I detta betänkande behandlas Nordiska
rådets svenska delegations berättelse
(redog. 1995/96:NR1) angående
verksamheten efter den 44:e sessionen i
mars 1994 och till och med den 47:e
sessionen i november 1995. Fyra motioner
har väckts med anledning av berättelsen.
I betänkandet behandlas även ett antal
motioner som väckts under allmänna
motionstiden 1994/95.
Utskottet konstaterar i betänkandet att
Nordiska rådet genomgått stora
förändringar under den tid som
berättelsen avser. Vidare framhåller
utskottet att Sveriges och Finlands
medlemskap i EU innebär att nya
möjligheter öppnas för nordiskt
samarbete inom en europeisk ram.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger
berättelsen till handlingarna. Samtliga
motioner anses besvarade eller avstyrks.
Berättelsen
I Nordiska rådets svenska delegations
berättelse redogörs för verksamheten
efter Nordiska rådets 44:e session i
mars 1994 och till och med den 47:e
sessionen i november 1995.
Motionerna
Motioner väckta under allmänna
motionstiden 1994/95
1994/95:K507 av Birger Schlaug m.fl.
(mp) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stödja samernas ansökan
om medlemskap i Nordiska rådet,
1994/95:K508 av Ulf Björklund och Rolf
Åbjörnsson (kds) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige i Nordiska rådet
bör verka för att samerna i de nordiska
länderna erkänns som ursprungsbefolkning
och därtill ges eget fullt medlemskap i
rådet,
1994/95:K509 av Pär-Axel Sahlberg m.fl.
(s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skapa plats för samerna
vid Nordiska rådets bord,
1994/95:U502 av Marianne Samuelsson
m.fl. (mp) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att Sverige bör
vägra efterfölja eventuella hot om att
avskaffa den nordiska passfriheten,
1994/95:U503 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om det framtida nordiska
samarbetet,
1994/95:U701 av Eva Flyborg och Erling
Bager (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att flytta
Nordiska rådets presidiesekretariat i
Stockholm och Nordiska ministerrådets
sekretariat i Köpenhamn till Göteborg.
1994/95:U702 av Elver Jonsson (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att verka för rationella
lösningar som innebär att nordiskt
samarbete förstärks,
2. att riksdagen - innan Nordiska
rådets nya konstitution är beslutad -
avslår regeringens propåer om kraftiga
nedskärningar i Nordiska rådets budget,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att verka för ett starkt
samarbete mellan Nordens länder, EU:s
parlamentariker m.fl. genom att ordna
formella och informella "mötesplatser"
såsom t.ex. gemensamma sammankomster i
samband med Nordiska rådets årliga möte.
1994/95:U704 av Per-Ola Eriksson och
Lars Leijonborg (c, fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utformningen och
tillämpningen av det regelverk som
påverkar nordiska medborgares
rättigheter vid EU:s yttre gränser,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om stående instruktioner
beträffande det nordiska samarbetets
betydelse vid utformandet av svenska
positioner i EU-samarbetet,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om nordisk samordning och
arbetsfördelning vid beslut om
rationalisering av den statliga
verksamheten,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om nordiskt samarbete för att
trygga miljön i Nordens närområde.
Motioner väckta med anledning av
Redogörelse till riksdagen 1995/96:NR1
1995/96:U39 av Göran Lennmarker m.fl.
(m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om nominering av ledamöter i
Europaparlamentet till Nordiska rådet,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om riksdagsutskottens roll i det
nordiska samarbetet,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om samarbete med parlamentariker
från Estland, Lettland och Litauen,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen i
övrigt anförts om fortsatt reformering
av Nordiska rådet.
1995/96:U40 av Bodil Francke Ohlsson
(mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Nordiska rådet i
upprättandet av en plan för ett
miljövänligt energisystem prioriterar
lokala förnyelsebara energikällor
framför byggandet av ett naturgasnät
mellan Norge, Sverige och Finland med
eventuell utsträckning till de baltiska
länderna.
1995/96:U41 av Marianne Samuelsson och
Barbro Johansson (mp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär
att den nordiske samarbetsministern ges
i uppdrag att i samråd med motsvarande
ministrar i övriga nordiska länder
utreda frågan om direktval till Nordiska
rådet,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att samarbetet mellan de
officiella och frivilliga organen för
nordiskt samarbete bör intensifieras och
formaliseras för att förstärka den
folkliga förankringen av nordiska
frågor,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Schengensamarbetet bör
bli föremål för en grundlig debatt och
konsekvensanalys i Nordiska rådet och de
utskott som berörs av frågan.
1995/96:U42 av Elver Jonsson och Anne
Wibble (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen, för att
förbättra uppföljningen av Nordiska
rådets beslut, tar ett tydligare ansvar
för den nationella uppföljningen av
dessa,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen, i samband med
kammarens behandling av Nordiska rådets
svenska delegations berättelse, redogör
för av regeringen vidtagna åtgärder med
anledning av de i berättelsen redovisade
rekommendationerna och
framställningarna.
Berättelsen
Av Nordiska rådets svenska delegations
berättelse framgår bl.a. följande:
Under den period berättelsen omfattar
har Nordiska rådet fattat beslut om den
mest omfattande omorganisationen i sin
historia. Mot bakgrund av den nya
situation som inträtt sedan, förutom
Danmark, även Finland (inklusive Åland)
och Sverige blivit medlemmar i EU, medan
övriga nordiska länder respektive
självstyrande områden är anknutna genom
EES-avtalet eller i annan form, har
rådet fattat beslut som innebär
precisering av det nordiska samarbetet
och konkretisering av innehållet. I
berättelsen framhålls att effektivt
resursutnyttjande och stärkande av den
nordiska dimensionen i europeiskt och
annat internationellt samarbete har
varit viktiga riktlinjer för reform
arbetet.
Rådet har antagit betydelsefulla
ändringar av sin arbetsordning vilka
bl.a. innebär att det skall hållas
endast en årlig session och därutöver
temakonferenser m.m. som komplement för
frågor av särskild politisk vikt. Den
mest omfattande förändringen - och den
som för det löpande arbetet framöver får
de största konsekvenserna - är en ny
utskottsindelning. Förändringen innebär
att tre utskott för de tre geografiska
huvudområdena/pelarna inrättas: ett
Nordenutskott, ett närområdesutskott och
ett Europautskott.
