Utbildningsutskottets betänkande
1995/96:UBU08

Kvalificerad yrkesutbildning m.m.

Innehåll

1995/96
UbU8

Sammanfattning

I   betänkandet  behandlas   regeringens
proposition   1995/96:145   Kvalificerad
yrkesutbildning m.m. jämte motioner.
Utskottet   tillstyrker   på   samtliga
punkter   regeringens   förslag.   Detta
innebär att en försöksverksamhet med  en
ny   kvalificerad   yrkesutbildning   på
eftergymnasial  nivå  inleds  under   år
1996.   Utbildningen  skall  förena   en
praktisk   inriktning   med   fördjupade
teoretiska  kunskaper.  Den  skall   ges
formen  av  lärande  i  arbete   på   en
arbetsplats  under ca  en  tredjedel  av
utbildningstiden.    Försöksverksamheten
omfattar  1  700  platser  år  1996  och
innebär  intagning av elever under  åren
1996, 1997 och 1998. Syftet med försöket
är att vinna erfarenheter när det gäller
att    pröva   nya   utbildningar,   nya
pedagogiska  former och  nya  anordnare.
Utbildningen  skall stå  organisatoriskt
fri   från   andra  befintliga   system.
Utbildningen  omfattar  80   poäng   (en
veckas   heltidsstudier   motsvarar   en
poäng)   och   skall  få  avslutas   med
kvalificerad yrkesutbildningsexamen. Den
huvudsakliga       inriktningen       av
utbildningen och dess organisation anges
i lag.
Utskottet tillstyrker också regeringens
förslag  till  ändringar i  skollagen  i
syfte  att  vidga kommunernas skyldighet
att  i  vissa  fall betala interkommunal
ersättning      för     deltagare      i
påbyggnadsutbildning inom komvux.
Nitton reservationer finns fogade  till
betänkandet.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1995/96:145
Kvalificerad    yrkesutbildning     m.m.
föreslagit
1.   att  riksdagen  antar  regeringens
förslag till lag om en försöksverksamhet
med viss kvalificerad yrkesutbildning,
2.   att  riksdagen  antar  regeringens
förslag  till lag om ändring i skollagen
(1985:1100).
Lagförslagen  återfinns  som  bilaga   1
resp. bilaga 2 till detta betänkande.

Motionerna

1995/96:Ub13  av  Inger  Davidson  m.fl.
(kds) vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att  förslaget  beträffande
försöksverksamheten breddas så  att  den
kan leda till en särskild yrkeshögskola,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  kommittén  som  skall  leda
försöksverksamheten,
3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om   studerandes   rätt    att
överklaga beslut.
1995/96:Ub14 av Owe Hellberg  och  Björn
Samuelson  (v) vari yrkas att  riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildning  av
blivande        småföretagare        och
företagsledare i småföretag.


1995/96:Ub15  av  Britt-Marie  Danestig-
Olofsson (v) vari yrkas


1.    att   riksdagen   beslutar    att
kvalificerad    yrkesutbildning    skall
anordnas  av  statliga  universitet  och
högskolor,


2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om särskilda åtgärder  för  att
underlätta   de  mindre  och  medelstora
företagens möjligheter till medverkan,


3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  regler för tillgodoräknande
av   kurser   från   den   kvalificerade
yrkesutbildningen vid fortsatta  studier
i    den    mer   traditionella    högre
utbildningen,


4.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  uppdrag för  kommittén  att
uppmärksamma frågor om förutsättningarna
för både kvinnor och män att delta i den
kvalificerade yrkesutbildningen,


5.  att riksdagen hos regeringen  begär
förslag om en parlamentariskt sammansatt
grupp  med  uppgift att både  följa  och
utvärdera  försöksverksamheten  med  den
nya kvalificerade yrkesutbildningen,


6.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  studeranderepresentation  i
kommittén,


7.   att  riksdagen  -  vid  avslag  på
yrkande 1 - hos regeringen begär förslag
om   hur  studenterna  skall  garanteras
inflytande     i    den    kvalificerade
yrkesutbildningen,


8.   att  riksdagen  -  vid  avslag  på
yrkande  1- hos regeringen begär förslag
om  hur  studenterna i den kvalificerade
yrkesutbildningen   skall    få    samma
möjligheter och rätt att framföra besvär
som andra studenter inom högskolan.


1995/96:Ub16 av Beatrice Ask  m.fl.  (m)
vari yrkas


1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  behovet av en  kvalificerad
eftergymnasial yrkesutbildning,


2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  utbildningens innehåll  och
dess   fördelning   mellan   skola   och
arbetsplats,


3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om att lön skall utgå under  den
tid  som  utbildning är förlagd till  en
arbetsplats,


4.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om utbildningens längd,


5.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om möjligheterna att söka  till
den     kvalificerade    eftergymnasiala
yrkesutbildningen,


6.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts    om   en   överflyttning    av
påbyggnadsutbildningar  och   YTH   till
yrkeshögskolan,


7.  att  riksdagen begär att regeringen
återkommer  med  en redogörelse  för  de
ekonomiska    konsekvenserna    av    en
överflyttning  av påbyggnadsutbildningar
och YTH till yrkeshögskolan,


8.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om examen och examensbenämningar
efter genomgången yrkeshögskola,


9.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts     om    behovet     av     nya
finansieringsformer    (kompetenskonton)
för   att   möjliggöra   ett   livslångt
lärande,


10.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att  utöka antalet  platser
inom  den  kvalificerade eftergymnasiala
yrkesutbildningen till 4 000 år 1996 och
sedan med ytterligare 4 000 platser  per
år 1997 och 1998,


11.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts      om      den      nationella
ledningsgruppen    och     de     lokala
styrelsernas sammansättning,


12.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts        om        att        alla
utbildningsanordnare,    oberoende    av
huvudman, skall ha möjlighet att anordna
kvalificerad              eftergymnasial
yrkesutbildning.


1995/96:Ub17  av Margitta  Edgren  m.fl.
(fp) vari yrkas


1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om direktiven till kommittén som
skall    lämna    förslag    till    hur
kvalificerad    yrkesutbildning    skall
organiseras,


2.  att riksdagen avslår framställan om
medel för försöksverksamhet.


1995/96:Ub18  av  Eskil  Erlandsson  och
Marianne  Andersson (c) vari  yrkas  att
riksdagen  som sin mening ger regeringen
till  känna  vad i motionen  anförts  om
interkommunala ersättningar.




1995/96:Ub19  av Andreas Carlgren  m.fl.
(c) vari yrkas


1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om utbildningens längd,


2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om huvudmannaskap,


3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om att arbetslivets företrädare
deltar i utformningen av utbildningarna,


4. att riksdagen begär att regeringen i
budgetpropositionen     hösten      1996
återkommer  med förslag om  finansiering
av verksamheten under budgetåret 1997,


5.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om fördelning av platser.


1995/96:Ub20 av Gunnar Goude m.fl.  (mp)
vari yrkas


1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts       om      att       förlägga
försöksverksamhet    med    kvalificerad
yrkesutbildning till de  redan  pågående
verksamheterna vid högskolor, komvux och
folkhögskolorna i samverkan med lämpliga
arbetsplatser,


2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att förlägga  ansvaret  för
försöksverksamheten till  Högskoleverket
(i samverkan med Skolverket) men med den
allmänna   utformning   som   regeringen
föreslagit    vad   gäller    krav    på
kursutformning, examination, etc.,


3.  att riksdagen hos regeringen  begär
en  utredning med uppdrag  att  göra  en
övergripande   inventering   av    olika
kategorier  av yrken och arbetsuppgifter
i    svenskt   näringsliv,   inkl.   den
offentliga sektorn, med särskild  hänsyn
till olika behov av yrkesutbildningar.


Utskottet
Inledning




Utskottet  behandlar i detta  betänkande
proposition   1995/96:145   Kvalificerad
yrkesutbildning m.m. jämte  de  motioner
som  har väckts med anledning av den.  I
propositionen  läggs fram  förslag  till
lag  om  en försöksverksamhet  med  viss
kvalificerad  yrkesutbildning.  I  lagen
anges  den huvudsakliga inriktningen  av
utbildningen   och  vissa   bestämmelser
rörande        dess        organisation.
Försöksverksamheten föreslås  omfatta  1
700 nybörjarplatser och inledas under år
1996.   Regeringen  har  i   proposition
1995/96:105  Förslag till tilläggsbudget
till    statsbudgeten   för   budgetåret
1995/96      begärt      medel       för
försöksverksamheten. Regeringen har haft
betänkandet       Yrkeshögskolan       -
Kvalificerad              eftergymnasial
yrkesutbildning   (SOU   1995:38)    som
underlag för sina ställningstaganden och
förslag.         Betänkandet         har
remissbehandlats.


Regeringen   lägger  i   ett   särskilt
avsnitt av propositionen fram förslag om
skyldighet  för  kommunerna  att  betala
interkommunal ersättning för deltagare i
viss  påbyggnadsutbildning inom  komvux.
Förslaget   kräver  vissa  ändringar   i
skollagen     (1985:1100).     Slutligen
föreslås en konsekvensändring i 12  kap.
6 § skollagen.


En ny kvalificerad yrkesutbildning -
Försöksverksamhet




Propositionen i korthet




Regeringen   föreslår    att    en    ny
kvalificerad     yrkesutbildning      på
eftergymnasial nivå skall utvecklas  Den
skall    bidra   till   att   tillgodose
arbetslivets behov av kompetens  för  en
modernt organiserad produktion av  varor
och  tjänster. Utbildningen skall förena
en  praktisk  inriktning med  fördjupade
teoretiska  kunskaper.  Den  skall   ges
formen  av  lärande  i  arbete   på   en
arbetsplats under cirka en tredjedel  av
utbildningstiden.


En  försöksverksamhet omfattande 1  700
nybörjarplatser  bör  enligt  regeringen
inledas under år 1996 i syfte att  vinna
erfarenheter  när det gäller  att  pröva
nya utbildningar, nya pedagogiska former
och nya anordnare. Försöket skall belysa
arbetslivets och de studerandes intresse
och  ge  underlag för ställningstaganden
till  hur  utbildning av detta slag  kan
inordnas      i     utbildningssystemet.
Försöksverksamheten    skall     omfatta
intagning  av  elever under  åren  1996,
1997    och   1998.   Den   skall    stå
organisatoriskt    fri    från     andra
befintliga         system.         Olika
utbildningsanordnare skall kunna anordna
utbildning inom försöksverksamheten  och
samarbete  mellan olika anordnare  skall
eftersträvas. En anordnare skall  alltid
vara huvudansvarig för utbildningen. Det
är      angeläget     att     tillvarata
möjligheterna  att  skapa  en   flexibel
utbildningsorganisation,      framhåller
regeringen.


Den   huvudsakliga   inriktningen    av
utbildningen  och vissa bestämmelser  om
organisation  under  försöksverksamheten
anges   i  en  särskild  lag,  i  vilken
regeringen bl.a. begär bemyndigande  att
få   meddela  närmare  föreskrifter   om
försöksverksamheten.   I   propositionen
redogör  regeringen emellertid  för  hur
den   har  tänkt  sig  utformningen   av
försöksverksamheten.


Regeringen   avser  att  tillsätta   en
kommitté    med   uppgift    att    leda
försöksverksamheten. Kommittén  skall  -
inom   de   ramar   som  riksdagen   och
regeringen    anger   -    besluta    om
verksamhetens       inriktning       och
huvudsakliga    innehåll,   statsbidrag,
lokalisering,  dimensionering  samt   om
godkännande  av utbildningsplan.  Vidare
avses   kommittén  ha  ansvar  för   att
tillsyn och uppföljning samt att en från
kommittén fristående utvärdering  kommer
till  stånd. Regeringen avser också  att
ge  kommittén  i  uppdrag  att  utarbeta
förslag  till  hur den nya kvalificerade
yrkesutbildningen   kan    inordnas    i
utbildningssystemet.


