Utbildningsutskottets betänkande
1995/96:UBU09

Lokala styrelser med föräldramajoritet inom skolan


Innehåll

1995/96
UbU9

Sammanfattning

Utskottet     tillstyrker    regeringens
förslag  att kommunerna under en femårig
försöksperiod  skall få  överlåta  vissa
ansvars-  och beslutsfunktioner,  som  i
dag ligger på styrelsen för utbildningen
eller  rektorn  för en  skola,  till  en
lokal   styrelse  vari   föräldrar   har
majoritet. De lokala styrelserna skall i
formellt    hänseende   utgöra    sådana
självförvaltningsorgan  som  regleras  i
kommunallagen. Försöksverksamheten,  som
avses  börja  den  1  juli  1996,  skall
omfatta     grundskolan     och      den
obligatoriska särskolan.
Samtliga   motioner  som   väckts   med
anledning      av     regeringsförslaget
avstyrks. I ett antal reservationer från
m,  c, fp, v och kds föreslås uttalanden
av   riksdagen  beträffande  bl.a.   den
lokala     styrelsens     ansvar     och
befogenheter, val av lokal styrelse  och
styrelsens               sammansättning,
försöksverksamhetens   omfattning   samt
utvärdering av denna. Sammanlagt har  16
reservationer fogats till betänkandet.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1995/96:157
Lokala  styrelser  med föräldramajoritet
inom  skolan  föreslagit  att  riksdagen
godkänner  den huvudsakliga inriktningen
av   en   försöksverksamhet  med  lokala
styrelser  inom  grundskolan   och   den
obligatoriska särskolan i  enlighet  med
vad regeringen förordar (avsnitt 6).

Motionerna

1995/96:Ub21 av Beatrice Ask  m.fl.  (m)
vari yrkas
1.   att  riksdagen  beslutar  godkänna
riktlinjerna  för försöksverksamhet  med
lokala styrelser i enlighet med vad  som
anförts i motionen,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  de nya styrelsernas  ansvar
och befogenheter,
3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts     om     lokala     styrelsers
möjligheter,
4.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om val till styrelse och  övrig
representation i lokal styrelse,
5.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  kommunernas skyldighet  att
tillfråga skolor med lokala styrelser om
deras  intresse  av att  ombilda  skolan
till friskola,
6.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om pedagogiskt ansvar,
7.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om anställning av personal  vid
skolor inom försöksverksamheten,
8.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om utvärdering.
1995/96:Ub22 av Carina Moberg och Jörgen
Persson (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i    motionen   anförts   om   fördjupat
elevinflytande.

1995/96:Ub23  av  Inger  Davidson  m.fl.
(kds)  vari yrkas att riksdagen som  sin
mening ger regeringen till känna  vad  i
motionen  anförts  om sammansättning  av
den lokala styrelsen.

1995/96:Ub24  av  Britt-Marie  Danestig-
Olofsson m.fl. (v) vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om att försöksverksamheten  med
lokala  styrelser  skall  omfatta   hela
skolor,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  införandet av  en  regel  i
grundskoleförordningen  som   garanterar
eleverna   rätten  att  från   och   med
högstadiet deltaga som ledamöter  i  den
lokala styrelsen,
3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  införandet av  en  regel  i
grundskoleförordningen som  stadgar  att
invandrarföräldrar      skall       vara
representerade  i  lokala  styrelser   i
proportion  till antalet invandrarelever
i skolan,
4.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om könsfördelningen i den lokala
styrelsen,
5.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om särskild stimulans  för  att
säkerställa  att  skolor  i  resurssvaga
områden deltar i försöksverksamheten,
6.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om en precisering av  de  olika
parternas ansvarsområden.
1995/96:Ub25  av Margitta  Edgren  m.fl.
(fp)  vari yrkas att riksdagen  som  sin
mening ger regeringen till känna  vad  i
motionen   anförts  om  förslaget   till
lokala styrelser med föräldramajoritet i
skolan.

1995/96:Ub26  av Andreas Carlgren  m.fl.
(c) vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om skolstyrelser,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en försöksperiod.

Utskottet

Inledning

Frågan  om  ett  ökat föräldrainflytande
inom  skolan har behandlats i  riksdagen
vid  ett  flertal  tillfällen  under  de
senaste åren. I samband med beslutet  om
en   ny   läroplan  för  det  offentliga
skolväsendet  (prop.  1992/93:220,  bet.
1993/94:UbU1,  rskr.1993/94:82)  begärde
riksdagen   genom  ett  tillkännagivande
till  regeringen en ordentlig  belysning
av  frågan  om  att stärka  elevers  och
föräldrars  inflytande i skolan.  Härvid
borde    göras   en   kartläggning    av
existerande   samverkansformer   -   där
föräldrar    och    elever    har    ett
institutionaliserat inflytande över  den
enskilda   skolan  -  och  de  juridiska
begränsningar  för  dessa  som  finns  i
dagens  lagstiftning.  Regeringen  borde
därefter  återkomma till  riksdagen  med
förslag i frågan.
Genom  riksdagens beslut våren 1994  om
lokal demokrati (prop. 1993/94:188, bet.
KU40,  rskr. 379) infördes  den  1  juli
1994    bestämmelser   i   kommunallagen
(1991:900)  som  gör  det  möjligt   att
inrätta    s.k.   självförvaltningsorgan
under  kommunal nämnd för att helt eller
delvis sköta driften av en viss kommunal
anläggning eller institution.  Dock  kan
uppgifter,  som enligt särskilda  regler
skall   skötas  i  viss  ordning,   inte
överlämnas           till            ett
självförvaltningsorgan.    Inom    t.ex.
skolans   område   är  många   uppgifter
författningsreglerade  och  uttryckligen
förbehållna  styrelsen för  utbildningen
eller    rektor.    Riksdagens    beslut
innefattade  därför ett tillägg  till  2
kap.   1   §   andra  stycket  skollagen
(1985:1100)    att    föreskrifter    om
självförvaltningsorgan  i  kommunallagen
inte   skall   tillämpas  i   fråga   om
uppgifter  för  vilka  ansvaret   enligt
skollagen   eller   andra   bestämmelser
ankommer  på nämnden eller någon  annan.
Samtidigt  erinrades  om  att  riksdagen
hade   begärt  att  regeringen   närmare
skulle    överväga    förändringar     i
skollagstiftningen  i  syfte   att   öka
elevers  och  föräldrars  inflytande   i
skolan.
I   propositionen   föreslås   nu   att
kommunerna     under     en      femårig
försöksperiod får överlåta vissa ansvars-
och  beslutsfunktioner, som i dag ligger
på den politiskt tillsatta styrelsen för
utbildningen  eller på  rektorn  för  en
skola,   till  en  lokal  styrelse   med
föräldramajoritet utan hinder av vad som
stadgas  i  2  kap. 1  §  andra  stycket
skollagen. De lokala styrelserna skall i
formellt    hänseende   utgöra    sådana
självförvaltningsorgan  som  regleras  i
kommunallagen.
Regeringen  stöder sig  därvid  på  ett
generellt  bemyndigande i 15  kap.  4  §
skollagen att försöksverksamhet inom det
offentliga   skolväsendet  som   innebär
undantag från skollagens organisatoriska
bestämmelser    får   anordnas    enligt
föreskrifter som meddelas av regeringen.
Försöksverksamheten    skall     enligt
förslaget  omfatta grundskolan  och  den
obligatoriska särskolan. Den  skall  äga
rum  under perioden från den 1 juli 1996
t.o.m. den 30 juni 2001.
Till grund för propositionen ligger den
s.k.     Skolkommitténs    delbetänkande
Föräldrar i självförvaltande skolor (SOU
1995:103).
Förslaget  att  införa  möjlighet   till
lokala  styrelser  med föräldramajoritet
inom  skolan har bemötts positivt  i  de
motioner  som  väckts med  anledning  av
propositionen.    De    yrkanden     som
framställts     i     motionerna     rör
huvudsakligen  frågor   om   de   lokala
styrelsernas   ansvar  och  befogenheter
samt styrelsernas sammansättning.