I berättelsen anförs att den nya
utskottsindelningen innebär både en
koncentration till politiskt viktiga
områden och en breddning av rådets
verksamhet till närområdet och Europa.
Samarbetet inom Norden bygger på och
utvecklar den värdegemenskap som finns
mellan alla nordiska folk och får sitt
främsta uttryck i kulturell och språklig
gemenskap och en likartad syn på
demokrati, miljö och grundläggande
sociala rättigheter. Närområdesutskottet
skall behandla frågor om
Östersjöregionen och Arktis, inklusive
Barentsområdet. Ett utbyggt samarbete
med de baltiska staterna och nordvästra
Ryssland är ett viktigt bidrag till
stabilitet och demokrati i regionen.
Europautskottet skall behandla frågor av
betydelse i första hand för arbetet inom
EU/EES, där de nordiska länderna har en
värdegemenskap och sammanfallande
intressen. Det nordiska samarbetet skall
utgöra en plattform för initiativ i
frågor där länderna önskar påverka den
europeiska dagordningen.
I berättelsen framhålls att, som en
fortsättning på den utveckling som
pågått under flera år, partigruppernas
roll i berednings- och beslutsprocessen
kommer att förstärkas. Partigrupperna
nominerar enligt de nya reglerna
kandidater till samtliga val som görs av
plenarförsamlingen. Presidiets ställning
som rådets ledningsorgan stärks.
Sammanfattningsvis präglas, enligt
berättelsen, de beslutade reformerna av
rådets organisation och arbetssätt av en
strävan till smidigare beredning,
rationalisering och koncentration kring
politiskt väsentliga frågor.
Förändringarna gäller från den 1 januari
1996. Den nya situationen i och kring
Norden innebär nya utmaningar, och
Nordiska rådets medlemmar kan förutses
använda sig av de nya arbetsformerna för
att möta dessa.
En av juridiska utskottets mest
omfattande arbetsuppgifter under
perioden har varit
jämställdhetsfrågorna, främst arbetet
med ministerrådets program för
jämställdhetssamarbetet i Norden
1995-2000 och deltagandet i Nordiskt
Forum 1994 i Åbo. Av berättelsen framgår
också att utskottet har prioriterat
frågor om EU.
Kulturutskottets dagordning har under
hela verksamhetsperioden dominerats av
frågan om det framtida nordiska
kultursamarbetet. I berättelsen
framhålls avtalet om ömsesidigt
tillträde till högre utbildning i
Norden. Avtalet har, enligt berättelsen,
aktivt understötts av kulturutskottet
och vuxit fram i nära kontakt och
konstruktiv samverkan mellan råd och
ministerråd.
Under året har socialutskottet
behandlat frågor bl.a. i samband med
migrationen runt Östersjön. Utskottet
har understrukit att migrations-,
flykting- och biståndsfrågor bör
betraktas utifrån ett helhetsperspektiv
och engagerat sig för en nordisk
samordning av migrations- och
invandrarfrågor.
De viktigaste arbetsuppgifterna inom
ekonomiska utskottets område har varit
sysselsättningsfrågor, EU-frågor,
energifrågor och förhållandet till de
baltiska och centraleuropeiska länderna.
Av berättelsen framgår att utskottet
tillsammans med miljöutskottet anordnat
en gemensam konferens om energi och
miljö med deltagare från Baltikum och
Ryssland.
Miljöutskottet har under det gångna
eret fäst stor vikt vid begreppet
sektorsintegrering, dvs. integrering av
miljöarbetet i de olika
samhällssektorerna. Utskottet har ägnat
fortsatt uppmärksamhet åt samarbetet om
Östersjöns rening, särskilt behovet av
nordisk och nationell finansiering i
samverkan med internationella
finansieringsinstitut.
De utökade befogenheterna för Nordiska
rådet att inom ramen för budgeten göra
omfördelningar har varit ett viktigt
inslag i budgetutskottets arbete.
Utskottet, som har det överordnade
ansvaret för behandlingen av
ministerrådets budgetförslag, har
arbetat mycket med budgetproceduren och
med koordineringen av partigruppernas
och fackutskottens synpunkter.
Nordiska rådets svenska delegations
kansli har under verksamhetsperioden
förts till riksdagens internationella
kansli och har samtidigt upphört som
egen myndighet. Detta har enligt
berättelsen skett bl.a. för att markera
bandet mellan nordiska, europeiska och
övriga internationella frågor.
Berättelsen omfattar redogörelser från
45:e, 46:e och 47:e sessionerna samt
från den 5:e extrasessionen. Vidare
anges de rekommendationer, yttranden och
interna beslut som antagits av
utskotten. Därjämte redovisas Nordiska
rådets litteraturpris och musikpris samt
dess natur- och miljöpris.
Utskottet
Nordiska rådets organisation och
verksamhet
Motionerna
I motion U702 (fp) från allmänna
motionstiden framhålls den erfarenhet av
mellanfolkligt samarbete som finns i
Norden. Norden har bl.a. spelat en roll
i det globala fredsarbetet. Genom att
Finland och Sverige nu är EU-medlemmar
har en ny situation uppstått, som enligt
motionären gör det naturligt att även EU-
frågor förs upp på Nordiska rådets
dagordning. Det är bl.a. mot denna
bakgrund som behov finns för en
reformering av det nordiska samarbetet.
Sverige bör verka för rationella
lösningar som innebär att nordiskt
samarbete förstärks (yrkande 1). Innan
Nordiska rådets nya konstitution är
beslutad bör riksdagen avslå regeringens
propåer om kraftiga nedskärningar i
Nordiska rådets budget (yrkande 2).
I följdmotionen U39 (m) föreslås att
parlamentariker från de baltiska
staterna regelbundet bör inbjudas dels
till Nordiska rådets session, dels till
relevanta utskottsmöten för att stärka
samarbetet mellan Norden och de baltiska
staterna. Vid behov kan en del av den
årliga sessionen av Nordiska rådet ägnas
åt en särskild baltisk samarbetssession.
De baltiska parlamentarikerna skall vara
välkomna att delta under hela mötet
(yrkande 3).
I samma motion, U39 (m), finns
ytterligare förslag om fortsatt
reformering av Nordiska rådet. Bland
annat framförs att rådsstyrelsen skall
bestå av proportionellt valda
företrädare från partigrupperna.
