöver
de inte ha författningsform.

Motionerna

I motion 1995/96:U8 yrkande 1 (m) yrkas
avslag på propositionen med hänvisning
till att det inte finns någon anledning
att prövning sker enligt två skilda
lagar av samma myndighet.
Propositionens förslag om en ny
myndighet avvisas därför. I samma
motion yrkande 5 hemställs att
Krigsmaterielinspektionen och den
rådgivande nämnden bör finnas kvar med
samma uppgifter som hittills.

I motion 1995/96:U9 yrkande 1 (fp)
framhålls att till grund för
riktlinjerna bör ligga att tillstånd
till utförsel av krigsmateriel eller
till annan samverkan med någon i
utlandet avseende krigsmateriel bör
medges endast om sådan utförsel eller
samverkan bedöms erforderlig för att
tillgodose det svenska försvarets behov
av materiel eller kunnande eller i
övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd
samt inte står i strid med principerna
och målen för Sveriges utrikespolitik.
I motionen anförs också att frågan om
riktlinjernas lagreglering tidigare har
avvisats av riksdagen men att frågan
kommer i ett nytt läge då
dispensgivningen överförs från
regeringen till en självständig
myndighet, som bör styras med en av
riksdagen antagen lag. Därför bör
regeringen återkomma till riksdagen med
förslag till lagreglering av
riktlinjerna (yrkande 4).

I motion 1995/96:U10 yrkande 1 (m)
hemställs att 1 § i lagförslaget skall
utformas som föreslagits i
lagrådsremissen kompletterat med
näringspolitiska överväganden.

I motion 1995/96:U11 yrkande 1 (v)
framhålls vikten av att den politiska
prövningen av krigsmaterielärenden
säkerställs.

I motion 1995/96:U12 yrkande 1 (mp)
hemställs i första hand att
propositionen avslås med hänvisning
till att krigsmaterielexportärenden är
politiska ärenden och bör ankomma på
regeringen att avgöra. Om detta yrkande
avslås hemställs vidare i motionen att
regeringen fortsättningsvis skall
avgöra samtliga ärenden om tillstånd
till tillverkning, utförsel i större
omfattning, utförsel till känsliga
destinationer eller annan
utlandssamverkan än enligt lagen om
krigsmateriel. Den nya myndigheten
skall pröva ärenden enligt
krigsmateriellagen som inte avser
utförsel i större omfattning eller som
i övrigt inte är av större vikt
(yrkande 2). I motionen hemställs också
att de rådgivande riktlinjerna som
finns i dag för reglerande av den
svenska vapenexporten skall lagfästas
(yrkande 4) och att alla ärenden bör
föregås av samråd med det nya rådet
innan det bestäms om ett ärende skall
avgöras av myndigheten eller av
regeringen (yrkande 6).

Utskottets bedömning

Enligt utskottet är det viktigt att man
vid upprättandet av en myndighet, som
tidigare varit en integrerad del av
regeringskansliet som fallet är med
KMI, tar hänsyn till den grundläggande
rollfördelning mellan regeringen och
myndigheterna som grundlagen
föreskriver.

Utskottet finner för sin del den
föreslagna ordningen med en
funktionsfördelning mellan regeringen
och en från regeringen fristående
myndighet rimlig och i linje med allmän
förvaltningspraxis. Utskottet vill i
dettta sammanhang erinra om att den
nuvarande inspektionen från början
ansetts ha en oklar ställning i
förhållande till regeringen. En
uppdelning av ansvaret på det nu
aktuella området med regeringen som
väsentligen styrande och myndigheten
som verkställande bör bidra till att
skapa klarhet i förhållandet. Därför
bör motion U8 yrkandena 1 och 5 och U12
yrkande 1, vari föreslås avslag på
propositionen, avstyrkas.

När det gäller grunderna för
tillståndsgivningen vill utskottet
anföra följande.
Krigsmaterielinspektionens verksamhet
styrs av de riktlinjer som utformats av
regeringen och förelagts riksdagen,
senast i proposition 1991/92:174. De
bedömningsgrunder som KMI skall använda
vid tillämpningen av krigsmateriellagen
(1992:1300) och lagen (1991:341) om
strategiska produkter är således inte
lagfästa.

