Utskottet behandlar i detta betänkande
informationsteknikens användning med
utgångspunkt från regeringens förslag i
proposition 1995/96:125 Åtgärder för att
bredda och utveckla användningen av
informationsteknik samt ett 80-tal
motionsyrkanden som väckts med anledning
av propositionen.
I propositionen redovisar regeringen
förslag till mål för en övergripande
nationell strategi för
informationsteknik, IT. Regeringen
lämnar vidare förslag till tre
prioriterade statliga uppgifter -
rättsordningen, utbildningen och
samhällets informationsförsörjning -
samt redovisar ett handlingsprogram för
att bredda och utveckla användningen av
informationsteknik. Propositionen anges
vara en del i regeringens arbete med att
främja tillväxt och sysselsättning.
Regeringen säger sig därutöver vilja
värna grundläggande samhällsmål som
demokrati och rättvisa genom
målsättningen att alla medborgare skall
kunna dra nytta av informationsteknikens
möjligheter.
Motionerna tar upp utformningen av en
nationell IT-strategi och
informationsteknikens betydelse för
bl.a. demokrati, regional utveckling,
sysselsättning och en god miljö. Vidare
behandlas i motionerna ett stort antal
av de åtgärder som redovisas i
regeringens handlingsprogram för att
utveckla IT-användningen.
Utskottet konstaterar att det råder en
betydande samsyn om
informationsteknikens möjligheter att
påverka samhällsutvecklingen i positiv
riktning. Informationstekniken påverkar
vår produktionsförmåga och vårt
levnadsmönster liksom demokratiska
värden som medborgarnas möjligheter till
insyn och deltagande i
samhällsutvecklingen. Utskottet
framhåller vikten av att
informationstekniken används i sådana
former att samhällsutvecklingen främjas
och att risker för regionala obalanser,
försämrat integritetsskydd, ökad
sårbarhet och kunskapsmässiga skillnader
mellan olika grupper i samhället
motverkas.
För att stärka den parlamentariska
förankringen anser utskottet att
riksdagen bör ge regeringen till känna
att den årligen bör återkomma till
riksdagen med en skrivelse som redovisar
utvecklingen på IT-området.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till mål och prioriterade
uppgifter för en nationell IT-strategi
och framhåller vikten av att det
redovisade handlingsprogrammet genomförs
snabbt och kraftfullt. Utskottet
förutsätter att målen för IT-
användningen kommer att vidareutvecklas
och förtydligas. Riksdagen föreslås ge
regeringen till känna att säkerhets- och
sårbarhetsfrågor inom IT-användningen
bör uppmärksammas tydligare och att
regeringen bör återkomma till riksdagen
med en utvecklad strategi för detta
arbete.
Med hänvisning till pågående berednings-
och utvecklingsarbete avstyrks samtliga
motionsyrkanden. Utskottet framhåller
att syftet med ett stort antal
motionsyrkanden torde komma att
tillgodoses. Det gäller exempelvis
yrkanden om åtgärder för att modernisera
lagstiftning och regelverk samt yrkanden
om att göra tillgången till och
kostnaderna för IT mer likvärdiga i
landets alla delar. Motionsförslag om
att skapa en bred tillgång till
information för att möjliggöra ökad
delaktighet i samhällsutvecklingen och
ökad kunskapsutveckling samt stärkt
demokrati bedöms likaså bli uppfyllda.
Detta innebär att riksdagens databas
Rixlex, som bl.a. innehåller
riksdagstryck, förutsätts komma att
erbjudas gratis och att informationen
successivt kommer att göras tillgänglig
på Internet.
Till betänkandet har fogats 22
reservationer samt ett särskilt yttrande
av mp-ledamoten. De frågor som
reservationerna avser samt de partier
som har avgett reservationerna framgår
översiktligt av avsnittet Hemställan i
utskottets yttrande (s. 57-59).
Propositionens förslag till
riksdagsbeslut
Regeringen (Statsrådsberedningen)
föreslår i proposition 1995/96:125
1. att riksdagen antar regeringens
förslag till mål för en nationell IT-
strategi,
2. att riksdagen godkänner regeringens
förslag till prioriterade statliga
uppgifter när det gäller att främja IT-
utvecklingen.
Yttranden från andra utskott
Trafikutskottet har berett samtliga
övriga utskott tillfälle att avge
yttrande över de förslag i proposition
125 jämte motioner som berör resp.
utskotts beredningsområde.
Jordbruksutskottet,
socialförsäkringsutskottet,
skatteutskottet och
arbetsmarknadsutskottet har beslutat
avstå från att avge yttrande. Yttranden
har avgivits av
- konstitutionsutskottet (1995/96:KU7y)
- finansutskottet (1995/96:FiU6y)
- justitieutskottet (1995/96:JuU8y)
- lagutskottet (1995/96:LU4y)
- utrikesutskottet (1995/96:UU6y)
- försvarsutskottet (1995/96:FöU4y)
- socialutskottet (1995/96:SoU4y)
- kulturutskottet (1995/96:KrU7y)
- utbildningsutskottet (1995/96:UbU5y)
- näringsutskottet (1995/96:NU8y)
- bostadsutskottet (1995/96:BoU6y)
Yttrandena återfinns i bilaga till
betänkandet.
Motionerna
1995/96:T50 av Tom Heyman (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att statliga verk och
myndigheter stimuleras till utökad
användning av telefonmöten och
videokonferenser i sin verksamhet.
1995/96:T51 av Carl Bildt m.fl. (m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att
informationsteknikutvecklingen måste ses
i ett bredare perspektiv än enbart det
tekniska,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om principerna för anpassning av
lagstiftningen till de krav som den
informationstekniska utvecklingen reser,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en ny inriktning av arbetet
med den enskildes integritetsskydd,
4. att riksdagen hos regeringen begär
förslag till en samlad
integritetsskyddslag i enlighet med vad
som anförts i motionen,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om skoldatanätet som en statlig
huvuduppgift för att främja
informationsteknikanvändningen i skolan,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om resurscentrum för IT-baserade
läromedel, informationssystem för
utbildningsområdet och IT-körkort,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om informationsteknik i
lärarutbildningen,
8. att riksdagen avslår regeringens
förslag om en ny roll för SUNET i
enlighet med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen hos regeringen begär
förslag om en utbyggd distansutbildning
i enlighet med vad som anförts i
motionen,
10. att riksdagen beslutar om principer
för offentliga handlingars
tillgänglighet i enlighet med vad som
anförts i motionen,
11. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en databas för offentlig
upphandling,
12. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om överföring av delar av Telias
nät i en särskild juridisk form,
13. att riksdagen avslår regeringens
förslag om en utbyggnad av ett digitalt
marknät för television till förmån för
digitala sändningar med utnyttjande av
andra distributionskanaler i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1995/96:T52 av Mats Odell m.fl. vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om nationell IT-strategi,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en bredare lagöversyn,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om medianeutralitet,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om personlig integritet,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om statens roll,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om IT-strategi för skolan,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om övergripande mål för skolan,
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om högskolan,
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om SUNET,
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att lyfta fram exempel på
användningen av IT,
11. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om samhällets
informationsförsörjning och en modern
innebörd av offentlighetsprincipen,
12. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utförsäljning av Telia,
13. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om företagsvänligt klimat,
14. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om svensk kultur som offentlig
handling,
15. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om digital TV,
16. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om datoriserade parlamentariker,
17. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om papperslös ärendehantering,
18. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om myndigheters ansvar för att
öka intresset för IT-användning,
19. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om privat e-post,
20. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om hälso- och sjukvård,
21. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utredning av
trygghetssystemen.
1995/96:T53 av Ingrid Andersson m.fl.
(s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om särskilt stöd för
kvinnors IT-användning.
1995/96:T54 av Karin Olsson m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillskapande av ett
nationellt resurscentrum för att främja
och stimulera tillväxten av IT-baserade
läromedel/läromedier med tillvaratagande
av de regionala resurser och kompetenser
som finns.
1995/96:T55 av Inger Lundberg m.fl. (s)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om medborgarnas tillgänglighet
till grunddatabaser med grundläggande
samhällsinformation,
2. att riksdagen begär att regeringen
inom EU skall verka för att medborgarnas
behov av samhällsinformation om EU inte
begränsas av privata intressenters vilja
att göra pengar på information av
betydelse för demokratin i Europa.
1995/96:T56 av Stig Sandström m.fl. (v)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utvidgad nationell IT-
strategi,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en internationell IT-
konferens,
3. att riksdagen hos regeringen begär
en utredning om statens ansvar för ett
rundare Sverige i enlighet med vad som
anförts i motionen,
4. att riksdagen hos regeringen begär
en utredning om grundskolor med låga
medelbetyg samt om pojkars och flickors
IT-användning,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om de lågutbildades situation på
IT-området,
6. att riksdagen hos regeringen begär
en utredning om prissättning på
information från myndigheter,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om sextimmarsdagen,
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om rättsligt observatorium,
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om det svenska språket och IT,
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om distansutbildning,
11. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om bibliotekens roll,
12. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kulturen,
13. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om folkbildningen,
14. att riksdagen hos regeringen begär
en utredning om IT:s inverkan på behovet
av nya vägar,
15. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en nationell digital
kommunikationsdatabas,
16. att riksdagen hos regeringen begär
en utredning om IT:s betydelse för
byggsektorn,
17. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvalitetsdeklarationer av
miljödata och miljöinformation.
1995/96:T57 av Kerstin Warnerbring m.fl.
(c) vari yrkas
1. att riksdagen antar de i motionen
angivna förslagen till en nationell IT-
strategi,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om decentralisering och regional
balans,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om demokrati och delaktighet,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillväxt,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om anslutningsavgifter för ISDN-
kommunikation,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om bildningsförbundens roll,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en översyn av
skatteregler för småföretag för att
främja användning av IT och företagens
behov av kompetensutveckling,
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om samutnyttjande av datortek,
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om yrkesutbildning,
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om SUNET,
11. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning,
12. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om distansutbildning,
13. att riksdagen kostnadsfritt
tillhandahåller Rixlex.
1995/96:T58 av Eva Flyborg m.fl. (fp)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av rättslig översyn
av IT-användningens berörda lagar,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildnings- och
utrustningssatsningar i skolorna,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att främja
tillväxt på datanäten,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om förmedling av
samhällsinformation vid medborgarkontor
och till allmänhetens persondatorer,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behov av konsumentupplysning
om IT,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att främja
miljö, jämlikhet och jämställdhet med
hjälp av IT,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om skyddet av den enskildes
integritet.
1995/96:T59 av Elisa Abascal Reyes m.fl.
(mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om IT och miljön,
2. att riksdagen hos regeringen begär
en utredning av problemen med monopol-
och oligopolstrukturer på
programvarumarknaden,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om introduktion av IT inom den
statliga kulturvården,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om public service-företagen och
den nya tekniken,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om IT i skolan,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om IT och integritetsfrågor,
7. att riksdagen hos regeringen begär
en utredning av säkerhetspolisens ökade
kontroll av medborgarna genom den nya
tekniken,
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om Europol och kommersialisering
av personuppgifter från myndigheters
register till utlandet.