Rådsstyrelsen skall hantera den
gemensamma administrationen och
ekonomin. Den skall också bära ansvaret
för de organ som är direkt underställda
Nordiska rådet. Ärenden för rådets
behandling initieras enligt följande:
- genom regeringarna
- genom utskotten i de nordiska
parlamenten
- genom partigrupperna.
Motionärerna yrkar att vad som anförts
om fortsatt reformering av Nordiska
rådet ges regeringen till känna (yrkande
4).
I motion U702 (fp) begärs ett
tillkännagivande om att ett starkt
samarbete mellan Nordens länder, EU:s
parlamentariker m.fl. kan ordnas genom
formella och informella mötesplatser ,
såsom t.ex. gemensamma sammankomster i
samband med Nordiska rådets årliga möte
(yrkande 3).
I motion 701 (fp) föreslås att Nordiska
rådets presidiesekretariat i Stockholm
och Nordiska ministerrådets sekretariat
i Köpenhamn flyttas till Göteborg. I
motionen framhålls att Göteborg med sina
goda kommunikationer, sitt centrala läge
och sitt värdskap för ett par nordiska
institutioner borde utgöra en naturlig
knutpunkt för ett ökat nordiskt
samarbete.
Utskottets överväganden
Den period redogörelsen omfattar har
varit händelserik. Sverige och Finland
har blivit medlemmar i Europeiska
unionen medan Norge har valt att stå
utanför. I det reformarbete som har
drivits inom Nordiska rådet har
effektivt resursutnyttjande och
stärkande av den nordiska dimensionen i
europeiskt och annat internationellt
samarbete varit viktiga riktlinjer.
Utskottet konstaterar att Nordiska rådet
har fattat beslut om stora förändringar
under den period som berättelsen
omfattar. Tre områden kan sägas utgöra
hörnstenar för det framtida samarbetet
inom Nordiska rådet och Nordiska
ministerrådet:
- Samarbete inom Norden. Samarbete som
bygger på den värdegemenskap som finns
mellan de nordiska folken och som får
sitt främsta uttryck i kulturell och
språklig gemenskap och en likartad syn
på demokrati och grundläggande
rättigheter. Hit hör också samverkan
kring samhällsuppgifter där samnordiska
lösningar ger fördelar och ett mervärde
framför andra arrangemang, nationella
eller på en bredare internationell bas.
- Norden och Europa/EU/EES. Konsultation
och samverkan i frågor av betydelse för
arbetet inom EU/EES, där de nordiska
länderna har en värdegemenskap och
sammanfallande intressen.
- Norden och dess närområden; samverkan
i internationella fora. Samverkan till
förmån för utvecklingen i Nordens
närområden - Arktis, Östersjöregionen
och Barentsområdet - som bidrag till
stabilitet och demokrati och till en
utveckling i harmoni med miljöhänsyn.
Nordiska rådets nya utskottsindelning
svarar mot dessa tre områden. De nya
utskotten är sålunda ett Nordenutskott,
ett närområdesutskott samt ett
Europautskott.
Vidare innebär omorganisationen att
partigruppernas roll i berednings- och
beslutsprocessen kommer att förstärkas.
Enligt de nya reglerna nominerar
partigrupperna kandidater till samtliga
val som görs av plenarförsamlingen.
Ett av de tre utskotten kommer alltså
att ägna sig åt Europafrågor. Den nya
organisationen innebär sammantaget att
det nordiska samarbetet förstärks på
viktiga områden.
Nordiska rådets nya konstitution är
beslutad och genomförd sedan den 1
januari 1996. Erfarenheterna av den nya
organisationen bör avvaktas innan nya
förändringar görs. Vidare noterar
utskottet att de nordiska
samordningsministrarna har kommit
överens om en nedskärning av Nordiska
rådets budget med tjugo miljoner kronor
för 1997.
Med hänvisning till det anförda anses
motion U702 (fp) yrkande 1 besvarat.
Också motion U39 (m) yrkande 4 anses
därmed besvarat.
Utskottet avstyrker motion U702 (fp)
yrkande 2.
Utskottet ser positivt på vikten av
samarbete mellan de nordiska länderna
och övriga Europa, inte minst med de
baltiska länderna. Att det nordiska
samarbetet även i fortsättningen kommer
att bereda viktiga mötesplatser för
nordiska politiker och andra torde vara
klart. Ett av de tre nya utskotten är
ett närområdesutskott. Detta utskott
skall bl.a. ägna sig åt
Östersjöregionen. Detta är ett av många
bevis på hur högt samarbetet med de
baltiska staterna värderas. Företrädare
för närområdesutskottet deltog i det
baltisk-nordiska samarbetsmötet i
Vilnius i mitten av april 1996. Hur
Nordiska rådet utformar sina sessioner
och andra sammankomster ankommer dock i
första hand på Nordiska rådet självt att
avgöra.
Därmed anses motion U702 (fp) yrkande 3
besvarat. Även motion U39 (m) yrkande 3
anses därmed besvarat.
Utskottet har tidigare behandlat
yrkanden med samma innebörd som i motion
U701 (fp). I det av riksdagen godkända
betänkandet 1993/94:UU6 avstyrktes
yrkandena med hänvisning till att
Göteborg ej varit aktuellt i de
diskussioner om en eventuell
omlokalisering som då fördes på nordisk
nivå samt att något beslut i frågan inte
borde fattas av de nationella
parlamenten i enskildhet. Beslut har nu
fattats om att Nordiska rådets
presidiesekretariat skall flytta från
Stockholm till Köpenhamn under andra
halvåret 1996.
Mot bakgrund av det anförda avstyrks
motion U701 (fp).
Vissa frågor rörande förhållandet mellan
de nationella parlamenten och
regeringarna å ena sidan och Nordiska
rådet å den andra
Motionerna
I motion U39 (m) framhålls att Nordiska
rådet skall främja ett kontinuerligt
samarbete mellan de nationella
parlamenten. Det kan enligt motionärerna
ske genom att de traditionella utskotten
i de olika nordiska parlamenten
samarbetar med varandra.
Ordförandelandets utskott utövar ett
aktivt ledarskap och ansvarar för den
politiska agendan. Initiativen tas i de
nationella utskotten och frågorna bereds
av dessa gemensamt. Förslag lämnas till
rådets styrelse för beslut i Nordiska
rådet. Vidare menar motionärerna att
ordförandelandets utskottskansli skall
ha det administrativa ansvaret för
samarbetet inom sitt område under ett
år. Vad som anförts om
riksdagsutskottens roll i det nordiska
samarbetet bör enligt motionärerna ges
regeringen till känna (yrkande 2).
