Utrikesutskottets betänkande
1995/96:UU11

UD-makars villkor


Innehåll

1995/96
UU11

Sammanfattning

Utskottet    behandlar   i   betänkandet
regeringens   skrivelse  1994/95:221   i
vilken  lämnas  en  redogörelse  för  de
åtgärder    som   vidtagits   respektive
planeras  med  anledning  av  riksdagens
skrivelse    1993/94:439    om     bl.a.
pensionsvillkoren för medföljande  makar
till  UD-tjänstemän. Inga  motioner  har
väckts   med  anledning  av  skrivelsen.
Utskottet  välkomnar  de  åtgärder   som
vidtagits   hittills   för   att   bl.a.
förbättra UD-makarnas ålderstrygghet och
fäster    vikt    vid   att    fortsatta
ansträngningar          görs          av
Utrikesdepartementet  för  att  ge   UD-
makarna rimliga ekonomiska villkor.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger
regeringens skrivelse till handlingarna.
Skrivelsen
Regeringen     lämnar    i     skrivelse
1994/95:221   en  redogörelse   för   de
åtgärder    som   vidtagits   respektive
planeras  med anledning av vad riksdagen
gett   regeringen   till   känna   genom
riksdagens  skrivelse  1993/94:439.  Med
denna       skrivelse       överlämnades
socialförsäkringsutskottets   betänkande
1993/94:SfU24   Reformering    av    det
allmänna pensionssystemet.
Regeringen  beslutade den 22  september
1994  att  det inom Utrikesdepartementet
skulle  tillsättas  en  arbetsgrupp  med
uppgift  att  behandla  de  frågor   som
riksdagen      anmält.     Arbetsgruppen
överlämnade den 6 mars 1995 sin  rapport
om      översynen     av     UD-makarnas
pensionsvillkor   m.m.    I    rapporten
redovisas    nuvarande    system     för
medföljandepension    och    UD-makarnas
situation  på den svenska och  utländska
arbetsmarknaden.    Därutöver     lämnar
arbetsgruppen ett antal förslag i  syfte
att   förbättra   UD-makarnas   villkor.
Förslagen, som rör bl.a. reformering  av
UD-makarnas     pensionsförmåner     och
förbättrade  villkor på  arbetsmarknaden
under   utlandsstationering,   redovisas
utförligare i föreliggande skrivelse.
Av     skrivelsen    framgår     vidare
regeringens   beslutade  och   planerade
åtgärder  i  syfte  att  förbättra   UD-
makarnas       ålderstrygghet       m.m.
Pensionsförmånerna  har  reformerats   i
huvudsak  enligt arbetsgruppens förslag.
Olika  åtgärder för att  bl.a.  öka  UD-
makars  möjligheter till  förvärvsarbete
på    stationeringsorten    har    också
vidtagits.    I   skrivelsen    aviserar
regeringen  även avsikten att  tillsätta
en     utredning    av    reglerna    om
arbetslöshetsersättning.      I      den
utredningen kan också komma att ingå  en
översyn och prövning av UD-makarnas rätt
till ersättning.
Inga  motioner har väckts med anledning
av skrivelsen.