Utskottet
1 Inledning
1.1 Vad är IT?
Informationsteknik, IT, är ett
samlingsbegrepp för olika tekniker som
används för att skapa, lagra, bearbeta,
vverföra och presentera ljud, text och
bild. IT gör denna hantering möjlig
oberoende av mängden information och
geografiska avstånd. Sammansmältningen
av tele-, data- och medieområdena har
lett till att begreppet IT numera
omfattar all datorbaserad hantering av
information. Begreppet informations- och
kunskapssamhället används vidare som en
benämning på en vidareutveckling av
industrisamhället där information och
kunskap utgör en allt viktigare resurs
för att skapa nationellt välstånd.
Utvecklingen inom IT-området är snabb
och starkt internationellt inriktad.
Till bilden hör vidare att IT-frågornas
spännvidd gör att en rad skilda företag,
stiftelser, organisationer samt
kommunala och statliga organ i samhället
arbetar med olika utvecklingsinsatser.
Det är därför svårt att ge en samlad och
aktuell beskrivning av kunskapsläge,
strukturer och pågående insatser. För en
beskrivning av vissa grundfakta om
tillgången till och användningen av IT i
Sverige hänvisas till proposition
1995/96:125, bilaga 1. En internationell
kartläggning av hur olika länder har
utformat sina nationella IT-strategier
har nyligen utförts av Sveriges tekniska
attachéer (IT världen runt - nationella
initiativ).
1.2 Ärendets beredning
Informationsteknikens utveckling och
användning har - under olika benämningar
som datapolitik och ADB-politik -
behandlats av riksdag och regering
alltsedan 1960-talet. Behandlingen har
oftast avsett avgränsade frågor inom
särskilda politikområden eller
samhällssektorer och då vanligen
tekniska utvecklingsfrågor eller
förändringar av rättsregler.
Under de senaste åren har IT-frågorna
rönt politisk uppmärksamhet i allt
större utsträckning. En förklaring är
den snabba tekniska utvecklingen på
området och att marknadskrafterna nu är
så starka att IT-användningen ökar i ett
mycket högt tempo. Informationstekniken
har därmed fått en allt större betydelse
för hela samhällsutvecklingen. Såväl
nationellt som internationellt har
intresset också alltmer kommit att
riktas mot gemensamma IT-frågor och
behovet av en IT-strategi för att
påskynda utvecklingen av ett
informations- och kunskapssamhälle som
främjar ökad välfärd och livskvalitet.
För att möjliggöra en mer samlad och
övergripande behandling av IT-frågorna
inrättades den 17 mars 1994 av den
dåvarande regeringen en kommission för
att höja livskvaliteten och landets
internationella konkurrensförmåga genom
användning av informationsteknik. I
kommissionens uppgifter ingick bl.a. att
analysera behovet av och föreslå
åtgärder i syfte att Sverige år 2010
skall tillhöra de absoluta
spjutspetsarna när det gäller varje del
av utnyttjandet av
informationsteknologin (prop.
1993/94:177).
Kommissionen färdigställde i augusti
1994 betänkandet Vingar åt människans
förmåga (SOU 1994:118). I utredningen
framhålls att statens uppgifter främst
är att undanröja hinder, stödja och
stimulera och att vara föredöme.
Utbildning, rättslig förnyelse och
effektivisering av den offentliga
förvaltningen angavs som viktiga områden
för statliga insatser. Kommissionens
verksamhet upphörde i samband med
regeringsskiftet hösten 1994.
Dessförinnan hade kommissionens
rekommendationer delvis överlämnats till
Stiftelsen för kunskaps- och
kompetensutveckling.
Efter regeringsskiftet tillkallades
genom direktiv den 19 januari 1995 en ny
kommission för att främja en bred
användning av informationsteknik
(SB1995:01). Kommissionen skall enligt
sina direktiv vara rådgivande till
regeringen i strategiska och
övergripande frågor inom
informationsteknikens område (dir.
1995:1). Kommissionen skall vidare vara
pådrivare och kunskapsspridare i frågor
om informationsteknikens
användningsmöjligheter i samhället. Av
direktiven framgår att kommissionen
bl.a. skall följa nätverksutbyggnaden
och IT-användningen i offentlig sektor
samt bidra till att de rättsliga frågor
som är av betydelse för att få till
stånd en ökad IT-användning skyndsamt
kan lösas.
Den nuvarande IT-kommissionen har i
allt väsentligt arbetat vidare på den
grund som lades av den förra regeringens
IT-kommission. I juni 1995 lämnades
betänkandet IT-kommissionens
arbetsprogram 1995-1996 (SOU 1995: 68)
till regeringen. Av betänkandet framgår
att kommissionen ser som sin
övergripande uppgift att stimulera
användningen av IT inom alla
samhällsområden genom att bidra till ett
gynnsamt klimat för införande och
utnyttjande av IT.
En samlad riksdagsbehandling av
övergripande IT-frågor skedde hösten
1995 med utgångspunkt från en rad
övergripande motionsförslag om IT-
utvecklingen och dess betydelse för
regional utveckling, sysselsättning och
en god miljö. Enligt sitt av riksdagen
godkända betänkande konstaterade
trafikutskottet att det fanns en
betydande samsyn om
informationsteknikens möjligheter att
påverka samhällsutvecklingen i positiv
riktning (bet. 1995/96:TU1). Denna
samsyn gällde även vilka frågor som
närmare borde övervägas inom ramen för
det fortsatta utvecklings- och
beredningsarbetet. Enligt
riksdagsbeslutet avslogs samtliga
motionsyrkanden med hänvisning till
pågående utvecklingsarbete och i
avvaktan på regeringens aviserade
redovisning till riksdagen av en
strategi för att utveckla IT-
användningen.
2 Nationell IT-strategi
2.1 Regeringens förslag och redovisning
Målen för en nationell IT-strategi
Regeringen anger i propositionen att
insatserna inom IT-området skall utgöra
en del av en sammanhållen vision om en
önskvärd samhällsutveckling och
underordnas de övergripande mål som i
demokratisk ordning läggs fast för olika
samhällsområden. Någon fristående
statlig IT-politik erfordras inte utan i
stället en politik för skilda
samhällsområden som på bästa sätt tar
vara på informations- och
kunskapssamhällets möjligheter. För att
skapa samsyn kring insatserna på IT-
området anges dock att gemensamma mål
behövs för användningen och utvecklingen
av IT. Därmed kan insatserna samlas till
en mer slagkraftig helhet så att
sambanden mellan olika områden och
behoven av gemensamma och övergripande
utvecklingsinsatser förtydligas.
Regeringen föreslår mot denna bakgrund
att målen för en nationell IT-strategi
skall vara:
- att utnyttja IT:s möjligheter på ett
aktivt sätt som bidrar till att skapa
till- växt och sysselsättning och som
stärker Sveriges konkurrenskraft,
- att värna allas lika möjligheter så att
IT kan bli ett medel för ökad kunskap,
demokrati och rättvisa,
- att utnyttja såväl kvinnors som mäns
erfarenheter och kompetens i IT-
utvecklingen,
- att utnyttja IT för att utveckla
välfärdssamhället och öka medborgarnas
livskvalitet,
- att använda IT för att stödja grupper
med särskilda behov,
- att skapa bred tillgång till
information för ökad delaktighet och
kunskapsutveckling,
- att bevara och utveckla det svenska
språket och kulturen i en allt mer
gränslös värld och
- att använda IT för att öka
effektiviteten och kvaliteten i
offentlig verksamhet och förbättra
servicen till medborgare och företag.
En nationell IT-strategi
Regeringen redovisar vidare sin
bedömning av hur IT-strategin bör
utformas. Syftet med strategin anges
vara att rikta nationens samlade krafter
mot informations- och kunskapssamhällets
krav och behov och att ange en
övergripande ansvars- och rollfördelning
i den fortsatta IT-utvecklingen. Enligt
regeringens uppfattning gäller det nu
framför allt att stimulera användningen
av den nya tekniken på ett sätt som
befrämjar kreativitet, tillväxt och
sysselsättning.
Politiskt fastställda mål, ramar och
riktlinjer för hur samhällets
informations- och kommunikationssystem i
stort skall fungera skall vara
utgångspunkten för marknadens aktörer.
Dessa mål skall förenas med valfrihet
för användarna och med en marknadsmässig
utveckling av nät, tillämpningar och
tjänster. För att bli verkningsfulla
måste de övergripande riktlinjerna i
stor utsträckning utformas i
internationell samverkan. Enligt
propositionen har staten en viktig roll
när det gäller att bevaka Sveriges
intressen på IT-området och ta initiativ
på områden där den nationella
beslutsrätten inte längre räcker till.
Enligt regeringen kan vidare staten
spela en viktig roll som medaktör och
katalysator. Staten bör därvid samverka
med de utvecklingsaktiviteter som pågår
i kommuner, län och regioner samt i
näringslivet och olika ideella nätverk
och organisationer. I detta regionala
och lokala samspel har länsstyrelserna
en viktig uppgift.
Prioriterade statliga uppgifter
Regeringen anser att det är nödvändigt
att definiera och konkretisera statens
uppgifter. Under de kommande åren
föreslås att staten prioriterar insatser
inom tre områden - rättsordningen,
utbildningen och samhällets
informationsförsörjning.
Beträffande rättsordningen anges att det
endast är genom ett stabilt och väl
förankrat rättsligt regelverk, samt
tydliga spelregler i övrigt, som en
allmän tilltro till IT:s möjligheter kan
växa fram och förutsättningar skapas för
en dynamisk tillväxt av olika tjänster
och tillämpningar. Rättsordningens
förmåga att reglera och stödja
användningen av IT tillmäts därför en
central betydelse. Enligt regeringens
uppfattning måste den IT-anknutna
rättsutvecklingen påskyndas.
Inriktningen bör vara att genom ett
systematiskt och samordnat
utvecklingsarbete söka finna en så
generell form för rättsliga regleringar
som möjligt så att de kan inrymma nya
verksamhetsformer och
kommunikationsmönster och så långt
möjligt göras oberoende av de yttre
former som teknikutvecklingen och
teknikanvändningen kan anta vid olika
tidpunkter. Målet är att genomföra
erforderliga författningsändringar inom
prioriterade rättsområden inom tre år.
Målet är också att finna effektiva
former för en kontinuerlig uppföljning
av IT-utvecklingen på rättsområdet.
När det gäller utbildningen anges att
kunskapssamhället har en innebörd som är
långt vidare än vad som ryms i
utbildningsbegreppet. Det rör sig
närmast om ett förhållningssätt till
kunskaper och kunskapsförvärv som måste
genomsyra hela samhället. Utbildning är
grundläggande för både individen och
samhället och måste därför sättas än mer
i centrum i den omvandling som nu pågår.
Enligt propositionen bör ett mål därför
vara att kunskaper om IT och dess
användningsmöjligheter förs in på alla
nivåer i utbildningsväsendet inom tre
år. I ett längre perspektiv anges att
det framstår som minst lika viktigt att
värna om en allmänbildning som är så
bred och djup att människornas
möjligheter att orientera sig i det
växande informationsflödet säkerställs.
Beträffande samhällets
informationsförsörjning framhålls att
den information och de kunskaper som
byggts upp genom gemensamma
ansträngningar skall vara en gemensam
tillgång och kunna användas till största
möjliga nytta för landet och
medborgarna. Insatser för att
fortlöpande vidga och fördjupa
informations- och kunskapsbasen skall
därför främjas. Målet bör vara att
utforma en infrastruktur som ger hög
tillgänglighet till basinformation och
som är tillväxtbefrämjande.