I motion U42 (fp) framhålls att det på
verkställighetsplanet ibland förekommer
ett dubbelarbete t.ex. genom bristfällig
koordinering av nordiska och nationella
insatser i Nordens närområden. För att
förbättra uppföljningen av Nordiska
rådets beslut bör regeringen, enligt
motionärerna, ta ett tydligare ansvar
för den nationella uppföljningen av
dessa beslut (yrkande 1).
Vidare föreslås att regeringen, i
samband med kammarens behandling av
Nordiska rådets svenska delegations
berättelse, redogör för av regeringen
vidtagna åtgärder med anledning av de i
berättelsen redovisade
rekommendationerna och framställningarna
(yrkande 2).
I motion U39 (m) föreslås att kretsen av
valbara till Nordiska rådet utökas med
de folkvalda EU-parlamentarikerna
(yrkande 1).
Den nordiska samordningsministern bör
enligt motion U41 (mp) ges i uppdrag att
i samråd med motsvarande ministrar i
övriga nordiska länder utreda frågan om
direktval till Nordiska rådet. Enligt
motionärerna skulle de nordiska frågorna
upplevas som än mer angelägna och det
nordiska samarbetet skulle kunna öka om
direktval infördes (yrkande 1).
Utskottets överväganden
Utskottet ser positivt på att de
nationella parlamenten kan engageras mer
i det nordiska samarbetet. Utskotten kan
därvid spela en viktig roll. Som
redovisats har dock Nordiska rådet just
genomgått stora organisatoriska
förändringar och utskottet vill därför
inte ta initiativ till ytterligare
förändringar i detta skede.
Utskottet anser därmed motion U39 (m)
yrkande 2 besvarat.
De insatser - nationella och nordiska -
som görs i Nordens närområden bör
naturligtvis organiseras på ett
effektivt sätt. Utskottet förutsätter
att regeringen i sitt arbete
eftersträvar detta.
Därmed anses motion U42 (fp) yrkande 1
besvarat.
Utskottet utgår från att regeringen
beaktar Nordiska rådets antagna
rekommendationer m.m. och att den
informerar riksdagen om vidtagna
åtgärder. Det ankommer dock inte på
utskottet att i detalj reglera
regeringens deltagande i samband med
kammarens behandling av Nordiska rådets
svenska delegations berättelse.
Mot bakgrund av det anförda anses
motion U42 (fp) yrkande 2 besvarat.
Utskottet vill erinra om att Nordiska
rådet höll en Europakonferens i mars
1996. Flera nordiska
Europaparlamentariker deltog vilket
visar att det nordiska och det
europeiska samarbetet har nära
beröringspunkter. Organisatoriska
förutsättningar för samarbete mellan
Nordiska rådet och
Europaparlamentarikerna finns sålunda
redan. Vidare vill utskottet framhålla
att efter förändringarna av Nordiska
rådets organisation har rådet nu tre
utskott. Ett av dessa är ett
Europautskott. Den nya organisationen,
som i sig försäkrar att Europafrågor
kommer att behandlas, måste få tid att
verka innan det kan bli aktuellt med
några ändringar. Detta gäller även om
ändringarna har det vällovliga syftet
att markera Nordens plats i Europa.
Med hänvisning till det anförda anses
motion U39 (m) yrkande 1 besvarat.
År 1989 avvisade Nordiska rådets
plenarförsamling ett förslag om
direktval till rådet. Juridiska
utskottet hänvisade till en alltigenom
negativ inställning hos
remissinstanserna och till att det inte
fanns belägg för att samarbetet inom
rådet skulle förbättras genom direktval.
Juridiska utskottets talesman framhöll
att den direkta anknytningen till
respektive lands parlament var en stor
fördel för samarbetet.
Utskottet vill vidare erinra om att
Nordiska rådet enbart har en rådgivande
funktion. Att införa direktval till en
församling som saknar beslutsrätt är
principiellt tveksamt. Mot bakgrund av
det anförda är inte utskottet berett att
förorda direktval till Nordiska rådet.
Nordiska rådets verksamhet är inte av
det slaget att direktval skulle vara
lämpligt.
Därmed avstyrks motion U41 (mp) yrkande
1.
Nordiskt samarbete inom miljö- och
energiområdet m.m.
Motionerna
I motion U704 (c, fp) anförs exempel på
hur nordiskt samarbete bidragit till
bl.a. en mer kostnadseffektiv offentlig
verksamhet, ett ökat utbud av varor och
tjänster till lägre kostnader samt
stärkt konkurrenskraft för näringslivet.
Möjligheterna till nordisk samordning
och arbetsfördelning bör övervägas vid
all rationalisering av statlig
verksamhet (yrkande 3). Nordiskt
samarbete är också nödvändigt för att
trygga miljön i Nordens närområde.
Beslut bör tas så att Nordiska
investeringsbanken får möjlighet att ge
krediter till miljöinvesteringar i
Baltikum och nordvästra Ryssland. De
nordiska länderna bör samordna sitt
uppträdande i syfte att effektivare
påverka prioriteringarna i de
internationella finansinstituten, som
EBRD och Världsbanken (yrkande 4).
Samarbetet mellan de officiella och
frivilliga organen för nordiskt
samarbete tas upp i motion U41 (mp).
Motionärerna erinrar om att ett möte
mellan Nordiska rådets svenska
delegation och frivilliga organisationer
i Sverige anordnades tillsammans med
Föreningen Norden i februari 1996. Mötet
var ett led i förberedelserna för det
andra mötet med Nordens Folkliga
Församling, som hålls i Finland i
september 1996. För att förstärka den
folkliga förankringen av nordiska frågor
bör samarbetet mellan de officiella och
frivilliga organen för nordiskt
samarbete intensifieras och
formaliseras. En starkare formell
anknytning av frivilligorganisationernas
arbete till Nordiska rådet vore en
lämplig åtgärd, som bör utredas. Detta
bör enligt motionärerna ges regeringen
till känna (yrkande 2).
I Nordiska rådets svenska delegations
berättelse redogörs för miljöutskottets
rekommendation angående regionalt
samarbete inom energiområdet. Nordiska
rådet rekommenderar de nordiska
ländernas regeringar att i samråd med de
baltiska staterna och Ryssland upprätta
en plan för etablerandet av ett
regionalt miljövänligt energisystem, i
största möjliga utsträckning baserat på
användande av förnybara energikällor.