Hos      varje      huvudansvarig
utbildningsanordnare  skall  det  enligt
propositionen  inrättas en ledningsgrupp
med   företrädare  för   de   delar   av
arbetslivet  som berörs av  utbildningen
och  minst  en företrädare  vardera  för
högskolan      och     den     kommunala
vuxenutbildningen. Ledningsgruppen skall
bl.a.   svara   för   att   utbildningen
genomförs  inom  givna  ramar  och  anta
studerande.   De  studerande   bör   ges
möjlighet  till insyn och tillfälle  att
påverka  utbildningens  uppläggning  och
genomförande.


Enligt   regeringen  bör  utbildningens
omfattning     beskrivas     med     ett
veckopoängsystem   av   det   slag   som
tillämpas i högskolan. Utbildningen  bör
få     avslutas     med     kvalificerad
yrkesutbildningsexamen.     Den      som
fullgjort  vad som fordras för  att  bli
godkänd  på  alla ingående moment  i  en
kvalificerad yrkesutbildning och uppnått
80  poäng skall kunna erhålla bevis över
kvalificerad yrkesutbildningsexamen  med
viss   inriktning.  För  tillträde  till
utbildningen skall krävas en viss allmän
behörighet.  Deltagarna  i  utbildningen
bör ges rätt till studiemedel under hela
utbildningstiden.




Anordnare - Dimensionering




I  motion  1995/96:Ub17 (fp)  begärs  en
fortsatt utredning m.m. i syfte  att  ge
klarare  konturer  av  förutsättningarna
för den kvalificerade yrkesutbildningen,
innan    1   700   studerande   påbörjar
utbildningen. Motionärerna  ställer  sig
positiva  till att skapa en kvalificerad
yrkesutbildning,    men    menar     att
regeringen          -           eftersom
utredningsförslaget om  en  självständig
yrkeshögskola  vid  sidan  av  högskolan
avvisas - borde ha presenterat ett  mera
utförligt  eget förslag. Man borde  även
ha    inväntat    slutbetänkanden    och
remissbehandling  från  olika   pågående
utredningar  som  behandlar  frågor   om
livslångt lärande och kunskapslyft.  Den
kommitté  som  skall tillsättas  bör  få
sina direktiv utan att ha kravet på  sig
att   starta   försöksverksamhet   redan
hösten    1996,    anser   motionärerna.
Kommittén  bör  få i uppdrag  att  lämna
förslag   till   mål  för  utbildningen,
antagning,      urval,     organisation,
samverkan   med   företag,   studerandes
ställning       och       rättssäkerhet,
finansiering     av     lärandet      på
arbetsplatser,  krav på handledare  etc.
Motionärerna anser således att medel för
försöksverksamheten inte  skall  anvisas
för år 1996.


Utskottet anser det nödvändigt  att  så
snart    som    möjligt   utveckla    en
kvalificerad              eftergymnasial
yrkesutbildning     för     att     möta
arbetslivets    behov    av    kompetent
arbetskraft.  Utskottet  anser  det,   i
likhet   med  regeringen,  viktigt   att
tillgodose behoven inom vissa  branscher
av  en  ny  kvalificerad yrkesutbildning
med     stark    arbetsplatsintegrering.
Utskottet   delar   inte   motionärernas
uppfattning  att frågan behöver  utredas
ytterligare   och   att   ett    flertal
utredningar   skall   avvaktas,    innan
utbildningen startar. Det  är  av  stort
värde  att snarast möjligt få till stånd
en   kvalificerad   yrkesutbildning   på
eftergymnasial nivå.


När  det gäller frågan om medel  till
försöksverksamheten   med   kvalificerad
yrkesutbildning  finns förslag  härom  i
proposition  1995/96:105  Förslag   till
tilläggsbudget  till  statsbudgeten  för
budgetåret 1995/96. Utskottet har i sitt
betänkande  1995/96:UbU7  Tilläggsbudget
m.m.  meddelat  att  utskottet  beslutat
uppskjuta  behandlingen av det förslaget
till    senare   i   vår.   Frågan    om
medelsanvisning   kommer   således   att
behandlas senare av utskottet.


Med  hänvisning  till  vad  utskottet
anfört   bör   riksdagen  avslå   motion
1995/96:Ub17.


Den   principiella   och   grundläggande
frågan   om   utbildningsanordnare   och
härtill  närliggande  problemställningar
tas upp i flera motioner.


I  motion  1995/96:Ub16 (m) läggs  fram
förslag  om  att skapa en yrkeshögskola.
Motionärerna konstaterar att  regeringen
endast  har godtagit en del av förslagen
i     betänkandet    Yrkeshögskolan    -
Kvalificerad              eftergymnasial
yrkesutbildning.  De flesta  frågor  som
måste   lösas  hänvisas   nu   till   en
kommitté.    Motionärerna   anser    det
väsentligt att utbildningarna kan  hävda
sig  internationellt och framhåller  att
det  krävs att utbildningsanordnare  och
arbetsliv  tar ett betydande ansvar  för
samverkan     (yrkande     1).      Till
yrkeshögskolan bör successivt  överföras
de   yrkestekniska  utbildningarna   vid
högskolan  (YTH)  och de  yrkesinriktade
påbyggnadsutbildningarna  inom   komvux.
Regeringen   bör   återkomma   med    en
redogörelse     för    de     ekonomiska
konsekvenserna   av   en   överflyttning
(yrkandena  6  och  7).   I  yrkande   5
behandlas  möjligheterna att  söka  till
utbildningen.   Den  nya  yrkeshögskolan
skall  vara  ett  alternativ  till   den
traditionella  högskolan.   Motionärerna
framhåller att den också skall vara  ett
alternativ för personer från arbetslivet
som  behöver vidareutbildning av  sådant
slag    som   inte   finns   på   vanlig
högskolenivå.  Vidare yrkas  i  motionen
(yrkande       12)       att        alla
utbildningsanordnare    oberoende     av
huvudman skall ha möjlighet att  anordna
kvalificerad              eftergymnasial
yrkesutbildning. Motionärerna anser  att
Chalmers tekniska högskola och Högskolan
i   Jönköping  självfallet  måste  kunna
anordna sådan utbildning även om de inte
ingår  i  begreppet statliga universitet
och    högskolor   i   den    föreslagna
lagtexten.


Enligt  motion  1995/96:Ub13   (kds)
yrkande  1  är  försöksverksamheten  som
föreslås    otillräcklig.   Motionärerna
pekar  på att regeringen i propositionen
slår  fast  att försöket inte  får  leda
till    en   fristående   yrkeshögskola.
Försöksverksamheten      bör,      menar
motionärerna,  breddas så  att  även  en
modell  som   kan leda till en  särskild
yrkeshögskola     kan     prövas.     En
yrkeshögskola - som ett alternativ  till
den  vanliga högskolan - med  en  tydlig
identitet  skulle  få status  genom  sin
särart.


Eftersom  det handlar om eftergymnasial
utbildning  bör högskolan enligt  motion
1995/96:Ub19 (c) yrkande 2 vara huvudman
med  allt  vad  det innebär  i  form  av
organisation,           resurshantering,
examination  etc.  Högskolan  kan   bäst
garantera  kvaliteten och jämförbarheten
i   utbildningen,  anser   motionärerna.
Utbildningen   bör   utformas   som   en
integrerad  del  i den övriga  högskolan
och      med     i     princip     samma
tillträdesregler. Högskolan behöver inte
vara  genomförare av utbildningarna utan
den kan läggas ut - helt eller delvis  -
på ett antal olika utbildningsanordnare.
Motionärerna  anser att  det  genom  ett
kursutformat  system skapas  möjligheter
att  tillgodoräkna sig redan genomgången
utbildning   vid  övergång  till   andra
högskoleutbildningar.  Ambitionen  måste
vara att skapa ett flexibelt system  som
ger  möjligheter  till övergång  i  båda
riktningarna.


Enligt  motion 1995/96:Ub15 (v) yrkande
1      skall      den      kvalificerade
yrkesutbildningen anordnas  av  statliga
universitet  och högskolor. Motionärerna
vill gärna se ett öppet system där flera
parter   samarbetar  men  där   statliga
universitet  och  högskolor  skall  vara
anordnare.    Motionärerna    framhåller
vidare   att  de  inte  vill   att   det
sammanhållna svenska systemet för  högre
utbildning delas i ett A- och B-lag  och
påpekar  att integreringen  av  den  nya
yrkesutbildningen i högskolan kan ha  en
positiv   effekt  då  det   gäller   att
motverka  social  snedrekrytering   till
högre studier.


Försöksverksamheten  med   kvalificerad
yrkesutbildning   bör   enligt    motion
1995/96:Ub20  (mp) yrkande  1  förläggas
till  de  redan  pågående verksamheterna
vid  högskolor, komvux och folkhögskolor
i  samverkan med lämpliga arbetsplatser.
Motionärerna anser att det är svårt  att
förstå    varför   en   ny    form    av
yrkesutbildning  skall  prövas  med  nya
huvudmän och en ny ledning i form av  en
fristående  kommitté.  Det  blir  bättre
kvalitet    i    utbildningen,    bättre
möjligheter        att         utvärdera
försöksverksamheten om  den  knyts  till
redan påbörjad verksamhet vid befintliga
utbildningsanstalter.       Motionärerna
framhåller att universitet och högskolor
sedan lång tid har vidgat samarbetet med
näringsliv,   kommuner,  landsting   och
andra       statliga      institutioner.
Försöksverksamheten  skall  ses  som  en
intensifiering  av det  redan  påbörjade
arbetet  vid  framför allt de  regionala
högskolorna.


Utskottet   vill   med   anledning   av
motionerna anföra följande.


Utskottet   anser  det  angeläget   att
försöksverksamhet    med    kvalificerad
eftergymnasial  yrkesutbildning   inleds
redan  hösten 1996. Regeringens  förslag
att  inleda  en försöksverksamhet  anser
utskottet   vara  en  väl   avvägd   och
framkomlig   väg  för   att   dels   öka
utbildningsutbudet,      dels      vinna
erfarenheter  när det gäller  att  pröva
nya utbildningar, nya pedagogiska former
och  nya  anordnare. Försöksverksamheten
kommer    att    inte    minst    belysa
arbetslivets och de studerandes intresse
för denna typ av utbildning. Avsikten är
också  att försöksverksamheten skall  ge
underlag för ställningstaganden till hur
utbildning av detta slag kan inordnas  i
utbildningssystemet,  vilket   utskottet
finner vara positivt. Utskottet ansluter
sig   till  vad  regeringen  anfört   om
försöksverksamhet och att inte bygga upp
en  särskild utbildningsform  för  denna
utbildning. Utskottet vill poängtera att
det handlar om en helt ny utbildning och
anser  att det skulle vara till  nackdel
för utvecklandet av en ny utbildning att
redan  från början låsa den  i  en  fast
organisatorisk  form. Genom  att  -  som
regeringen   föreslagit   -   ge   såväl
statliga   universitet  och   högskolor,
kommuner   och  landsting  som  enskilda
utbildningsanordnare möjlighet att  vara
anordnare     av    utbildningen     ges
förutsättningar  för  en  mångfasetterad
verksamhet  med  goda  möjligheter   att
vinna    erfarenheter   och   att    dra
slutsatser inför en permanent  inordning
i                   utbildningssystemet.
Utbildningsanordnarna skall  få  anordna
utbildningen  själva eller  i  samverkan
med  andra. Utskottet kan konstatera att
det förslag till lagreglering vad gäller
vilka   som   har   rätt   att   anordna
utbildningen är mycket brett och  täcker
således även t.ex. högskolor med enskild
huvudman.


Regeringen har redovisat att den avser
att  prioritera sådana utbildningar  där
flera  anordnare samverkar,  vilket  kan
innebära     nya   konstellationer    av
utbildningsanordnare.  Utskottet   anser
det    således    positivt    att     en
försöksverksamhet startar  utan  att  en
låsning  sker  beträffande den  framtida
organisatoriska      formen.      Enligt
utskottets mening skulle ett redan  från
början  omfattande regelverk kunna  vara
hindrande  för  utvecklingsarbetet.   En
stor  del  av dynamiken i den  fortsatta
utvecklingen    skulle   därmed    kunna
förloras.  För  att  försöksverksamheten
skall    kunna    ge    underlag     för
ställningstagande till hur  de  aktuella
utbildningsbehoven  bäst   skall   kunna
tillgodoses i framtiden  är  det  enligt
utskottets  uppfattning således  viktigt
att        försöksverksamheten        är
organisatoriskt    fri    från     andra
befintliga system.