Utskottet

UD-makarna  är  en  grupp  bestående  av
omkring  600 personer, inbegripet  makar
och  samboende till UD-tjänstemän.  Inom
ramen för en livslång UD-karriär är  det
vanligt   att  tjänstemän  fullgör   två
tredjedelar eller omkring 20 år  av  sin
tjänstgöring utomlands. Av UD-makarna är
för närvarande omkring 40  % medföljande
utomlands.
Utskottet  konstaterar att UD-tjänstens
karaktär med förflyttningsplikt  innebär
särskilda  påfrestningar  för  familjen.
För   den   medföljande   UD-maken    är
möjligheterna     till      kontinuerlig
yrkesutövning  utomlands  utomordentligt
små.  Den  medföljande  blir  som  regel
ekonomiskt  beroende av UD-tjänstemannen
och  förlorar  möjligheten  att  intjäna
pensionspoäng.    Medföljande    drabbas
särskilt  hårt vid eventuell  skilsmässa
eller      makes      dödsfall.      Vid
utlandsstationering     förlorar     den
medföljande  -  vare  sig  han/hon   har
förvärvsarbetat eller ej  -  rätten  att
vara anmäld till arbetsförmedlingen  som
arbetssökande.  Vidare har  UD-maken,  i
avsaknad  av förvärvsarbete i  utlandet,
ej     heller    rätt    att     erhålla
arbetslöshetsersättning vid  hemkomsten.
På   senare  år  har  det  även   blivit
betydligt  svårare för UD-makar  att  få
tjänstledighet    från    privata    och
kommunala anställningar.
Utskottet   har  vid  flera  tillfällen
uppmärksammat   UD-makarnas   situation.
Utskottet   har   då   framhållit    att
utrikesförvaltningen måste ges möjlighet
att  sörja  för  att dess anställda  och
makar får acceptabla ekonomiska villkor,
utomlands   och  hemma.   I   betänkande
1989/90:UU14 konstaterades att detta kan
ske på olika sätt:
I    första   hand   genom   förbättrade
möjligheter  till  yrkesarbete  för  den
medföljande   eller   genom    ekonomisk
kompensation för utebliven inkomst  samt
förbättrade pensionsförmåner.
Därtill  kommer  att den  medföljandes,
dvs. i de flesta fall hustruns, roll hit-
tills  har  undervärderats.  Både  genom
eget  yrkesarbete och genom stödfunktion
till  den utsände spelar den medföljande
en viktig roll för utrikesförvaltningen.
Frågan   om  UD-makarnas  villkor   inom
socalförsäkringssystemet    behandlades,
som  framgår av föreliggande  skrivelse,
av     socialförsäkringsutskottet      i
betänkande1993/94:SfU24  Reformering  av
det   allmänna   pensionssystemet.   Med
anledning  av  en  motion  om  UD-makars
socialförsäkringsvillkor           (mot.
1993/94:Sf202)                   anförde
socialförsäkringsutskottet         bl.a.
följande:
I det reformerade pensionssystemet skall
avsteg från huvudprincipen att pensionen
grundas på livsinkomsten göras endast  i
de särskilt angivna fallen. Pensionsrätt
i  dessa undantagsfall skall finansieras
vid sidan av ålderspensionssystemet.  En
särskild pensionsrätt för UD-makar i det
allmänna pensionssystemet måste  således
finansieras    av    skattemedel     och
särredovisas i statsbudgeten, dvs.  inom
ramen      för     utrikesförvaltningens
kostnader.    Socialförsäkringsutskottet
ser  helst att inga ytterligare undantag
bör  göras. Med ytterligare avsteg  från
livsinkomstprincipen  riskerar  systemet
att  utvecklas  på ett  instabilt  sätt.
Socialförsäkringsutskottet          vill
samtidigt nämna att, t.ex. vad gäller de
utländska makarna, en lösning  inom  det
svenska   allmänna   försäkringssystemet
kanske inte är möjlig.
Socialförsäkringsutskottet         vill
emellertid    liksom    utrikesutskottet
understryka  vikten av  att  medföljande
makar  till UD-tjänstemän får acceptabla
ekonomiska villkor. Pensionsvillkoren är
därvid  endast  en del  i  sammanhanget.
Utskottet anser att det skall ankomma på
utrikesförvaltningen att snarast se till
att  villkoren, såväl under vistelsen  i
utlandet   som   vid  återkomsten   till