Vidare rekommenderas regeringarna att
som ett led i upprättandet av planen
utreda förutsättningarna för ett
naturgassystem, inklusive utbyggnad av
en naturgasledning från Norge via
Sverige till Finland, samt under vilka
förutsättningar de baltiska staterna kan
anslutas till detta system. Motion U40
(mp) behandlar denna rekommendation. I
motionen yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att
Nordiska rådet i upprättandet av en plan
för ett miljövänligt energisystem bör
prioritera lokala förnybara energikällor
framför byggandet av ett naturgasnät
mellan Norge, Sverige och Finland med
eventuell utsträckning till de baltiska
länderna.
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen invändning mot
påpekandet i motion U704 (c, fp) att
möjligheten till nordisk samordning och
arbetsfördelning bör övervägas vid all
rationalisering av statlig verksamhet.
Utskottet förutsätter att regeringen
utnyttjar de möjligheter till en mer
kostnadseffektiv offentlig verksamhet
som kan finnas, inte minst mot bakgrund
av det ännu känsliga budgetläget.
Vidare konstaterar utskottet att
miljösamarbetet, särskilt avseende
Nordens närområden, är ett av de
prioriterade insatsområdena inom ramen
för Nordiska ministerrådets verksamhet.
Av Nordiska rådets svenska delegations
berättelse framgår bl.a. att
miljöutskottet har ägnat fortsatt
uppmärksamhet åt samarbetet om
Östersjöns rening, särskilt behovet av
nordisk och nationell finansiering i
samverkan med internationella
finansieringsinstitut.
Något tillkännagivande är inte påkallat
och med det anförda anser utskottet
motion U704 (c, fp) yrkandena 3 och 4
besvarade.
Utskottet vill erinra om att Nordiska
rådets verksamhet täcker endast en
bråkdel av hela det nordiska samarbetet,
som framför allt äger rum genom en rad
informella kontakter och nätverk. Det
finns ett stort antal organisationer som
på frivillig basis arbetar med nordiska
samarbetsfrågor. Många av dem har nära
inofficiella kontakter med de nordiska
samarbetsorganen. En mycket viktig
organisation är Föreningarna Nordens
förbund (FNF), som spelar en alldeles
särskild roll för att främja samverkan
mellan de nordiska folken och också
fungerar som idéspruta i det nordiska
samarbetet. FNF bjuds in till Nordiska
rådets sessioner och fungerar som en av
rådets remissinstanser. Det finns alltså
nära kontakter mellan Nordiska rådet och
frivilligorganisationerna. Någon
starkare formell knytning är inte
påkallad.
Med hänvisning till det anförda anses
motion U41 (mp) yrkande 2 besvarat.
Miljöutskottet anförde vid Nordiska
rådets 47:e session i Kuopio - den sista
där miljöutskottet var verksamt - att
det både för Norden och Nordens när-
områden vore av stor miljömässig och
ekonomisk betydelse om de samlade
energiresurserna nyttjades mer
effektivt. En politik för
energisamverkan borde baseras på största
möjliga användande av miljövänliga och
förnybara energikällor. Som ett led i
upprättandet av en plan för etablerandet
av ett regionalt miljövänligt
energisystem bör förutsättningarna för
ett naturgassystem utredas, enligt
miljöutskottet.
Utrikesutskottet finner det mindre
lämpligt att ta ställning innan
förutsättningarna för den vidare
utvecklingen på området är utredda
enligt miljöutskottets riktlinjer.
Vidare vill utskottet erinra om de
förestående partiöverläggningarna om den
framtida energipolitiken. Riksdagen kan
förväntas fatta beslut om
energipolitiken under riksmötet 1996/97.
Därmed anses motion U40 (mp) besvarad.
Det nordiska samarbetet och Europeiska
unionen
Motionerna
I motion U704 (c, fp) anförs att Norden
som enhet har en bestående särart och
identitet som har samhällelig och
politisk relevans även för framtiden.
Att EU:s yttre gräns i Norden flyttas
från Öresund till Kölen, den svensk-
norska gränsen, får inte försvaga
Sveriges intresse av ett väl fungerande
nordiskt samarbete. Den fria rörligheten
visavi Norge liksom mot övriga
nordvästra Norden är väsentlig för ett
fortsatt väl fungerande nordiskt
samarbete. Detta bör enligt motionärerna
beaktas såväl vid utformningen som vid
tillämpningen av det regelverk som
påverkar nordiska medborgares
rättigheter vid EU:s yttre gränser
(yrkande 1).
De fördelar som vinns genom EU-
samarbetet får, anförs det vidare i
motion U704 (c, fp), inte leda till att
de rättigheter och möjligheter som
grundas på medborgarskap i en nordisk
stat, och som gäller i hela Norden
oavsett statens medlemskap i EU, tunnas
ut. Hänsynen till hur olika EU-beslut
påverkar det nordiska samarbetet,
inkluderande de delar av Norden som inte
valt EU-medlemskap, måste ständigt
aktualiseras när Sverige tar initiativ
eller ställning till olika beslut inom
EU. Regeringen föreslås ge alla svenska
företrädare i EU-arbetet en stående
instruktion som klargör detta (yrkande
2).
I motion U502 (mp) om Sveriges agerande
i EU begärs att Sverige skall vägra
efterfölja eventuella hot om att
avskaffa den nordiska passfriheten
(yrkande 15).
Innan beslut om medlemskap i
Schengensamarbetet tas, bör enligt
motion U41 (mp) detta samarbete bli
föremål för en grundlig debatt och
konsekvensanalys i Nordiska rådet liksom
i berörda utskott i Sveriges riksdag
(yrkande 3).
I motion U503 (fp) framhålls att
Europasamarbetet inte ersätter Sveriges
deltagande i andra globala eller
nordiska sammanhang, utan tvärtom bör
stärka förutsättningarna för såväl det
nordiska samarbetet som Sveriges
engagemang inom FN. Samtidigt som
samarbetet mellan Danmark, Finland och
Sverige kan stärkas har vi ett ansvar
för att också utveckla kontakterna med
Norge och Island och medverka till att
dessa länders intressen tillvaratas inom
EU (yrkande 9).