Informationsförsörjningen, och den
infrastruktur som skall bära upp
informationsförsörjningen, tonar därmed
enligt propositionen fram som en
nationell tillgång av stor strategisk
vikt och med avgörande betydelse för
möjligheterna att uppnå gemensamma
samhällsmål. En informationsförsörjning
som svarar mot de nya möjligheterna och
kraven måste stödjas av en väl utvecklad
infrastruktur. Tekniken måste också
kompletteras med en omfattande
immateriell överbyggnad i form av bl.a.
olika spelregler som underlättar
informationsutbytet. Att utforma denna
nya infrastruktur för samhällets
informationsförsörjning anges vara en
stor och komplicerad uppgift som måste
ske stegvis i decentraliserade former
genom ett nära samspel mellan användare
och tjänsteleverantörer.
2.2 Motionsförslag
Regeringens förslag till nationell IT-
strategi har behandlats av samtliga
riksdagspartier. I motionerna efterlyses
bl.a. mer tydliga och ambitiösa mål och
en strategi som främjar regional balans
och decentralisering samt en utveckling
av näringslivet och en miljöanpassad
samhällsutveckling.
I motion T51 (m) yrkande 1 (delvis)
kritiseras regeringens strategi för
håglöshet och otillräcklighet. IT kan
inte utvecklas med politiska diktat.
Avgörande är enskilda människors och
företags intresse och möjligheter att ta
tekniken i sin tjänst. Enligt motionen
behövs därför en ny typ av politiskt
ledarskap för att möta en utmaning som i
grunden inte är teknisk. Ett helt
samhällssystem måste utvecklas för att
kunna möta krav som är annorlunda än de
som gällde i det gamla
industrisamhället. Motionärerna bedömer
att inte heller de nuvarande formerna
för vårt demokratiska styrelseskick på
sikt kommer att klara de krav som följer
av att medborgare som genom den nya
tekniken kan sända, motta och bearbeta
information oberoende av tid, rum eller
andra begränsningar. Utvecklingen av
Sverige till en IT-nation i världsklass
är en långt större utmaning än vad
regeringen tycks inse. Inte minst bör
villkoren för företagande och tillväxt
förbättras radikalt, eftersom det är i
företagen som den avgörande
informationstekniska utvecklingen måste
äga rum. Ju snabbare den teknologiska
utvecklingen är, desto större blir
kraven på dynamik i ekonomin. Mot denna
bakgrund framhålls vikten av att IT-
utvecklingen betraktas i ett vidare
perspektiv än enbart det tekniska.
I motion T57 (c) yrkandena 1 och 2 sägs
att regeringens förslag till nationella
mål för IT-utvecklingen måste
förtydligas. Motionärerna anser att
regeringens riktlinjer är för
övergripande och att kraven på hur
strategin skall fullföljas är för små.
Det är inte nog, menar motionärerna, att
statens uppgift skall vara att stimulera
användningen av den nya tekniken i syfte
att främja kreativitet, tillväxt och
sysselsättning. Riksdagen borde fatta
beslut om en sammanhållen IT-strategi
som leder till tillväxt, regional
balans, decentralisering och demokratisk
utveckling. Rätt använd kan IT leda till
att hela vårt land utvecklas.
Förutsättningen är dock att
grundläggande kommunikationsmöjligheter
blir tillgängliga på likvärdiga villkor
för alla i hela landet och att
användningen av IT stimuleras.
Politikens uppgift är därför enligt
motionen att formulera målen för
utvecklingen av den nya tekniken och
skapa de förutsättningar som behövs för
att nå dit.
I motion T58 (fp) yrkande 1 (delvis)
framhålls att regeringens strategi
saknar vision och vilja till offensiva
satsningar. Enligt motionen bör ett
centralt mål för IT-politiken vara att
den snabba utvecklingen på området får
genomslag i näringslivet. Motionärerna
anser att om inte utvecklingen på IT-
området även omfattar företagen kommer
landet snart att vara permanent på
efterkälken med en ökad arbetslöshet som
följd.
I motion T56 (v) yrkande 1 betonas att
den nationella IT-strategin bör främja
och påskynda utvecklingen av ett
ekologiskt uthålligt samhälle. Strategin
föreslås vidare kompletteras med de
problem och möjligheter som den nya
tekniken innebär. IT kan skapa än större
klyftor mellan rika och fattiga länder
och IT kan öka, men även minska
klyftorna mellan regioner i Sverige.
Strategin föreslås även beakta att IT
kan påverka klyftorna mellan hög- och
lågutbildade i samhället. Motionärerna
framhåller att eftersom IT-tekniken är
etablerad - men ännu inte var människas
egendom - är statens förhållningssätt
avgörande för den fortsatta
utvecklingen.
I motion T59 (mp) yrkande 1 anges att
med en ökad IT-användning finns stora
möjligheter att minska förbrukningen av
naturresurser och energi. Enligt
motionärerna bör därför IT genomsyra
såväl miljöarbetet som den nationella IT-
strategin. Detta betyder att miljö bör
ingå som ett delmål för den övergripande
IT-politiken. Enligt motionen bör
regeringen mot denna bakgrund återkomma
till riksdagen med förslag om hur ett
ekologiskt långsiktigt hållbart tänkande
kan komma till uttryck i den fortsatta
IT-utvecklingen.
I motion T52 (kds) yrkande 1 framhålls
att Sverige behöver en nationell IT-
strategi. IT är betydelsefull för
sysselsättning och export, men dessutom
som ett medel att nå andra och högre
mål. Motionärerna betecknar regeringens
skrivningar om den nationella IT-
strategin som tomma och innehållslösa. I
stället efterlyses en IT-strategi med
konkreta mål och därtill kopplade
åtgärdsprogram. Det år 1993 uttalade
målet att Sverige år 2010 skall tillhöra
världens absoluta spjutspetsar inom alla
delområden av IT bör fortfarande gälla.
Vidare framhålls i motionen, vad gäller
statens roll, att det vore helt fel av
riksdagen eller andra statliga instanser
att sätta upp konkreta mål för hur
informationstekniken och dess användning
skall utvecklas de närmaste decennierna.
Staten kan dock tillsammans med kommuner
och landsting vidta åtgärder för att
skapa förutsättningar för att IT blir
tillgänglig för alla som vill ta den
till sig och att tekniken ger de
fördelar inom den offentliga sektorn som
är möjliga att uppnå.
2.3 Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet anser att
informationstekniken kommer att få en
allt större betydelse för
samhällsutvecklingen. En bred och
effektiv IT-användning betyder mycket
för vår produktionsförmåga och
konkurrenskraft. Utvecklingen mot ett
informationssamhälle påverkar vidare
arbetsliv och levnadsmönster samt
demokratiska värden som insyn och
påverkansmöjligheter. Det är därför
viktigt att IT-användningen sker i
sådana former att en positiv
samhällsutveckling främjas.
Rätt använd kan alltså IT bidra till
att stärka Sveriges produktionsförmåga
och den svenska ekonomins
konkurrenskraft samt medverka till att
skapa nya arbetstillfällen. IT-
användningen innebär dock även risker
för nya former av kriminalitet samtidigt
som problem såsom regionala obalanser,
försämrat personligt integritetsskydd,
ökad sårbarhet och kunskapsmässiga
skillnader mellan olika grupper i
samhället kan uppstå. För att på bästa
sätt ta till vara IT:s möjligheter och
hantera de risker som kan uppstå är det
enligt utskottets mening angeläget att
en samlad nationell IT-strategi läggs
fast av statsmakterna.
Trafikutskottet konstaterar att denna
syn på IT-frågornas betydelse för
samhällsutvecklingen delas av regeringen
och motionärerna. I propositionen och
motionerna betonas sålunda att IT har en
nyckelroll för utvecklingen av ett
informations- och kunskapssamhälle och
att IT har stor betydelse för
näringslivets konkurrensförmåga, den
regionala utvecklingen, miljön och
demokratins utveckling. Utskottet ser
för sin del mycket positivt på den
uppmärksamhet som ägnats dessa frågor.
En bred politisk samsyn om IT-områdets
betydelse och vilka insatser som är
erforderliga underlättar enligt
utskottets mening möjligheterna för
Sverige att uppnå en tätposition i
världen när det gäller utveckling och
användning av informationsteknik.
Trafikutskottet övergår därefter till
regeringens förslag om målen för en
nationell IT-strategi. Försvarsutskottet
och näringsutskottet har i sina
yttranden till trafikutskottet behandlat
denna fråga.
Försvarsutskottet erinrar inledningsvis
om att riksdagen i december 1995
beslutat om att totalförsvaret skall
utformas för att möta en vidgad hotbild.
Totalförsvaret skall bl.a. bidra till
att stärka samhällets samlade förmåga
att förebygga och hantera svåra
nationella påfrestningar i fred.
Försvarsutskottet konstaterar dock att
inget av målen för IT-strategin, vare
sig i propositionen eller i motionerna,
uppmärksammar frågan om samhällets
sårbarhets- eller säkerhetsaspekter
eller de nya beroendeförhållanden som
kan skapas i samhället av den nya
tekniken. Enligt försvarsutskottets
bedömning är denna fråga av avgörande
betydelse för möjligheten att
förverkliga de ambitioner som målen med
IT-strategin skall tillgodose.
Försvarsutskottet anför vidare följande:
Alla insatser i det föreslagna
handlingsprogrammet måste enligt
utskottets mening förenas med högt
ställda säkerhetsmål, och samhällets
sårbarhet beaktas. Först därmed skapas
förtroende hos allmänhet, företag och
myndigheter för informationssamhällets
möjligheter. Detta bör enligt utskottets
mening - av riksdagen - föras in som ett
uttalat mål i den nationella strategin.
Trafikutskottet anser i likhet med
försvarsutskottet att
informationstekniken har mycket stor
betydelse för samhällets säkerhet och
sårbarhet. Enligt vad utskottet erfarit
avser regeringen att med hänsyn till den
snabba utvecklingen på IT-området
ytterligare utveckla och konkretisera
målen för den nationella IT-strategin.
Utskottet förutsätter att
säkerhetsfrågan därvid kommer att
uppmärksammas varvid de synpunkter som
framförts av försvarsutskottet beaktas.
Trafikutskottet återkommer till
säkerhets- och sårbarhetsfrågor vid
behandlingen av regeringens förslag till
handlingsprogram (avsnitt 3.4.3).
Näringsutskottet har i sitt yttrande
framhållit att man betraktar regeringens
förslag till en nationell IT-strategi
som principiellt och övergripande i
syfte att formulera statens roll vad
gäller integrationen av IT i
samhällsutvecklingen. IT betecknas av
näringsutskottet som en strategisk
hörnsten i den nödvändiga förnyelsen av
Sverige varför det är värdefullt att
regeringen söker definiera statens
uppgifter för att främja IT:s roll inom
de vitt skilda områden som behandlas i
propositionen. Näringsutskottet
framhåller vidare följande:
IT är ett instrument att bryta
sektoriseringen mellan olika
politikområden och skapa nya,
intressanta samverkansformer såväl inom
som mellan skilda samhällsområden. Mot
denna bakgrund och med hänsyn till vad
som sägs i propositionen om behovet av
sektorsövergripande samverkan ställer
sig utskottet tveksamt till om det är
dndamålsenligt att varje departement,
såsom föreslås i propositionen, enskilt
skall återrapportera utvecklingen inom
respektive område till riksdagen. Detta
skulle strida mot ambitionen att bryta
ner de sektoriella gränserna.
