Revisorerna bedömer att det saknas trafikmässiga skäl för reguljär per-
sontrafik på Inlandsbanan. Däremot uppges att godstrafiken på begränsade
delar av banan, främst systemtågstrafiken, är trafikmässigt motiverad.
Revisorerna anser att riksdagen i god tid före år 1998, då avtalsperioden
med statligt stöd till Inlandsbanan löper ut, bör ta ställning till den framti-
da tågtrafiken. Ställningstagandet till en fortsatt statlig finansiering före-
slås göras utifrån en samlad bedömning av banans betydelse från trafik-
mässiga, miljömässiga, regionalpolitiska, kulturpolitiska och försvarspoli-
tiska utgångspunkter. Revisorerna föreslår även att regeringen närmare
undersöker om erfarenheterna från banhållningen på Inlandsbanan, som
visar på att upprustning och underhåll har utförts till lägre kostnad än vad
Banverket tidigare har beräknat, kan tas till vara för landets övriga banor.
Vidare föreslår revisorerna att regeringen överväger en rättslig reglering i
syfte att förhindra att personer som kunnat påverka utformningen av statli-
ga bidrag inte omedelbart efter uppdraget - eller efter det att en kortare tid
har förflutit - som näringsidkare erhåller de bidrag de själva varit med att
utarbeta.
Utskottet delar revisorernas uppfattning att regeringen under år 1996 bör
framlägga förslag om villkoren för en fortsatt gods- och persontrafik på
banan. Utskottet anser att regeringen i det sammanhanget även bör övervä-
ga revisorernas övriga förslag. Utskottet förutsätter vidare att regeringen
kommer att överväga de förslag som förs fram i motionerna. I avvaktan på
regeringens redovisning avstyrks dock samtliga motionsyrkanden.
Till betänkandet har fogats en reservation av mp-
ledamoten som anser att utgångspunkten inför ett
nytt ställningstagande till Inlandsbanan bör vara
att tågtrafiken kan tryggas och utvecklas vidare.
Förslaget
Riksdagens revisorer föreslår i förslag 1995/96:RR4 angående Inlandsba-
nan att riksdagen ger regeringen till känna vad revisorerna har anfört rö-
rande
1. Inlandsbanans trafikmässiga betydelse för person- resp. godstrafik,
2. kostnaderna för banhållningen,
3. finansieringen av trafiken på Inlandsbanan,
4. experternas roll,
5. Inlandsbanans regionalpolitiska, kulturpolitiska och försvarspolitiska
betydelse,
6. ställningstagande till förutsättningar för fortsatt trafik på Inlandsba-
nan.
Motionerna
1995/96:T4 av Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Inlandsbanans betydelse,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fortsatt stöd till Inlandsbanan,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur den fortsatta driften
på Inlandsbanan skall utformas.
1995/96:T5 av Tom Heyman och Ulla Löfgren (båda m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av de miljö- och sam-
hällsekonomiska konsekvenserna om godsmängderna på Inlandsbanan förs
över på landsväg,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av hur Inlandsbanans
ekonomi skulle påverkas om tvärbanorna överfördes till IBAB,
3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av om det finns en
potentiell marknad för shortline-trafik längs tvärbanorna och Inlandsbanan
i system,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en konsekvensanalys av effekterna på Inlandsbanan om kon-
kurrensen på spåren släpps fri.
1995/96:T6 av Rune Berglund och Leo Persson (båda s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om den framtida finansieringen av Inlandsbanan.
1995/96:T7 av Torsten Gavelin m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Inlandsbanans trafikmässiga betydelse för person- resp. gods-
trafiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kostnaderna för banhållningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tvärbanorna Storuman-Hällnäs och Hoting-Forsmo,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Inlandsbanans betydelse som enda med Banverket konkurre-
rande företag.
1995/96:T8 av Ulf Björklund m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Inlandsbanans trafikmässiga betydelse för person- resp. gods-
trafiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kostnaderna för banhållningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att även tvärbanorna bör överföras till IBAB,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att snarast presentera ett förslag till hur den framti-
da trafiken på Inlandsbanan skall finansieras.