Med   hänvisning  till  vad   utskottet
anfört  bör  riksdagen  med  avslag   på
motionerna   1995/96:Ub13   yrkande   1,
1995/96:Ub15   yrkande  1,  1995/96:Ub16
yrkandena   1,   5,   6,   7   och   12,
1995/96:Ub19 yrkande 2 samt 1995/96:Ub20
yrkande 1 anta regeringens förslag  till
lag  om  en försöksverksamhet  med  viss
kvalificerad yrkesutbildning.


Dimensioneringen  av  verksamheten   med
kvalificerad yrkesutbildning behandlas i
två  motioner. I motion 1995/96:Ub16 (m)
yrkande  10  yrkas att  antalet  platser
utökas till 4 000 år 1996 och sedan  med
ytterligare 4 000 platser per  år  under
åren  1997  och 1998. Målsättningen  bör
vara att det i framtiden skall finnas 20
000      platser      i     kvalificerad
eftergymnasial yrkesutbildning utöver de
platser som i dag finns i yrkesinriktade
påbyggnadsutbildningar  och  inom   YTH.
Enligt motion 1995/96:Ub19 (c) yrkande 4
bör   försöksverksamheten  inledas   med
föreslagna  1  700 platser hösten  1996,
byggas  ut  med  1  000  nybörjarplatser
våren 1997, 2 000 platser hösten 1997, 1
000  platser våren 1998 och 2 000 hösten
1998.   Riksdagen  bör  redan  nu   ange
ökningen  av  antalet platser  under  år
1997,  och regeringen bör återkomma  med
förslag  om finansiering av verksamheten
i  budgetpropositionen. Större delen  av
utbildningsplatserna  bör  tillkomma  de
mindre    och   medelstora   högskolorna
(yrkande 5).


Utskottet ansluter sig till regeringens
förslag om att försöksverksamheten skall
inledas  med 1 700 platser år  1996.  En
viktig del av försöksverksamheten är att
belysa  arbetslivets och de  studerandes
intresse  av  utbildningen.  Det   finns
enligt  utskottets mening inte anledning
för       riksdagen      att,      innan
försöksverksamheten   inletts,   ha   en
bestämd   uppfattning  om  den  framtida
dimensioneringen.  Utskottet   avstyrker
därmed  motionerna 1995/96:Ub16  yrkande
10 och 1995/96:Ub19 yrkandena 4 och 5. I
det  föregående har utskottet  redovisat
att  regeringen  har  begärt  medel  för
verksamheten    i    propositionen    om
tilläggsbudget   m.m.   för   budgetåret
1995/96  och att denna fråga kommer  att
behandlas av utskottet senare i vår.




Innehållet i utbildningen m.m.




Utbildningens närmare innehåll tas upp i
motion   1995/96:Ub16  (m)  yrkande   2.
Motionärerna   anser   att   regeringens
förslag med en tredjedel av utbildningen
på en arbetsplats och två tredjedelar på
en  skola  är   fyrkantigt   och  saknar
incitament för att arbetslivet skall  ta
aktiv  del  av  utbildningens  innehåll,
kvalitet  och rekrytering. Det krävs  en
struktur  som  stimulerar  företag   och
branscher till ett aktivt engagemang. Om
den   nödvändiga  integrationen   mellan
skola  och  arbetsliv skall  komma  till
stånd  räcker det inte med  att  föreslå
att  eleverna  skall få studielån  under
den      arbetsplatsförlagda      delen.
Företagens   intresse  för  kvalitet   i
utbildningen  ökar om   lärlingar   inte
bara har plats i företaget utan faktiskt
också  förväntas  delta i  produktionen.
Motionärerna anser därför att lön  skall
utgå  under den tid som utbildningen  är
förlagd   till   en   arbetsplats    och
förutsätter att avtal kan träffas så att
lönen    motsvarar    minst    ordinarie
studiemedel (yrkande 3).


Utskottet   vill peka på  att  den  nya
kvalificerade  yrkesutbildningen  enligt
regeringens  förslag  skall  ge   sådana
fördjupade   teoretiska  och   praktiska
kunskaper    som    krävs    för     att
självständigt  och  i  arbetslag  utföra
kvalificerade  uppgifter  i  en  modernt
organiserad  produktion av  varor  eller
tjänster. Utbildningen skall präglas  av
såväl  ämnesteoretiskt djup som en stark
arbetsplatsintegrering. Den skall därför
ges  formen  av lärande i arbete  på  en
arbetsplats under cirka en tredjedel  av
utbildningstiden. Utskottet vill  betona
att  det  här är fråga om ett nytt  sätt
att  se  på  utbildning. Det är  således
inte    fråga   om   arbetsplatsanknuten
praktik  eller att delta i  produktionen
av varor eller tjänster. Utskottet utgår
från  att  näringslivet tar sin  del  av
ansvaret för att åstadkomma en förnyelse
av     kvalificerad     yrkesutbildning.
Utskottet    erinrar    om    att     en
förutsättning för att få till stånd  den
utbildning  som nu är i fråga    är  att
det  finns  ett aktivt intresse  hos  de
olika företagen och branscherna.


Med   hänvisning  till  vad   utskottet
anfört   bör   riksdagen  avslå   motion
1995/96:Ub16 yrkandena 2 och 3.


Frågan   om  medverkan  av  mindre   och
medelstora  företag i  utbildningen  tas
upp i motion 1995/96:Ub15 (v) yrkande 2.
Motionärerna  anser  att  det  finns  en
uppenbar   risk   att  de   mindre   och
medelstora företagen inte har  vare  sig
de     personella,    praktiska    eller
ekonomiska  resurser som krävs  för  att
delta   i   den  nya  yrkesutbildningen.
Särskilda  åtgärder måste därför  vidtas
för att underlätta deras medverkan.


Enligt     utskottets    mening     tar
motionärerna  upp en viktig fråga när de
pekar  på  risken för att de mindre  och
medelstora    företagen     inte     har
erforderliga  resurser  för  att   kunna
delta   i  utbildningen.  Som  utskottet
tidigare  framhållit är en förutsättning
för  att  utbildningen över huvud  taget
skall kunna anordnas att ett aktivt  och
engagerat     intresse    finns     från
arbetslivet.  Utskottet förutsätter  att
även mindre och medelstora företag skall
kunna delta. Utskottet utgår därvid från
att   det   finns   ett   intresse   hos
branschorganisationer och  liknande  att
på    olika   sätt   underlätta   detta.
Utskottet  utgår vidare från  att  denna
fråga kommer att uppmärksammas särskilt.
Något uttalande härom av riksdagen anser
utskottet  inte  vara  påkallat,  varför
yrkandet bör avslås.


I  motion  1995/96:Ub16 (m) yrkandena  4
och  8 behandlas frågor om utbildningens
längd  m.m.  Det krävs mer av nytänkande
och   flexibilitet.   Ett   system   där
utbildningarnas längd kan variera mellan
ett  och  tre  år är att föredra  enligt
motionärerna  (yrkande  4).  Det   skall
finnas  tre olika examina som bygger  på
utbildningens   längd   och    innehåll.
Yrkeshögskolediplom för  utbildning  som
omfattar       minst       ett       år,
Yrkeshögskoleexamen  för  utbildning  om
minst   två   år  och  Yrkesexamen   för
utbildningar  om minst tre  år  (yrkande
8).   Även  i  motion  1995/96:Ub19  (c)
yrkande  1  tas  frågor om utbildningens
längd upp. Utbildningen bör utformas som
ett antal korta kurser vilka skall kunna
sammanfogas till längre utbildningsvägar
om  ett,  två  eller tre år eller  läsas
separat       som      fort-       eller
vidareutbildning.


Utskottet delar regeringens uppfattning
att utbildningen bör få avslutas med  en
examen.   Den  som  fullgjort  vad   som
fordras  för  att  bli godkänd  på  alla
ingående   moment   i  en   kvalificerad
yrkesutbildning  och  uppnått  80  poäng
skall   kunna   tilldelas   bevis   över
kvalificerad yrkesutbildningsexamen  med
viss inriktning. Utskottet har inget att
erinra mot vad regeringen anfört om  att
formerna   för  kunskapskontrollen   kan
variera  men  att de liksom  principerna
för   betygsättning  skall   framgå   av
utbildningsplanen för varje  utbildning.
Utskottet  erinrar om  att  det  här  är
fråga   om   att  bygga  upp  helt   nya
utbildningar, där arbetslivet kommer att
ha  stort inflytande på uppläggningen av
respektive  utbildning. Det bör  ankomma
på   den   kommitté   som   skall   leda
utbildningen  att bedöma om  det  i  det
enskilda  fallet  är  påkallat  med   en
längre eller en kortare utbildning.  Vad
regeringen  anfört om  examen  bör  dock
enligt  utskottet ligga  fast,  nämligen
att  den  som fullgjort vad som  fordras
för  att  bli  godkänd på alla  ingående
moment i en kvalificerad yrkesutbildning
och   uppnått   80  poäng  skall   kunna
tilldelas    bevis   över   kvalificerad
yrkesutbildningsexamen     med      viss
inriktning.     Detta     innebär     en
genomsnittlig  längd på utbildningen  om
två  år.  När det gäller frågan  om  att
kurser  ingående  i  utbildningen  skall
kunna  läsas  separat  som  fort-  eller
vidareutbildning      kan      utskottet
konstatera att regeringens förslag  till
försöksverksamhet       innebär       en
sammanhållen utbildning som skall ge  de
studerande  såväl fördjupade  teoretiska
som  praktiska kunskaper. Utskottet vill
peka   på   att  en  anordnare   av   en
kvalificerad yrkesutbildning givetvis på
annat  sätt än inom försöksverksamhetens
ram - t.ex. som uppdragsutbildning - kan
erbjuda    och    anordna    delar    av
utbildningen.  Utskottet  anser  sålunda
att   det   inte  finns  anledning   för
riksdagen att ha någon annan uppfattning
än   den   regeringen   redovisat.   Med
hänvisning  härtill avstyrker  utskottet
motionerna 1995/96:Ub16 yrkandena 4  och
8 samt 1995/96:Ub19 yrkande 1.




Ledningen av försöksverksamheten m.m.




Den      centrala      ledningen      av
försöksverksamheten  tas  upp  i  motion
1995/96:Ub20     (mp)     yrkande     2.
Motionärerna pekar på att  det  kan  bli
stora  svårigheter att snabbt bygga  upp
en  helt ny organisation för att leda en
landsomfattande  försöksverksamhet.  Med
tanke  på framtiden vore det att föredra
att ansvaret för försöksverksamheten   i
stället  förläggs till Högskoleverket  i
samverkan  med Skolverket  men  med  den
allmänna   utformning   som   regeringen
förordat  vad gäller krav på examination
etc.  Möjligen kan man överväga att låta
en för uppdraget tillsatt kommitté svara
för           utvärderingen           av
försöksverksamheten,   anförs   det    i
motionen.


Utskottet vill åter erinra om  att  det
här är fråga om att bygga upp en ny form
av     utbildning    med    en     stark
arbetsplatsintegrering, där bl.a. skilda
slag  av  anordnare skall kunna  prövas.
Utskottet  delar regeringens uppfattning
att försöksverksamheten bör ledas av  en
för    ändamålet    särskilt    tillsatt
kommitté. Genom att inte knyta ledningen
av    verksamheten    till    befintliga
myndigheter inom utbildningsområdet  ges
enligt     utskottet    bl.a.     större
förutsättningar för att  utbildningen  i
varje enskilt fall anordnas av den eller
dem som är mest lämpade. Utskottet delar
således  inte  uppfattningen  i   motion
1995/96:Ub20   att   försöksverksamheten
skall   ledas   av   Högskoleverket    i
samverkan  med Skolverket och  avstyrker
därför yrkandet.