Det förslag till ändring av de nämnda
lagarna, som läggs fram i
propositionen, innebär en principiellt
viktig förändring därigenom att
inriktningen av tillståndsgivningen
avses anges i lag. Regeringens motiv
för detta är att det vid en delegering
av beslutanderätten är nödvändigt att
lyfta fram de principer som regeringen
lagt fast i sin praxis och som kommit
till uttryck i regeringens riktlinjer.

Utskottet konstaterar att såväl
Justitiekanslern som Lagrådet uttalat
viss skepsis mot den föreslagna
ordningen. JK anser att det bör finnas
materiella regler om prövningen.
Lagrådet menar att det i lagen bör tas
in ett bemyndigande för regeringen att
meddela närmare föreskrifter om vad som
skall beaktas vid prövningen, förutsatt
att riktlinjerna skall vara normerande
för prövningen. I motion U9 yrkande 4
(fp) föreslås att regeringen bör
återkomma med förslag till lagreglering
av riktlinjerna. Liknande förslag finns
i motion U12 yrkande 4 (mp).

Enligt utskottets mening är det av
största vikt att regelverket för den
föreslagna myndigheten är klart och
tydligt utformat så att det inte ger
utrymme för alltför skiljaktiga
tolkningar. Å andra sidan får kravet på
detaljerade regler inte drivas för
långt. Skälet till detta är möjligheten
att även framgent kunna repliera på en
etablerad och på det hela taget väl
fungerande ordning på det aktuella
området med den rådgivande
nämnden/rådet för samråd som en viktig
länk mellan regelverket och den
beslutande myndigheten.

Kravet på en längre gående
formalisering av reglerna innebär
antingen att de sedan den 1 januari
1993 gällande riktlinjerna för
krigsmaterielexport och annan
utlandssamverkan i väsentliga delar
måste transformeras till lagtext eller
att regeringen bemyndigas meddela
närmare föreskrifter om vad som skall
beaktas vid prövningen. Enligt
utskottets mening är ett sådant
förfarande onödigt.

Enligt utskottets mening är den
föreslagna lagändringen, mot bakgrund
av vad som anförts i det föregående,
vad avser grunderna för
tillståndsgivningen acceptabel från
formell synpunkt. Lagbestämmelserna i
kombination med de bakomliggande
riktlinjerna och en fortsättning på den
hittillsvarande ordningen med ett
parlamentariskt sammansatt rådgivande
organ till myndighetens förfogande bör
garantera att bedömningarna sker på en
tillfredsställande grund.

Med hänvisning till vad utskottet här
anfört avstyrks motionerna U9 yrkande
4, U10 yrkande 1 och U12 yrkandena 2
och 4.

Utskottet vill också betona dels att
den föreslagna ordningen inte innebär
någon förändring av de grundläggande
villkoren för tillståndsgivningen, dels
att man på goda grunder kan anta att
det rådgivande organet får en
framträdande roll när det gäller
avgöranden om vilka ärenden som skall
avgöras av myndigheten respektive av
regeringen. Med detta får motion U9
yrkande 1 (fp), motion U11 yrkande 1
(v) och motion U12 yrkande 6 (mp) anses
tillgodosedda.

Med hänsyn till att en ny, från
regeringen fristående, myndighet avses
inrättas och att det är oklart hur de
nya reglerna, beträffande t.ex.
fördelningen av ärenden mellan
myndigheten och regeringen, kommer att
fungera i praktiken, finns det enligt
utskottets mening skäl att noga följa
upp den nya organisationen och
arbetssättet. Mot denna bakgrund bör
regeringen se till att en uppföljning
av det första årets verksamhet kommer
till stånd och att resultatet av denna
redovisas våren 1997 i den årliga
redogörelsen av krigsmaterielexporten
till riksdagen. I detta sammanhang bör
även oklarheten med Europakonventionens
räckvidd när det gäller
överprövningsrätten beaktas (se vidare
under detta avsnitt).

Ärenden som avses prövas på
myndighetsnivå

Propositionen

Den nya myndigheten skall överta
uppgiften att pröva frågor om
tillstånd, förbud och undantag i
särskilda fall enligt lagen om
krigsmateriel. Dual use-produkter skall
prövas av inspektionen eller av någon
annan myndighet, som regeringen
bestämt.