Näringsutskottet ser i denna del behov
av en mer samlad och sektorsövergripande
redovisning från regeringens sida till
riksdagen.
Trafikutskottet delar näringsutskottets
uppfattning om behovet av en samlad
redovisning från regeringens sida av
utvecklingen på IT-området. Därmed ges
förutsättningar för att målen skall
kunna konkretiseras ytterligare
samtidigt som handlingsprogrammet kan
vidareutvecklas och genomföras
kraftfullt. Utskottet förutsätter
sålunda att regeringen för riksdagen
regelbundet kommer att följa upp hur
målen för IT-strategin uppfylls och
återrapportera resultatet samlat för
riksdagen.
Trafikutskottet övergår därefter till de
motionsyrkanden som väckts om den
nationella IT-strategin.
I likhet med vad näringsutskottet
anfört i sitt yttrande kan
trafikutskottet konstatera att vad som
anförs i de aktuella motionerna i stora
drag överensstämmer med vad som sägs i
propositionen. Regeringens mål för IT-
strategin tar sålunda sikte på att
övergången till informations- och
kunskapssamhället skall omfatta nationen
som helhet och att alla medborgare skall
kunna dra nytta av IT:s möjligheter.
Huvudinriktningen är vidare att
stimulera användningen av IT på ett sätt
som befrämjar kreativitet, tillväxt och
sysselsättning. IT skall även
understödja den redan inledda processen
mot decentralisering av offentlig
verksamhet och stödja småskalighet och
lokalt förankrad utveckling. Målet för
IT-strategin är även att utveckla
välfärdssamhället och öka medborgarnas
livskvalitet. Detta innebär att hänsyn
måste tas till miljön och till
önskvärdheten att minska klyftorna
mellan olika grupper i samhället.
Av det anförda följer att kraven i
motion T51 (m) yrkande 1 (delvis), om
att informationstekniken måste ses i ett
bredare perspektiv än enbart det
tekniska, blir tillgodosedda. De
utgångspunkter som anges i motion T58
(fp) yrkande 1 (delvis) om att IT-
utvecklingen måste få genomslag i
näringslivet överensstämmer vidare väl
med regeringens riktlinjer och
tillgodoses därmed. Detsamma gäller
motionerna T57 (c) yrkandena 1 och 2 och
T52 (kds) yrkande 1, som betonar vikten
av regional balans och decentralisering
samt att målen måste bli konkretare,
samt motionerna T56 (v) yrkande 1 och
T59 (mp) yrkande 1 som behandlar
miljöfrågor och risken för att IT kan
leda till större klyftor i samhället.
När det gäller yrkandet om mer konkreta
mål vill utskottet erinra om att de
verksamhetsansvariga fortlöpande skall
konkretisera målsättningarna samt
anpassa och vidareutveckla dem i takt
med utvecklingen. Utskottet förutsätter
därvid att tydliga och mätbara mål
kommer att utvecklas så att positionerna
på IT-området kan flyttas fram.
Trafikutskottet anser det mycket
positivt att det tycks råda stor
politisk enighet om
informationsteknikens betydelse för
samhällsutvecklingen och om de frågor
som särskilt behöver uppmärksammas. Av
det anförda följer att utskottet
tillstyrker regeringens förslag till mål
för en nationell IT-strategi och
avstyrker motionerna i nu behandlad del.
De blir dock samtliga till väsentlig del
tillgodosedda.
Trafikutskottet behandlar därefter
regeringens förslag till prioriterade
statliga uppgifter - rättsordningen,
utbildningen och samhällets
informationsförsörjning.
Trafikutskottet anser att regeringens
prioritering av angelägna
samhällsområden är väl ägnad att främja
en positiv utveckling av informations-
och kunskapssamhället. Utskottet kan
konstatera att i utredningen Vingar åt
människans förmåga (SOU 1994:118) pekade
den tidigare IT-kommisionen ut
politikområden som bedömdes vara
särskilt viktiga. Bland dessa områden
ingick såväl rättsordningen,
utbildningen som olika frågor som inryms
i begreppet samhällets
informationsförsörjning.
Försvarsutskottet har i sitt yttrande
till trafikutskottet noterat att varken
regeringen eller motionärerna särskilt
framhåller att det bör vara en
prioriterad uppgift för staten att värna
om säkerhets- och sårbarhetsaspekterna.
Försvarsutskottet framhåller att Sverige
redan i dag är utomordentligt beroende
av en väl fungerande informations- och
kommunikationsteknik. Även om alla som
använder IT har ett eget ansvar för sin
säkerhet bör staten enligt
försvarsutskottets mening ha ett
övergripande ansvar för frågor som
enskilda knappast kan påverka på egen
hand. Försvarsutskottet förordar att
riksdagen uttalar att även detta bör
vara en central uppgift för staten när
det gäller att främja satsningar inom
IT.
Trafikutskottet har ingen erinran mot
försvarsutskottets bedömning att
säkerhets- och sårbarhetsfrågor bör vara
en prioriterad statlig uppgift.
Trafikutskottet konstaterar att i den av
regeringen prioriterade arbetsuppgiften
samhällets informationsförsörjning
ingår säkerhets- och sårbarhetsfrågor.
Utskottet återkommer till dessa frågor i
samband med behandlingen av regeringens
handlingsprogram (avsnitt 3.4.3).
Trafikutskottet tillstyrker mot denna
bakgrund regeringens förslag till
prioriterade statliga uppgifter.
3 Handlingsprogram för
informationsteknikens användning
3.1 Inledning
I propositionen redovisas ett
handlingsprogram för de kommande åren
med åtgärder för att bredda och utveckla
IT-användningen. Programmet tar sin
utgångspunkt i målen för den
övergripande nationella IT-strategin.
Åtgärder redovisas inom följande elva
samhällssektorer och politikområden:
- Rättsordningen
- Utbildningen
- Samhällets informationsförsörjning
- Näringspolitiken
- Kulturpolitiken
- Den offentliga förvaltningens IT-
användning
- Hälso- och sjukvård
- Funktionshindrade och äldre
- Miljöpolitiken
- Transportområdet
- Energiområdet
Vidare ges en samlad redovisning av
statistikförsörjningen på IT-området och
ekonomiska konsekvenser av de
presenterade åtgärderna och
bedömningarna.
De delar av handlingsprogrammet som
föranlett motionsförslag behandlas i
avsnitten 3.2-3.10. Övriga
motionsförslag behandlas i avsnitten
3.11-3.15. Kvarstående delar av
regeringens handlingsprogram behandlas i
avsnittet 3.16 Övriga insatsområden m.m.
3.2 Rättsordningen
3.2.1 Regeringens redovisning
Enligt propositionen föreligger det en
rad rättsliga hinder för en rationell
användning av IT. Det nuvarande
regelverket anges inte heller ge de
klara signaler som krävs för att undvika
olika typer av missbruk och oönskade
följder av den nya tekniken. En generell
svårighet är teknikutvecklingens snabba
förlopp. Regeringen redovisar att en rad
initiativ redan har tagits till översyn
av lagstiftning med anledning av
utvecklingen på IT-området, t.ex.
beträffande persondatalagstiftningen och
regelverket för den offentliga
förvaltningen.
Enligt regeringen innebär dock takten i
teknikutvecklingen att tempot i
rättsutvecklingen måste drivas upp.
Målet för handlingsprogrammet inom
rättsordningen är därför att genomföra
nödvändiga författningsändringar inom
prioriterade rättsområden inom tre år.
De fem rättsområden som prioriteras i
propositionen är integritetsskydd,
regelverk för elektronisk
dokumenthantering i offentlig
förvaltning, upphovsrätt, reglering av
distansarbete och telelagen.
Regeringen anger vidare att ett
rättsligt observatorium kommer att
inrättas för att möjliggöra en effektiv
form av kontinuerlig rättslig
uppföljning på IT-området. Observatoriet
avses knytas till regeringens IT-
kommission och organiseras i
nätverksform. Observatoriet skall bl.a.
göra en samlad kartläggning av alla
rättsliga frågor som aktualiseras av
utvecklingen på IT-området.
Observatoriet skall därvid följa
pågående lagstiftningsarbete, fästa
uppmärksamhet på akuta problem, hålla
kontakt med den privata och offentliga
sektorn samt följa den rättsliga
utvecklingen internationellt.
3.2.2 Motionsförslag
I motion T51 (m) yrkande 2 behandlas
principerna för anpassningen av
lagstiftningen till de krav som den
informationstekniska utvecklingen reser.
Enligt motionärerna har staten en viktig
uppgift att se till att stabila och
funktionsdugliga rättsregler utvecklas
och upprätthålls. Vidare anges att en
översyn av den offentliga rätten är
angelägen. Det gäller såväl förvaltnings-
lagens som tryckfrihetsförordningens och
yttrandefrihetsgrundlagens anpassning
till den nya tekniken. Väsentliga delar
av det lagstiftningsarbete som nu måste
ges högsta prioritet handlar enligt
motionen snarare om att riva hinder för
att fullt ut dra nytta av de nya
möjligheter som IT öppnar, än att söka
finna nya detaljregler som snabbt kommer
att visa sig oanvändbara.
I motionen hemställs också att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en
ny inriktning av arbetet med den
enskildes integritetsskydd (yrkande 3)
och att riksdagen hos regeringen begär
förslag till en samlad
integritetsskyddslag (yrkande 4). Enligt
motionärerna innebär den tekniska
utvecklingen att reglerna för den
personliga integriteten bör ses över.
Ett EU-direktiv angående dataskydd
kräver en omfattande anpassning av den
rättsliga strukturen på området. De
förestående förändringarna av datalagen
och integritetsskyddet motiverar enligt
motionärerna en vid diskussion om
grunderna för detta skydd. Den
personliga integriteten bör ses som en
del av en individuell rättighet i
stället för som en produkt av
parlamentariska beslut. Det finns goda
motiv för att stifta en samlad
integritetsskyddslag, som bör göras
oberoende av den tekniska utvecklingen.
Forskningens behov av data bör bli
föremål för en särskild analys.
I motion T58 (fp) yrkandena 1 (delvis)
och 7 understryks behovet av en rättslig
översyn av IT-användningen, bl.a.
skyddet av den enskildes integritet.
Enligt motionärerna har den snabba IT-
utvecklingen lett till att
lagstiftningen inte är
verklighetsanpassad. Det anges därför
vara nödvändigt att av regeringens tre
prioriterade mål sätta reformeringen av
de rättsregler som berörs av IT främst.
I motionen anförs vidare att
utvecklingen av elektroniska nätverk
innebär att immateriella rättigheter
lätt kan spridas utan medgivande. Enligt
motionärernas mening bör utredas vilka
möjligheter som finns till
standardisering av elektronisk märkning
på i dag upphovsrättsligt skyddade verk.
Motionärerna framhåller vidare att IT-
observatoriet bör ha som en fundamental
uppgift att formulera utgångspunkterna
för en lagstiftning som i en
medieoberoende anda på sikt kan ersätta
ett flertal av de grundläggande lagarna
om yttrandefrihet, integritet,
offentlighet, egendomsrätt m.m. Den
svenska datalagstiftningen har länge
varit i behov av en förändring, som bör
inriktas på en generell
integritetslagstiftning och inte på att
skapa en ny datalag. Det finns också
behov av att modernisera synen på
dokumentbegreppet i förvaltningslagen
med hänsyn till den stigande andelen
elektroniska handlingar i förvaltningen.