I flera motioner behandlas frågor om den
centrala  kommitténs  sammansättning.  I
motion   1995/96:Ub16  (m)  yrkande   11
(delvis) anförs att det är angeläget att
det   rekryteras   personer   till   den
nationella ledningsgruppen som har  goda
kunskaper         om        kvalificerad
yrkesutbildning.   Det    finns    ingen
anledning  att det skall vara ett  visst
antal  från arbetsmarknadens parter  och
politiska företrädare. Det väsentliga är
vad    dessa   personer   kan   tillföra
ledningsgruppen. Motionärerna  i  motion
1995/96:Ub13 (kds) yrkande  2  pekar  på
att  det  inte  framgår av propositionen
hur  kommittén  skall  vara  sammansatt.
Motionärerna utgår från att  företrädare
för          näringslivet,         olika
utbildningsanordnare och  de  studerande
kommer   att  beredas  plats.  I  motion
1995/96:Ub15 (v) yrkande 6 framhålls att
det   är   naturligt  att  alla  berörda
intressenter     är     delaktiga      i
utvecklingen. Motionärerna anser att det
skall finnas studeranderepresentation  i
kommittén.


Utskottet  anser inte att det  ankommer
på  riksdagen att ta ställning till  hur
kommittén    skall   vara    sammansatt.
Utskottet   har  erfarit  att  kommittén
kommer  att  bestå  av  företrädare  för
arbetslivet  och de politiska  partierna
samt   företrädare  för  högskolan   och
skolan. Utskottet förutsätter att frågan
om representationen av de studerande tas
upp  och  prövas  efter försöksperiodens
slut.   Riksdagen  bör  med   hänvisning
härtill  avslå  motionerna  1995/96:Ub13
yrkande  2, 1995/96:Ub15 yrkande  6  och
1995/96:Ub16 yrkande 11 (delvis).


De    lokala   ledningsgrupperna    m.m.
behandlas i motionerna 1995/96:Ub16  (m)
yrkande 11 (delvis) och 1995/96:Ub19 (c)
yrkande  3. I den först nämnda  motionen
yrkas   att   näringslivet   skall    ha
majoritet i de lokala ledningsgrupperna.
I  den andra motionen framhålls att  det
inte  räcker  med  att  arbetsmarknadens
centrala parter deltar i utformningen av
utbildningen.       Företrädare      för
branschorganisationer,   yrkesföreningar
etc.   måste  engageras,  heter  det   i
motionen.


Utskottet erinrar om att ett av syftena
med  försöksverksamheten  är  att  olika
utbildningsanordnare skall kunna anordna
den  nu  aktuella utbildningen  och  att
samarbete  mellan olika anordnare  skall
eftersträvas.  En anordnare  skall  dock
alltid   vara  huvudansvarig.  Utskottet
anser  att  ett  nära  samarbete  mellan
kommuner,     högskolor    och     andra
utbildningsanordnare medverkar till  att
en   hög  kvalitet  i  utbildningen  kan
säkerställas         och         främjar
utvecklingsarbetet. Enligt propositionen
skall företrädare för högskolan och  den
kommunala    vuxenutbildningen    alltid
medverka  i  den  lokala  ledningen   av
verksamheten.  I  ledningsgruppen  skall
också  ingå företrädare för de delar  av
arbetslivet  som berörs  av  den  lokalt
anordnade utbildningen. Utskottet finner
detta   självklart   och   viktigt   för
kvaliteten i utbildningen. Däremot finns
det   enligt  utskottets  mening   ingen
anledning  för  riksdagen  att   ha   en
uppfattning      om     den      närmare
sammansättningen    av     de     lokala
ledningsgrupperna. Som utskottet ser det
kan  detta  variera från fall till  fall
beroende  på vilka parter som  samverkar
om   en   utbildning  och  vem  som   är
huvudansvarig  för anordnandet  av  viss
utbildning. Utskottet vill också peka på
att    en    förutsättning    för    att
yrkesutbildning av den art som nu  är  i
fråga över huvud taget skall komma  till
stånd  kräver ett aktivt engagemang  och
medverkan  av arbetslivet. Intresse  och
beredskap  att ställa utbildningsplatser
till  förfogande från olika yrkesområden
och branscher kommer att i hög grad vara
avgörande  för utbildningens  inriktning
och  omfattning. Med hänvisning till vad
utskottet   har  anfört  bör  motionerna
1995/96:Ub16  yrkande  11  (delvis)  och
1995/96:Ub19 yrkande 3 avslås.


Kommittén   bör   ges  i   uppdrag   att
uppmärksamma  frågor om  förutsättningar
för  både  kvinnor och män att  delta  i
utbildningen föreslås det i yrkande 4  i
motion  1995/96:Ub15  (v).  Motionärerna
pekar på att val av utbildning och  yrke
i  dag är traditionsbundna efter kön och
de saknar en analys av den kvalificerade
yrkesutbildningen ur ett könsperspektiv.


Utskottet   vill   med   anledning   av
yrkandet  hänvisa  till  vad  regeringen
anför  i propositionen om att en  viktig
utgångspunkt för den centrala kommitténs
arbete  skall  vara att belysa  den  nya
utbildningens  möjligheter   inom   hela
arbetsmarknaden och ta  till  vara  både
kvinnors och mäns förutsättningar. Sådan
utbildning som kan bidra till att  bryta
de traditionella könsbundna utbildnings-
och   yrkesvalen  skall   lyftas   fram.
Försöksverksamheten  bör  vidare  enligt
regeringen   utformas   så    att    den
stimulerar  bl.a. kvinnors intresse  för
naturvetenskapligt     och      tekniskt
inriktade  yrken.  Utskottet  anser  att
syftet   med  yrkandet,  som   utskottet
uppfattat det, är tillgodosett  med  vad
regeringen    säger   i   propositionen.
Utskottet vill därför inte föreslå någon
riksdagens    särskilda    åtgärd    med
anledning   av  yrkandet,   varför   det
avstyrks.


Enligt   motion  1995/96:Ub14  (v)   bör
utbildning    av    småföretagare    och
företagsledare i småföretag omfattas  av
de   utbildningar  som  kommittén  skall
prioritera.


Utskottet erinrar om att syftet med den
nya  utbildningen  är  att  utveckla  en
kvalificerad              eftergymnasial
yrkesutbildning     för     att     möta
arbetslivets    behov    av    kompetent
arbetskraft.  Utbildningen  kommer   att
kunna  anordnas  inom  områden  där  det
finns  behov av utbildning i  vilken  en
praktisk    inriktning    förenas    med
fördjupade   teoretiska  kunskaper.   De
studerande  skall lära sig att  behärska
både  den  teoretiska  grunden  och  den
praktiska   tillämpningen.    Den    nya
utbildningen   syftar   till   att   öka
kompetensen    hos    medarbetarna     i
företagen.  De  krav på  utbildning  som
blivande        småföretagare        och
företagsledare  i småföretag  kan  ha  i
form    av    kunskaper   om    ekonomi,
skattefrågor,    juridik,    arbetsrätt,
personaladministration etc.  bör  enligt
utskottet  kunna  tillgodoses  på  annat
sätt   än   genom   den  nu   föreslagna
yrkesutbildningen.  Utskottet  avstyrker
därmed motionen.


Frågan      om      utvärdering       av
försöksverksamheten behandlas  i  motion
1995/96:Ub15 (v) yrkande 5. Motionärerna
anser att det är felaktigt att kommittén
får   till  uppgift  att  utvärdera  den
verksamhet  som den ytterst är  ansvarig
för. En parlamentariskt sammansatt grupp
bör  tillsättas  med  uppgift  att  både
följa och utvärdera försöksverksamheten.


Utskottet vill erinra om att regeringen
i  propositionen uppger   att  kommittén
avses  få  ansvar  för att  tillsyn  och
uppföljning  samt att en från  kommittén
fristående   utvärdering   av   försöket
kommer  till  stånd. Vidare  kommer  den
ungdomspolitiska    utredningen    (dir.
1995:154)  att följa försöket. Utskottet
konstaterar  således att det  inte  blir
kommitténs  uppgift att själv  utvärdera
verksamheten. Regeringens avsikt är  att
en från kommittén fristående utvärdering
skall  genomföras. Utskottet  anser  att
yrkandet    i   nu   berörd    del    är
tillgodosett.   Utskottet   har   vidare
erfarit  att  bl.a. företrädare  för  de
politiska   partierna   avses   ingå   i
kommittén.  Det finns enligt   utskottet
ingen anledning för riksdagen att uttala
sig    för    att    en   parlamentarisk
sammansatt   grupp   skall   följa   och
utvärdera försöksverksamheten. Riksdagen
bör avslå motion 1995/96:Ub15 yrkande 5.




Övrigt




En  analys av arbetsmarknadens behov  av
yrkesutbildade  efterfrågas   i   motion
1995/96:Ub20   (mp)   yrkande   3.    En
utredning bör tillsättas med uppdrag att
göra  en  övergripande  inventering   av
olika    kategorier   av    yrken    och
arbetsuppgifter  i  svenskt  näringsliv,
inklusive  den  offentliga  sektorn  och
utarbeta förslag till en organisation av
svensk   yrkesutbildning.   Motionärerna
anser  att en sådan analys krävs för  en
optimal dimensionering och utformning av
olika typer av yrkesutbildningar.


Utskottet   delar  inte   motionärernas
uppfattning om möjligheten att genom den
föreslagna    analysen     uppnå     vad
motionärerna    menar     skulle     bli
resultatet.   Under   senare   år    har
arbetslivet   genomgått  en   omfattande
omstrukturering. Inte minst har den  nya
informationstekniken  inneburit   mycket
stora   och  snabba  förändringar   inom
arbetslivet.      Förändringarna       i
arbetslivet  har medfört ökade  krav  på
medarbetarnas   benägenhet    för    nya
arbetsuppgifter, kvalitetsmedvetande och
förmåga  att se helheter och  processer.
Förändringarna är generella och  innebär
att    nya    krav   ställs   på    hela
utbildningssystemet och i  synnerhet  på
yrkesutbildningen. Någon möjlighet att i
ett    sådant   förändringsskede    från
centralt håll optimalt dimensionera  och
utforma olika typer av yrkesutbildningar
finner  utskottet inte genomförbart.  En
mer   framkomlig  väg   är   att   genom
flexibilitet    i    utbildningssystemet
anordna sådan utbildning som efterfrågas
av  arbetslivet. Utskottet avstyrker med
det anförda yrkandet.


I  två  motioner tas frågor  upp  om  de
studerandes  rätt till  överklagande  av
beslut.   I   motion  1995/96:Ub15   (v)
yrkande   8  begärs  -  vid  avslag   på
motionens    yrkande    1     om     att
yrkesutbildningen  skall   anordnas   av
statliga  universitet  och  högskolor  -
förslag  om  hur  de  studerande  i  den
kvalificerade yrkesutbildningen skall få
samma möjligheter och rätt att överklaga
beslut   som   andra   studerande   inom
högskolan.  Även  i motion  1995/96:Ub13
(kds)  yrkande 3 framhålls att det klart
måste  framgå  att de studerande  i  den
kvalificerade            eftergymnasiala
yrkesutbildningen  har  samma  rätt  som
övriga  högskolestudenter att  överklaga
beslut  i  enlighet  med  13  kap.  2  §
högskoleförordningen.


Utskottet  utgår från att regeringen  -
vid    utformandet   av    de    närmare
föreskrifterna om försöksverksamheten  -
kommer    att   överväga    frågor    om
studerandes  rätt att överklaga  beslut.
Utskottet  finner inte  någon  anledning
för riksdagen att göra ett uttalande  om
att  högskoleförordningens regler  skall
gälla. Motionerna 1995/96:Ub13 yrkande 3
och 1995/96:Ub15 yrkande 8 avstyrks.


I  motion  1995/96:Ub15  (v)  yrkande  3
framhålls  att  entydiga  regler   måste
utarbetas om tillgodoräknande av  kurser
från den kvalificerade yrkesutbildningen
vid   fortsatta  studier  vid  den   mer
traditionella högre utbildningen.