En principiellt viktig fråga är hur
man bör avgränsa de ärenden som skall
prövas av myndigheten från de ärenden
som skall prövas av regeringen. Enligt
propositionen bör förfarandet utformas
enligt följande huvudlinjer: Alla
ärenden skall väckas på myndighetsnivå.
Myndigheten ser till att varje ärende
blir tillräckligt utrett. Myndigheten
tar ställning till om ärendet behöver
prövas av regeringen. I så fall lämnas
ärendet över dit. En förutsättning för
detta är att ärendet har principiell
betydelse eller annars är av särskild
vikt. Myndigheten avgör själv de
ärenden som inte överlämnas till
regeringen. Enligt propositionen bör
regeringen bemyndigas att besluta om
ytterligare regler om överlämnande av
ärenden till regeringen, t.ex. i
krislägen eller andra tillspetsade
situationer.

Ett par remissinstanser har lämnat
synpunkter på hur en regel om
överlämnande av ärenden till regeringen
skall utformas. I propositionens
lagförslag heter det att inspektionen
med eget yttrande får lämna över ett
ärende till regeringens prövning om det
har principiell betydelse eller annars
är av särskild vikt. Länsrätten i
Stockholms län och Svenska Freds
ifrågasätter uttrycket får och anser
att det borde stå skall lämna över
ett ärende. Argumentet för denna
ståndpunkt är bl.a. att regeringen bör
avgöra alla ärenden där det råder
tveksamhet kring om regeringen skulle
förordna ett positivt förhandsbesked,
acceptera att ett företag lämnar
offert eller bevilja exporttillstånd.
Finns det regeringsbeslut som talar i
olika riktningar skall det nya ärendet
avgöras av regeringen, anser Svenska
Freds.

Enligt propositionens förslag skall en
myndighet när den överlämnar ett ärende
till regeringen bifoga ett eget
yttrande. Skälet till detta är att
myndigheternas kunskaper och
erfarenheter skall tas till vara även i
dessa fall. De ärenden som överlämnas
till regeringen skall avgöras som
regerings- ärenden. Reglerna om att ett
enskilt statsråd själv avgör
tillståndsärenden upphävs i
propositionens förslag.

Motionerna

I motion U8 (m) föreslås att
handläggningen av tillsyn av
krigsmateriel och dual use-produkter
bör skiljas åt (yrkande 2) och att
tillståndsprövningen för dual use-
produkter bör delegeras till
Kommerskollegium (yrkande 3).

Uppfattningen att ordet får bör
bytas ut mot skall återfinns i flera
av motionerna: U7 yrkande 1 (s) , U9
yrkande 2 (fp), U11 yrkande 2 (v), U12
yrkande 3 (mp).

I den socialdemokratiska motionen U7
hemställs också att regeringen bör
tillförsäkras initiativrätt beträffande
vilka ärenden som skall tas in för
avgörande av regeringen (yrkande 2). I
motion U9 yrkande 5 (fp) föreslås att
regeringen bör kunna utfärda
förordningar om länder och visst
vapenslag även under andra förhållanden
än under krislägen och tillspetsade
situationer.

Utskottets bedömning

Som anges i propositionen är det en
principiellt viktig fråga hur
avgränsningen skall göras beträffande
ärenden som skall prövas av myndigheten
och ärenden som skall prövas av
regeringen. Enligt förslaget är det
myndigheten som avgör vilka ärenden som
behöver prövas av regeringen. En
förutsättning för detta är att ett
sådant ärende har prinpiciell betydelse
eller annars är av särskild vikt.

Några remissinstanser och flera av
motionärerna (s, fp, v och mp) anser
att uttrycket får bör bytas ut mot
skall , dvs. att när en fråga bedöms
som principiellt betydelsefull eller
annars är särskilt viktig skall
myndigheten ovillkorligt lämna över
ärendet till regeringen.

Enligt utskottets mening är den
springande punkten hur de underliggande
villkoren för ett ärendes överlämnande
till regeringen är formulerade.
Propositionen ger här endast begränsad
vägledning. I författningskommentaren
heter det att regeringens praxis som
den uttrycks i riktlinjerna skall vara
vägledande vid prövning av liknande
fall. En slutsats av detta är att valet
av får eller skall inte i sig har
någon avgörande betydelse för huruvida
ett enskilt ärende faktiskt kommer att
lämnas till regeringens prövning eller
inte, eftersom det är myndighetens
tolkning av praxis som i båda fallen
ligger till grund för beslutet.