Utskottets överväganden
Utskottet delar den överlag positiva syn
på det nordiska samarbetet som
framträder i flera motioner och anser
det angeläget att regeringen även
framdeles verkar för att stärka detta
samarbete. Enligt utskottets uppfattning
innebär Sveriges och Finlands medlemskap
i EU att nya möjligheter öppnas för
nordiskt samarbete inom en europeisk
ram. Som utskottet nyligen påpekade i
betänkandet 1995/96:UU13 EU:s
regeringskonferens har utvecklingen i
Östersjöregionen generellt redan fått
ökad uppmärksamhet med ett starkare
nordiskt bidrag i EU-arbetet. Vid
Nordiska rådets Europakonferens i
Köpenhamn i mars 1996 behandlades de
nordiska intressena inför EU:s
regeringskonferens.
Utskottet vill framhålla att det faktum
att nu tre nordiska länder är medlemmar
i EU innebär att den nordiska
dimensionen och de nordiska
värderingarna kan få större genomslag i
utformningen av EU:s politik. Detta bör
gagna även Norge och Island som valt att
inte vara medlemmar i EU men är knutna
till EU via EES-avtalet.
I ljuset av att det redan är ett
naturligt inslag med nordiskt samråd i
EU-frågor synes inte någon särskild
riksdagens åtgärd påkallad.
Motion U704 (c, fp) yrkande 2 anses
därmed besvarat.
Utskottet har ingen annan uppfattning än
att Europasamarbetet inte ersätter
deltagande i andra internationella
sammanhang. Som anförs i motion U503
(fp) stärker Europasamarbetet
förutsättningarna för såväl det nordiska
samarbetet som Sveriges engagemang inom
FN.
Motion U503 (fp) yrkande 9 anses därmed
besvarat.
Beträffande Sveriges deltagande i
Schengensamarbetet vill utskottet erinra
om att justitieminister Laila Freivalds
lämnade information i riksdagens kammare
i detta ärende den 29 mars 1996. Vid
informationen framkom bl.a. att
Schengenländerna på ett tidigt stadium i
förhandlingarna gjorde klart att de som
utgångspunkt för förhandlingarna
accepterade de nordiska ländernas krav
att kunna behålla den nordiska
passunionen. Den fria rörligheten i
Norden betraktas som ett viktigt bidrag
till ett utvidgat europeiskt samarbete i
gränskontrollfrågor.
Ett viktigt steg på vägen mot fullt
svenskt deltagande i Schengensamarbetet
har tagits i och med att Sverige och
övriga nordiska länder nu går in i
samarbetet som observatörer. Genom en
samverkan mellan de nuvarande tio
medlemsstaterna i Schengensamarbetet och
de fem nordiska länderna uppnås en
väsentlig utvidgning av den fria
rörligheten för enskilda människor i
Europa och detta bidrar till att
förverkliga målsättningen om
medborgarnas Europa.
Utskottet vill framhålla att den
nordiska passfriheten kommer att bestå
inom ramen för Schengensamarbetet. Den
fria rörligheten är viktig för det
nordiska - och europeiska - samarbetet.
Motion U704 (c, fp) yrkande 1 är därmed
besvarat.
Den av justitieministern lämnade
informationen är ett exempel på hur
riksdagen erhåller information om
Schengensamarbetet. Information i och
samråd med EU-nämnden har också ägt rum.
Regeringen har behov av att veta om det
finns stöd i riksdagen för åtgärderna
eftersom det är riksdagen som skall
ratificera Schengenavtalet. Vidare
uppmärksammades frågan vid Nordiska
rådets Europakonferens i Köpenhamn i
mars 1996.
Med hänvisning till det anförda anses
motion U41 (mp) yrkande 3 besvarat.
Utskottet vill betona att såväl det
nordiska som det europeiska samarbetet
grundas på frivillighet. Europeiska
unionen handlar om en gemensam strävan
att göra livet bättre för de enskilda
medborgarna. Schengensamarbetet är
kopplat till den grundläggande fråga som
hela EU-medlemskapet vilar på, nämligen
önskan om att riva gränserna mellan EU:s
länder och att öppna dem för de
människor som lever i EU.
Mot bakgrund av det anförda avstyrks
motion U502 (mp) yrkande 15.
Samerna
Motionerna
I ett par motioner behandlas samernas
situation i Sverige. Motionerna har till
huvuddelen behandlats av
konstitutionsutskottet (1994/95:KU37). I
motion K507 (mp) yrkande 9 anförs att
Sverige skall stödja samernas ansökan om
medlemskap i Nordiska rådet. Även i
motion K508 (kds) yrkande 5 (delvis)
föreslås att Sverige i Nordiska rådet
skall verka för att samerna ges eget
fullt medlemskap i rådet. I motion K509
(s) yrkande 1 yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna
att samerna bör beredas plats vid
Nordiska rådets bord.
I motion K508 (kds) yrkas att Sverige i
Nordiska rådet bör verka för att samerna
i de nordiska länderna erkänns som
ursprungsbefolkning (yrkande 5 delvis).
Utskottets överväganden
Frågan om samernas deltagande i det
nordiska samarbetet har utretts och
diskuterats under en längre period.
Såväl Nordiska rådet som Nordiska
ministerrådet stöder samarbete med
samerna i olika former. Utskottet har i
tidigare sammanhang (t.ex. i
1994/95:UU16) erinrat om det arbete som
bedrivs inom ramen för exempelvis
Nordiska Samiskinstitutets (NSI)
verksamhet. NSI, som bl.a. driver
forsknings- och utvecklingsprojekt
rörande samernas situation i
Barentsregionen, finansieras över
Nordiska ministerrådets budget.
Utskottet vill erinra om att samerna nu
har erhållit observatörsstatus i
Nordiska rådet. Det innebär att en
representant för vart och ett av de tre
sametingen har rätt att närvara och
yttra sig vid Nordiska rådets sessioner.
Motion K509 (s) yrkande 1 är därmed
redan tillgodosett och anses besvarat.
Beträffande frågan om fullt medlemskap
för samerna i Nordiska rådet noterar
utskottet att rådet vid den 46:e
sessionen i Reykjavik 1995 beslutade att
inte företa sig något med anledning av
ett medlemsförslag om samiskt
medlemskap. Villkoren för medlemskap i
Nordiska rådet återfinns i
Helsingforsavtalet. Enligt avtalet skall
Nordiska rådets medlemmar vara ledamöter
av ett lands eller ett självstyrt
områdes folkrepresentation. Samerna
uppfyller inte detta krav.