Sverige,  blir acceptabla  och  särskilt
skall pensionsvillkoren förbättras.
Utrikesutskottet bereddes tillfälle  att
med anledning av motionen yttra sig till
socialförsäkringsutskottet.    Utskottet
vidhöll i yttrandet sina ovan redovisade
synpunkter   på   behovet   att    skapa
acceptabla  ekonomiska  villkor,   såväl
hemma  som  utomlands för UD:s anställda
och makar (1993/94:UU6y).
Socialförsäkringsutskottet föreslog att
riksdagen   med  anledning   av   motion
1993/94:Sf202 som sin mening  skulle  ge
regeringen  till  känna  vad   utskottet
anfört.
Socialförsäkringsutskottets  betänkande
överlämnades    till   regeringen    med
riksdagens  skrivelse  1993/94:439.  Med
anledning    av    skrivelsen     lämnar
regeringen  nu  en  redogörelse  för  de
åtgärder    som   vidtagits   respektive
planeras  för  att bl.a.  förbättra  UD-
makarnas  ålderstrygghet  och  förbättra
deras  möjligheter  till  förvärvsarbete
utomlands och i Sverige.
Utskottet välkomnar dessa åtgärder  och
fäster    vikt    vid   att    fortsatta
ansträngningar          görs          av
Utrikesdepartementet  för  att  ge   UD-
makarna  rimligare  ekonomiska  villkor.
Det    är   enligt   utskottets   mening
angeläget att sådana åtgärder vidtas som
kan  underlätta för UD-familjer att vara
tillsammans   vid  längre  perioder   av
utlandsstationering.  Enligt  utskottets
uppfattning  är  detta  av  värde   inte
enbart  ur  personalpolitisk  synvinkel.
Det är också av allmänpolitiskt intresse
att Sverige utomlands kan företrädas  av
ett  brett och representativt  urval  av
tjänstemän. Som utskottet också tidigare
påpekat  (1993/94:UU6y) kan  förbättrade
villkor   för   medföljande   till   UD-
tjänstemän    även    innebära     ökade
förutsättningar   för   att    förbättra
jämställdhetssituationen            inom
utrikesförvaltningen.  Utskottet  har  i
flera   tidigare   betänkanden   (senast
1993/94:UU14)  framhållit som  angeläget
att      takten     i     departementets
jämställdhetsarbete  ökas,   bl.a.   mot
bakgrund  av  att  Sverige  mycket  hårt
driver      frågan      om      kvinnors
representation,   särskilt   på    högre
poster,  i  bl.a.  FN-sekretariaten.   I
detta  sammanhang  har även  framhållits
den  stora  vikt utskottet också  fäster
vid  att  rekryteringen till bl.a.  EG:s
och  EU:s olika organ genomsyras  av  en
jämn könsfördelning.
Utskottet  vidhåller  dessa  synpunkter
och utgår från att regeringen fortsätter
att  vidta åtgärder som kan främja  ökad
jämställdhet  på  UD, bl.a.  i  form  av
förbättrade ekonomiska och andra villkor
för medföljande till UD-tjänstemän.
Vad  avser  den i skrivelsen  aviserade
utredningen      av     reglerna      om
arbetslöshetsersättning  har   utskottet
erfarit    att   utredningen   tillsatts
(Utredningen  (A 1995:12) om  ersättning
vid arbetslöshet och omställning, ARBOM)
men  ännu  inte fått direktiv att  också
vidta  den översyn och prövning  av  UD-
makars   rätt   till   ersättning    som
preliminärt  förutskickas i  skrivelsen.
Utskottet anser att detta bör ske.

Hemställan

Utskottet hemställer
att   riksdagen  lägger  regeringens
skrivelse 1994/95:221 Redogörelse  för
åtgärder  som  avser pensionsvillkoren
för   medföljande   makar   till   UD-
tjänstemän m.m. till handlingarna.
Stockholm den 12 december 1995
På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke
I    beslutet   har   deltagit:    Viola
Furubjelke (s), Axel Andersson (s), Inga-
Britt  Johansson  (s), Nils  T  Svensson
(s), Inger Koch (m), Helena Nilsson (c),
Berndt  Ekholm (s), Bertil Persson  (m),
Lena  Klevenås (s), Eva Zetterberg  (v),
Urban Ahlin (s), Lars Hjertén (m), Bodil
Francke  Ohlsson  (mp),  Ingrid  Näslund
(kds),   Elisebeht  Markström  (s)   och
Lennart Rohdin (fp).












Gotab, Stockholm  1995