1995/96:T9 av Elving Andersson m.fl. (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om Inlandsba-
nans framtid.
Utskottet
1 Bakgrund
I december år 1992 lade riksdagen fast riktlinjer för tågtrafiken på In-
landsbanan (prop. 1992/93:9 resp. 91, bet. TU3, rskr. 113). Genom beslu-
tet gavs kommunerna utmed den 110 mil långa Inlandsbanan nyttjanderätt
till banan, fastigheterna samt till ett visst utbud av rullande materiel. In-
tressenterna, som skulle bära det fulla ekonomiska ansvaret för banan, fick
även rätt att ta ut banavgifter. Från beslutet undantogs systemtågstrafiken
och anläggningar som krävdes för annan järnvägstrafik än trafik på In-
landsbanan. I villkoren ingick statliga medel under en femårsperiod för
underhåll av och investeringar i banan samt driftbidrag till tågtrafiken.
Efter riksdagens beslut träffades i mars 1993 ett avtal mellan staten och
Inlandsbanan AB (IBAB), som ägs av samtliga kommuner utmed banan.
Avtalsperioden är 20 år fr.o.m. den 1 maj 1993. Avtalet reglerar huvud-
mannaskap, trafikeringsrätt liksom utbetalning av upprustnings- och un-
derhållsbidrag samt drift- och investeringsstöd.
De ekonomiska villkoren enligt avtalet innebär att IBAB under perioden
den 1 januari 1993-den 30 juni 1998 erhåller statliga bidrag på totalt 620
miljoner kronor. Medelsbeloppet fördelas på ett drift- och investeringsbi-
drag på 27 miljoner kronor per år, 250 miljoner kronor för baninvestering-
ar och 47 miljoner kronor som ett årligt bidrag för banunderhåll. SJ har
vidare kompenserats med 32 miljoner kronor för viss rullande materiel
som under en femårsperiod disponeras av IBAB. Härutöver har 2,6 miljo-
ner kronor utbetalats för administrativa kostnader i samband med genom-
förandet av riksdagens beslut.
På Inlandsbanan beräknas under 1995 utföras ett trafikarbete omfattande
drygt 92 miljoner tonkilometer, huvudsakligen transporter av sågade träva-
ror och torv. Reguljär persontrafik utförs för närvarande inte året runt.
Däremot förekommer turisttågstrafik sommartid. Sommaren 1995 uppgick
antalet resenärer till ca 21 000.
Trafikutskottet föreslog den 26 oktober 1993 att Riksdagens revisorer
skulle granska de trafikmässiga och ekonomiska konsekvenserna av 1992
års riksdagsbeslut om Inlandsbanan. Revisorernas överväganden och för-
slag har redovisats i granskningsrapporten (1994/95:RR5) Inlandsbanan.
Granskningsrapporten har remissbehandlats.
För en mer utförlig beskrivning av ärendets hantering, avtalsutformning,
ekonomiska förutsättningar och konsekvenser samt olika trafikfrågor hän-
visas till revisorernas granskningsrapport om Inlandsbanan.
2 Revisorernas förslag
2.1 Inlandsbanans trafikmässiga betydelse för person- resp. godstrafik
Revisorerna konstaterar att kapacitetsutnyttjandet på Inlandsbanan är
mycket lågt. Persontrafiken uppges subventioneras mer än tre gånger så
mycket som den icke lönsamma persontrafik som staten upphandlar av SJ.
Den persontrafik som bedrivs på Inlandsbanan under några sommarveckor
har främst intresse från turistsynpunkt. Trafikhuvudmännen för kollektiv-
trafiken utefter banan har valt att helt ombesörja den lokala och regionala
kollektivtrafiken med hjälp av bussar. Detta motiveras främst av att en
upphandling av järnvägstrafik inte prismässigt kan konkurrera med buss-
trafik.