Bland annat mot denna bakgrund finner
utskottet rådets ställningstagande
naturligt. Motionerna K507 (mp) yrkande
9 och K508 (kds) yrkande 5 (delvis)
avstyrks därmed.
Frågor som rör samernas rättsliga
ställning har behandlats i
konstitutionsutskottets betänkande
1994/95:KU37 (som bifölls i kammaren,
rskr. 1994/95:244).
Konstitutionsutskottet hänvisade bl.a.
till att riksdagen i ett uttalande redan
1977 markerat samernas särställning i
egenskap av ursprunglig befolkning.
Vidare menade konstitutionsutskottet att
samerna som etnisk minoritet ges ett
grundlagsskydd. Enligt
konstitutionsutskottets mening fanns det
mot den bakgrunden ingen anledning att
ytterligare markera samernas särskilda
ställning.
Utrikesutskottet menar att den
uppfattningen fortfarande är giltig.
Därmed avstyrks motion K508 (kds)
yrkande 5 (delvis).
Berättelsen
Utskottet föreslår att riksdagen lägger
Nordiska rådets svenska delegations
berättelse (redog. 1995/96:NR1) till
handlingarna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Nordiska rådets
organisation
att riksdagen förklarar motionerna
1994/95:U702 yrkande 1 och
1995/96:U39 yrkande 4 besvarade med
vad utskottet anfört,
2. beträffande Nordiska rådets
budget
att riksdagen avslår motion
1994/95:U702 yrkande 2,
3. beträffande samarbete med de
baltiska staterna
att riksdagen förklarar motionerna
1994/95:U702 yrkande 3 och
1995/96:U39 yrkande 3 besvarade med
vad utskottet anfört,
4. beträffande lokalisering av
nordiska institutioner
att riksdagen avslår motion
1994/95:U701,
5. beträffande utskottens roll i
det nordiska samarbetet
att riksdagen förklarar motion
1995/96:U39 yrkande 2 besvarat med
vad utskottet anfört,
6. beträffande organisering av
nordiska insatser
att att riksdagen förklarar motion
1995/96:U42 yrkande 1 besvarat med
vad utskottet anfört,
7. beträffande kammarens
behandling av berättelsen
att riksdagen förklarar motion
1995/96:U42 yrkande 2 besvarat med
vad utskottet anfört,
8. beträffande Nordiska rådet
och Europaparlamentarikerna
att riksdagen förklarar motion
1995/96:U39 yrkande 1 besvarat med
vad utskottet anfört,
9. beträffande direktval till
Nordiska rådet
att riksdagen avslår motion
1995/96:U41 yrkande 1,
10. beträffande visst nordiskt
samarbete
att riksdagen förklarar motion
1994/95:U704 yrkandena 3 och 4
besvarade med vad utskottet anfört,
11. beträffande samarbete mellan
officiella och frivilliga organ
att riksdagen förklarar motion
1995/96:U41 yrkande 2 besvarat med
vad utskottet anfört,
12. beträffande naturgassystem
att riksdagen förklarar motion
1995/96:U40 besvarad med vad
utskottet anfört,
res. 1 (mp)
13. beträffande nordiskt samråd
i EU-frågor
att riksdagen förklarar motion
1994/95:U704 yrkande 2 besvarat med
vad utskottet anfört,
14. beträffande europasamarbete
och annat internationellt samarbete
att riksdagen förklarar motion
1994/95:U503 yrkande 9 besvarat med
vad utskottet anfört,
15. beträffande medborgarskap i
en nordisk stat
att riksdagen förklarar motion
1994/95:U704 yrkande 1 besvarat med
vad utskottet anfört,
16. beträffande information om
Schengensamarbetet
att riksdagen förklarar motion
1995/96:U41 yrkande 3 besvarat med
vad utskottet anfört,
17. beträffande frivillighet i
det nordiska samarbetet
att riksdagen avslår motion
1994/95:U502 yrkande 15,
18. beträffande samernas
observatörsstatus i Nordiska rådet
att riksdagen förklarar motion
1994/95:K509 yrkande 1 besvarat med
vad utskottet anfört,
19. beträffande medlemskap för
samerna i Nordiska rådet
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:K507 yrkande 9 och
1994/95:K508 yrkande 5 i berörd del,
res. 2 (v, mp, kds)
20. beträffande erkännande av
samerna som ursprungsbefolkning
att riksdagen avslår motion
1994/95:K508 yrkande 5 i berörd del,
21. beträffande Nordiska rådets
svenska delegations berättelse
att riksdagen lägger Nordiska rådets
svenska delegations berättelse angående
verksamheten efter rådets 44:e session
och till och med den 47:e sessionen till
handlingarna.
Stockholm den 25 april 1996
På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke
I beslutet har deltagit: Viola
Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m),
Inger Koch (m), Yvonne Sandberg-Fries
(s), Berndt Ekholm (s), Bertil Persson
(m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Urban
Ahlin (s), Eva Zetterberg (v), Carina
Hägg (s), Lars Hjertén (m), Bodil
Francke Ohlsson (mp), Ingrid Näslund
(kds), Agneta Brendt (s), Bengt
Silfverstrand (s) och Ronny Olander (s).
Reservationer
1. Naturgassystem (mom. 12)
Bodil Francke Ohlsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 10 börjar med Miljöutskottet
anförde vid och på s. 11 slutar med
U40 (mp) besvarad. bort ha följande
lydelse:
Utskottet vill inledningsvis påpeka att
det i regeringens skrivelse
1995/96:120, Vår miljö - miljöarbetet
under året, vad gäller målen för
begränsning av utsläpp av växthusgaser,
står att koldioxidutsläppen från fossila
bränslen bör stabiliseras till 1990 års
nivå år 2000, i enlighet med
klimatkonventionen.
Sammantaget visar Sveriges rapport till
klimatkonventionen och Naturvårdsverkets
senaste redovisning att målet för
koldioxidutsläppen år 2000 inte kommer
att uppnås med dagens styrmedel.
1993 togs den allmänna energiskatten på
energiprodukter bort och
koldioxidskatten reducerades till en
fjärdedel av den generella nivån. I
propositionen En politik för arbete,
trygghet och utveckling (1995/96:25)
anges att koldioxidskatten skall höjas
till halva nivån.
Önskemålet att dämpa utsläppen är
centralt i detta sammanhang , säger man.