Lokala styrelser med föräldramajoritet
inom skolan - ansvar och befogenheter

Regeringen anför i propositionen att den
lokala  styrelsen skall  kunna  behandla
frågor  som  är viktiga för skolan.  Den
kommunala  nämnden eller  styrelsen  för
utbildningen får dock inte  avhända  sig
det     övergripande    ansvaret     för
verksamheten.  Uppgifter   som   innebär
myndighetsutövning eller  som  på  annat
sätt berör enskilds rätt får inte heller
läggas  på en lokal styrelse.  En  lokal
styrelse  skall kunna besluta  i  frågor
som     enligt    grundskoleförordningen
(1994:1194)                   respektive
särskoleförordningen   (1995:206)    och
läroplanen  ankommer på  rektor  och  på
styrelsen   för   utbildningen.   I   en
särskild förordning avser regeringen att
reglera vilka av dessa uppgifter som kan
läggas  på en lokal styrelse och  ge  de
ytterligare föreskrifter som behövs  för
verksamheten.  Därutöver  skall  nämnden
fastställa  en  arbetsordning  för   den
lokala   styrelsen.  Av  arbetsordningen
skall tydligt framgå vilka uppgifter och
befogenheter  som  den lokala  styrelsen
har.  Kommunens beslut om  att  delta  i
försöksverksamheten skall  anmälas  till
Skolverket.

I  flera motioner påtalas behovet av att
det tydligt anges vilka befogenheter och
vilket  ansvar som den lokala  styrelsen
får överta från nämnden och rektor.
Sålunda     understryks    i     motion
1995/96:Ub21  (m)  yrkandena  1  och   2
nödvändigheten  av att regeringen  i  en
särskild   förordning  redovisar   vilka
uppgifter    enligt    läroplanen    och
grundskoleförordningen             resp.
särskoleförordningen som  får  överlåtas
till  en  lokal  styrelse.  Motionärerna
anser  att föräldrarnas möjligheter  och
befogenheter måste stärkas  jämfört  med
vad  som  redovisas i  propositionen.  I
annat  fall  riskerar de nya styrelserna
att  enbart bli en ny form av  kommunalt
organ.
I  motion  1995/96:Ub26 (c)  yrkande  1
betonas  att den lokala styrelsen  skall
kunna   behandla  alla  frågor  som   är
viktiga   för  skolan,  både  inom   det
statliga      och     det      kommunala
ansvarsområdet.  Det  kan   t.ex.   vara
skolans     budget,    principer     för
verksamhet,  läromedel,  ordningsregler,
utformning  av  skolans  fysiska  miljö,
åtgärder  mot  mobbning,  fördelning  av
timmar och skoldagens längd. Den berörda
skolan och nämnden bör komma överens  om
vilka  villkor som skall gälla  för  den
lokala  styrelsen och vilka  beslut  som
skall      överlåtas      till      den.
Överenskommelsen   bör   preciseras    i
arbetsordning.
Det  är enligt motion 1995/96:Ub25 (fp)
i  denna  del  inte klart  belyst  vilka
ökade befogenheter föräldrastyrelserna i
praktiken kommer att få, jämfört med  de
som    de   i   dag   existerande   s.k.
brukarråden  har.  Vidare  framhålls   i
motionen att föräldrastyrelsen inte  bör
få  möjlighet att inskränka elevens fria
val.  Problemområden bör analyseras  och
få en klar lösning i förordning.
Också i motion 1995/96:Ub24 (v) yrkande
6 efterfrågas en precisering av de olika
parternas  ansvarsområden.  Motionärerna
framhåller att detta är oerhört  viktigt
för   att  skapa  trygghet  och  undvika
onödiga konflikter. Detta inte minst med
tanke  på vad som står i läroplanen  för
grundskolan.
Utskottet   finner  det   viktigt   att
regeringen   i   förordning   preciserar
nämndens,   rektors   och   den   lokala
styrelsens ansvar och befogenheter.  Det
är  emellertid också angeläget att i  en
försöksverksamhet  ge  möjligheter  till
lokala          utformningar          av
föräldrainflytandet och  inte  genom  en
alltför   detaljerad  central  reglering
hämma    kreativitet    och    mångfald.
Föräldrainflytandet      bör       under
försöksperioden tillåtas variera  mellan
olika skolor. Grundtanken med att införa
styrelser med föräldramajoritet är,  som
utskottet   ser   det,  att   kanalisera
intresset  från  föräldrarnas  sida  att
inifrån   påverka  sina   barns   skola.
Därför, anser utskottet, bör det vara  i
den  lokalt  fastställda arbetsordningen
som  ansvar  och befogenheter  utförligt
skrivs  in.  Utskottet  förutsätter  att
arbetsordningen  utarbetas  i  samverkan
med  den enskilda skolan. I sammanhanget
bör    det   påpekas   att   de   lokala
styrelserna   är  skyldiga   att   följa
skollag, läroplan och andra föreskrifter
som  gäller för skolan och att till  dem
inte får överlåtas uppgifter som innebär
myndighetsutövning eller  som  på  annat
sätt berör enskilds rätt.
Med  det  anförda  avstyrker  utskottet
motionerna 1995/96:Ub21 yrkandena 1  och
2,  1995/96:Ub24 yrkande 6, 1995/96:Ub25
i  denna del och 1995/96:Ub26 yrkande 1.
Riksdagen bör godkänna vad regeringen  i
denna del förordat.
Enligt motion 1995/96:Ub21 (m) yrkande 6
är  det  viktigt att slå  fast  att  det
pedagogiska       ansvaret        åvilar
professionen. Rektor vid skolan  har  en
särställning som arbetsledare, något som
även i fortsättningen måste gälla.
Utskottet  hänvisar  till  att  det   i
propositionen klart uttalas att en lokal
styrelse  inte  får tilldelas  uppgifter
som leder till att rektor inte kan utöva
sin   ledningsfunktion.  Rektor   kommer
alltså  fortfarande att vara ledare  för
den  pedagogiska verksamheten i det fall
styrelse med föräldramajoritet inrättas.
En föräldrastyrelse får inte heller från
lärarna    överta   det   professionella
ansvaret  för  hur undervisningen  skall
bedrivas.  Utskottet  delar  regeringens
inställning i dessa frågor. Då utskottet
inte kan finna annat än att motionärerna
har    samma   uppfattning    och    att
motionsyrkandet därmed är  tillgodosett,
avstyrks detsamma.
Den lokala styrelsen måste enligt motion
1995/96:Ub21 (m) yrkande 7 få  möjlighet
att  även  svara  för  anställningar  av
personal      vid      skolor       inom
försöksverksamheten. De som nyrekryteras
bör  inte automatiskt anslutas  till  de
kommunala turordningsreglerna. Särregler
är här nödvändiga, hävdar motionärerna.
Utskottet   gör  den  bedömningen   att
frågor  som  avser anställning  av  viss
person   på  viss  tjänst  utgör  sådana
individärenden som den lokala  styrelsen
inte  skall  besluta om.  Styrelsen  bör
däremot  kunna  utarbeta  kriterier  och
riktlinjer    för   personalrekrytering.
Bemyndigandet i skollagen (15 kap. 4  §)
avser  regeringens rätt  att  föreskriva
undantag från skollagens organisatoriska
bestämmelser.  I  lagen   (1982:80)   om
anställningsskydd stadgas att avvikelser
från t.ex. turordningsreglerna får göras
om  andra bestämmelser meddelats  i  lag
eller  i  förordning med  stöd  av  lag.
Utskottet  anser  det inte  befogat  att
riksdagen   för  en  i  tiden  begränsad
försöksverksamhet   i    särskild    lag
föreskriver        undantag         från
turordningsreglerna. Motionsyrkandet bör
därför avslås av riksdagen.
Val av lokal styrelse och styrelsens
sammansättning