Beträffande godstrafiken anger revisorerna att det är inte någon som
ifrågasätter värdet av systemtågstrafiken på Inlandsbanan. Systemtågen
trafikerar ca 14 % av Inlandsbanans totala längd. Vagnslasttrafiken har
ökat på både banans norra och södra delar. Revisorerna förklarar trafikök-
ningen i huvudsak med att SJ nu ser fördelar med att köra delar av sin
godstrafik på Inlandsbanan i stället för som tidigare på tvärbanorna och
norra stambanan.
Sammanfattningsvis tyder den information som revisorerna erhållit på
att godstrafiken på begränsade delar av Inlandsbanan, främst system-
tågstrafiken, är trafikmässigt motiverad. Däremot bedömer revisorerna att
det saknas trafikmässiga skäl för reguljär persontrafik på Inlandsbanan.
2.2 Kostnaderna för banhållningen
Enligt avtalet med staten har Inlandsbanan AB ansvar för att genom un-
derhåll säkra en tillfredsställande standard på hela Inlandsbanan. Under en
femårsperiod skall 250 miljoner kronor användas för upprustning och 235
miljoner kronor för underhåll av Inlandsbanan.
Revisorerna anger att den samlade informationen tyder på att IBAB har
skött sitt åtagande gentemot staten på ett ansvarsfullt sätt i enlighet med
gällande avtal. Upprustning och underhåll av Inlandsbanan har utförts till
lägre kostnad än vad Banverket tidigare har beräknat. Regeringen bör,
enligt revisorernas mening, närmare undersöka om erfarenheterna av
IBAB:s arbete kan utnyttjas även för andra banor. Vidare framhålls att ett
fortsatt statligt åtagande när det gäller medel för upprustning och underhåll
av Inlandsbanan måste grundas på riksdagens ställningstagande till fortsatt
trafik på banan efter 1998.
2.3 Finansieringen av trafiken på Inlandsbanan
Enligt revisorernas uppfattning lämnas omfattande subventioner till trafi-
ken på Inlandsbanan. Det första verksamhetsåret var bolagets totala intäk-
ter, 155,4 miljoner kronor. Av detta belopp utgjorde 9,2 miljoner kronor
eller 6 % egna intäkter, främst banavgifter och andra avgifter. Återstoden,
eller 94 %, utgjordes av statsbidrag.
Revisorerna menar att riksdagen i god tid före år 1998 måste ta ställning
till den framtida trafiken på Inlandsbanan. En utvärdering av alternativa
finansieringsmöjligheter måste därför ske redan nu. Mot bakgrund av bl.a.
trafikvolymens utveckling ifrågasätter revisorerna om några mera betydan-
de förändringar av person- eller godstrafiken kan förväntas ske inom över-
skådlig tid.
2.4 Experternas roll
Revisorerna anser att IBAB:s upphandling av persontrafik på Inlandsbanan
har skett i enlighet med fastställda regler. Samtidigt konstateras att det
femåriga statliga stödet till drift och investeringar i stor utsträckning har
utformats och föreslagits av samma personer som senare kommit att upp-
bära stödet via ägarskap i olika företag.
Enligt revisorernas uppfattning är det självfallet av stort värde att ex-
pertkunskap tillvaratas i olika sammanhang. Revisorerna ifrågasätter dock
det lämpliga i att de tidigare experterna har starka ekonomiska intressen
som näringsidkare i detta sammanhang. I sin tidigare roll som experter har
de haft möjlighet att påverka utformningen av de statsbidrag som sedan
blivit en väsentlig komponent i den verksamhet de som näringsidkare
bedriver.
Det är, enligt revisorernas uppfattning, angeläget att allmänheten hyser
förtroende för det sätt på vilket offentliga medel används. Under gransk-
ningen har frågan aktualiserats om regeringen bör överväga någon form av
rättslig reglering. En sådan reglering skulle syfta till att förhindra att per-
soner vilka i egenskap av experter eller liknande kunnat påverka utform-
ningen av statsbidrag m.m. inte omedelbart efter uppdraget - eller efter det
att en kortare tid har förflutit - som näringsidkare kan erhålla de bidrag de
själva varit med om att utforma.