Nordiska rådets miljöutskotts
rekommendation nr 34/1995 handlar om
regionalt samarbete inom energiområdet:
dels att i samråd med Ryssland och de
baltiska staterna upprätta en plan för
regionalt energisystem, dels att utreda
förutsättningarna för
naturgasförsörjning från Norge och
Ryssland, samt också i vad mån de
baltiska staterna kan ingå i
gasförsörjningen.
I texten påpekas att ökad
naturgasanvändning inte får ses som ett
ställningstagande mot en ökad användning
av bioenergin, utan dessa energiformer
är snarast komplement till varandra .
Utskottet vill framhålla att det här är
viktigt att inte på något sätt jämställa
de båda energislagen. Ansvar för
koldioxidmålet måste tas utifrån ett
helhets-perspektiv. Valet står mellan
stora utsläpp av koldioxid från
fossilgas som ökar kontinuerligt och
utsläpp från biogas, som försvinner in i
naturens kretslopp i och med
biobränsleproduktionen.
Utskottet anser det nödvändigt att
riksdagen före den av miljöutskottet
föreslagna utredningen och planeringen
av naturgasnätet tar ställning för att
förnyelsebara energikällor skall
prioriteras i Norden, framför fossilgas.
Detta är ett viktigt bidrag inför det
kommande energibeslutet.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med
anledning av motion U40 (mp) som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12
bort ha följande lydelse:
12. beträffande naturgassystem
att riksdagen med anledning av motion
1995/96:U40 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
2. Medlemskap för samerna i Nordiska
rådet (mom. 19)
Eva Zetterberg (v), Bodil Francke
Ohlsson (mp) och Ingrid Näslund (kds)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 13 börjar med Beträffande
frågan om och slutar med (delvis)
avstyrks därmed. bort ha följande
lydelse:
Utskottet vill påpeka att Nordiska
rådet är vad namnet utsäger - en
rådgivande församling. Det svenska
sametinget, det norska sametinget och
det finska sameparlamentet har
tillsammans anhållit om att få bli
medlemmar i Nordiska rådet i stället för
att som nu ha observatörskap med
yttranderätt.
Samerna är ursprungsbefolkning i tre
nordiska länder, Norge, Sverige och
Finland, vilket är ett starkt skäl för
att bevilja deras anhållan och göra dem
till fullvärdiga medlemmar i Nordiska
rådet. Med tanke på Sveriges engagemang
för mänskliga rättigheter och för
ursprungsbefolkningars situation i andra
delar av världen, finns all anledning
för Sverige att vid Nordiska rådets
nästa session föreslå tillägg eller
ändring av villkoren för medlemskap, så
att den samiska ursprungsbefolkningen i
Norden blir medlem i Nordiska rådet.
Utskottet anser att samerna bör beviljas
medlemskap i Nordiska rådet.
Om de nordiska staterna vill kan man
ändra på villkoren för medlemskap. Från
början var Nordiska rådet ett organ för
Nordens suveräna stater, men efter hand
har man ändrat det ursprungliga avtalet
så att även självstyrande områden som
Grönland, Färöarna och Åland har kunnat
ta säte i rådet. Nu är det dags att ta
nästa steg och även låta det samiska
folket delta fullt ut i rådets arbete.
Med anledning av motionerna K507 (mp)
yrkande 9 och K508 (kds) yrkande 5
(delvis) bör det anförda ges regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 19
bort ha följande lydelse:
19. beträffande medlemskap för
samerna i Nordiska rådet
att riksdagen med anledning av
motionerna 1994/95:K507 yrkande 9 och
1994/95:K508 yrkande 5 i berörd del som
sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om medlemskap för
samerna i Nordiska rådet,
Särskilda yttranden
1. Direktval till Nordiska rådet (mom.
9)
Bodil Francke Ohlsson (mp) anför:
Frågan om direktval till Nordiska rådet
har vid olika tillfällen varit uppe i
den nordiska debatten och också lagts
som medlemsförslag i rådet.
Utrikesutskottet hänvisar i sitt avslag
på yrkandet i motion U41 om direktval
till negativa yttranden från
remissinstanserna och har som en av
motiveringarna att det inte finns belägg
för att samarbetet inom rådet skulle
förbättras genom direktval.
Motionärerna har andra utgångspunkter
för sitt förslag, nämligen att intresset
för Nordiska rådets verksamheter aldrig
uppnått den styrka som gemensamma
nordiska angelägenheter borde gett.
Direktval skulle innebära större tyngd
och skulle på gräsrotsnivå kunna skapa
intresse för de nordiska frågorna och
nordiskt samarbete, och också förståelse
och känsla för hur viktig nordisk
gemenskap och samverkan är.
2. Medlemskap för samerna i Nordiska
rådet (mom. 19)
Karl-Göran Biörsmark (fp) anför:
Samerna har sedan år 1994 haft
observatörsstatus i Nordiska rådet. Jag
är inte nu beredd att föreslå fullt
medlemskap för samerna. Enligt min
uppfattning bör ordningen med
observatörsstatus först utvärderas. Ett
mer definitivt ställningstagande till
frågan om fullt medlemskap bör anstå
tills man har mer erfarenhet än i dag av
hur systemet med samernas
observatörsstatus fungerar.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Berättelsen 1
Motionerna 1
Motioner väckta under allmänna
motionstiden 1994/95 1
Motioner väckta med anledning av
Redogörelse till riksdagen
1995/96:NR1 2
Berättelsen 3
Utskottet 5
Nordiska rådets organisation och
verksamhet 5
Motionerna 5
Utskottets överväganden 6
Vissa frågor rörande förhållandet
mellan de nationella parlamenten
och regeringarna å ena sidan och
Nordiska rådet å den andra 7
Motionerna 7
Utskottets överväganden 8
Nordiskt samarbete inom miljö-
och energiområdet m.m. 9
Motionerna 9
Utskottets överväganden 10
Det nordiska samarbetet och
Europeiska unionen 11
Motionerna 11
Utskottets överväganden 11
Samerna 13
Motionerna 13
Utskottets överväganden 13
Berättelsen 14
Hemställan 14
Reservationer 16
1. Naturgassystem (mom. 12) 16
2. Medlemskap för samerna i
Nordiska rådet (mom. 19) 17
Särskilda yttranden 17
1. Direktval till Nordiska rådet
(mom. 9) 17
2. Medlemskap för samerna i Nordiska
rådet (mom. 19) 18
Gotab, Stockholm 1996