Utskottet erinrar om att det  enligt  7
kap.  14 § högskoleförordningen ankommer
på högskolorna själva att pröva huruvida
en  tidigare utbildning eller verksamhet
kan    godtas    för   tillgodoräknande.
Utbildningsministern har den 6 mars 1996
i  ett  frågesvar  i riksdagen  uttryckt
vikten   av   att   universiteten    och
högskolorna    är   generösa    i    sin
tillämpning   av   bestämmelserna.   Han
meddelade   också   att   Högskoleverket
planerar  en  översyn  av  möjligheterna
till  tillgodoräknande.  Utskottet  vill
även   peka   på   att   regeringen    i
propositionen  redovisat   att   det   i
utbildningsplanen för  den kvalificerade
yrkesutbildningen skall framgå om  några
av  de  kurser  som ingår i utbildningen
skall   kunna  tillgodoräknas  vid   den
samverkande högskolan.


Med  hänvisning till vad utskottet  har
anfört bör riksdagen avslå yrkandet.


Frågan  om  hur studerandeinflytandet  i
utbildningen skall kunna garanteras - om
riksdagen     inte     beslutar      att
försöksverksamheten  skall  anordnas  av
statliga universitet och högskolor - tas
upp i motion 1995/96:Ub15 (v) yrkande 7.
Studiemiljön    är    oerhört    viktig,
framhåller motionärerna. Studenterna vid
den  nya  yrkesutbildningen bör tillhöra
en   högskolekultur  med  en  fungerande
studentkår.


Utskottet  hänvisar till vad regeringen
anfört i propositionen (s. 15) om att de
studerande bör ges möjlighet till  insyn
och  tillfälle att påverka utbildningens
uppläggning   och  genomförande.   Något
uttalande från  riksdagens sida i frågan
är   enligt   utskottet  inte  påkallat.
Utskottet avstyrker därmed yrkandet.


Ett   system  med  kompetenskonton,  som
arbetstagare,    företag    och     stat
tillsammans  bygger  upp,  bör   snarast
införas  så att i dag yrkesverksamma  på
ett naturligt sätt kan studera vid bl.a.
yrkeshögskola   anser   motionärerna   i
motion 1995/96:Ub16 (m) yrkande 9.


Utskottet   vill   med   anledning   av
yrkandet  hänvisa  till  att  frågor  om
vuxnas  möjlighet  till kompetenshöjning
utreds   av   kommittén  Ett  nationellt
kunskapslyft  för vuxna (dir.  1995:67).
Kommittén skall bl.a. ta ställning  till
vilken ansvarsfördelning som skall gälla
mellan   den   offentligt   finansierade
utbildningen och arbetslivet  för  olika
typer av utbildningsinsatser. Frågan  om
ansvaret  för utbildningens finansiering
är  därvid  enligt  direktiven  central.
Kommittén  skall  också  föreslå  vilket
ansvar varje individ bör ta för sin egen
kompetensutveckling. Kommitténs  uppdrag
skall  vara slutfört senast den  1  mars
1997.   Med  hänvisning  till   pågående
utredning avstyrker utskottet yrkandet.


Påbyggnadsutbildningar m.m.




Gymnasiereformen år 1991  innebar  bl.a.
att        specialkurser       inklusive
påbyggnadsutbildningar    inte    längre
skulle   finnas   inom   gymnasieskolan.
Motsvarande      utbildning       skulle
fortsättningsvis i stället  få  anordnas
som  påbyggnadsutbildningar inom komvux.
Påbyggnadsutbildning  fördes  därför  in
som  ett  begrepp  i 11  kap.  skollagen
(1985:1100).    För    att    underlätta
övergången   till  den   nya   ordningen
infördes  vid ändringen av skollagen  en
övergångsbestämmelse med innebörden  att
kommuner   och  landsting  fram   t.o.m.
läsåret 1994/95 fick ta in elever på  de
specialkurser/påbyggnadsutbildningar som
ingick        i       länsskolnämndernas
organisationsbeslut för läsåret 1991/92.
Denna övergångsbestämmelse har sedermera
genom riksdagens beslut förlängts så att
intagning  till specialkurser  fick  ske
även   under   läsåret   1995/96   (bet.
1994/95:UbU9, rskr. 225).


Kommunernas möjlighet att ta in  elever
på specialkurser i gymnasieskolan upphör
således vid utgången av läsåret 1995/96.
Därmed    upphör    också    kommunernas
skyldigheter  att  betala  interkommunal
ersättning för elever i sådan utbildning
anordnad   inom   gymnasieskolan.    Som
ersättning för detta förordar regeringen
att  kommunernas skyldigheter att betala
interkommunal ersättning för elever  som
deltar   i   påbyggnadsutbildning   inom
komvux   utökas.  Rätten   att   erhålla
interkommunala  ersättningar   begränsas
till     den     volym    för     sådana
påbyggnadsutbildningar     som      inte
tillgodoses genom den tredje årskursen i
gymnasieskolan  och som  för  respektive
kommun  angavs  genom länsskolnämndernas
organisationsbeslut för läsåret 1991/92.
Förändringen innebär att skollagen måste
ändras, bl.a. behöver bemyndigandet i 11
kap. 24  § skollagen ändras.


Enligt  motion 1995/96:Ub18  (c)  löser
inte   regeringens  förslag   de   akuta
problem    som    finns    bl.a.     vid
lanthushållsskolorna.       Motionärerna
exemplifierar         med         Ryssby
lanthushållsskola som i juni 1995  genom
beslut  av regeringen erhöll status  som
fristående  skola och därtill  som  s.k.
kompletterande     skola     med     två
specialkurser.  Riksdagen   bör,   anser
motionärerna, besluta att kommuner skall
vara  skyldiga  att betala interkommunal
ersättning till skolor som har  godkänts
som  kompletterande skola och som därmed
tillerkänts vara av nationellt intresse.


Utskottet  vill inledningsvis  peka  på
att   regeringens  förslag  innebär  ett
fullföljande  av  riksdagens  beslut  år
1991 om en reformering av gymnasieskolan
och vuxenutbildningen (prop. 1990/91:85,
UbU16,   rskr.  356).  Reformen  innebar
bl.a. att linjerna och specialkurserna i
gymnasieskolan  ersattes   av   program.
Specialkurser                  inklusive
påbyggnadsutbildningar    skulle    inte
längre    finnas    i    gymnasieskolan.
Motsvarande utbildningar skulle - i  den
mån de inte ingick i de nya programmen i
gymnasieskolan -  i stället få  anordnas
som påbyggnadsutbildningar inom komvux.


Regeringens nu föreliggande förslag är
begränsat  till att avse  den  volym  av
påbyggnadsutbildningar     som      inte
tillgodoses genom den tredje årskursen i
gymnasieskolan  och som  för  respektive
kommun  angavs  genom länsskolnämndernas
organisationsbeslut för läsåret 1991/92.
Utskottet har erfarit att det handlar om
ca  8  000  platser för vilka rätt  till
interkommunal  ersättning  skall  gälla.
Utskottet   har   vidare   erfarit   att
tidigare    beslut   om    interkommunal
ersättning avseende teknikerutbildningen
ej  berörs av detta förslag och  således
inte  medräknats i den angivna  volymen.
Avsikten  är  att  binda  en  volym   av
platser  till  respektive berörd  kommun
medan däremot någon anknytning till  det
innehåll   som  fanns  i   de   tidigare
utbildningarna  inte kommer  att  göras.
Detta   innebär   att   kommunerna   ges
förutsättningar    att    ompröva    och
modernisera      sitt      utbud      av
påbyggnadsutbildningar   inom    komvux.
Utskottet   anser   detta    vara    ett
nödvändigt  steg för att  åstadkomma  en
utveckling      av      utbudet       av
påbyggnadsutbildningarna  inom   komvux.
Utskottet   utgår  från  att  regeringen
följer utvecklingen inom området.


När   det  gäller  lanthushållsskolorna
vill    utskottet    anföra    följande.
Utskottet har erfarit att fr.o.m.  nästa
läsår    har    samtliga    förutvarande
lanthushållsskolor  övergått  till   det
system   som  finns  för  kompletterande
skolor.  En del av dessa skolor anordnar
också specialutformade program och finns
inom  ramen  för systemet med fristående
gymnasieskolor. Regeringen  kan  besluta
om  statsbidrag  till  utbildningar  som
bedöms  vara nationellt värdefulla  inom
det system som gäller för kompletterande
skolor.  Till  dessa  utbildningar   hör
t.ex.           de          förutvarande
konsumentutbildningarna              vid
lanthushållsskolorna.     Enligt     vad
utskottet erfarit kommer skolorna därvid
i    resurshänseende    att    behandlas
likartat. Utskottet vill peka på att det
inom  systemet för kompletterande skolor
finns    många    olika    former     av
utbildningar,  bl.a. många  konstskolor.
Någon  skyldighet  för  kommunerna   att
utbetala   interkommunala   ersättningar
finns inte när det gäller kompletterande
skolor.  Om  en sådan skyldighet  skulle
införas  skulle  det innebära  ett  nytt
åläggande  och därmed nya kostnader  för
kommunerna.  En sådan förändring  skulle
också  kräva särskilt lagstöd. Utskottet
är inte berett att föreslå riksdagen att
kommunerna  åläggs  en  skyldighet   att
betala interkommunal ersättning till  de
kompletterande skolorna. Utskottet anser
att   motionen  bör  avslås.   Utskottet
tillstyrker regeringens förslag till lag
om  ändring i skollagen såvitt avser  11
kap. 20, 21 och 24 §§.


Regeringen     har     föreslagit     en
konsekvensändring i skollagen. I samband
med   beslutet  år  1993  om   den   nya
läroplanen     för     de     frivilliga
skolformerna  ändrades  benämningen  den
frivilliga        särskolan         till
gymnasiesärskolan  (prop.  1992/93:250).
Regeringen  förslår att 12 kap.  6  §  i
skollagen anpassas härtill.


Utskottet har inget att erinra mot  den
föreslagna     ändringen.      Utskottet
tillstyrker därmed lagförslaget i övrigt
såvitt avser skollagen.


Hemställan
Utskottet hemställer


Kvalificerad yrkesutbildning


1.      beträffande     fortsatt
utredning m.m.


att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:Ub17,


res. 1 (fp)


2.                     beträffande
utbildningsanordnare m.m.


att    riksdagen   med   avslag    på
motionerna   1995/96:Ub13 yrkande  1,
1995/96:Ub15 yrkande 1,  1995/96:Ub16
yrkandena   1,  5,  6,  7   och   12,
1995/96:Ub19    yrkande     2     och
1995/96:Ub20    yrkande    1    antar
regeringens förslag till  lag  om  en
försöksverksamhet      med       viss
kvalificerad yrkesutbildning,


res. 2 (m)


res. 3 (c)


res. 4 (v)


res. 5 (mp)


res. 6 (kds)


3.  beträffande dimensioneringen
m.m.


att   riksdagen   avslår   motionerna
1995/96:Ub16  yrkande 10,  1995/96:
Ub19 yrkandena 4 och 5,


res. 7 (m)


res. 8 (c)


4.   beträffande   utbildningens
närmare innehåll, m.m.


att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:Ub16 yrkandena 2 och 3,


res. 9 (m)


5.   beträffande  medverkan   av
mindre och medelstora företag


att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:Ub15 yrkande 2,


6.   beträffande   utbildningens
längd m.m.


att   riksdagen   avslår   motionerna
1995/96:Ub16  yrkandena  4   och   8,
1995/96:Ub19 yrkande 1,


res. 10 (m)


7.   beträffande  den   centrala
ledningen av försöksverksamheten


att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:Ub20 yrkande 2,


res.11 (mp)






8.   beträffande  den   centrala
kommitténs sammansättning


att   riksdagen   avslår   motionerna
1995/96:Ub13 yrkande 2, 1995/96:
Ub15   yrkande   6  och  1995/96:Ub16
yrkande 11 (delvis),


res. 12 (m)


res. 13 (c, v, kds)


9.    beträffande   de    lokala
ledningsgrupperna m.m.


att   riksdagen   avslår   motionerna
1995/96:Ub16  yrkande 11 (delvis) och
1995/96:Ub19  yrkande 3,


res. 14 (m)


10.  beträffande förutsättningar
för både kvinnor och män att delta  i
utbildningen


att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:Ub15  yrkande 4,


11.  beträffande  utbildning  av
småföretagare


att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:Ub14,


12.  beträffande utvärdering  av
försöksverksamheten


att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:Ub15  yrkande 5,


13.   beträffande   analys    av
arbetsmarknadens behov


att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:Ub20 yrkande 3,


res. 15 (mp)


14. beträffande överklagande


att   riksdagen   avslår   motionerna
1995/96:Ub13    yrkande     3     och
1995/96:Ub15 yrkande 8,


res. 16 (c, v, kds)


15. beträffande tillgodoräknande
av kurser


att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:Ub15 yrkande 3,


res. 17 (v)


16.                    beträffande
studerandeinflytande              i
utbildningen


att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:Ub15 yrkande 7,


res. 18 (v)


17.                    beträffande
kompetenskonton


att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:Ub16 yrkande 9,


res.  19  (m,   fp,
kds)


Påbyggnadsutbildningar m.m.