Beträffande  val av lokal  styrelse  med
föräldramajoritet  hänvisar   regeringen
till  att  reglerna i kommunallagen  för
självförvaltningsorgan  också  i   detta
avseende bör gälla. Det innebär att  den
kommunala  nämnden skall välja ledamöter
och   ersättare  i  lokal  styrelse   på
förslag  av  de grupper som skall  ingå.
Förutom en majoritet av föräldrar bör  i
den  lokala  styrelsen ingå  rektor  som
självskriven ledamot och företrädare för
personalen, anför regeringen.
Frågor     om    valet    och    själva
valförfarandet tas upp i två motioner. I
motion  1995/96:Ub21  (m)  yrkande  4  i
denna  del förutsätter motionärerna  att
det  är föräldrarna vid den skola  eller
del  av skola som avses bli ställd under
självförvaltningsorgan som också  i  val
skall  utse styrelse. Rätt att  nominera
företrädare    till    styrelsen     bör
föräldrar, personal och elever ha.
I  motion 1995/96:Ub25 (fp) i denna del
anförs   att   det   är   ett   minimalt
demokratiskt krav att valförfarandet  är
klart  reglerat och att det gjorts  känt
för  alla  föräldrar på  ett  godtagbart
sätt.   Motionärerna   pekar   på    att
föräldrar  kan  ha olika förutsättningar
för  att  delta  i lokala styrelser  och
vill     i    sammanhanget    ha     ett
riksdagsuttalande    om    rätt     till
ersättning för förlorad arbetsinkomst.
Utskottet vill först beträffande rätten
till  ekonomisk ersättning hänvisa  till
bestämmelsen i 7 kap. 21 § kommunallagen
(jfr  4  kap. 12 § f.). Där  stadgas  om
självförvaltningsorgan att de  ledamöter
och  ersättare som företräder  nyttjarna
har  rätt  till den ledighet  från  sina
anställningar  som behövs för  uppdraget
och    de   ekonomiska   förmåner    som
fullmäktige     bestämt      för      de
förtroendevalda i kommunen. Bland  annat
innebär    detta   rätt   till    skälig
ersättning för förlorad arbetsinkomst.
Utskottet ställer sig bakom regeringens
förslag       att      reglerna       om
självförvaltningsorgan  i  kommunallagen
skall tillämpas på lokala styrelser  med
föräldramajoritet  i   fråga   om   val,
nämligen att den kommunala nämnden skall
välja ledamöter och ersättare på förslag
av  de  grupper  som skall  ingå.  Någon
ytterligare  reglering av valförfarandet
bör  enligt utskottets mening inte göras
centralt.
Med  det  anförda  avstyrker  utskottet
motionerna  1995/96:Ub21  yrkande  4   i
denna del och 1995/96:Ub25 i denna del.
När  det gäller sammansättningen av  den
lokala   styrelsen  föreslås  i   motion
1995/96:Ub23  (kds)  att  möjlighet  bör
öppnas  under försöksperioden att  välja
in    företrädare   för    näringslivet,
kultursektorn,   socialtjänsten    eller
polisen i styrelsen. Dessa kan därmed på
ett  naturligt sätt samverka med  skolan
och   få  del  av  och  påverka  skolans
vardag.  Även i motion 1995/96:Ub21  (m)
yrkande  4 förordas att i styrelsen  bör
kunna  ingå representant från det lokala
näringslivet   i   syfte   att    bredda
styrelsen och öka skolans kontakter  med
samhället i övrigt.
Enligt  motion 1995/96:Ub24 (v) yrkande
3  bör  i grundskoleförordningen införas
en regel om att invandrarföräldrar skall
vara   representerade   i   den   lokala
styrelsen  i  proportion  till   antalet
invandrarelever i skolan. Det föreligger
annars    en   risk   för   att    denna
föräldragrupp  kommer  att   utestängas,
anför motionärerna.
Utskottet anser att det är viktigt  att
skolan   är   öppen  mot  det  omgivande
samhället och att skolan, som läroplanen
föreskriver,  samverkar med  arbetslivet
och  närsamhället i övrigt. Detta  utgör
dock  inte något skäl till att cen-tralt
ytterligare      reglera      styrelsens
sammansättning.  Utskottet  vill  betona
att  syftet  med försöksverksamheten  är
att  denna skall få bedrivas i  så  fria
former  som möjligt och ge fritt spelrum
åt   olika  lokala  lösningar.  Det  bör
därför  överlämnas  till  den  kommunala
nämnden  att  i  arbetsordning  för  den
lokala   styrelsen  avgöra  i  vad   mån
representanter  från det omkringliggande
samhället  skall ta plats  i  styrelsen.
Riksdagen     bör    avslå    motionerna
1995/96:Ub21 yrkande 4 i denna  del  och
1995/96:Ub23.
Utskottet  är inte berett  att  föreslå
att   det  i  förordning  regleras   hur
grupper   av   föräldrar   skall    vara
representerade  i  lokal  styrelse   för
skolan.   Som   regeringen   anfört    i
propositionen    är    det    emellertid
angeläget  att styrelsen kan  spegla  de
sociala och kulturella erfarenheter  som
finns   i   hela  föräldragruppen   inom
skolan. Utskottet avstyrker därmed  även
motion 1995/96:Ub24 yrkande 3.
Det  är  enligt motion 1995/96:Ub24  (v)
yrkande 4 viktigt att könsfördelningen i
den    lokala   styrelsen   blir   jämn.
Motionärerna  pekar på  att  grundskolan
och   särskolan   som   arbetsplats   är
dominerad  av  kvinnor.  Samtidigt  ökar
antalet  barn som i och med föräldrarnas
separation  har bristfällig eller  ingen
kontakt  med  sina fäder.  Särskilt  för
många  pojkar saknas i dag goda  manliga
förebilder.
Utskottet     har    förståelse     för
motionärernas    synpunkter    om    att
föräldrarepresentationen bör  vara  lika
fördelad mellan män och kvinnor. Av skäl
som  nyss nämnts är utskottet emellertid
inte   berett  att  föreslå  ytterligare
reglering  av styrelsens sammansättning.
Utskottet förutsätter att strävandena på
många  samhällsområden  efter  en   jämn
könsfördelning får genomslag  också  vid
nomineringen  till  lokal  styrelse  för
skolan.  Med hänvisning härtill avstyrks
motion   1995/96:Ub24   yrkande   4   av
utskottet.
I propositionen anför regeringen att det
är  viktigt  att en lokal styrelse  inte
inskränker den frihet som eleverna  fått
genom den nya läroplanen. Representanter
för eleverna skall därför få medverka  i
styrelsearbetet  genom  närvarorätt  och
yttranderätt.  Till  frågan  om  det  är
möjligt  för  en omyndig elev  att  vara
fullvärdig  ledamot i en lokal  styrelse
avser regeringen att återkomma.
Eleverna bör enligt motion 1995/96:Ub24
(v) yrkande 2 garanteras rätten att från
och med högstadiet delta som ledamöter i
den  lokala styrelsen. En regel om detta
bör införas i grundskoleförordningen.
Enligt  motion  1995/96:Ub22  (s)   bör
riksdagen göra ett uttalande om  att  de
lokala  styrelserna skall vara  skyldiga
att  efterhöra  elevernas åsikter  innan
beslut fattas.
Utskottet  har  samma  uppfattning  som
motionärerna   att   grunden   för    en
demokratisk  fostran är  elevernas  rätt
och   möjligheter  att  utöva   verkligt
inflytande över sin utbildning  och  sin
vardag.  Skolan skall erbjuda  en  miljö
som  uppmanar till personliga  initiativ
och ömsesidig respekt.
Utskottet  utgår från  att  den  lokala
styrelsen  med  föräldramajoritet  skall
respektera  elevernas rätt  att  närvara
och yttra sig i styrelsens olika ärenden
före beslut. Styrelsen har dessutom  att
ta  hänsyn  till  vad  som  regleras   i
läroplan  och  skollag om  elevers  rätt
till   medinflytande.  I  övrigt   delar
utskottet  regeringens  uppfattning  att
ställningstagande  om  ledamotskap   för
omyndiga     elever    bör     avvaktas.
Motionsyrkandena bör således  avslås  av
riksdagen.
Försöksverksamhetens omfattning