2.5 Inlandsbanans regionalpolitiska, kulturpolitiska och försvarspoli-
tiska betydelse
Enligt revisorernas bedömning bör fortsatt persontrafik på Inlandsbanan
inte i första hand betraktas som en fråga om transportmöjligheter för be-
folkningen i berörda kommuner. I stället bör sådan trafik jämföras med
andra insatser som ger möjligheter till kultur- eller naturupplevelser.
Ställningstagande till en fortsatt statlig finansiering av trafiken bör enligt
revisorernas mening göras utifrån en samlad bedömning av banans bety-
delse från trafikmässiga, miljömässiga, regionalpolitiska, kulturpolitiska
och försvarspolitiska utgångspunkter.
2.6 Förutsättningar för fortsatt trafik på Inlandsbanan
Revisorerna ser det som mycket angeläget att förutsättningarna för fortsatt
trafik på Inlandsbanan snarast klargörs. I god tid före våren 1998, då inne-
varande period med statliga subventioner löper ut, bör riksdagen ha fattat
beslut om villkoren för den fortsatta gods- och persontrafiken på banan.
Berörda företag och kommuner får då möjlighet att planera sin verksamhet
och ta ställning till tänkbara alternativ för att finansiera denna verksamhet.
Deras förutsättningar att samordna tåg- och busstrafiken förbättras därmed,
liksom förutsättningarna för mera långsiktiga investeringar. Revisorerna
anser att regeringen bör ges i uppdrag att senast under år 1996 presentera
ett förslag till hur den framtida trafiken på Inlandsbanan skall finansieras.
3 Motionsförslag
I flera av motionerna framhålls att det har gått alltför kort tid sedan IBAB
tog över ansvaret för att det skall vara meningsfullt att redan nu utvärdera
tågtrafiken på Inlandsbanan. Samtliga motionärer delar dock revisorernas
uppfattning att ett ställningstagande behöver göras om de framtida trafik-
förutsättningarna för Inlandsbanan. I motionerna lämnas vidare förslag om
vilka frågor som bör belysas i det fortsatta beredningsarbetet samt vilka
utgångspunkter som bör gälla vid regeringens arbete med frågan.
I motion T4 (mp) framhålls att Inlandsbanans framtida förutsättningar
måste klargöras. 1992 års riksdagsbeslut bör tolkas så att det statliga stödet
fortsätter att utgå tills dess att en tidsgräns anges för när IBAB skall vara
ekonomiskt oberoende. Någon sådan tidsgräns finns dock inte enligt gäl-
lande avtal. Motionärerna menar att en ökning av järnvägstrafiken måste
ske av miljömässiga skäl vare sig med eller utan Inlandsbanan. Vidare
anförs att järnvägskapitalet måste förvaltas noggrant för att inte kostnader-
na skall öka i framtiden. Vidare hänvisas till de regionalpolitiska, kultur-
politiska, trafikmässiga, säkerhetsmässiga och miljömässiga skäl som talar
för fortsatt tågtrafik på Inlandsbanan. Mot denna bakgrund begärs att
regeringen utreder hur en fortsatt trafik på Inlandsbanan skall se ut och att
riksdagen får ta ställning till regeringens förslag i god tid innan avtalsperi-
oden löper ut. Utgångspunkten bör vara att fortsatt stöd utgår till Inlands-
banan.