Emellertid finner utskottet att kravet
på överlämnande till regeringen när ett
ärende har principiell betydelse eller
annars är av särskild vikt kommer till
tydligare uttryck om det i lagförslaget
1 a § andra stycket står skall med
eget yttrande lämna över ett ärende
till regeringens prövning - - - .
Samma gäller 1 b § i lagförslaget
angående strategiska produkter. Därmed
har önskemålen i motionerna U7 yrkande
1, U9 yrkande 2, U11 yrkande 2 och U 12
yrkande 3 tillgodosetts.

Utskottet vill också framhålla att
regeringen enligt förslaget har
möjlighet att bestämma vilka ärenden
den under vissa omständigheter vill
avgöra. I 1 a § tredje stycket heter
det nämligen att regeringen får meddela
ytterligare föreskrifter om
överlämnande av ärenden till
regeringen. Denna bestämmelse kan
enligt motivtexten komma till
användning i krislägen eller
tillspetsade situationer och gälla
t.ex. alla ärenden som avser export
till ett visst land eller som avser
varor av visst slag. Med denna
konstruktion torde önskemålen i
motionerna U7 yrkande 2 (s) och U9
yrkande 5 (fp) vara uppfyllda.

Utskottet anser inte att de skäl som
framförs i motion U8 för att delegera
tillståndsgivningen av dual use-
produkter till Kommerskollegium är
övertygande. Motion U8 yrkandena 2 och
3 bör därför avstyrkas.

Överprövning av myndighetens beslut

Propositionen

Enligt propositionens förslag får ett
beslut på myndighetsnivå att återkalla
ett tillstånd eller att bestämma en
årlig avgift överklagas hos en allmän
förvaltningsdomstol. Beslut att inte
bevilja ett tillstånd skall däremot
inte kunna överklagas. Detsamma gäller
beslut att inte medge ett undantag och
beslut att förbjuda att ett anbud
lämnas eller att ett avtal ingås.

Som skäl för förslaget anger
regeringen att ändamålet med en
möjlighet att överklaga myndigheters
beslut bör vara att bereda enskilda
intressen i ärendena rättsskydd. Som
tidigare redovisats skall i den nya
lagstiftningen utrikes-, säkerhets- och
försvarspolitiska överväganden fälla
utslaget i ärendena. Enskilda intressen
skall alltså inte vägas in vid
prövningen av en ansökan. Det
förhållandet att prövningen hos
beslutsmyndigheten inte skall omfatta
enskilda intressen motiverar att sådana
intressen inte heller kan göras
gällande genom en möjlighet att
överklaga dessa beslut till en högre
instans.

När det gäller beslut om återkallelse
av tillstånd gör sig trygghetsaspekter
gällande på ett annat sätt än vid
beslut om att avslå en ansökan eller
att meddela ett förbud, vilket enligt
propositionen talar för att
återkallelsebeslut bör vara möjliga att
överklaga till allmän
förvaltningsdomstol.
Europakonventionens artikel 6 ställer
krav på att det i en del liknande fall
skall finnas möjlighet till
domstolsprövning. Av hänsyn till
rättssäkerheten bör också avgiftsbeslut
kunna överklagas.

Ett regeringsbeslut bör enligt
propositionen kunna överklagas bara om
det avser återkallelse av ett tillstånd
att tillverka krigsmateriel eller
återkallelse av ett tillstånd att
tillhandahålla krigsmateriel.
Överprövningen görs då av
Regeringsrätten enligt lagen (1988:205)
om rättsprövning av vissa
förvaltningsbeslut.

Beslut att avslå en framställning om
att få ta del av en handling hos den
nya inspektionen får överklagas till
kammarrätten enligt de allmänna regler
om detta som finns i sekretesslagen.

Några remissinstanser har lämnat
synpunkter på det föreslagna
regelverket för överprövning.
Domstolsverket utesluter inte att
Europakonventionens krav på tillgång
till domstolsprövning gäller också vid
beslut om att avslå en ansökan eller
att meddela ett förbud. Länsrätten i
Stockholms län är kritisk till att
tillämpningen av regler om överlämnande
av ärenden till regeringen blir
avgörande för vilka ärenden som skall
prövas på myndighetsnivå och därmed för
möjligheten att överklaga ett
återkallelsebeslut. Länsrätten
ifrågasätter också om inte beslut att
förbjuda att en anbud lämnas eller att
ett avtal ingås bör kunna överklagas på
samma sätt som återkallelsebeslut.
Näringslivsrepresentanterna bland
remissinstanserna anser att det bör
finnas en möjlighet till överprövning
av beslut att avslå en ansökan om
exporttillstånd för dual use-produkter.
Lagrådet har framfört att det råder en
viss oklarhet om räckvidden av
Europakonventionens krav på tillgång
till domstolsprövning och att det kan
bli nödvändigt att i framtiden se över
reglerna om överprövning.