Regeringen föreslår som tidigare  nämnts
att   försöksverksamheten   med   lokala
styrelser, vari föräldrar har majoritet,
skall pågå under fem år från den 1  juli
1996.
Enligt  motion 1995/96:Ub26 (c) yrkande
2  bör  försöksperioden inte vara längre
än tre år, nämligen från den 1 juli 1996
till  den 1 juli 1999. Därefter  bör  en
kontrollstation  finnas  i   syfte   att
utröna  om permanenta förändringar   kan
beslutas.
Utskottet   delar  den  bedömning   som
regeringen gjort om en försöksperiod  på
fem  år. Enligt utskottets mening behövs
denna  tid  för att ge verksamheten  med
föräldrastyrelser     möjlighet      att
utvecklas.   Detta  hindrar   inte   att
utvärderingar   av   försöksverksamheten
kontinuerligt  bör göras för  att  samla
erfarenheter  som  kan  nyttjas  i   det
fortsatta   arbetet.  Med  det   anförda
avstyrker utskottet motionsyrkandet.
Försöksverksamheten  bör  omfatta   hela
skolor, anförs det i motion 1995/96:Ub24
(v)   yrkande  1.  Motionärerna  är   av
praktiska   och   organisatoriska   skäl
skeptiska  till att försöksverksamheten,
som  regeringen föreslagit, skall  kunna
gälla  endast  några klasser,  årskurser
eller arbetsenheter.
Utskottet  anser att det kan  förekomma
situationer  då  en försöksverksamhet  i
mindre skala, t.ex. för vissa klasser, i
ett  första  skede kan vara lättare  att
hantera,  samtidigt  som  den   kan   ge
intressanta   erfarenheter.    Utskottet
ställer   sig   därför   positivt   till
regeringens  förslag  i  denna  del  och
föreslår  att  riksdagen med  avslag  på
motionsyrkandet godkänner vad regeringen
förordat.
Det  är  enligt motion 1995/96:Ub24  (v)
yrkande   5  nödvändigt  att  skolor   i
resurssvaga områden stimuleras att delta
i  försöksverksamheten, om utvärderingen
av   denna  skall  kunna  belysa  vilken
inverkan  föräldrastyrelser  kan  ha  på
elevinflytande,     likvärdighet     och
pedagogisk/metodisk utveckling.
Utskottet vill peka på att det kan visa
sig svårt att avgränsa vilka områden som
i    egenskap   av   resurssvaga   skall
stimuleras. Utskottet vill framhålla att
de   bästa  förutsättningarna   för   en
försöksverksamhet med  lokala  styrelser
vari   föräldrar  har  majoritet  skapas
genom  att  den  sker på  frivillig  väg
utifrån  lokala önskemål. Med hänvisning
härtill avstyrks motionsyrkandet.
Utvärdering