I motion T56 (v) yrkande 8 framhålls att
det är bra att ett rättsligt
observatorium inrättas. Enligt motionen
bör dock observatoriet ha en
parlamentarisk förankring genom att
riksdagsledamöter knyts till arbetet.
I motion T59 (mp) behandlas
informationsteknikens följder för
integriteten (yrkande 6). Enligt
motionärerna bör offentliga myndigheters
register med personuppgifter inte
kommersialiseras och endast spridas i
den omfattning som
offentlighetsprincipen tillåter.
Regeringen bör också tillsätta en
utredning rörande Säkerhetspolisens
(säpo) ökade kontrollmöjligheter av
medborgarna vilket möjliggörs av ny
informationsteknik som medger att man
med hjälp av datorer kan söka
information i digitaliserat
spaningsmaterial. (yrkande 7).
Vidare hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om Europol och
kommersialiseringen av person-uppgifter
från myndigheternas register till
utlandet (yrkande 8). Ett förslag om att
i det europeiska polissamarbetet
registrera personer efter ras eller
livsstil måste avvisas, eftersom det är
tvivelaktigt från etisk synpunkt och
strider mot förbudet mot
åsiktsregistrering. Sverige bör vidare
enligt motionen verka inom EU för att
inga personuppgifter sprids eller
registreras i strid mot svensk
lagstiftning. Personuppgifter ur
offentliga myndigheters register bör
heller inte få säljas till något annat
land.
I motion T52 (kds) påtalas behovet av en
bred lagöversyn (yrkande 2). Regeringens
förslag kritiseras för avsaknad av
konkreta tidsplaner. Vidare kritiseras
förslagen för att de lyfter fram de
rättsområden där resultat bedöms snart
kunna förväntas medan andra, minst lika
viktiga områden, därmed kommer att
styras av föråldrade lagar. Enligt
motionärerna finns det en risk för att
många kommer att utsättas för obehag och
få sin integritet kränkt under den tid
då rättsordningen inte är
verklighetsanpassad. I väntan på
internationella överenskommelser
föreslås att vissa luckor i den svenska
lagstiftningen tätas, t.ex.
kriminalisering av innehav och spridning
av barnpornografi.
I motionen efterlyses också
medieneutralitet i lagstiftningen
(yrkande 3). Med detta avses att t.ex.
integritetsskyddet skall gälla oavsett
om det rör tryckta medier, etermedier
eller datamedier. Lagar bör enligt
motionen vara så medieneutrala som
möjligt.
Vidare begärs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om personlig integritet
(yrkande 4). Enligt motionärerna måste
fastslås att den personliga integriteten
är absolut och att sekretessbelagd
information skall skyddas effektivt. Det
behövs också säkra system för att
hantera åtkomsten till sekretessbelagd
information inom den offentliga sektorn.
I översynen av lagstiftningen bör också
ingå att behandla frågan hur privat e-
post till tjänstemän inom den offentliga
förvaltningen kan förbli privat (yrkande
19).
3.2.3 Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet behandlar inledningsvis
regeringens redovisning och de
motionsyrkanden som tar upp olika frågor
om en rättslig översyn med anledning av
IT-utvecklingen.
Konstitutionsutskottet ställer sig i
sitt yttrande bakom propositionens
handlingsprogram för rättsordningen vad
avser inrättandet av ett rättsligt
observatorium och regeringens förslag
till prioritering av olika rättsområden
inkl. tidsplanen för detta arbete.
Konstitutionsutskottet anför vidare
följande:
Vad gäller integritetsskyddet framgår
det av propositionen att datalagen
enligt regeringens intentioner inom tre
år skall ersättas av en ny persondata-
och integritetslagstiftning, till vilken
registerlagarna skall anpassas och
samtidigt moderniseras. Till detta vill
utskottet, med hänvisning till vad som
anförs i motion T51 (m) yrkandena 3 och
4 samt motion T52 (kds) yrkandena 3 och
4 anföra att integritetsskyddet i det
pågående översynsarbetet bör utformas
mot bakgrund av en mer konsekvent
princip, av vilken tydligt framgår att
den enskilde förfogar över bl.a.
uppgifter om sig själv och sin person.
Likaså bör integritetsskyddet framdeles
ges en generell och teknik-oberoende
utformning.
Med detta torde önskemålen i de
motioner som yrkar på en bred översyn av
lagstiftning med betydelse för IT-
frågorna (motionerna T51 (m) yrkande 2
och T58 (fp) yrkande 1) och de som
särskilt yrkar på en översyn av
integritetslagstiftningen med anknytning
till IT (motionerna T51 (m) yrkandena 3
och 4 T52 (kds) yrkandena 3 och 4, T58
(fp) yrkande 7 och T59 (mp) yrkandena 6
(delvis) och 8 vara tillgodosedda varför
de bör avstyrkas.
Vad gäller motion T52 (kds) yrkande 2
enligt vilken svensk lagstiftning, i
avvaktan på internationella
överenskommelser, bör ändras, t.ex.
kriminalisering av innehav och spridning
av barnpornografi, hänvisar utskottet
till dels vilande förslag till
grundlagsändring m.m. (bet.
1993/94:KU28), dels till den pågående
Barnpornografiutredningen (Ju 1994:14,
dir. 1994:117) som avses avslutas inom
kort. Även delar av IT-utredningens
betänkande (SOU 1996:40) vad gäller
t.ex. ansvarsförhållanden beträffande
handhavande av s.k. elektroniska
anslagstavlor har anknytning till dessa
frågor. Motionen bör mot denna bakgrund
avstyrkas.
Justitieutskottet har i sitt yttrande
behandlat motion T51 (m) yrkande 2 vad
gäller straffrättsliga frågor. Enligt
detta utskott pågår ett arbetet inom
regeringskansliet med att anpassa straff-
och processrättsliga regler till de krav
som den informationstekniska
utvecklingen reser. Enligt
justitieutskottets uppfattning är därför
inte någon åtgärd från riksdagens sida
nödvändig med anledning av det aktuella
motionsönskemålet.
Lagutskottet har i sitt yttrande
behandlat motionerna T51 (m) yrkande 2,
T52 (kds) yrkande 2 och T58 (fp) yrkande
1 (delvis). Av lagutskottets yttrande
framgår följande:
Lagutskottet kan - såvitt gäller
utskottets beredningsområde - inte se
att det föreligger något omedelbart
behov av att prioritera ytterligare
rättsområden. Om det i samband med den
kartläggning som det rättsliga
observatoriet skall utföra visar sig att
det finns ett behov av att ge förtur
också till andra än de upphovsrättsliga
frågorna på civilrättens område,
förutsätter utskottet att IT-
kommissionen kommer att uppmärksamma
regeringen härpå. Utskottet förordar för
sin del att motion T52 yrkande 2
avstyrks.
Lagutskottet har ingen annan
uppfattning än motionärerna om behovet
av att anpassa den upphovsrättsliga
lagstiftningen till de nya krav som
aktualiseras genom IT. I sammanhanget
måste emellertid beaktas att
lagstiftningen sedan länge bygger på
internationella konventioner och att IT-
utvecklingen i en allt högre grad kräver
att de nödvändiga rättsliga
anpassningarna får största möjliga
internationella acceptans. Detta betyder
att tyngdpunkten i de svenska
aktiviteterna på området i första hand
måste fokuseras på det arbete som
bedrivs på det internationella planet.
Så är också fallet.
Mot bakgrund av att enskilda länder har
ytterst begränsade möjligheter att anta
nationella lösningar på det
upphovsrättsliga området är det
nödvändigt att Sverige aktivt deltar i
det internationella arbetet och där med
kraft driver de frågor som är angelägna
från svenska utgångspunkter. Utskottet
utgår från att regeringen i det
sammanhanget strävar efter att ta till
vara Sveriges intressen i de frågor som
motionärerna tar upp. Utskottet utgår
också från att regeringen i
förhandlingarna verkar för att de
nödvändiga internationella
harmoniseringarna skall komma till stånd
snarast möjligt.
Några formella tillkännagivanden eller
andra åtgärder från riksdagens sida kan
enligt utskottets mening för närvarande
inte anses påkallade. Utskottet anser
att motionerna T51 och T58 i nu
behandlade delar bör avstyrkas.
Trafikutskottet konstaterar att
utvecklingen på IT-området har initierat
ett omfattande översynsarbete på det
rättsliga området. Som framgår av
konstitutions-, justitie- och
lagutskottets yttranden bereds såväl
nationellt som internationellt för
närvarande en rad olika
lagstiftningsfrågor. Enligt regeringens
handlingsplan kommer anpassningen och
utvecklingen av rättsordningen att
påskyndas.
Trafikutskottet har inga erinringar mot
regeringens redovisning och delar för
sin del konstitutionsutskottets
uppfattning att syftet med de motioner
som bl.a. yrkar på en bred översyn av
lagstiftningen torde komma att
tillgodoses. De påkallar ingen åtgärd
från riksdagens sida och avstyrks
följaktligen. Det gäller motionerna T51
(m) yrkandena 2-4, T52 (kds), yrkandena
3-4, T58 (fp) yrkande 1 (delvis) och
yrkande 7 samt T59 (mp) yrkande 6.
Trafikutskottet delar vidare
konstitutionsutskottets och
lagutskottets uppfattning att motion T52
(kds) yrkande 2 bör avstyrkas av
riksdagen. Med hänsyn till den pågående
beredningen av IT-utredningens
betänkande Elektronisk dokumenthantering
(SOU 1996:40) avstyrks vidare motion T52
(kds) yrkande 19 om privat e-post till
offentlig förvaltning.
Trafikutskottet övergår därefter till
motion T56 (v) yrkande 8 och förslaget
om att det rättsliga observatoriet bör
ges en parlamentarisk förankring.
Lagutskottet betonar i sitt yttrande att
det i lagstiftningsarbete i många fall
är viktigt att parlamentariker och olika
intressegrupper i allmänhet får
tillfälle att medverka på ett så tidigt
stadium som möjligt. I förevarande fall
är det emellertid inte fråga om något
traditionellt lagstiftningsarbete.
Observatoriet är, såvitt lagutskottet
kan bedöma, snarast avsett att vara ett
kontaktorgan som bl.a. skall utföra ett
expertbetonat juridiskt
kartläggningsarbete. Mot denna bakgrund
anser lagutskottet att det inte finns
skäl att förorda att det rättsliga
observatoriet skall ha en parlamentarisk
sammansättning. I de fall observatoriets
kartläggningsarbete påvisar behov av
lagstiftningsåtgärder utgår lagutskottet
från att regeringen tillkallar
kommittéer och utredare i den
utsträckning som är erforderligt och i
samband därmed överväger om
parlamentariker bör knytas till
utredningsarbetet.
Konstitutionsutskottet framhåller i
sitt yttrande att hela regeringens IT-
verksamhet, inkl. det rättsliga
observatoriet, bör ges en parlamentarisk
anknytning i någon form.
Trafikutskottet delar lagutskottets
uppfattning att det rättsliga
observatoriet inte synes få sådana
funktioner att en parlamentarisk
förankring kan anses fullt nödvändig.