Motionen

I motion 1995/96:U12 yrkande 9 (mp)
hemställs att beslut på myndighetsnivå
om att återkalla ett tillstånd eller
att bestämma en årlig avgift får
överklagas hos regeringen i stället för
hos en allmän förvaltningsdomstol.

Utskottets bedömning

Utskottet har ingen avvikande mening i
förhållande till propositionens förslag
när det gäller möjligheterna till
omprövning av myndighetens beslut. En
ledande princip i förslaget är att
enskilda intressen inte skall vägas in
i prövningen. Sådana intressen bör
enligt propositionen inte heller göras
gällande genom en möjlighet att
överklaga myndighetens beslut till en
högre instans.

En annan princip som ligger till grund
för överklagningsmöjligheterna är att
endast beslut som gäller återkallande
av tillstånd att tillverka eller att
tillhandahålla krigsmateriel (beslut på
regeringsnivå) eller återkallande av
ett tillstånd, dock inte avtal som
redan ingåtts, samt beslut att bestämma
en årlig avgift (beslut på
myndighetsnivå) får överklagas. I dessa
fall är det främst trygghetsaspekter
och rättssäkerhetsaspekter som gör sig
gällande.

Utskottet ansluter sig till
bedömningarna och förslagen i
propositionen i denna del. Motion U12
yrkande 9 (mp) avstyrks.

Utskottet noterar att Lagrådet framfört
farhågor när det gäller hur långt
Europakonventionens krav på tillgång
till domstolsprövning sträcker sig i
fall av överprövning av myndighetens
beslut. Enligt utskottets mening finns
det, som utskottet framhållit i det
föregående, skäl att noga följa vad som
händer på detta område, då myndigheten
etablerats, och vid behov ompröva
regelsystemet för överprövning.

Det rådgivande organet

Propositionen

I linje med vad som gäller för andra
myndigheter med tillståndsprövning och
tillsyn som huvuduppgifter bör enligt
propositionen den nya myndigheten
organiseras enligt en
enrådighetsmodell, vilket innebär att
myndighetschefen i princip ensam skall
ha beslutsansvaret.

Den nuvarande rådgivande nämnden för
krigsmaterielfrågor bör enligt
propositionen ombildas till ett råd för
samråd i exportkontrollfrågor. Rådet
bör ha ett vidare verksamhetsområde än
rådgivande nämnden, innefattande även
frågor om kontroll av andra strategiskt
känsliga produkter än krigsmateriel.

Arbetet i rådet skall sikta inte bara
på samråd utan skall också tillföra
myndigheten sakkunskap och kontinuerlig
inblick i relevanta utrikes-, säkerhets-
och försvarspolitiska frågor. Rådet bör
däremot inte ha till uppgift att bistå
myndigheten i teknisk-vetenskapliga
frågor. Regeringen bör utse rådets
ledamöter efter förslag från de partier
som är företrädda i utrikesnämnden.

Motionen

I motion 1995/96:U12 yrkande 5 (mp)
hemställs att rådet bör få ta del av
underlagsmaterialet så tidigt som
möjligt och att konsensusprincipen
skall gälla vid rådets
rekommendationer. I samma motion
yrkandena 7 och 8 hemställs att alla
ärenden bör föregås av samråd och att
endast sådana utförselärenden som
tillstyrkts av samtliga partier kan bli
föremål för positiva beslut.

Utskottets bedömning

Utskottet har inga invändningar mot
förslaget att ombilda den rådgivande
nämnden till ett råd för samråd med
myndigheten med delvis nya och
utvidgade uppgifter. Utskottet utgår
från att det arbetssätt som utvecklats
under de cirka tio år som rådgivande
nämnden funnits kommer att fortsätta
och att det faktum att en större krets
av partier kommer att vara med inte
kommer att utgöra något hinder för ett
smidigt arbetssätt.