I  motion  1995/96:Ub21  (m)  yrkande  8
föreslås att Skolverket tillsammans  med
berörda    kommuner   och   de    lokala
styrelserna skall åläggas att  utvärdera
försöksverksamheten med lokala styrelser
för  skolan. Resultaten av utvärderingen
bör regeringen redovisa för riksdagen.
Utskottet  tar fasta på vad  regeringen
anfört i propositionen, att anmälan till
Skolverket om kommunens beslut att delta
i försöksverksamheten skall kunna utgöra
en    grund   för   en   planering    av
utvärderingen. Därvid hänvisas till  att
vid  anmälan  bör  ha  fogats  bl.a.  en
beskrivning      av     motiven      för
försöksverksamheten och hur  man  lokalt
tänker   utvärdera  försöket.  Utskottet
utgår   från   att   försöksverksamheten
utvärderas  både lokalt  av  de  berörda
kommunerna och nationellt av Skolverket.
Likaledes  utgår  utskottet   från   att
regeringen  kommer  att  återkomma  till
riksdagen  efter  försöksperiodens  slut
med  en  redovisning av hur verksamheten
utfallit.  Motionsyrkandet  bör   därmed
avslås av riksdagen.
Övriga frågor

Ett   tillkännagivande  från   riksdagen
begärs i motion 1995/96:Ub21 (m) om  att
regler    skall    införas    som    ger
självförvaltningsorgan rätt att  ombilda
sin  skola till en fristående skola utan
att  kommunen  skall  ha  möjlighet  att
motsätta sig ett sådant förslag (yrkande
3).  Likaså  bör regleras en  skyldighet
för   kommunen  att  årligen   tillfråga
skolor  med  lokala styrelser  om  deras
intresse av att ombilda skolan  till  en
fristående skola (yrkande 5).
Utskottet finner inte skäl att  föreslå
riksdagen  att göra ett sådant uttalande
som  efterfrågas av motionärerna, varför
yrkandena avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer
1.    beträffande   de    lokala
styrelsernas        ansvar        och
befogenheter
att    riksdagen   med   avslag    på
motionerna  1995/96:Ub21 yrkandena  1
och   2,   1995/96:Ub24  yrkande   6,
1995/96:Ub25   i   denna   del    och
1995/96:Ub26  yrkande   1   godkänner
regeringens förslag,
res. 1 (m)
res. 2 (fp)
res. 3 (v)
2.    beträffande    pedagogiskt
ansvar
att  riksdagen med avslag  på  motion
1995/96:Ub21  yrkande   6   godkänner
regeringens förslag,
res. 4 (m)
3.  beträffande  anställning  av
skolpersonal
att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:Ub21 yrkande 7,
res. 5 (m)
4.   beträffande  val  av  lokal
styrelse, m.m.
att    riksdagen   med   avslag    på
motionerna 1995/96:Ub21 yrkande  4  i
denna  del och 1995/96:Ub25  i  denna
del godkänner regeringens förslag,
res. 6 (m)
res. 7 (fp)


5.    beträffande   den   lokala
styrelsens sammansättning
att    riksdagen   med   avslag    på
motionerna 1995/96:Ub21 yrkande  4  i
denna    del,    1995/96:Ub23     och
1995/96:Ub24  yrkande   3   godkänner
regeringens förslag,
res. 8 (m)
res. 9 ( v)
res. 10 (kds)
6.        beträffande       jämn
könsfördelning i lokal styrelse
att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:Ub24 yrkande 4,
7.          beträffande
elevrepresentation     i      lokal
styrelse
att    riksdagen   med   avslag    på
motionerna      1995/96:Ub22      och
1995/96:Ub24  yrkande   2   godkänner
regeringens förslag,
res. 11 (v)
8.  beträffande försöksperiodens
längd
att  riksdagen med avslag  på  motion
1995/96:Ub26  yrkande   2   godkänner
regeringens förslag,
res. 12 (c)
9. beträffande försöksverksamhet
omfattande hela skolor
att  riksdagen med avslag  på  motion
1995/96:Ub24  yrkande   1   godkänner
regeringens förslag,
res. 13 (v)
10.    beträffande   skolor    i
resurssvaga områden
att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:Ub24 yrkande 5,
res. 14 (v)
11.  beträffande utvärdering  av
försöksverksamheten    med     lokala
styrelser
att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:Ub21 yrkande 8,
res. 15 (m)
12.  beträffande  ombildning  av
skola   under  lokal  styrelse   till
fristående skola
att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:Ub21 yrkandena 3 och 5.
res. 16 (m)

Stockholm den 2 maj 1996

På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman


I beslutet har deltagit: Jan Björkman
(s), Bengt Silfverstrand (s), Beatrice
Ask (m), Eva Johansson (s), Ingegerd
Wärnersson (s), Rune Rydén (m), Agneta
Lundberg (s), Andreas Carlgren (c),
Torgny Danielsson (s), Tomas Eneroth
(s), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),
Majléne Westerlund Panke (s), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude
(mp), Inger Davidson (kds), Tomas
Högström (m) och Ola Ström (fp).

Reservationer

1. De lokala styrelsernas ansvar och
befogenheter (mom. 1)

Beatrice  Ask (m), Rune Rydén (m),  Hans
Hjortzberg-Nordlund   (m)   och    Tomas
Högström (m) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som på s. 5 börjar med  Utskottet finner
det  och slutar med  denna del förordat 
bort ha följande lydelse:
Utskottet  delar  den  uppfattning  som
framförts    i    motion    1995/96:Ub21
yrkandena   1  och  2  att   de   lokala
styrelserna med föräldramajoritet  måste
få  vidgade befogenheter jämfört med vad
som  anges i regeringens förslag. Enligt
regeringen   skall  de  nya  styrelserna
formellt ha ställningen som ett särskilt
kommunalt  organ  under  den  nämnd  som
utgör styrelse för utbildningen. De blir
därmed     kommunalpolitiskt     styrda.
Utskottet  anser att det är  nödvändigt,
för    att    garantera   och   utveckla
föräldrainflytandet   i   skolan,    att
regeringen i en särskild förordning noga
redovisar    vilka   uppgifter    enligt
läroplanen   och  grundskoleförordningen
respektive   särskoleförordningen    som
föräldrastyrelserna  får  överta.  Bland
annat  bör  ingå  rätt  att  besluta  om
skolans profilering.
Vad  utskottet nu anfört bör  riksdagen
med  bifall  till nämnda motionsyrkanden
som sin mening ge regeringen till känna.
dels  att utskottets hemställan under  1
bort ha följande lydelse:
1.     beträffande     de     lokala
styrelsernas ansvar och befogenheter
att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub21 yrkandena 1 och  2  samt
med  anledning av regeringens förslag
och  motionerna 1995/96:Ub24  yrkande
6,   1995/96:Ub25  i  denna  del  och
1995/96:Ub26 yrkande 1 som sin mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet anfört,
2. De lokala styrelsernas ansvar och
befogenheter (mom. 1)