Spridningen av informationstekniken och
utvecklingen mot ett informations- och
kunskapssamhälle har nått en sådan nivå
att grundläggande strukturer i samhället
påverkas vilket är av central politisk
betydelse. Trafikutskottet anser därför
att regeringen i en skrivelse årligen
bör återkomma till riksdagen med en
samlad redovisning av utvecklingen på IT-
området såsom trafikutskottet förordar
under avsnitt 2.3. Därmed ges det också
förutsättningar för parlamentarisk
förankring och bedömning av regeringens
IT-arbete, som konstitutionsutskottet
förespråkar i sitt yttrande. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Med det anförda påkallar
motion T56 (v) yrkande 8 inte någon
åtgärd från riksdagens sida. Yrkandet
avstyrks därför av utskottet.
Beträffande motion T59 (mp) yrkandena 7
och 8 om säkerhetspolisen och Europol
anger justitieutskottet i sitt yttrande
att olika frågeställningar som rör
registrering och ADB-behandling av bl.a.
säpos register är föremål för utredning.
En utgångspunkt för utredningsarbetet är
att skapa enkla och lättbegripliga
regler som är anpassade till den
tekniska utvecklingen. Det skall därvid
särskilt uppmärksammas att den enskildes
personliga integritet får ett
erforderligt skydd. Vidare skall hänsyn
tas till Sveriges internationella
åtaganden. I uppdraget ingår även att
överväga säpos register. Arbetet skall
redovisas senast den 31 mars 1997.
Justitieutskottet anser att det saknas
anledning för riksdagen att föregripa
detta utredningsarbete varför motions-
yrkandet (yrkande 7) bör avslås.
Av justitieutskottets yttrande framgår
vidare att de uppgifter som skall
förekomma i de aktuella registren hos
Europol härrör från resp. lands
nationella polisregister där uppgifterna
har förts in i full överensstämmelse med
den nationella lagstiftningen. Sverige
bestämmer således på nationell nivå
vilka uppgifter som skall införas i
registren. Vidare anges att olika
frågeställningar som rör registrering i
polisregister för närvarande är föremål
för utredning. Justitieutskottet anser
att det saknas anledning för riksdagen
att föregripa detta utredningsarbete,
varför även motionen i denna del bör
avslås (yrkande 8).
Konstitutionsutskottet har i sitt
yttrande tagit upp motionärernas kritik
mot ett förslag om att inom ramen för
det europeiska polissamarbetet
registrera personer efter bl.a. ras
eller livsstil. Konstitutionsutskottet
framhåller därvid att det har för avsikt
att följa frågans fortsatta hantering
inom EU. Motionsyrkande (yrkande 8)
torde därför komma att tillgodoses
varför det avstyrks.
Trafikutskottet gör för sin del ingen
annan bedömning än justitieutskottet och
konstitutionsutskottet och avstyrker
motion T59 (mp) yrkandena 7 och 8.
3.3 Utbildningen
3.3.1 Regeringens redovisning
Regeringen anger att utbildningsområdet
är av stor betydelse för Sveriges
möjligheter att utveckla informations-
och kunskapssamhället. Det livslånga
lärandet kan stödjas av en bred och
utvecklad användning av IT inom
utbildningen. Insatser krävs på alla
nivåer i utbildningsväsendet således
även inom vuxenutbildningen och i
folkbildningen. Målet är att kunskaper
om IT och dess användning förs in på
alla nivåer i utbildningsväsendet inom
tre år.
Av propositionen framgår att det bör
ske en ökad samverkan mellan de olika
aktörerna inom vuxenutbildningen.
Arbetsmarknadens parter bör samverka för
att uppnå en samsyn om IT:s konsekvenser
och dess möjligheter i arbetslivet och
på arbetsplatserna. En utveckling av
skolan till ett kunskaps-centrum anges
vara ett bra sätt att bredda tillgången
till teknik och öka kunskapen. Även
datorteken spelar här en viktig roll. Av
de statliga anslagsmedlen till
Folkbildningsrådet resp. till
Folkrörelserådets verksamhets skall,
under en treårsperiod, särskilda medel
avse utbildningsinsatser på IT-området.
Regeringen ämnar ge Kungliga
biblioteket i uppdrag att utveckla ett
IT-baserat nationellt bibliotekssystem
och överväga ett särskilt
utvecklingsstöd för datorisering av
folkbiblioteken.
Regeringen anmäler i propositionen att
Högskoleverket skall få i uppdrag att i
samråd med Forskningsrådsnämnden m.fl.
utarbeta ett förslag till ett
forskningsinformationssystem med
Internet som informationsbärare. Målet
är att nå ett väl utbyggt och
överblickbart system över hela landet år
1998. Regeringen framhåller i
propositionen att skolorna behöver
vägledning och stöd för att utveckla
formerna för IT-användningen i
undervisningen. Varje kommun bör därför
utforma en IT-strategi för skolan
utifrån kommunens egna förutsättningar
när det gäller bl.a. pedagogisk
utveckling, behov av utrustning,
ekonomiska resurser och kompetens.
Skolans IT-strategi bör utgöra en del av
kommunens övergripande IT-strategi och
bör ingå i dess skolplan.
I propositionen framhålls att
regeringen avser att uppdra åt varje
universitet och högskola att redovisa
ett handlingsprogram för användning av
IT inom utbildning och forskning.
Regeringen kommer vidare att överväga
ytterligare insatser på 15 miljoner
kronor för att främja den pedagogiska
användningen av IT inom den högre
utbildningen.
I propositionen anförs att regeringen
avser att ge Skolverket i uppdrag att i
samråd med berörda branscher utveckla
nya yrkesinriktade kurser på IT-området
inom gymnasieskolan och komvux. Det är
också enligt regeringen naturligt att
yrkesinriktade utbildningar inom IT-
området kan ingå i försöksverksamheten
med kvalificerad eftergymnasial
yrkesutbildning.
Regeringen framhåller i propositionen
att Swedish University Computer Network
(SUNET) är en nationell tillgång som bör
kunna utnyttjas av ännu fler, t.ex. inom
hela biblioteksväsendet. Länsbiblioteken
och inte minst folkbiblioteken bör ges
förutsättningar att spela en roll som
informationscentraler och förmedlare av
IT-kunskaper. Det är därför ett
nationellt intresse att även läns- och
folkbiblioteken får tillgång till
Internet, t.ex. genom SUNET. För att
SUNET skall kunna utvecklas och spela en
fortsatt viktig roll för IT-utvecklingen
skall styrningen och finansieringen ses
över liksom riktlinjerna för anslutning
av nya användare. Enligt regeringen bör
självfallet en utveckling av SUNET ske
så att dess ursprungliga syfte - att
betjäna universitet och högskolor - även
fortsättningsvis tillgodoses.
Ett mål för lärarutbildningarna skall
vara att fr.o.m. år 1998 bör samtliga
som erhåller examen avsedd för
läraryrket ha kunskaper om och egna
erfarenheter av hur IT kan användas i
undervisningen. Regeringen har vidare
för avsikt att ställa ca 15 miljoner
kronor till förfogande för
utbildningsinsatser för lärarutbildare.
Vidare framhålls i propositionen att
regeringen avser att uppdra åt
Skolverket och Högskoleverket att
utveckla ett informationssystem på
utbildningsområdet. Uppdraget skall
genomföras i samråd med Centrala studie-
stödsnämnden, Arbetsmarknadsstyrelsen
och EU:s programkontor för utbildning
och kompetens. Regeringen kommer vidare
att skapa ett nätverksbaserat nationellt
resurscentrum för att främja och
stimulera framväxten av IT-baserade
läromedel eller s.k. läromedia.
3.3.2 Motionsförslag
Skolverkets uppgifter när det gäller att
på nationell nivå främja IT-användningen
i skolan behandlas i två motioner.
Enligt motion T51 (m) yrkande 5 är
Skolverkets arbete med Skoldatanätet den
i dag absolut viktigaste statliga
insatsen som görs för att sprida
kunskaper om hur IT kan användas i
skolan. Förutom informationstjänsten på
Internet omfattar utvecklingsarbetet
förmedling av erfarenheter i fråga om
Internet som pedagogiskt hjälpmedel inom
skolväsendet. Motionärerna anser att det
är angeläget att Skolverket förstärker
och utvidgar sitt framgångsrika arbete
med Skoldatanätet. Projektet måste
tillåtas ge bidrag till övrig
utvecklingsverksamhet inom verket och
tillförsäkras resurser under minst fem
år till.
I motion T58 (fp) yrkande 2 (delvis)
framhålls att Skoldatanätet ännu inte
finns i hela landet. För att inte tappa
tempo i skolans IT-utveckling vill
motionärerna därför att skolor skall
kunna ansluta sig till SUNET.
Skolverkets uppgifter bör enligt
motionen koncentreras på att stödja IT-
användningen som pedagogiskt hjälpmedel
för lärare.
Synpunkter på vissa elevgruppers IT-
användning framförs i två motioner.
Enligt motion T56 (v) yrkande 4 bör
riksdagen hos regeringen begära att
Skolverket får i uppdrag att komma med
förslag om hur grundskolor där
betygsgenomsnittet är lågt skall få
ökade möjligheter att tillgodogöra sig
IT. Skolverket bör även utreda pojkars
och flickors IT-användning i syfte att
öka jämställdheten.
I motion T59 (mp) yrkande 5 anförs att
särskilt stöd bör ges åt de elever i
grundskolan som inte har tillgång till
eller använder IT i sin hemmiljö. Vidare
bör det klarläggas om skolorna har
ekonomiska möjligheter att leva upp till
regeringens handlingsprogram för IT-
frågor eller om det kommer att ske på
bekostnad av t.ex. specialundervisningen
för elever med svårigheter.
Enligt motion T52 (kds) yrkande 7 bör
visionen vara att varje individ i all
slags undervisning skall kunna utvecklas
till sin fulla individuella potential
genom interaktion med lärare,
studiekolleger och tekniska hjälpmedel.
Ett konkret mål bör vara att alla 16-
åriga elever år 2010 skall ha kunskaper
och färdigheter som minst motsvarar
godkänt studieresultat efter slutförda
gymnasiestudier.
Ett riksdagsuttalande begärs i motion
T52 (kds) yrkande 6 om att fristående
skolor bör erbjudas lika möjligheter som
de kommunala skolorna att delta i
genomförandet av IT-strategier för
skolan. Medel som satsas på IT i skolan
måste ingå i den bas utifrån vilken de
fristående skolornas anslag beräknas,
anser motionärerna.
Invändningar mot förslaget om extra
medel för utbildningsinsatser för
lärarutbildare riktas i motion T51 (m)
yrkande 7. Motionärerna anser att
lärarhögskolorna skall använda moderna
verktyg i undervisningen utan att staten
betalar extra för detta.
I motion T51 (m) yrkande 6 ifrågasätts
skapandet av ett statligt resurs-centrum
för IT-baserade läromedel. Motionärerna
hävdar att ett sådant centrum kan hämma
den utveckling på området som i dag
bedrivs inom näringslivet och
universitetsvärlden. Likaså ställer sig
motionärerna tveksamma till utvecklandet
av ett informationssystem på
utbildningsområdet. De anför bl.a. att
arbetet med Skoldatanätet redan avkastat
information för skolväsendet.
Motionärerna framför i sammanhanget
också invändningar mot att ett IT-
körkort införs.
Regionala resurser bör enligt motion T54
(s) tas till vara vid bildandet av det
nationella resurscentrumet för IT-
baserade läromedel. Motionärerna
framhåller att i Blekinge län finns både
kompetens och erfarenhet när det gäller
utveckling av sådana läromedel.