Utskottet tillstyrker förslaget i
denna del och avstyrker motion U12
yrkandena 5, 7 och 8 (mp).

Stockholm den 30 november 1995

På konstitutionsutskottets vägnar

Birgit Friggebo

I beslutet har deltagit: Birgit
Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s),
Catarina Rönnung (s), Ingvar Johnsson
(s), Widar Andersson (s), Birger Hagård
(m), Tone Tingsgård (s), Birgitta
Hambraeus (c), Björn von Sydow (s),
Jerry Martinger (m), Barbro Hietala
Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Pär-
Axel Sahlberg (s), Peter Eriksson (mp),
Håkan Holmberg (fp), Nils Fredrik
Aurelius (m) och Ola Karlsson (m).

Avvikande mening

1. Avslag på propositionen m.m.

Birger Hagård, Jerry Martinger, Nils
Fredrik Aurelius och Ola Karlsson (alla
m) anser att den del av utskottets
yttrande som börjar med Enligt
utskottet och slutar med
propositionen, avstyrkas bort ha
följande lydelse:

Mot bakgrund av att det inte finns
anledning att prövning enligt två
skilda lagar skall ske av samma
myndighet avvisas regeringens
proposition om en ny myndighet för
kontroll över krigsmateriel och andra
strategiskt känsliga produkter.

När det gäller tillsyn av
krigsmateriel finner utskottet inte
anledning att ändra på den ordning som
nu gäller. Krigsmaterielinspektionen
och den rådgivande nämnden för
krigsmaterielexportfrågor bör
fortsättningsvis finnas kvar med samma
uppgifter som hittills. Någon
förändring av lagen om krigsmateriel är
därför inte motiverad. Utskottet anser
således att propositionen i enlighet
med yrkandena i motionerna U8 yrkandena
1 och 5 och U12 yrkande 1 skall avslås.

2. Lagreglering av riktlinjerna

Birgit Friggebo och Håkan Holmberg
(båda fp) anser att den del av
utskottets yttrande som börjar med
Enligt utskottets mening och slutar
med U12 yrkandena 2 och 4 bort ha
följande lydelse:

Riksdagen har tidigare avvisat krav på
lagreglering av riktlinjerna. Då
dispensgivningen nu överförs från
regeringen till en självständig
myndighet kommer frågan i ett nytt
läge. En myndighet bör styras av en av
Sveriges riksdag antagen lag. Därför
bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna vad i motion U9
yrkande 4 anförts om att regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag
till lagreglering av riktlinjerna för
krigsmaterielexport.

3. Utfärdande av förordningar

Birgit Friggebo och Håkan Holmberg
(båda fp) anser att den del av
utskottets yttrande som börjar med
Utskottet vill också och slutar med
vara uppfyllda bort ha följande
lydelse:

Propositionens förslag, enligt vilket
regeringen får meddela ytterligare
föreskrifter om överlämnande av ärenden
till regeringen, är enligt utskottets
mening inte till fyllest. Enligt
utskottets mening bör regeringen, för
att praxisbildningen skall tillgodoses,
kunna utfärda förordningar om länder
och visst vapenslag även under andra
förhållanden än under krislägen och
tillspetsade situationer. Motionerna U7
yrkande 2 (s) och U9 yrkande 5 (fp) bör
således tillstyrkas.

4. Prövning av dual use-produkter

Birger Hagård, Jerry Martinger, Nils
Fredrik Aurelius och Ola Karlsson (alla
m) anser att den del av utskottets
yttrande som börjar med Utskottet
anser och slutar med därför
avstyrkas bort ha följande lydelse:

Kontrollen av krigsmateriel respektive
strategiska produkter (s.k. dual use-
produkter) regleras av två skilda lagar
och bygger på två fundamentalt skilda
synsätt. Utförsel av krigsmateriel är i
princip förbjuden. Dual use-produkter
omfattas däremot i princip av frihandel
och av EU:s fria rörlighet för varor.
Det finns därför ingen anledning att
prövning enligt de två skilda lagarna
skall ske av samma myndighet. Tvärtom
ligger det ett värde i att dual use-
produkter hanteras i en ordning skild
från krigsmateriel. Regeringens
proposition om en ny myndighet för
kontroll över krigsmateriel och andra
strategiskt känsliga produkter avvisas
därför. Tillståndsprövningen för dual
use-produkter bör, som föreslagits i
betänkandet (SOU 1993:56), delegeras
från regeringen till Kommerskollegium,
vars beslut bör kunna överklagas till
regeringen. Motion U8 yrkandena 2 och 3
bör således tillstyrkas.