Ola Ström (fp) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som på s. 5 börjar med  Utskottet finner
det  och slutar med  denna del förordat 
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med  vad  som
påpekats i motion 1995/96:Ub25, att  det
inte  är klarlagt i propositionen  vilka
ökade  befogenheter  som  de  föreslagna
lokala styrelserna med föräldramajoritet
i  praktiken kommer att få i  jämförelse
med       de      möjligheter       till
föräldrainflytande som redan i dag finns
i  s.k.  brukarråd. Flera problemområden
måste närmare analyseras och få en  klar
lösning    i    regeringens    aviserade
förordning.     Bland     annat      bör
föräldrastyrelsen inte tillåtas bestämma
över  vilka  fria  val  som  är  de  för
eleverna lämpligaste.
Utskottet  föreslår att  riksdagen  med
bifall till motionen i denna del som sin
mening  ger  regeringen till  känna  vad
utskottet anfört.
dels  att utskottets hemställan under  1
bort ha följande lydelse:
1.     beträffande     de     lokala
styrelsernas ansvar och befogenheter
att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub25  i denna  del  samt  med
anledning av regeringens förslag  och
motionerna  1995/96:Ub21 yrkandena  1
och  2,  1995/96:Ub24 yrkande  6  och
1995/96:Ub26 yrkande 1 som sin mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet anfört,
3. De lokala styrelsernas ansvar och
befogenheter (mom. 1)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som på s. 5 börjar med  Utskottet finner
det  och slutar med  denna del förordat 
bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med vad som  anförs
i  motion  1995/96:Ub24 yrkande  6,  att
roll-   och  ansvarsfördelningen  mellan
rektor   och   en  lokal  styrelse   med
föräldramajoritet inte är tydliggjord  i
propositionen.   Inte  heller   lärarnas
ansvar  i  relation  till  styrelsen  är
definierat.  Utskottet vill  betona  att
det   är   viktigt  att   regeringen   i
förordning preciserar de olika parternas
ansvarsområden.  Särskilt   bör   därvid
beaktas  vad som gäller enligt  den  nya
läroplanen     för    det     offentliga
skolväsendet.  Detta bör  riksdagen  med
bifall  till  motionsyrkandet  som   sin
mening ge regeringen till känna.
dels  att utskottets hemställan under  1
bort ha följande lydelse:
1.     beträffande     de     lokala
styrelsernas ansvar och befogenheter
att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub24  yrkande  6   samt   med
anledning av regeringens förslag  och
motionerna  1995/96:Ub21 yrkandena  1
och  2, 1995/96:Ub25 i denna del  och
1995/96:Ub26 yrkande 1 som sin mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet anfört,
4. Pedagogiskt ansvar (mom. 2)

Beatrice  Ask (m), Rune Rydén (m),  Hans
Hjortzberg-Nordlund   (m)   och    Tomas
Högström (m) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som   på  s.  5  börjar  med   Utskottet
hänvisar    och  slutar  med    avstyrks
detsamma  bort ha följande lydelse:
Enligt   utskottets  mening   bör   det
understrykas  att rektor är  ledare  för
den  pedagogiska verksamheten  i  skolan
och  även  fortsatt skall  så  vara.  En
föräldrastyrelse  får inte  heller  från
lärarna    överta   det   professionella
ansvaret  för  hur undervisningen  skall
bedrivas.  Detta  bör  slås  fast  i  en
kommande  förordning om lokala styrelser
med föräldramajoritet. Vad utskottet  nu
anfört  bör  riksdagen med  bifall  till
motion  1995/96:Ub21 yrkande 6  som  sin
mening ge regeringen till känna.
dels  att utskottets hemställan under  2
bort ha följande lydelse:
2. beträffande pedagogiskt ansvar
att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub21  yrkande   6   och   med
anledning av regeringens förslag  som
sin  mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
5. Anställning av skolpersonal (mom. 3)

Beatrice  Ask (m), Rune Rydén (m),  Hans
Hjortzberg-Nordlund   (m)   och    Tomas
Högström (m) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som  på  s. 5 börjar med  Utskottet  gör
den    och  på  s.  6  slutar  med    av
riksdagen  bort ha följande lydelse:
Utskottet  har  samma  uppfattning  som
motionärerna att det är viktigt för  att
försöksverksamheten      skall       bli
meningsfull att den lokala styrelsen med
föräldramajoritet även får möjlighet att
svara  för  anställning av personal  vid
sin  skola.  Särregler  bör  här  gälla,
bl.a.  undantag från turordningsreglerna
enligt   lagen   om   anställningsskydd.
Regeringen bör återkomma till  riksdagen
med     förslag     till    erforderliga
lagändringar.  Detta bör  riksdagen  med
bifall  till  motionsyrkandet  som   sin
mening ge regeringen till känna.
dels  att utskottets hemställan under  3
bort ha följande lydelse:
3.    beträffande   anställning   av
skolpersonal
att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub21 yrkande 7 som sin mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet anfört,
6. Val av lokal styrelse, m.m. (mom. 4)

Beatrice  Ask (m), Rune Rydén (m),  Hans
Hjortzberg-Nordlund   (m)   och    Tomas
Högström (m) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som   på  s.  6  börjar  med   Utskottet
ställer  sig   och slutar med   i  denna
del  bort ha följande lydelse:
Utskottet  anser att det bör  delegeras
från  den  politiskt  tillsatta  nämnden
till föräldrarna vid den skola eller del
av  skola  som  avses bli  ställd  under
självförvaltningsorgan att  i  val  utse
den   lokala   styrelsen.   Föräldrarnas
möjligheter   till   inflytande   stärks
därmed. Rätt att nominera personer  till
de   nya  styrelserna  bör  finnas   för
föräldrar, personal och elever. I övrigt
bör    valförfarandet   inte    regleras
centralt.
Utskottet  föreslår att  riksdagen  med
bifall  till motion 1995/96:Ub21 yrkande
4   i  denna  del  samt  med  avslag  på
regeringens    förslag    och     motion
1995/96:Ub25 i denna del som sin  mening
ger  regeringen till känna vad utskottet
här anfört om val av lokal styrelse.
dels  att utskottets hemställan under  4
bort ha följande lydelse:
4.    beträffande   val   av   lokal
styrelse, m.m.
att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub21 yrkande 4  i  denna  del
samt   med   avslag  på   regeringens
förslag  och  motion  1995/96:Ub25  i
denna   del   som  sin   mening   ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört,
7. Val av lokal styrelse, m.m. (mom. 4)