Enligt motion T57 (c) yrkande 8 finns
det betydande vinster att göra genom ett
mer flexibelt utnyttjande av
datorutrustningen i skolorna och genom
samordning mellan datortek och skola.
Vid inrättande av datortek bör det
därför alltid sökas lösningar som
möjliggör att en större grupp än de som
direkt berörs av datorteken får tillgång
till dessa. Dock betonas i motionen att
skolans behov av modern datautrustning
inte enbart kan lösas på detta sätt.
Det bör enligt motion T57 (c) yrkande 9
vara en självklarhet att yrkesinriktade
utbildningar inom IT-området skall ingå
i försöksverksamheten med kvalificerad
eftergymnasial yrkesutbildning. Detta
bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Frågan om de lågutbildades situation när
det gäller användningen av
informationsteknik tas upp i motion T56
(v) yrkande 5. Motionärerna pekar på att
lågutbildade ofta är de första som
avskedas när den nya tekniken medför att
jobb försvinner. De lågutbildade har
också ofta svårt att tillgodogöra sig de
positiva effekterna av en mer allmän
användning av IT i samhället, en
situation som de delar med dyslektiker
och synskadade. Regeringen bör särskilt
se över dessa gruppers möjligheter att
använda den nya tekniken.
Enligt motion T52 (kds) yrkande 10 bör
staten lyfta fram exempel på
användningen av IT för att påskynda och
underlätta integreringen av IT i
samhället. På Skolverket t.ex. bör ligga
ett ansvar för att sprida information om
lyckade IT-satsningar i skolor.
Ett tillkännagivande av riksdagen begärs
i motion T57 (c) yrkande 11 om att
regeringen bör ta initiativ till ökad
forskning om pedagogik och metodik för
datorbaserad undervisning.
I tre motioner behandlas SUNET.
Avslag på regeringens förslag om en ny
roll för SUNET yrkas i motion T51 (m)
yrkande 8. Motionärerna menar att
SUNET:s roll är att vara
Internetleverantör åt högskolevärlden
och att därutöver verka som ett
nationellt kunskaps- och kompetenscenter
av yppersta slag. Biblioteken gynnas
bäst av de kommersiella
Internettjänsternas framväxt och av ett
nära samarbete med kommuner och skolor.
Också i motion T52 (kds) yrkande 9
framförs invändningar mot
regeringsförslaget. SUNET kommer enligt
motionen att behöva uppgraderas
betydligt under de närmaste åren för att
motsvara universitetens och högskolornas
behov. Att i ett sådant läge öppna SUNET
för kommunala biblioteks trafik anser
motionärerna vore olyckligt.
Motsatta synpunkter anförs i motion T57
(c) yrkande 10. Enligt motionen bör
användningen av SUNET breddas och
regeringen aktivt sträva efter att
ansluta alla skolor till SUNET. Ett
likartat yrkande framställs i motion T58
(fp) yrkande 2 i denna del.
Flera motioner tar upp frågor om
distansutbildningen och angelägenheten
av en utbyggnad av denna.
Enligt motion T51 (m) yrkande 9 bör en
betydande del av det företagsstöd som
utbetalas till Norrlands inland
omvandlas till en bred satsning på IT-
baserad distansutbildning, riktad till
samma område. En sådan satsning skulle
kunna tjäna som pilotprojekt för en mer
allmän utveckling av teknik och
pedagogik för distansutnyttjande.
Motionärerna vill att regeringen snarast
återkommer till riksdagen med ett
konkret förslag. Förslaget bör ta till
vara den utvecklingskraft som
programvaruföretagen besitter och förena
denna med det offentliga
utbildningsväsendets uppenbara
utvecklingsbehov.
Regeringen bör enligt motion T57 (c)
yrkande 12 återkomma till riksdagen med
förslag om hur högskolans utbud av
distansutbildning skall kunna
förbättras. Motionärerna framhåller att
antingen bör högskolorna kompenseras
extra för distansutbildning eller så bör
staten ålägga högskolorna att viss del
av utbildningsuppdragen skall ske som
distansutbildning.
Genom lärosalar för bredbandig
kommunikation med högskolor och en
alltmer nätbaserad undervisning
möjliggörs enligt motion T52 (kds)
yrkande 8 en kraftigt utbyggd
distansutbildning.
I motion T56 (v) yrkande 10 förordas
utvecklandet av ett folkuniversitet
enligt Open University-modellen, dvs. en
universitetsutbildning på distans med
lokal förankring och kommunikation via
moderna medier.
3.3.3 Trafikutskottets ställningstagande
Utbildningsutskottet har i sitt yttrande
till trafikutskottet behandlat
regeringens handlingsprogram på
utbildningsområdet samt berörda
motionsyrkanden. Av yttrandet framgår
att utbildningsutskottet delar
regeringens uppfattning om strategier
för användningen av IT i skolan.
Beträffande Skolverkets uppgifter med
Skoldatanätet, som behandlas i
motionerna T51 (m) och T58 (fp) erinrar
utbildningsutskottet om att Skolverket
sedan augusti 1992 har regeringens
uppdrag att ansvara för utvecklingen och
genomförandet av den nationella
datapolitiken på skolområdet. Skolverket
har därefter, i april 1994, fått i
uppdrag att utveckla och driva ett
svenskt skoldatanät med Internet som
teknisk plattform. Skoldatanätet är
alltså inte något fristående eller
fysiskt nätverk utan en integrerad del
av informationssystemet Internet. Genom
att ansluta sig till Internet får skolan
tillgång till de tjänster som finns i
nätverket. Utbildningsutskottet anför
vidare i sitt yttrande följande:
Enligt vad utskottet inhämtat från
Skolverket berör verket i mycket
begränsad omfattning frågor om hur och
när skolhuvudmän och skolor bör ansluta
sig till Internet. Ansvaret för dessa
frågor ligger odelat på skolan och
skolhuvudmannen. Generellt gäller att
kommunerna eller skolorna självständigt
och utifrån sina egna mål och
förutsättningar skall välja nivå och typ
av Internet-tjänst. Valet av
uppkopplingsform, leverantör etc. bör
göras utifrån en samlad bedömning av den
enskilde skolhuvudmannens eller skolans
behov av IT i form av tjänster via
Internet och Skoldatanätets
informationsutbud. I sammanhanget bör
det påpekas att telemarknaden i Sverige
numera är avreglerad och att det på
marknaden finns ett flertal kommersiella
internetleverantörer. Skoldatanätet är
ett öppet informationssystem som kan nås
i alla delar av landet, oberoende av
anslutningsleverantör och
användningsverktyg.
Skolverkets arbete med Skoldatanätet
fokuseras på dels informationsinsatser
av övergripande art om teknik och
användning av Internet, dels utvecklande
av grundfunktioner såsom adresskatalog
över skolor, elektroniska konferenser,
informationssökning och spridning av
beskrivande exempel på datoranvändning i
skolan. Vidare pågår ett
utvecklingsprojekt tillsammans med ett
fyrtiotal skolor, s.k. pilotskolor,
kring användning av Internet och
specifikation av innehållet i
Skoldatanätet.
Av utskottets redovisning ovan framgår
att Skolverket i dag har uppgiften att
sprida information om användningen av IT
i skolan. Skolverket skall även med
hjälp av uppföljning och utvärdering ta
fram och värdera resultat och effekter
av användning av IT i skolan. Dessa
kunskaper skall på olika sätt bearbetas
och föras ut i skolväsendet för att
stödja och utveckla skolhuvudmännens
arbete med IT i skolan.
Utskottet har från
Utbildningsdepartementet erfarit att
regeringen kommer att ge Skolverket ett
samlat uppdrag med utgångspunkt i
riksdagens beslut med anledning av den
nu aktuella IT-propositionen. Uppdraget
kommer bl.a. att omfatta en fortsatt
utveckling av Skoldatanätet och av
användningen av IT i skolväsendet som
pedagogiskt hjälpmedel.
Utbildningsutskottet föreslår mot denna
bakgrund att trafikutskottet avstyrker
motionerna T51 (m) yrkande 5 och T58
(fp) yrkande 2 i denna del.
Trafikutskottet anser i likhet med
utbildningsutskottet att de båda
motionsyrkandena inte påkallar någon
åtgärd från riksdagens sida varför de
avstyrks.
Beträffande motionerna T56 (v) yrkande 4
och T59 (mp) yrkande 5, som behandlar
vissa elevgruppers IT-användning och T52
(kds) yrkande 7 om en utbildningsvision,
fäster utbildningsutskottet i sitt
yttrande uppmärksamhet på att
propositionen tydligt markerat skolans
särskilda ansvar för att motverka en
samhällsutveckling som leder till att en
del av befolkningen blir invigd i och
resten står utanför informations- och
kunskapssamhället. Utbildningsutskottet
anför vidare följande:
Utskottet ställer sig bakom vad
regeringen uttalat om att i skollagens
krav på likvärdig utbildning ligger
också en kompensatorisk uppgift för
skolan, nämligen att ge alla elever
kunskaper oavsett bakgrund, kön eller
bostadsort. Detta är inte minst viktigt
när det gäller elevernas rätt att få
kunskaper om och förtrogenhet med att
använda IT som en förberedelse för ett
kommande arbetsliv. Utskottet anser, i
likhet med regeringen, att IT-strategier
för skolan som utformas av kommunerna i
samspel med skolorna därvid kan ge
vägledning och stöd.
Inom Skolverket pågår sedan hösten 1995
en större utvärdering beträffande
effekterna av användningen av IT i
skolundervisningen på elevernas
inlärning och motivation samt
lärarrollen. Bland annat undersöks
vilken betydelse IT-användningen har för
elever med behov av särskilt stöd. Som
utskottet tidigare nämnt avser
regeringen att följa upp intentionerna i
propositionen med ytterligare uppdrag
till Skolverket. Utskottet förutsätter
att sådana frågor som att överbrygga
kunskapsklyftor mellan elever och
skillnader i pojkars och flickors sätt
att närma sig tekniken kommer att
uppmärksammas.
Utbildningsutskottet föreslår mot denna
bakgrund att motionerna T52 (kds)
yrkande 7, T56 (v) yrkande 4 och T59
(mp) yrkande 5 avstyrks.
Beträffande IT-användningen vid
fristående skolor, som behandlas i
motion T52 (kds) yrkande 6, hänvisar
utbildningsutskottet till att enligt
skollagen åvilar det elevernas
hemkommuner att tilldela fristående
skolor bidrag för deras verksamhet.
Utbildningsutskottet föreslår mot denna
bakgrund att det aktuella
motionsyrkandet avstyrks.
Trafikutskottet delar
utbildningsutskottets bedömning och
avstyrker följaktligen motionerna T52
(kds) yrkandena 6 och 7, T56 (v) yrkande
4 och T59 (mp) yrkande 5.
Beträffande lärarutbildning och
fortbildning av lärare framhåller
utbildningsutskottet vikten av att IT-
användningen utvecklas i
lärarutbildningen. Utbildningsutskottet
anser det därför motiverat att särskilda
medel ställs till förfogande för
utbildning av lärarutbildare och
avstyrker motion T51 (m) yrkande 7.