Särskilt yttrande

Handläggningen av ärendet

Birger Hagård, Jerry Martinger, Nils
Fredrik Aurelius och Ola Karlsson (alla
m) anför:

Handläggningen av detta yttrande till
utrikesutskottet lämnar en del övrigt
att önska. Den mycket korta tid som
utskottet haft till förfogande för
behandlingen av ärendet har enligt vår
mening gått ut över noggrannheten i
bedömningar och överväganden.

Försvarsutskottets yttrande
1995/96:FöU1y

Ny myndighet för kontroll över
krigsmateriel och andra

strategiskt känsliga produkter

Till utrikesutskottet

Utrikesutskottet har berett
försvarsutskottet tillfälle att yttra
sig över proposition 1995/96:31 om ny
myndighet för kontroll över
krigsmateriel och andra strategiskt
känsliga produkter, jämte motioner,
såvitt gäller försvarsutskottets
beredningsområde.

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen att
en ny myndighet, Inspektionen för
strategiska produkter, inrättas för att
pröva flertalet ärenden om kontroll
över krigsmateriel och andra
strategiskt känsliga produkter som
regeringen eller ett statsråd i dag
prövar. I anslutning härtill föreslås
ändringar i lagen (1991/92:1300) om
krigsmateriel och lagen (1991:341) om
strategiska produkter.

Regeringen förutsätts också i
fortsättningen pröva ärenden som har
principiell betydelse eller annars är
av särskild vikt. Det skall inte längre
förekomma att ett statsråd själv avgör
tillståndsärenden om exportkontroll.

Utrikes-, säkerhets- och
försvarspolitiska överväganden skall,
liksom hittills, fälla utslaget vid
ärendenas prövning. Bestämmelser som
skall säkerställa detta förs in i
lagstiftningen.

Den nya Inspektionen för strategiska
produkter föreslås få i uppgift att
pröva frågor om tillstånd, förbud och
undantag i särskilda fall enligt lagen
om krigsmateriel. Den föreslås vidare
få motsvarande uppgift gällande s.k.
dual use-produkter i enlighet med lagen
om strategiska produkter. Regeringen
kan dock för det senare fallet bestämma
att någon annan myndighet i visst fall
eller i viss fråga skall ha ansvaret
för beredning och beslut.

Regeringen anför att en myndighet får
lämna över ett ärende till regeringen
för prövning, om ärendet har
principiell betydelse eller annars är
av särskild vikt. Regeringen får
besluta om ytterligare regler om
överlämnande av ärenden till
regeringen.

Regeringen föreslår vidare att den
rådgivande nämnd för krigsmate-
rielexportfrågor som finns i dag
ombildas till ett råd för samråd i
exportkontrollfrågor hos den nya
myndigheten. Rådet avses därvid få ett
vidare verksamhetsområde och en bredare
sammansättning än den nuvarande
nämnden.

För att täcka kostnaderna för den nya
myndigheten skall en årlig avgift
betalas av den som har tillstånd att
tillverka krigsmateriel eller
tillverkar dual use-produkter av det
slag som myndighetens tillsyn kommer
att omfatta. En förutsättning för
avgiftsskyldighet är dock att det
fakturerade värdet av tillverkarens
sålda produkter överstiger 2,5 miljoner
kronor. Myndigheten föreslås bestämma
avgiften efter ett för alla
avgiftsskyldiga lika förhållande till
det fakturerade värdet.

Regeringens förslag, som sägs innebära
att prövningen inte i sak förändras,
syftar till att

· delegera sådana ärenden från
regeringen till myndighetsnivå som inte
kräver ett ställningstagande från
regeringen,
·
· utveckla det samråd som
Rådgivande nämnden för
krigsmaterielexportfrågor är ett forum
för i dag.
·
Reformen föreslås träda i kraft den 1
februari 1996.

Försvarsutskottet

Utskottets överväganden

Utskottet behandlar i det följande
endast försvarspolitiska aspekter på
propositionen och avstår från att ge
synpunkter på de avgivna motionerna.