I motion T5 (m) anges att revisorernas granskning av Inlandsbanan bygger
på alltför begränsade erfarenheter. Innan regeringen återkommer till riks-
dagen med något förslag om den framtida trafiken på Inlandsbanan måste
därför ytterligare utredningar göras som bygger på olika utvecklingsför-
lopp. En framtida avreglering av järnvägstrafiken och därmed konkurrens
på och om spåren skulle dramatiskt kunna påverka godstrafiken. Det full-
skaleprojekt som Inlandsbanan utgör när det gäller upprustning och under-
håll i privat regi måste också påverka bedömningarna av Inlandsbanan. Det
går vidare inte att bortse från att stambanans kapacitet är begränsad och att
SJ:s nuvarande upplägg inte har utrymme för vagnslasttrafik. Om SJ inte
hade flyttat över vagnslasttrafiken till Inlandsbanan skulle denna typ av
godstrafik helt ha upphört, vilket skulle ha inneburit problem för vägsy-
stemet. Även detta bör vägas in i en miljö- och samhällsekonomisk analys
om Inlandsbanans framtid. Det vore också intressant, enligt motionen, att
få belyst hur en överföring av tvärbanorna från Banverket till IBAB skulle
påverka ekonomin. Allra intressantast vore att studera konsekvenserna av
en fri konkurrens på spåren. Inlandsbanan skulle då kunna ta upp konkur-
rensen med stambanan om kunderna. Mot denna bakgrund förutsätts att
utvärderingen av framtida finansieringsmöjligheter för trafiken på Inlands-
banan beaktar den framtida trafikpolitiken, avregleringarna, miljöfrågorna
och den totala samhällsekonomin.
I motion T6 (s) framhåller motionärerna att de delar revisorernas uppfatt-
ning om vikten av att ett förslag snabbt läggs fram om hur den framtida
tågtrafiken kan finansieras.
Enligt motion T7 (fp) är värdet av revisorernas granskning ytterst begrän-
sat eftersom den i praktiken endast avser ett verksamhetsår då vissa inkör-
ningssvårigheter förekom. Motionärerna delar dock helt revisorernas upp-
fattning att det är mycket angeläget att förutsättningarna för fortsatt trafik
på Inlandsbanan snarast klargörs.
Enligt motionen utgör Inlandsbanan en viktig del av inlandets infrastruk-
tur. Den erbjuder transportlösningar som är av stor betydelse för näringsli-
vet. Godstrafiken har mer än fördubblats sedan år 1993. Godstrafiken
bedöms på hela bansträckan från Mora till Gällivare vara väl motiverad ur
samhällsekonomisk synpunkt. Detta gäller även persontrafiken med turis-
ter. I likhet med revisorerna anser motionärerna att det inte finns några
trafikmässiga skäl för reguljär persontågstrafik så länge kollektivtrafiken
samtidigt ombesörjs med bussar. Enligt motionen har banan en stor regio-
nalpolitisk betydelse både som godstransportled och som turistprojekt.
Banan har vidare kulturhistorisk betydelse samtidigt som den spelar en
viss roll för försvarsplaneringen som beredskapsbana.
I motionen framhålls även att tvärbanorna Storuman-Hällnäs och Ho-
ting-Forsmo utgör en naturlig del av Inlandsbanans trafiksystem. Dessa
båda banor bör därför föras över till IBAB. Med de medel som Banverket i
dag disponerar för upprustning och underhåll av tvärbanorna skulle IBAB
kunna fullfölja den påbörjade upprustningen av dessa banor samt göra
insatser på bansträckan Arvidsjaur-Gällivare. Motionärerna påtalar vidare
att Inlandsbanan i dag är i bättre skick än någonsin. IBAB har lyckats
utföra upprustning och underhåll till en lägre kostnad än vad Banverket
tidigare beräknat. Motionärerna delar därför revisorernas uppfattning att
regeringen bör undersöka ifall erfarenheterna av IBAB:s arbete kan utnytt-
jas även för andra järnvägar i landet. Dessutom påtalas att Inlandsbanan
utgör den enda med Banverket konkurrerande verksamheten för drift och
förvaltning av järnvägar. Den utvecklingsverksamhet och det fullskaleför-
sök som IBAB utför på den avreglerade Inlandsbanan bedöms därför vara
av stort värde för landets övriga järnvägar.