Ola Ström (fp) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som   på  s.  6  börjar  med   Utskottet
ställer  sig   och slutar med   i  denna
del  bort ha följande lydelse:
Utskottet  har  inget att  invända  mot
regeringens  förslag att  den  kommunala
nämnden   skall   välja  ledamöter   och
ersättare i lokal styrelse. Dock  finner
utskottet det nödvändigt att ytterligare
föreskrifter om valförfarandet  meddelas
av   regeringen   i  syfte   att   finna
demokratiska  former för  hur  föräldrar
skall    nomineras   och   utses    till
styrelsen. Valförfarandet måste dessutom
göras känt för alla föräldrar.
Vad  utskottet nu anfört bör  riksdagen
med  bifall  till motion 1995/96:Ub25  i
denna  del, med anledning av regeringens
förslag   och  med  avslag   på   motion
1995/96:Ub21 yrkande 4 i denna  del  som
sin mening ge regeringen till känna.
dels  att utskottets hemställan under  4
bort ha följande lydelse:
4.    beträffande   val   av   lokal
styrelse, m.m.
att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub25   i   denna   del,   med
anledning av regeringens förslag  och
med  avslag  på  motion  1995/96:Ub21
yrkande 4 i denna del som sin  mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet anfört,
8. Den lokala styrelsens sammansättning
(mom. 5)

Beatrice  Ask (m), Rune Rydén (m),  Hans
Hjortzberg-Nordlund   (m)   och    Tomas
Högström (m) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som på s. 7 börjar med  Utskottet anser 
och  slutar med  1995/96:Ub23   bort  ha
följande lydelse:
Utskottet  anser i likhet med  vad  som
anförs  i motion 1995/96:Ub21 yrkande  4
att   det   i  en  lokal  styrelse   med
föräldramajoritet också bör vara möjligt
att  välja  in representanter  från  det
lokala  näringslivet i syfte att  bredda
styrelsen och öka skolans kontakter  med
samhället  i  övrigt.  En  sådan  utökad
representation  kan  enligt   utskottets
mening bli en stor tillgång för skolan.
Utskottet  föreslår att riksdagens  med
bifall  till  motionsyrkandet  som   sin
mening  ger  regeringen till  känna  vad
utskottet anfört om sammansättningen  av
lokal styrelse.
dels  att utskottets hemställan under  5
bort ha följande lydelse:
5. beträffande den lokala styrelsens
sammansättning
att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub21 yrkande 4 i  denna  del,
med  anledning av regeringens förslag
och   motion  1995/96:Ub23  samt  med
avslag på motion 1995/96:Ub24 yrkande
3  som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
9. Den lokala styrelsens sammansättning
(mom. 5)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som  på  s.  7 börjar med  Utskottet  är
inte  och slutar med  yrkande 3  bort ha
följande lydelse:
Enligt  utskottets mening finns det  en
uppenbar    risk    för    att     vissa
föräldragrupper,                   t.ex.
invandrarföräldrar, får svårt  att  göra
sina  röster hörda och därmed  utestängs
från representation i lokal styrelse med
föräldramajoritet.    Utskottet    anser
därför,      med     tillstyrkan      av
motionsyrkandet,   att   riksdagen   hos
regeringen  bör  begära  att  en   regel
införs  i den aviserade förordningen  om
att    invandrarföräldrar   skall   vara
representerade i styrelsen i  proportion
till antalet invandrarelever i skolan.
dels  att utskottets hemställan under  5
bort ha följande lydelse:
5. beträffande den lokala styrelsens
sammansättning
att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub24 yrkande 3, med anledning
av   regeringens  förslag  samt   med
avslag   på  motionerna  1995/96:Ub21
yrkande    4   i   denna   del    och
1995/96:Ub23  som  sin   mening   ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört,
10. Den lokala styrelsens sammansättning
(mom. 5)

Inger Davidson (kds) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som på s. 7 börjar med  Utskottet anser 
och  slutar med  1995/96:Ub23   bort  ha
följande lydelse:
Utskottet  delar motionärernas  åsikter
om  värdet av att skolans kontakter  med
samhället i övrigt ökar. Utskottet anser
därför  att  det bör vara möjligt  under
försöksperioden  att  också   välja   in
representanter   för    det    omgivande
samhället   i  en  lokal  styrelse   med
föräldramajoritet. Företrädare  för  det
lokala     näringslivet    och     andra
företrädare   för  närsamhället,   såsom
kultursektorn,   socialtjänsten    eller
polisen,  kan  därmed på  ett  naturligt
sätt  samverka med skolan och bidra till
att    skolan   blir   en   mer    öppen
institution.  Detta  bör  riksdagen  med
bifall till motion 1995/96:Ub23 som  sin
mening ge regeringen till känna.
dels  att utskottets hemställan under  5
bort ha följande lydelse:
5. beträffande den lokala styrelsens
sammansättning
att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub23,   med   anledning    av
regeringens   förslag   och    motion
1995/96:Ub21 yrkande 4  i  denna  del
samt    med    avslag    på    motion
1995/96:Ub24 yrkande 3 som sin mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet anfört,
11. Elevrepresentation i lokal styrelse
(mom. 7)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som  på  s. 7 börjar med  Utskottet  har
samma   och  på  s.  8  slutar  med   av
riksdagen  bort ha följande lydelse:
Utskottet  har  samma  uppfattning  som
motionärerna   att   grunden   för    en
demokratisk  fostran är  elevernas  rätt
och   möjligheter  att  utöva   verkligt
inflytande över sin utbildning  och  sin
vardag.  Skolan skall erbjuda  en  miljö
som  uppmanar till personliga  initiativ
och   ömsesidig  respekt.  Eleverna  bör
därför  i  förordning garanteras  rätten
att   under   de   tre  sista   åren   i
grundskolan  deltaga  som  ledamöter   i
lokal styrelse med föräldramajoritet.
Vad  utskottet nu anfört bör  riksdagen
med   bifall  till  motion  1995/96:Ub24
yrkande   2   samt  med   anledning   av
regeringens    förslag    och     motion
1995/96:Ub22   som   sin    mening    ge
regeringen till känna.
dels  att utskottets hemställan under  7
bort ha följande lydelse:
7. beträffande elevrepresentation  i
lokal styrelse
att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub24  yrkande  2   samt   med
anledning av regeringens förslag  och
motion  1995/96:Ub22 som  sin  mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet anfört,
12. Försöksperiodens längd (mom. 8)