Utskottet har vid ett flertal
tillfällen framhållit att svensk
försvarsindu-stris förmåga att leverera
högteknologiska produkter till det
svenska försvaret har ett stort
säkerhetspolitiskt värde. Utskottet har
vidare framhållit att internationell
försvarsindustriell samverkan kan bidra
till att upprätthålla denna kompetens.
Det är därmed ett försvarspolitiskt
intresse att formerna för att pröva
exporttillstånd m.m. i enlighet med
krigsmateriellagen fungerar effektivt.

Utskottet uppfattar att
regeringsförslaget är en administrativ
reform för att förenkla och
effektivisera behandlingen av
tillståndsärenden som rör tillverkning
och export av krigsmateriel samt export
av strategiskt känsliga produkter vid
sidan om krigsmateriel.

Från försvarspolitiska utgångspunkter
har utskottet ingen erinran mot
regeringens förslag.

Stockholm den 23 november 1995

På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

I beslutet har deltagit: Arne Andersson
(m), Britt Bohlin (s), Iréne Vestlund
(s), Christer Skoog (s), Sven Lundberg
(s), Henrik Landerholm (m), Karin
Wegestål (s), Anders Svärd (c), Ola
Rask (s), My Persson (m), Lennart
Rohdin (fp), Birgitta Gidblom (s), Jan
Jennehag (v), Håkan Juholt (s), Olle
Lindström (m), Annika Nordgren (mp) och
Åke Carnerö (kds).

Avvikande mening

Annika Nordgren (mp) anser att
utskottets yttrande bort ha följande
lydelse:

Miljöpartiet de gröna anser att den
svenska vapenexporten bidrar till att
våld och krig uppfattas som ett
naturligt sätt att lösa konflikter. Vår
utgångspunkt är därför, så länge
Sverige exporterar krigsmateriel, att
krigsmaterielärenden är politiska
ärenden som det ankommer på regeringen
att avgöra.

Enligt propositionen skall regeringen
fortsättningsvis pröva de ärenden som
är viktiga för utvecklingen eller som
är svårbedömda. Övriga ärenden skall
således delegeras till den nya
myndigheten. Det gäller bl.a. ett stort
antal krigsmaterielärenden där
regeringens riktlinjer för
krigsmaterielexport och annan
utlandssamverkan ger ledning vid
prövningen. Således kommer den nya
myndigheten att pröva huvuddelen av
regeringens nuvarande ärenden om
tillstånd till tillverkning, utförsel i
större omfattning, utförsel till
känsliga destinationer eller annan
utlandssamverkan än utförsel enligt
lagen om krigsmateriel.

Miljöpartiet yrkar i sin motion U12
(mp) i första hand avslag på
propositionen och i andra hand
förändringar som tillgodoser politiskt
ansvar över krigsmaterielexporten.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 1

Yttranden från andra utskott 3

Utskottet 3

Inledning 3

Propositionens huvudsakliga innehåll4

En ny myndighet för prövning av
förvaltningsärenden om kontroll över
krigsmateriel och andra strategiskt
känsliga produkter 5

Ärendefördelning mellan myndigheter
och regeringen 10

Ombildning av Rådgivande nämnden för
krigsmaterielexportfrågor 13

Finansiering av den nya myndighetens
verksamhet 15

Överprövning av beslut 16

Genomförande 18

Anslagsfrågor 18

Övriga frågor 18

Utskottets överväganden 18

Hemställan 19

Reservationer 21

1. Avslag på propositionen m.m. (mom.
1, 2, 8, 13, 16 och 18) 21

2. Avslag på propositionen (mom. 1)23

3. Namnet på den nya myndigheten
(mom. 3) 24

4. Lagreglering av riktlinjerna (mom.
6) 24

5. Förordningar om vissa länder (mom.
7) 25

6. Prövning hos den nya myndigheten
(mom. 11) 25

7. Det politiska ansvaret för
prövningen (mom. 12) 26

8. Samrådsorganets roll (mom. 14) 26

9. Reglering av nämndens arbetsformer
(mom. 15) 27

10. Överprövning av beslut (mom. 17)27

Propositionens lagtext 29

Av utskottet framlagt lagförslag 44

Konstitutionsutskottets yttrande
1995/96:KU4y 45

Försvarsutskottets yttrande
1995/96:FöU1y 58