I motion T8 (kds) framhålls att Inlandsbanan har stor regionalpolitisk
betydelse både som godstransportled och för utvecklingen av den småska-
liga landsbygdsturismen. Banans betydelse som kommunikationsled för
natur- och kulturturismen gör den också unik internationellt sett. Inlands-
banan framstår som en viktig del av ett regionalt kulturarv. Motionärerna
framhåller vidare att godstrafiken på hela banan mellan Mora och Gälliva-
re är väl motiverad inte minst ur samhällsekonomisk synvinkel. Detta
gäller även persontrafiken med turistisk inriktning. För reguljär persontra-
fik på banan anges att en samordning måste ske med den trafik som läns-
huvudmännen bedriver med buss. Erfarenheten säger dock att detta inte är
möjligt i någon större utsträckning före år 2001, när en ny upphandling av
kollektivtrafik skall ske.
Motionärerna förordar vidare att tvärbanorna överförs till IBAB på
samma villkor som Inlandsbanan. De utgör en naturlig del av inlandsbane-
systemet. Några ytterligare statliga medel för drift och utveckling av trafi-
ken på Inlandsbanan efter femårsperioden är inte aktuella. I motionen
konstateras även att Inlandsbanans standard är bättre än vad den tidigare
någonsin varit. Regeringen bör därför undersöka om de positiva erfarenhe-
terna av IBAB:s arbete kan utnyttjas som en förebild för andra banor. En
analys bör även ske av alternativa finansieringsmöjligheter via lokala och
regionala organ samt genom de nya bidragsmöjligheter för regional ut-
veckling som öppnats genom Sveriges inträde i EU.
Enligt motion T9 (c) begränsas värdet av revisorernas studie då gransk-
ningen i praktiken endast avser ett verksamhetsår. Motionärerna framhåller
att ur såväl närings-, kultur- som trafikpolitiska perspektiv utgör Inlands-
banan en viktig del av infrastrukturen i Norrlands inland. Försvars- och
regionalpolitiska aspekter måste vidare anläggas. Inlandsbanan bidrar till
utvecklingen av näringslivet i regionen. Inför kommande ställningstagande
om Inlandsbanan måste en helhetsbedömning göras där samtliga aspekter
blir belysta. Motionärerna delar mot denna bakgrund revisorernas slutsats
att de långsiktiga förutsättningarna för fortsatt trafik på banan bör klaras ut
i god tid innan det gällande avtalet löper ut. Utgångspunkten bör vara att
den fortsatta driften skall kunna klaras.
4 Utskottets ställningstagande
Syftet med 1992 års riksdagsbeslut om Inlandsbanan var att ge kommu-
nerna utmed banan ansvar för denna och möjlighet att utveckla olika for-
mer av gods- och persontrafik. De berörda kommunerna fick ansvar såväl
för banan som för trafiken, med undantag för viss godstrafik. Vid en över-
gång till nya verksamhetsformer för såväl tågtrafik som banunderhåll bör
särskilda krav ställas på uppföljning och utvärdering. Utskottet har mot
denna bakgrund föreslagit att revisorerna skall göra den granskning av
Inlandsbanan som nu behandlas.
Utskottet anser att alltför kort tid har gått för att det skall vara möjligt at
göra en allsidig utvärdering av den nya verksamheten för tågtrafik och
banhållning på Inlandsbanan. Samtidigt gäller att det är viktigt att fortlö-
pande följa nya verksamheter och ta till vara erfarenheter som successivt
vinns. Som redovisas i motionerna har också revisorerna under sin
granskning gjort betydelsefulla iakttagelser. Revisorerna har sålunda bl.a.
konstaterat att oklarhet råder om de framtida finansiella förutsättningarna
för Inlandsbanan efter det att den gällande statsbidragsperioden löper ut
under år 1998.
Enligt utskottets mening är en förutsättning för en effektiv trafikför-
sörjning och en rationell banhållning långsiktiga och stabila planerings-
förutsättningar. Inte minst näringslivet måste känna till vilka transportal-
ternativ som finns tillgängliga. Utskottet anser därför, som revisorerna
förordar, att regeringen under år 1996 bör presentera ett förslag till riks-
dagen om hur de grundläggande villkoren för en framtida gods- och per-
sontrafik på banan bör utformas. Därmed kan riksdagen i god tid före
våren 1998, då avtalsperioden med statligt stöd löper ut, fatta beslut i
frågan. Förslaget bör grundas på en helhetssyn, där en samlad bedömning
görs av banans betydelse från trafikmässiga, miljömässiga, regionalpolitis-
ka, kulturpolitiska och försvarspolitiska utgångspunkter.