18.                    beträffande
påbyggnadsutbildningar m.m.


att  riksdagen med avslag på  motion
1995/96:Ub18    antar     regeringens
förslag   till  ändring  i  skollagen
såvitt  avser 11 kap. 20, 21  och  24
§§,


19.  beträffande lagförslaget  i
övrigt såvitt avser skollagen


att  riksdagen antar regeringens förslag
till  lag om ändring i skollagen  i  den
mån  det  inte omfattas av vad utskottet
hemställt under mom. 18.




Stockholm den 18 april 1996




På utbildningsutskottets vägnar


Jan Björkman




I beslutet har deltagit: Jan Björkman
(s), Beatrice Ask (m), Berit Löfstedt
(s), Bengt Silfverstrand (s), Eva
Johansson (s), Rune Rydén (m), Ingegerd
Wärnersson (s), Ulf Melin (m), Torgny
Danielsson (s), Britt-Marie Danestig-
Olofsson (v), Tomas Eneroth (s), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude
(mp), Majléne Westerlund Panke (s), Ola
Ström (fp), Tuve Skånberg (kds) och
Karin Israelsson (c).


Reservationer
1. Fortsatt utredning m.m. (mom. 1)




Ola Ström (fp) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som på s. 6 börjar med  Utskottet anser 
och  slutar  med   motion  1995/96:Ub17 
bort ha följande lydelse:


Utskottet  vill inledningsvis framhålla
att  det finns ett behov av att utveckla
en      kvalificerad      eftergymnasial
yrkesutbildning     för     att     möta
arbetslivets    behov    av    kompetent
personal.  Utskottet ställer sig  därför
positivt   till   att  en   kvalificerad
yrkesutbildning skapas. Utskottet  anser
emellertid i likhet med motionärerna att
det  krävs  ett omfattande underlag  och
långsiktiga, kvalificerade bedömningar i
samråd   med   branscher,  företag   och
utbildningsanordnare innan ställning tas
till   strategiska   frågor   av   denna
karaktär. Utskottet vill peka på att det
pågår   utredningar  inom  området   för
livslångt   lärande  och   kunskapslyft.
Enligt   utskottets  uppfattning   borde
regeringen  ha inväntat resultaten  från
dessa   utredningar  innan  förslag   om
kvalificerad             yrkesutbildning
presenterats. Utskottet anser därför att
den  kommitté som regeringen  avser  att
tillsätta bör få sina direktiv utan  att
ha    kravet   på   sig    att    starta
försöksverksamhet  redan  hösten   1996.
Kommittén bör lämna förslag om  mål  för
utbildningen,     antagning,      urval,
organisation,  samverkan  med   företag,
studerandes  rättssäkerhet, finansiering
av  lärandet på arbetsplatser,  krav  på
handledare, förhållandet till  befintlig
YTH-utbildning,  etc.  Utskottet   anser
således   att   förutsättningarna    för
verksamheten  bör  ges klarare  konturer
innan   1   700  studerande   deltar   i
utbildningen.  Med hänvisning  till  vad
utskottet  har anfört bör riksdagen  med
bifall  till  motion 1995/96:Ub17  avslå
regeringens  förslag  till  lag  om   en
försöksverksamhet med viss  kvalificerad
yrkesutbildning och som  sin  mening  ge
regeringen till känna vad utskottet  har
anfört   om   fortsatt   utredning    om
kvalificerad yrkesutbildning.


dels  att utskottets hemställan under  1
bort ha följande lydelse:


1.  beträffande  fortsatt  utredning
m.m.


att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub17 dels som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har
anfört, dels avslår regeringens förslag
till lag om en försöksverksamhet med
viss kvalificerad yrkesutbildning,




2. Utbildningsanordnare m.m. (mom. 2)




Beatrice  Ask (m), Rune Rydén  (m),  Ulf
Melin  (m)  och Hans Hjortzberg-Nordlund
(m) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som på s. 8 börjar med  Utskottet anser 
och      slutar     med     kvalificerad
yrkesutbildning    bort   ha    följande
lydelse:


Utskottet konstaterar att regeringen  i
förslaget   om   försöksverksamhet   med
kvalificerad yrkesutbildning endast  har
tagit  fasta  på en del av  förslagen  i
utredningen   om   yrkeshögskolan.    De
flesta  frågor som måste lösas  hänvisas
till  en  kommitté. Utskottet anser  att
förslaget    borde    ha    varit    mer
genomarbetat   och  mer  anslutit   till
utredningens förslag. Vidare förutsätter
utskottet  att  yrkesteknisk  utbildning
vid    högskolan   (YTH),   liksom    de
yrkesinriktade  påbyggnadsutbildningarna
i komvux, successivt överförs till en ny
form    av   högskola,   yrkeshögskolan.
Utskottet  vill peka på  att  det  finns
stora   likheter  mellan  YTH  och   den
yrkeshögskoleutbildning som motionärerna
föreslår. I likhet med vad som  förordas
i  motion  1995/96:Ub16  bör  regeringen
återkomma   till   riksdagen   med    en
redovisning     av     de     ekonomiska
konsekvenserna     av      en      sådan
överflyttning.     Enligt     utskottets
uppfattning           bör           alla
utbildningsanordnare,    oberoende    av
huvudman,   ha  möjlighet  att   anordna
yrkeshögskola.


Utskottet  vill också framhålla  vikten
av   att  utbildningen  kan  hävda   sig
internationellt. För detta  krävs  bl.a.
att  utbildningsanordnare och  arbetsliv
tar  ett betydande ansvar för samverkan.
I  en  internationell jämförelse  saknar
den  nuvarande svenska yrkesutbildningen
en  naturlig  koppling mellan  arbetsliv
och skola. Utskottet vill i sammanhanget
peka  på  att länder som har  ett  dualt
system,  lärlingsutbildning , där skolan
förmedlar de teoretiska kunskaperna  och
företagen   de   praktiska  kunskaperna,
visar     goda     resultat     avseende
yrkesutbildningskompetens.


Utskottet  föreslår att  riksdagen  med
bifall    till    motion    1995/96:Ub16
yrkandena 1, 5, 6, 7 och 12 dels som sin
mening  ger  regeringen till  känna  vad
utskottet   har  anfört,   dels   avslår
regeringens  förslag  till  lag  om   en
försöksverksamhet med viss  kvalificerad
yrkesutbildning samt motionerna 1995/96:
Ub13 yrkande 1, 1995/96:Ub15 yrkande  1,
1995/96:Ub19  yrkande 2 och 1995/96:Ub20
yrkande 1.


dels  att utskottets hemställan under  2
bort ha följande lydelse:


2.  beträffande utbildningsanordnare
m.m.


att riksdagen  med bifall till motion
1995/96:Ub16 yrkandena 1, 5, 6, 7 och
12 dels som sin mening ger regeringen
till  känna vad utskottet har anfört,
dels  avslår regeringens förslag till
lag  om en försöksverksamhet med viss
kvalificerad   yrkesutbildning   samt
motionerna  1995/96:Ub13  yrkande  1,
1995/96:Ub15  yrkande 1, 1995/96:Ub19
yrkande 2 och 1995/96:Ub20 yrkande 1,


3. Utbildningsanordnare m.m. (mom. 2)




Karin Israelsson (c) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som på s. 8 börjar med  Utskottet anser 
och     slutar     med      kvalificerad
yrkesutbildning    bort   ha    följande
lydelse:


Utskottet    anser   i    likhet    med
motionärerna  i motion 1995/96:Ub19  att
högskolan  - med allt vad det innebär  i
form  av  organisation, resurshantering,
examination etc. - bör vara huvudman för
den          nya         eftergymnasiala
yrkesutbildningen.  Någon   skillnad   i
fråga   om  möjligheterna  att   anordna
utbildningen  bör inte föreligga  mellan
statliga  högskolor och dem med  enskild
huvudman.


Högskolan är den huvudman som bäst  kan
garantera  kvaliteten och jämförbarheten
i  utbildningen oavsett var i landet den
anordnas. Högskolan behöver däremot inte
vara  genomförare av utbildningen.  Hela
utbildningen  eller  delar  av  den  bör
kunna     läggas     ut     på     olika
utbildningsanordnare.              Genom
kursutformning  kan  möjligheter  skapas
att tillgodoräkna genomgången utbildning
vid       övergång      till       andra
högskoleutbildningar.  Utbildningen  kan
också    vara   gemensam    med    övrig
högskoleutbildning  inom  flera  områden
t.ex. språk, data och matematik.


Utskottet  föreslår att  riksdagen  med
bifall  till motion 1995/96:Ub19 yrkande
2   dels  som  sin mening ger regeringen
till  känna  vad utskottet  har  anfört,
dels avslår regeringens förslag till lag
om   en   försöksverksamhet   med   viss
kvalificerad    yrkesutbildning     samt
motionerna   1995/96:Ub13   yrkande   1,
1995/96:Ub15   yrkande  1,  1995/96:Ub16
yrkandena  1,  5,  6,  7  och   12   och
1995/96:Ub20 yrkande 1.


dels  att utskottets hemställan under  2
bort ha följande lydelse:


2.  beträffande utbildningsanordnare
m.m.


att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub19 yrkande 2  dels som  sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet  har  anfört,  dels  avslår
regeringens förslag till  lag  om  en
försöksverksamhet      med       viss
kvalificerad   yrkesutbildning   samt
motionerna  1995/96:Ub13  yrkande  1,
1995/96:Ub15  yrkande 1, 1995/96:Ub16
yrkandena  1,  5, 6,  7  och  12  och
1995/96:Ub20 yrkande 1,


4. Utbildningsanordnare m.m. (mom. 2)




Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som på s. 8 börjar med  Utskottet anser 
och     slutar     med      kvalificerad
yrkesutbildning    bort   ha    följande
lydelse:




Utskottet  delar  den  uppfattning  som
framförts    i    motion   1995/96:Ub15,
nämligen  att  statliga universitet  och
högskolor  skall vara huvudman  för  den
nya     kvalificerade    eftergymnasiala
yrkesutbildningen. Utskottet  har  inget
att   erinra   mot  att   flera   parter
samarbetar  om utbildningen,  men  anser
att  statliga universitet och  högskolor
skall    vara    ansvariga    anordnare.
Utskottet   vill  slå   fast   att   det
sammanhållna svenska systemet för  högre
utbildning inte får delas in  i  ett  A-
och  B-lag.  Det är därför  viktigt  att
integrera  den  nya yrkesutbildningen  i
högskolan. Utskottet vill också peka  på
att  en  sådan  integrering  kan  ha  en
positiv   effekt  då  det   gäller   att
motverka  social  snedrekrytering   till
högre studier.