Andreas Carlgren (c) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som på s. 8 börjar med  Utskottet delar 
och      slutar      med       utskottet
motionsyrkandet    bort   ha    följande
lydelse:
Utskottet    anser,   i   likhet    med
motionärerna,     att     en     femårig
försöksperiod som regeringen  föreslagit
skulle     försena     den     angelägna
decentraliseringsreformen.
Försöksperioden bör inte vara längre  än
tre  år,  nämligen från den 1 juli  1996
till  den  1  juli  1999.  Därefter  bör
verksamheten utvärderas i syfte  att  ge
underlag   för  beslut  om   vilka   mer
permanenta    förändringar    som    kan
genomföras      när      det      gäller
föräldrainflytandet över  skolan.  Detta
bör  riksdagen  med bifall  till  motion
1995/96:Ub26 yrkande 2 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels  att utskottets hemställan under  8
bort ha följande lydelse:
8.    beträffande   försöksperiodens
längd
att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub26  yrkande   2   och   med
anledning av regeringens förslag  som
sin  mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
13. Försöksverksamhet omfattande hela
skolor (mom. 9)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som på s. 8 börjar med  Utskottet anser 
och  slutar  med   regeringen  förordat 
bort ha följande lydelse:
Utskottet  instämmer  med  motionärerna
att   det   skulle  kunna  orsaka   både
organisatoriska och praktiska problem om
en  lokal styrelse med föräldramajoritet
får  inrättas för del av skola, dvs. för
endast  några  klasser, årskurser  eller
arbetsenheter.  Utskottet  föreslår  att
riksdagen   med   bifall   till   motion
1995/96:Ub24 yrkande 1 gör ett uttalande
till       regeringen       om       att
försöksverksamheten skall  omfatta  hela
skolor.
dels  att utskottets hemställan under  9
bort ha följande lydelse:
9.   beträffande   försöksverksamhet
omfattande hela skolor
att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub24  yrkande   1   och   med
anledning av regeringens förslag  som
sin  mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
14. Skolor i resurssvaga områden (mom.
10)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som  på s. 8 börjar med  Utskottet vill 
och       slutar      med       avstyrks
motionsyrkandet    bort   ha    följande
lydelse:
Utskottet anser att man inte kan bortse
från att samhället är segregerat och att
detta    i   hög   grad   påverkar    de
förhållanden under vilka skolan  verkar.
Om  utvärderingen av försöksverksamheten
skall   kunna  belysa  vilken   inverkan
lokala  styrelser  med föräldramajoritet
kan  ha  på elevinflytande, likvärdighet
och    pedagogisk/metodisk   utveckling,
måste också skolor i resurssvaga områden
stimuleras  att deltaga i  verksamheten.
Detta  bör  riksdagen  med  bifall  till
motion  1995/96:Ub24 yrkande 5  som  sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under  10
bort ha följande lydelse:
10. beträffande skolor i resurssvaga
områden
att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub24 yrkande 5 som sin mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet anfört,
15. Utvärdering av försöksverksamheten
med lokala styrelser (mom. 11)

Beatrice  Ask (m), Rune Rydén (m),  Hans
Hjortzberg-Nordlund   (m)   och    Tomas
Högström (m) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som  på s. 9 börjar med  Utskottet  tar 
och  slutar med  av riksdagen   bort  ha
följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det viktigt
att   försöksverksamheten   med   lokala
styrelser  vari föräldrar har  majoritet
noga    följs    upp   och   utvärderas.
Regeringen  bör därför ge  Skolverket  i
uppdrag   att  tillsammans  med  berörda
kommuner  och lokala styrelser genomföra
utvärderingar      av      verksamheten.
Regeringen  bör därefter återkomma  till
riksdagen  med  en  redovisning  av  hur
verksamheten utfallit. Vad utskottet  nu
anfört  bör  riksdagen med  bifall  till
motion  1995/96:Ub21 yrkande 8  som  sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under  11
bort ha följande lydelse:
11.   beträffande   utvärdering   av
försöksverksamheten    med     lokala
styrelser
att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub21 yrkande 8 som sin mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet anfört,
16. Ombildning av skola under lokal
styrelse till fristående skola (mom. 12)

Beatrice  Ask (m), Rune Rydén (m),  Hans
Hjortzberg-Nordlund   (m)   och    Tomas
Högström (m) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som   på  s.  9  börjar  med   Utskottet
finner    och   slutar  med    yrkandena
avstyrks  bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är viktigt  att
de      lokala      styrelserna      med
föräldramajoritet      redan       under
försöksverksamheten ges möjligheter  att
ta  ett  större ansvar för sin skola  än
vad        regeringen        föreslagit.
Föräldrastyrelsen bör således ges rätten
att  ansöka om att skolan skall ombildas
till  fristående skola utan att kommunen
skall  ha möjlighet att motsätta sig  en
sådan  åtgärd. Denna rätt bör kombineras
med   en  skyldighet  för  kommunen  att
årligen tillfråga lokal styrelse om dess
intresse  av  att  ombilda  skolan  till
fristående skola. Utskottet föreslår att
riksdagen   med   bifall   till   motion
1995/96:Ub21 yrkandena 3 och 5  som  sin
mening  ger  regeringen till  känna  att
bestämmelser av nu angiven innebörd  bör
tas  in i den aviserade förordningen  om
lokala styrelser med föräldramajoritet.
dels att utskottets hemställan under  12
bort ha följande lydelse:
12.  beträffande ombildning av skola
under  lokal styrelse till fristående
skola
att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub21 yrkandena 3  och  5  som
sin  mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motionerna 1
Utskottet 3
Inledning 3
Lokala styrelser med
föräldramajoritet inom skolan
ansvar och befogenheter 4
Val av lokal styrelse och
styrelsens sammansättning 6
Försöksverksamhetens omfattning 8
Utvärdering 8
Övriga frågor 9
Hemställan 9
Reservationer 11
1. De lokala styrelsernas ansvar
och befogenheter (mom. 1) 11
2. De lokala styrelsernas ansvar
och befogenheter (mom. 1) 11
3. De lokala styrelsernas ansvar
och befogenheter (mom. 1) 12
4. Pedagogiskt ansvar (mom. 2) 12
5. Anställning av skolpersonal
(mom. 3) 13
6. Val av lokal styrelse, m.m.
(mom. 4) 13
7. Val av lokal styrelse, m.m.
(mom. 4) 14
8. Den lokala styrelsens
sammansättning (mom. 5) 14
9. Den lokala styrelsens
sammansättning (mom. 5) 15
10. Den lokala styrelsens
sammansättning (mom. 5) 15
11. Elevrepresentation i lokal
styrelse (mom. 7) 16
12. Försöksperiodens längd (mom. 8) 16
13. Försöksverksamhet omfattande
hela skolor (mom. 9) 16
14. Skolor i resurssvaga områden
(mom. 10) 17
15. Utvärdering av
försöksverksamheten med lokala
styrelser (mom. 11) 17
16. Ombildning av skola under lokal
styrelse till fristående skola (mom. 12)
18
Gotab, Stockholm 1996