Regeringen bör även överväga revisorernas övriga förslag. Sålunda bör
studeras om erfarenheterna från banhållningen på Inlandsbanan kan an-
vändas som en förebild för övrig banhållning liksom frågan om någon
form av rättslig reglering behövs för att förhindra att personer, vilka i
egenskap av experter eller liknande kunnat påverka utformningen av
statsbidrag m.m., inte omedelbart efter uppdraget som näringsidkare skall
kunna erhålla de bidrag de själva varit med om att utforma.
Av det anförda följer att utskottet tillstyrker samtliga förslag från reviso-
rerna. Detta innebär att regeringen bör överväga revisorernas förslag och
för riksdagen senast under år 1996 presentera sina egna förslag rörande
den framtida trafiken på Inlandsbanan. Utskottet anser att det inte nu är
lämpligt att ta ställning till de frågor som väckts i motionerna. Regeringens
proposition bör inväntas. Utskottet förutsätter dock att de frågor som tas
upp i motionerna kommer att övervägas av regeringen i dess beredningsar-
bete. Något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionerna är
därför inte erforderligt. De avstyrks därför av utskottet.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Hemställan
Utskottet hemställer
beträffande Inlandsbanan
att riksdagen med bifall till Riksdagens revisorers förslag till riks-
dagen 1995/96:RR4 och med avslag på motionerna 1995/96:T4,
1995/96:T5, 1995/96:T6, 1995/96:T7, 1995/96:T8 och 1995/96:T9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
res. (mp)
Stockholm den 9 november 1995
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Per Westerberg (m), Håkan
Strömberg (s), Jarl Lander (s), Per Erik Granström (s), Tom Heyman (m),
Krister Örnfjäder (s), Karin Starrin (c), Hans Stenberg (s), Birgitta Wi-
strand (m), Karl-Erik Persson (v), Lena Sandlin (s), Lars Björkman (m),
Christina Axelsson (s), Claes-Göran Brandin (s), Torsten Gavelin (fp) och
Roy Ottosson (mp).
Reservation
Inlandsbanan
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Regeringen
bör" och på s. 10 slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion T4 (mp) utgör Inlandsbanan en mycket viktig
del av inlandets infrastruktur och erbjuder transportlösningar av stor bety-
delse för näringslivet. En rad regionalpolitiska, kulturpolitiska, trafikmäs-
siga, säkerhetsmässiga och inte minst miljömässiga skäl talar också för
fortsatt drift på Inlandsbanan. En utgångspunkt för regeringens övervägan-
den bör därför vara att Inlandsbanan bör ges sådana långsiktiga förutsätt-
ningar att tågtrafiken kan tryggas och utvecklas vidare.
Utskottet anser att regeringen vid sina överväganden även bör pröva de
övriga frågor som motionärerna har aktualiserat. Det gäller bl.a. en över-
föring av tvärbanorna Storuman-Hällnäs och Hoting-Forsmo till Inlands-
banan. Utskottet förutsätter vidare att revisorernas övriga förslag kommer
att övervägas. Det gäller bl.a. hur de positiva erfarenheterna från banhåll-
ningen på Inlandsbanan skall kunna utnyttjas liksom frågan om en rättslig
reglering av experters roll.
Utskottets ställningstagande innebär att motion T4 (mp) tillstyrks me-
dan syftet med motionera T5 (m), T6 (s), T7 (fp), T8 (kds) och T9 (c) till
väsentlig del torde komma att tillgodoses.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
beträffande Inlandsbanan
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:T4 samt med anledning av
Riksdagens revisorers förslag till riksdagen 1995/96:RR4 och motionerna
1995/96:T5, 1995/96:T6, 1995/96:T7, 1995/96:T8 och 1995/96: T9 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.