Utskottet  föreslår att  riksdagen  med
bifall  till motion 1995/96:Ub15 yrkande
1  dels  som  sin mening ger  regeringen
till  känna  vad utskottet  har  anfört,
dels avslår regeringens förslag till lag
om   en   försöksverksamhet   med   viss
kvalificerad    yrkesutbildning     samt
motionerna   1995/96:Ub13   yrkande   1,
1995/96:Ub16 yrkandena 1, 5,  6,  7  och
12,    1995/96:Ub19   yrkande   2    och
1995/96:Ub20 yrkande 1.


dels  att utskottets hemställan under  2
bort ha följande lydelse:


2.  beträffande utbildningsanordnare
m.m.


att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub15 yrkande 1 dels  som  sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet  har  anfört,  dels  avslår
regeringens förslag till  lag  om  en
försöksverksamhet      med       viss
kvalificerad   yrkesutbildning   samt
motionerna  1995/96:Ub13  yrkande  1,
1995/96:Ub16 yrkandena 1, 5, 6, 7 och
12,   1995/96:Ub19  yrkande   2   och
1995/96:Ub20 yrkande 1,


5. Utbildningsanordnare m.m. (mom. 2)




Gunnar Goude (mp) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som på s. 8 börjar med  Utskottet anser 
och     slutar     med      kvalificerad
yrkesutbildning    bort   ha    följande
lydelse:




Utskottet    anser,   i   likhet    med
motionärerna i motion 1995/96:Ub20,  att
det  är  svårt att förstå varför  en  ny
form   av  yrkesutbildning  -  med   nya
anordnare  och  under  ledning   av   en
särskild   kommitté  -   skall   prövas.
Utskottet  anser att försöksverksamheten
med  kvalificerad yrkesutbildning  skall
förläggas   till   de   redan   pågående
verksamheterna vid högskolor, komvux och
folkhögskolor. Utskottet  vill  peka  på
att universitet och högskolor sedan lång
tid    har    vidgat   samarbetet    med
näringsliv,  kommuner och landsting  och
andra  statliga institutioner. Det  blir
bättre  kvalitet i utbildningen,  bättre
möjligheter        att         utvärdera
försöksverksamheten, om den  knyts  till
redan påbörjad verksamhet vid befintliga
utbildningsanstalter. Vad utskottet  här
har    anfört    om   anknytning    till
befintliga utbildningsanstalter  och  om
kvalitet  i  utbildningen bör  riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.


Utskottet  föreslår att  riksdagen  med
bifall  till motion 1995/96:Ub20 yrkande
1  dels  som  sin mening ger  regeringen
till  känna  vad utskottet  har  anfört,
dels avslår regeringens förslag till lag
om   en   försöksverksamhet   med   viss
kvalificerad    yrkesutbildning     samt
motionerna   1995/96:Ub13   yrkande   1,
1995/96:Ub15   yrkande  1,  1995/96:Ub16
yrkandena  1,  5,  6,  7  och   12   och
1995/96:Ub19 yrkande 2.


dels  att utskottets hemställan under  2
bort ha följande lydelse:


2.  beträffande utbildningsanordnare
m.m.


att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub20 yrkande 1 dels  som  sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet  har  anfört,  dels  avslår
regeringens förslag till  lag  om  en
försöksverksamhet      med       viss
kvalificerad   yrkesutbildning   samt
motionerna  1995/96:Ub13  yrkande  1,
1995/96:Ub15  yrkande 1, 1995/96:Ub16
yrkandena  1,  5, 6,  7  och  12  och
1995/96:Ub19 yrkande 2,


6. Utbildningsanordnare m.m. (mom. 2)




Tuve Skånberg (kds) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som på s. 8 börjar med  Utskottet anser 
och     slutar     med      kvalificerad
yrkesutbildning    bort   ha    följande
lydelse:


Arbetslivets    behov   av    kompetent
arbetskraft  innebär att efterfrågan  på
en      kvalificerad      eftergymnasial
yrkesutbildning  har  vuxit   sig   allt
starkare.  Utskottet  anser  det  därför
angeläget     att    en     kvalificerad
yrkesutbildning nu kommer att  anordnas.
Utskottet  anser  emellertid   att   den
försöksverksamhet   som    föreslås    i
propositionen    är   otillräcklig.    I
propositionen  slås  fast  att  försöket
inte   får   leda   till   en   särskild
yrkeshögskola.  Utskottet   delar   inte
regeringens     uppfattning     avseende
riskerna  för  att en yrkeshögskola  vid
sidan  av den nuvarande högskolan skulle
kunna  betraktas som en  B-högskola.  En
yrkeshögskola   med   en   tydlig   egen
identitet,  liknande  den  som  finns  i
Tyskland,  skulle  få status  genom  sin
särart.  Yrkeshögskolan  bör  vara   ett
alternativ  till  den vanliga  högskolan
för     elever    som    avslutat    sin
gymnasieutbildning    och    inte    ett
mellanled   mellan  gymnasieskolan   och
högskolan.    Försöksverksamheten    bör
enligt utskottet breddas så att även  en
modell  som  anknyter till  förslaget  i
betänkandet  Yrkeshögskolan  kan prövas.
Detta  bör enligt utskottets mening  ges
regeringen    till   känna.    Utskottet
föreslår med det anförda att riksdagen i
avvaktan  på  förslag  om  breddning  av
försöket antar regeringens förslag  till
lag   om   försöksverksamhet  med   viss
kvalificerad yrkesutbildning.


Utskottet föreslår att riksdagen  med
bifall  till motion 1995/96:Ub13 yrkande
1  dels  som  sin mening ger  regeringen
till  känna  vad utskottet  har  anfört,
dels antar regeringens förslag till  lag
om   en   försöksverksamhet   med   viss
kvalificerad yrkesutbildning samt avslår
motionerna   1995/96:Ub15   yrkande   1,
1995/96:Ub16 yrkandena 1, 5,  6,  7  och
12,    1995/96:Ub19   yrkande   2    och
1995/96:Ub20 yrkande 1.


dels  att utskottets hemställan under  2
bort ha följande lydelse:


2.  beträffande utbildningsanordnare
m.m.


att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub13 yrkande 1 dels  som  sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet  har  anfört,  dels   antar
regeringens förslag till  lag  om  en
försöksverksamhet      med       viss
kvalificerad   yrkesutbildning   samt
avslår     motionerna    1995/96:Ub15
yrkande 1, 1995/96:Ub16 yrkandena  1,
5,  6, 7 och 12, 1995/96:Ub19 yrkande
2 och 1995/96:Ub20 yrkande 1,


7. Dimensioneringen m.m. (mom. 3)




Beatrice  Ask (m), Rune Rydén  (m),  Ulf
Melin  (m)  och Hans Hjortzberg-Nordlund
(m) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som   på  s.  9  börjar  med   Utskottet
ansluter  och slutar med  senare i  vår 
bort ha följande lydelse:


Utskottet  anser det angeläget  att  en
kvalificerad              eftergymnasial
yrkesutbildning kommer till stånd  under
hösten  1996. Utskottet anser  dock  att
den  dimensionering om 1 700 platser som
regeringen  har  angivit  inte   är   av
tillräcklig omfattning. Utskottet  delar
därvid  den uppfattning som redovisas  i
motion    1995/96:Ub16    yrkande    10.
Utskottet anser således att det år  1996
bör  inrättas  4 000 platser  och  sedan
ytterligare 4 000 platser vardera  under
åren  1997  och  1998.  Utskottet  delar
också   motionärernas  uppfattning   att
målsättningen bör vara att det -  utöver
de   platser   som   i   dag   finns   i
påbyggnadsutbildningar inom komvux och i
YTH  -  skall  finnas 20 000  platser  i
kvalificerad    yrkesutbildning.     Vad
utskottet anfört om antalet platser  för
åren  1997  och 1998 samt  den  framtida
dimensioneringen bör riksdagen  som  sin
mening ge regeringen till känna. När det
gäller dimensioneringen avseende år 1996
anser    utskottet   att    den    skall
fastställas  till 4 000 platser.  I  det
föregående  har utskottet redovisat  att
regeringen   har   begärt   medel    för
verksamheten  i proposition  1995/96:105
om  tilläggsbudget m.m.  för  budgetåret
1995/96.  Utskottet avser att  senare  i
vår    återkomma    till    frågan    om
medelsanvisning.


Utskottet  föreslår att  riksdagen  med
bifall  till motion 1995/96:Ub16 yrkande
10 och med avslag på motion 1995/96:Ub19
yrkandena  4  och 5 som sin  mening  ger
regeringen  till  känna  vad   utskottet
anfört   om  dimensioneringen   av   den
kvalificerade yrkesutbildningen.


dels  att utskottets hemställan under  3
bort ha följande lydelse:


3. beträffande dimensioneringen m.m.


att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub16  yrkande  10   och   med
avslag    på    motion   1995/96:Ub19
yrkandena 4 och 5 som sin mening  ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört,


8. Dimensioneringen m.m. (mom. 3)




Karin Israelsson (c) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som   på  s.  9  börjar  med   Utskottet
ansluter  och slutar med  senare i  vår 
bort ha följande lydelse:


Utskottet har inget att erinra mot  det
av regeringen förordade platsantalet - 1
700  -   för  år 1996. Enligt utskottets
uppfattning bör större delen av  antalet
platser   tillkomma   de   mindre    och
medelstora högskolorna, eftersom det där
finns en tradition av nära samverkan med
näringslivet. Utskottet anser vidare att
riksdagen   redan   nu   bör   ange   en
utbyggnadsplan för åren 1997  och  1998.
Utskottet   delar   uppfattningen    som
framförs i motion 1995/96:Ub19 yrkande 4
om  dimensioneringen för dessa båda  år.
Utskottet anser således att verksamheten
bör  byggas  ut med 1 000 platser  våren
1997,  2 000 platser hösten 1997, 1  000
platser  våren  1998 och 2  000  platser
hösten 1998. Regeringen bör återkomma  i
budgetpropositionen   hösten  1996   med
förslag  till  finansiering  vad  gäller
budgetåret 1997.


Riksdagen  bör med bifall  till  motion
1995/96:Ub19 yrkandena 4 och 5  och  med
avslag på motion 1995/96:Ub16 yrkande 10
som  sin mening ge regeringen till känna
vad utskottet anfört om dimensioneringen
av utbildningsplatserna och fördelningen
av dessa.


dels  att utskottets hemställan under  3
bort ha följande lydelse:


3. beträffande dimensioneringen m.m.


att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub19 yrkandena 4  och  5  och
med  avslag  på  motion  1995/96:Ub16
yrkande   10   som  sin  mening   ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört,


9. Utbildningens närmare innehåll, m.m.
(mom. 4)




Beatrice  Ask (m), Rune Rydén  (m),  Ulf
Melin  (m)  och Hans Hjortzberg-Nordlund
(m) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som  på s. 9 börjar med  Utskottet vill 
och  slutar med  yrkandena 2 och 3  bort
ha följande lydelse:


Enligt   utskottets   uppfattning    är
regeringens   förslag,  med   cirka   en
tredjedel   av   utbildningen   på    en
arbetsplats och cirka två tredjedelar på
skola,      fyrkantigt     och    saknar
incitament för att arbetslivet skall  ta
aktiv  del  av  utbildningens  innehåll,
kvalitet  och rekrytering. Det krävs  en
struktur  som  stimulerar  företag   och
branscher  till  ett aktivt  engagemang.
Enligt utskottets mening ökar företagens
intresse för kvalitet i utbildningen  om
 lärlingar     inte    bara    har    en
utbildningsplats  inom  företaget   utan
också förväntas bidra till produktionen.
Utskottet  delar  den  uppfattning   som
framförs i motion 1995/96:Ub16 yrkandena
2  och 3 och anser således att lön skall
utgå  under den tid som utbildningen  är
förlagd  till en arbetsplats.  Utskottet
förutsätter därvid att avtal kan träffas
om   lön   motsvarande  minst  ordinarie
studielån.


Vad    utskottet    nu    anfört     om
utbildningens närmare innehåll m.m.  bör
riksdagen   med   bifall   till   motion
1995/96:Ub16 yrkandena 2 och 3  som  sin
mening ge regeringen till känna.


dels  att utskottets hemställan under  4
bort ha följande lydelse:


4. beträffande utbildningens närmare
innehåll, m.m.


att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub16 yrkandena 2  och  3  som
sin  mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,


10. Utbildningens längd m.m. (mom. 6)




Beatrice  Ask (m), Rune Rydén  (m),  Ulf
Melin  (m)  och Hans Hjortzberg-Nordlund
(m) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som  på  s.  10  börjar  med   Utskottet
delar   och på s. 11 slutar med  yrkande
1  bort ha följande lydelse:


Enligt utskottets uppfattning krävs ett
mer  flexibelt  system för  kvalificerad
yrkesutbildning  än  det   förslag   som
regeringen  redovisat  i  propositionen.
Olika  branscher och yrken ställer olika
krav  på  ämnesteoretisk  kompetens  och
färdighetsträning, vilket innebär skilda
krav  på  yrkesutbildningens längd.  Ett
flexibelt  system,  där  utbildningarnas
längd kan variera mellan ett och tre år,
bör  därför konstrueras. Utskottet anser
det  inte heller tillräckligt med endast
en  examen.  Utskottet delar därvid  den
uppfattning   som  framförs   i   motion
1995/96:Ub16,  nämligen  att   det   bör
finnas  tre examina: Yrkeshögskolediplom
för  utbildning som omfattar  minst  ett
år,  Yrkeshögskoleexamen för  utbildning
om  minst  två  år  och Yrkesexamen  för
utbildning   om  minst   tre   år.   Vad
utskottet  har  anfört om  utbildningens
längd  och examen bör riksdagen som  sin
mening ge regeringen till känna.


dels  att utskottets hemställan under  6
bort ha följande lydelse:


6.  beträffande utbildningens  längd
m.m.


att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub16 yrkandena 4 och  8  samt
med  avslag  på  motion  1995/96:Ub19
yrkande   1   som  sin   mening   ger
regeringen  till känna vad  utskottet
har anfört,


11. Den centrala ledningen av
försöksverksamheten (mom. 7)




Gunnar Goude (mp) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som på s. 11 börjar med  Utskottet vill 
och   slutar med  därför yrkandet   bort
ha följande lydelse:


Utskottet anser inte att det finns skäl
att  ge  en särskild kommitté i  uppdrag
att    leda   försöksverksamheten    med
kvalificerad yrkesutbildning. I  stället
bör   Högskoleverket   tillsammans   med
Skolverket ges i uppdrag att ansvara för
försöksverksamheten.   Utskottet   anser
dock   att  en  särskild  kommitté   med
uppdrag           att          utvärdera
försöksverksamheten  bör tillsättas. Vad
utskottet  har  anfört om  den  centrala
ledningen  av  försöksverksamheten   bör
riksdagen   med   bifall   till   motion
1995/96:Ub20 yrkande 2 som sin mening ge
regeringen till känna.


dels  att utskottets hemställan under  7
bort ha följande lydelse:


7.    beträffande    den    centrala
ledningen av försöksverksamheten


att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub20 yrkande 2 som sin mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet har anfört,


12. Den centrala kommitténs
sammansättning (mom. 8)




Beatrice  Ask (m), Rune Rydén  (m),  Ulf
Melin  (m)  och Hans Hjortzberg-Nordlund
(m) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som  på  s.  11  börjar  med   Utskottet
anser   och på s. 12 slutar med  yrkande
11 (delvis)  bort ha följande lydelse:


Utskottet   anser  det  angeläget   att
framhålla  vikten av att  det  till  den
centrala    ledningsgruppen   rekryteras
personer  som  har  goda  kunskaper   om
kvalificerad              eftergymnasial
yrkesutbildning.   Det    finns    ingen
anledning  att det skall vara ett  visst
antal   personer  från  arbetsmarknadens
parter eller politiska företrädare.  Det
väsentliga   är  vad  de  personer   som
rekryteras kan tillföra ledningsgruppen.
Vad    utskottet    har    anfört     om
sammansättningen   av    den    centrala
ledningsgruppen bör riksdagen med bifall
till  yrkande 11 (i motsvarande  del)  i
motion  1995/96:Ub16 som sin  mening  ge
regeringen till känna.


dels  att utskottets hemställan under  8
bort ha följande lydelse:


8.    beträffande    den    centrala
kommitténs sammansättning


att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub16 yrkande 11 (delvis)  och
med avslag på motionerna 1995/96:Ub13
yrkande 2 och 1995/96:
Ub15  yrkande  6 som sin  mening  ger
regeringen  till känna vad  utskottet
har anfört,


13. Den centrala kommitténs
sammansättning (mom. 8)




Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),  Tuve
Skånberg (kds) och Karin Israelsson  (c)
anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som  på  s.  11  börjar  med   Utskottet
anser   och på s. 12 slutar med  yrkande
11 (delvis)  bort ha följande lydelse:


Enligt  utskottets uppfattning  är  det
angeläget  att alla berörda intressenter
är   delaktiga  i  utvecklingen  av  den
kvalificerade         yrkesutbildningen.
Utskottet   utgår   därför   från    att
företrädare   för  näringslivet,   olika
utbildningsanordnare och  de  studerande
kommer  att beredas plats i den centrala
kommittén      för     ledningen      av
försöksverksamheten. Detta bör riksdagen
med  bifall till motionerna 1995/96:Ub13
yrkande 2 och 1995/96:Ub15 yrkande 6 som
sin mening ge regeringen till känna.


dels  att utskottets hemställan under  8
bort ha följande lydelse:


8.    beträffande    den    centrala
kommitténs sammansättning


att   riksdagen   med   bifall   till
motionerna 1995/96:Ub13 yrkande 2 och
1995/96:Ub15 yrkande 6 och med avslag
på  motion  1995/96:Ub16  yrkande  11
(delvis)    som   sin   mening    ger
regeringen  till känna vad  utskottet
har anfört,




14. De lokala ledningsgrupperna m.m.
(mom. 9)




Beatrice  Ask (m), Rune Rydén  (m),  Ulf
Melin  (m)  och Hans Hjortzberg-Nordlund
(m) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som  på  s.  12  börjar  med   Utskottet
erinrar   och  slutar  med   yrkande   3
avslås  bort ha följande lydelse:


Utskottet anser att näringslivet  skall
ha majoritet i de lokala styrelserna för
yrkesutbildningarna.   Utskottet   delar
således den uppfattning som framförts  i
motion   1995/96:Ub16   yrkande   11   i
motsvarande del. Detta bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.


dels  att utskottets hemställan under  9
bort ha följande lydelse:


9.     beträffande     de     lokala
ledningsgrupperna m.m.


att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub16 yrkande 11 (delvis)  och
med  avslag  på  motion  1995/96:Ub19
yrkande   3   som  sin   mening   ger
regeringen  till känna vad  utskottet
har anfört,


15. Analys av arbetsmarknadens behov
(mom. 13)




Gunnar Goude (mp) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som på s. 13 börjar med  Utskottet delar
inte   och på s. 14 slutar med   anförda
yrkandet  bort ha följande lydelse:


Utskottet  anser att en  väl  genomförd
analys  av arbetsmarknadens och  yrkenas
utbildningsbehov krävs  för  en  optimal
dimensionering och utformning  av  olika
typer   av   yrkesutbildningar.   Enligt
utskottets uppfattning bör en  utredning
tillsättas  med  uppdrag  att  göra   en
övergripande   inventering   av    olika
kategorier  av yrken och arbetsuppgifter
i   svenskt  näringsliv,  inklusive  den
offentliga   sektorn.  Utredningen   bör
utarbeta förslag till en organisation av
svensk   yrkesutbildning.   Detta    bör
riksdagen   med   bifall   till   motion
1995/96:Ub20 yrkande 3 som sin mening ge
regeringen till känna.


dels att utskottets hemställan under  13
bort ha följande lydelse:


13.     beträffande    analys     av
arbetsmarknadens behov


att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub20 yrkande 3 som sin mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet har anfört,


16. Överklagande (mom. 14)




Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),  Tuve
Skånberg (kds) och Karin Israelsson  (c)
anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som  på  s.  14  börjar  med   Utskottet
utgår    och   slutar  med   yrkande   8
avstyrks  bort ha följande lydelse:


Utskottet  anser det angeläget  att  de
studerandes   rättssäkerhet  garanteras.
Det måste klart framgå att de studerande
inom den kvalificerade yrkesutbildningen
har samma rätt som högskolestudenter att
överklaga beslut i enlighet med 13  kap.
2   §  högskoleförordningen.  Detta  bör
riksdagen  med  bifall till  förevarande
yrkanden  som  sin mening ge  regeringen
till känna.


dels att utskottets hemställan under  14
bort ha följande lydelse:


14. beträffande överklagande


att   riksdagen   med   bifall   till
motionerna 1995/96:Ub13 yrkande 3 och
1995/96:Ub15 yrkande 8 som sin mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet har anfört,


17. Tillgodoräknande av kurser (mom. 15)




Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som  på  s.  14  börjar  med   Utskottet
erinrar  och slutar med  avslå yrkandet 
bort ha följande lydelse:


Utskottet    anser   att   frågan    om
tillgodoräknande  av  poäng   inom   den
kvalificerade    yrkesutbildningen    är
betydelsefull. Det är viktigt  att  inte
återvändsgränder        skapas         i
utbildningssystemet. Utskottet anser att
det  måste utarbetas entydiga regler för
hur  studenterna skall få  tillgodoräkna
sig   kurser  mellan  den  kvalificerade
yrkesutbildningen    och     den     mer
traditionella högre utbildningen.  Detta
bör  riksdagen  med bifall  till  motion
1995/96:Ub15 yrkande 3 som sin mening ge
regeringen till känna.


dels att utskottets hemställan under  15
bort ha följande lydelse:


15. beträffande tillgodoräknande  av
kurser


att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub15 yrkande 3 som sin mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet har anfört,


18. Studerandeinflytande i utbildningen
(mom. 16)




Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som  på  s.  14  börjar  med   Utskottet
hänvisar   och  på  s.  15  slutar   med
 därmed   yrkandet   bort  ha   följande
lydelse:


Enligt   utskottets   uppfattning    är
studiemiljön  oerhört  viktig   för   de
studerande.  Utskottet  anser   det   av
största    vikt   att   de    studerande
garanteras    inflytande     vid     den
kvalificerade         yrkesutbildningen.
Regeringen  bör  därför  återkomma  till
riksdagen   med   förslag    till    hur
studerandeinflytandet skall  garanteras.
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 7 i
motion 1995/96:Ub15.


dels att utskottets hemställan under  16
bort ha följande lydelse:


16. beträffande studerandeinflytande
i utbildningen


att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub15 yrkande 7 som sin mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet         har         anfört,




19. Kompetenskonton (mom. 17)




Beatrice  Ask (m), Rune Rydén  (m),  Ulf
Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Ola  Ström (fp) och Tuve Skånberg  (kds)
anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som på s. 15 börjar med  Utskottet vill 
och slutar med  utskottet yrkandet  bort
ha följande lydelse:


Utskottet   vill   med   anledning   av
yrkandet anföra följande.


Den  tekniska utvecklingen ställer allt
större    krav    på    de    anställda.
Kompetensutveckling är viktig. Anställda
som  inte  ges  chans  att  förnya  sina
kunskaper  löper risk att slås  ut.  Den
kvalificerade  yrkesutbildningen  kommer
här  att  fylla en viktig funktion.  För
att  fungera i ett modernt arbetsliv bör
finansieringen  av  vidareutbildning   i
högre  grad  än i dag bygga på  att  den
yrkesverksamme   individen   själv   tar
ekonomiskt  ansvar  för  att  tillgodose
sina  behov av ny kompetens. Det innebär
att   arbetstagaren   själv   måste   ha
ekonomiska  förutsättningar   att   köpa
utbildningstjänster   och   att    kunna
kompensera  för  inkomstbortfall   under
utbildningstiden. Utskottet anser därför
att    det   behövs   ett   system   med
kompetenskonton,    som    arbetstagare,
företag och stat tillsammans bygger upp,
och   som   kan   användas   för   t.ex.
vidareutbildning.   Enligt    utskottets
uppfattning   bör   ett    system    med
kompetenskonton snarast införas så att i
dag  yrkesverksamma kan delta i den  nya
kvalificerade         yrkesutbildningen.
Regeringen  bör  därför  återkomma  till
riksdagen med förslag till uppbyggnad av
sådana  kompetenskonton.  Vad  utskottet
har   anfört   om  kompetenskonton   bör
riksdagen   med   bifall   till   motion
1995/96:Ub16 yrkande 9 som sin mening ge
regeringen till känna.


dels att utskottets hemställan under  17
bort ha följande lydelse:


17. beträffande kompetenskonton


att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub16 yrkande 9 som sin mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet har anfört,


Regeringens lagförslag




Förslag till lag om en försöksverksamhet
med viss kvalificerad yrkesutbildning




Regeringens lagförslag




Förslag till lag om ändring i skollagen
(1985:1100)




Innehållsförteckning
Gotab, Stockholm 1996