Utbildningsutskottet anser i likhet med
regeringen att det är angeläget att
stödja kompetensuppbyggnaden kring
produktion av IT-baserade läromedel
genom ett nätverksbaserat nationellt
resurscentrum med uppgift bl.a. att
erbjuda rådgivning och medverka i
utveckling av innehåll och miljöer i
näten. Utskottet har inte heller något
att erinra mot att olika
informationskällor på utbildningsområdet
skall kunna kopplas samman i ett
informationssystem. I frågan om
examination för ett s.k. IT-körkort
noterar utbildningsutskottet att arbetet
med detta drivs av Dataföreningen i
Sverige. Utbildningsutskottet förordar
mot denna bakgrund att motion T51 (m)
yrkande 6 avstyrks.
För motion T54 (s) som behandlar IT-
baserade läromedel för skolan och
utbildningssystem på utbildningsområdet
konstaterar utbildningsutskottet att det
i propositionen nämnda resurscentrumet
för IT-baserade läromedel inte innebär
en ny fysisk etablering utan en
sammankoppling av olika nätverk. Med
hänvisning härtill avstyrks motionen.
Trafikutskottet gör ingen annan
bedömning än utbildningsutskottet och
avstyrker motion T51 (m) yrkandena 6 och
7 och motion T54 (s).
När det gäller frågan om datortek, som
behandlas i motion T57 (c) yrkande 8,
redovisar utbildningsutskottet en
positiv syn på en utveckling av
samarbetet mellan skolor, bibliotek och
datortek i syfte att skapa
kunskapscentra. Det får dock enligt
utbildningsutskottet ankomma på
kommunerna att bedöma i vilken
omfattning datorteken kan utnyttjas. Med
det anförda avstyrker
utbildningsutskottet bifall till
motionsyrkandet.
Utbildningsutskottet anser vidare att
det inte föreligger några motsättningar
mellan motion T57 (c) yrkande 9 och vad
som förordas i propositionen om nya
yrkesinriktade kurser på IT-området
varför detta yrkandet avstyrks.
Av utbildningsutskottets yttrande
framgår vidare att man har samma
uppfattning om lågutbildades situation
som redovisas i motion T56 (v) yrkande
5. Utbildningsutskottet anser att
motionsyrkandet inte bör föranleda något
riksdagsuttalande med hänvisning till
vad som anges i regeringens
handlingsprogram och föreslår
följaktligen att det avstyrks.
Utbildningsutskottet konstaterar att det
ingår i Skolverkets uppdrag på
dataområdet att sprida information om IT-
satsningar och ge beskrivande exempel på
datoranvändning i skolan.
Motionsyrkandet T52 (kds) yrkande 10 om
att lyfta fram exempel på användningen
av IT bör därför inte föranleda någon
riksdagens åtgärd, varför det avstyrks.
Beträffande högre utbildning och
forskning tar utbildningsutskottet i
sitt yttrande fasta på vad regeringen
anfört i propositionen om att särskilda
forskningsresurser skall avsättas inom
pedagogikämnet med inriktning på
användning av IT i undervisningen.
Motionsyrkandet T57 (c) yrkande 11
avstyrks med hänvisning härtill.
Trafikutskottet har samma uppfattning
som utbildningsutskottet och avstyrker
motionerna T52 (kds) yrkande 10, T56 (v)
yrkande 5 samt T57 (c) yrkandena 8, 9
och 11.
Motionerna T51 (m), T52 (kds), T57 (c)
och T58 (fp) behandlar en
vidareutveckling av SUNET (Swedish
University Computer Network).
Utbildningsutskottet har i sitt yttrande
redogjort för SUNET:s organisation och
verksamhet. Av utbildningsutskottets
yttrande framgår följande:
SUNET har ett eget fysiskt nät som utgår
från Kungl. Tekniska högskolan till
olika universitet och högskolor. Det
håller hög kapacitet och mycket god
kvalitet. Enligt vad utskottet erfarit
från Högskoleverket och SUNET:s styrelse
skulle en uppkoppling via SUNET till
Internet från ett stort antal
folkbibliotek och skolor begränsa
SUNET:s handlingsfrihet i vad gäller att
utveckla den tekniska strukturen. SUNET
drivs med minimala personella resurser,
och det gör att SUNET inte heller kan ge
adekvat stöd till alla nya användare som
ofta har begränsad IT-kompetens. Det
hävdas från verket och styrelsen att de
erbjudanden som i dag finns från de
kommersiella Internetoperatörerna i
många fall kan ge dessa nya användare en
väl fungerande Internetanslutning.
Utbildningsutskottet anser för sin del
att expansionen av IT-användningen vid
universitet och högskolor liksom inom
biblioteks- och skolväsendet motiverar
att en översyn görs av såväl SUNET:s
styrning och finansiering som
anslutningen av nya användare. Utskottet
vill dock betona att det är av betydande
vikt att universiteten och högskolorna
får fortsatt tillgång till hög kapacitet
och kompetens inom
datakommunikationsområdet.
Med hänvisning till det anförda föreslår
utbildningsutskottet att de aktuella
motionerna avstyrks av trafikutskottet.
Trafikutskottet gör ingen annan
bedömning än utbildningsutskottet och
avstyrker motionerna T51 (m) yrkande 8,
T52 (kds) yrkande 9, T57 (c) yrkande 10
och motion T58 (fp) yrkande 2 i denna
del.
Beträffande distansutbildning erinrar
utbildningsutskottet om att regeringen
genom beslut i maj 1995 tillkallat en
utredning om distansmetoder i
utbildningen, den s.k.
Distansutbildningskommittén. Enligt
direktiven för kommittén (dir. 1995:69)
har denna till uppgift att föreslå
åtgärder som kan främja användningen av
distansmetoder inom främst
vuxenutbildningen och högskolan.
Kommitténs huvuduppgift är att föreslå
en strategi som långsiktigt främjar
utvecklingen i hela landet av de
möjligheter till distansutbildning som
IT erbjuder. En annan uppgift är att
bereda och till regeringen lämna förslag
till beslut om bidrag till
distansutbildningsprojekt.
Utbildningsutskottet anser att
resultaten av kommitténs arbete med
utvecklingen av distansutbildning bör
avvaktas, varför motionerna T51 (m)
yrkande 9, T52 (kds) yrkande 8 och T57
(c) yrkande 12 avstyrks.
I likhet med utbildningsutskottet anser
trafikutskottet att de aktuella mo-
tionsyrkandena bör avslås av riksdagen.
Utbildningsutskottet påminner slutligen
i sitt yttrande när det gäller
utvecklingen av ett folkuniversitet
enligt Open University-modellen att
regeringen i 1995 års budgetproposition
(prop. 1994/95:100, bil. 9) framhöll att
möjligheterna borde prövas att skapa
förutsättningar för ett öppet svenskt
folkuniversitet med ett brett
utbildningsutbud som når många
människor. Därvid borde erfarenheterna
från det brittiska Open University
studeras. Detta uttalande har återgetts
i direktiven till
Distansutbildningskommittén.
Utbildningsutskottet utgår från att
kommittén kommer att pröva frågan,
varför motion T56 (v) yrkande 10
avstyrks.
Trafikutskottet delar
utbildningsutskottets uppfattning och
avstyrker mo- tionsyrkandet.
3.4 Samhällets informationsförsörjning
3.4.1 Regeringens redovisning
Regeringen framhåller inledningsvis att
om IT skall kunna bli en verklig
drivkraft för tillväxt och välstånd
måste höga krav ställas på samhällets
informationsförsörjning. På detta område
har staten viktiga och delvis nya
uppgifter. Målet anges vara att utforma
en ny infrastruktur som ger hög
tillgänglighet till basinformation och
som är tillväxtbefrämjande. Regeringen
redovisar mot denna bakgrund ett
handlingsprogram som omfattar
kommunikationsfrågor, samhällets
grunddatabaser, sårbarhets- och
säkerhetsfrågor samt internationell
samverkan.
När det gäller kommunikationsfrågor
anges att informationsstrukturen skall
utvecklas till väl fungerande allmänna
plattformar för att stödja produktion,
konsumtion, rekreation m.m. och
utveckling av nya tjänster. Målet är att
skapa flexibilitet och frihet i
tillämpningarna. Vidare framgår av
redovisningen att telelagen för
närvarande ses över i syfte att anpassa
lagstiftningen till EU:s regelverk på
teleområdet samt till IT-utvecklingen.
Post- och telestyrelsens roll och
uppgifter ses även över med särskild
inriktning på myndighetens tillämpning
av telelagen.
Enligt propositionen kommer särskilda
åtgärder att vidtas för att säkerställa
säkerheten och stabiliteten i den
svenska delen av Internet. Regeringen
avser vidare initiera en behovsanalys av
erforderlig kompetens för nätbyggnad och
drift av nättjänster. Av redogörelsen
framgår även att regeringen har tillsatt
en utredning för att analysera
förutsättningarna för och lämna förslag
till en nationell teleadresskatalog.
Beträffande samhällets grunddatabaser
framhålls att tillgängligheten till och
kvaliteten i offentliga grunddatabaser
skall förbättras. Enligt propositionen
har inhämtningen, förvaltningen,
förmedlingen och användningen av
information i hög grad byggts upp och
utformats för en speciell verksamhets
eller samhällssektors behov. IT-
utvecklingen medför enligt regeringens
mening att ökad vikt läggs vid
kommunikation och informationsöverföring
mellan verksamheter och sektorer.
Tidigare åtskilda informationssystem
växer därmed successivt samman till ett
mer enhetligt och samverkande nätverk.
En informationsförsörjning som svarar
mot de nya möjligheterna och kraven
måste enligt propositionen stödjas av en
väl utvecklad infrastruktur. Tekniken
måste också kompletteras med en
omfattande immateriell överbyggnad i
form av bl.a. olika spelregler som
underlättar informationsutbytet.
Sverige anges ha unika förutsättningar
inom geografisk informationsteknik.
Dessa fördelar bör enligt propositionen
tas till vara inom samhällsplanering,
forskning, utbildning och näringspolitik
för att stödja utvecklingen av nya
tillämpningar och tjänster med
anknytning till geografiska data.
Staten har enligt redogörelsen bl.a.
ansvaret för att det utvecklas
grundläggande principer för hur
offentlig information skall
tillhandahållas till medborgare och
näringsliv. Viktiga frågor som behöver
övervägas är ansvar och ägarformer, pris-
och avtalsfrågor, ansvarsfördelningen
mellan det offentliga och marknaden när
det gäller informationsförsörjningen
samt ansvarsfördelningen mellan olika
aktörer inom den offentliga sektorn.
När det gäller samhällsinformation
anges att Samhällsguiden kommer att
uppdateras och utvecklas i samarbete med
riksdagsförvaltningen. I detta
sammanhang är det enligt propositionen
naturligt att också undersöka
möjligheterna att utveckla ett
nätverksbaserat data- och
informationssystem för spridning av
samhällsinformation till företag,
organisationer och till allmänheten, där
Samhällsguiden som databas kan utgöra en
viktig tillgång.
Utgångspunkten är att systemet skall
omfatta övergripande information från
riksdag och regering, statliga,
kommunala och landstingskommunala
myndigheter och verk samt
internationella relationer och kontakter
särskilt med anknytning till EU.
Möjligheten att använda Internet för att
koppla samman och sprida information
från bl.a. riksdag och regering,
myndigheter och EU bör enligt
propositionen prövas. Detta arbete
beräknas vara avslutat under 1996.
Enligt regeringens mening bör
offentliga rättsdatabaser med
grundläggande information om den svenska
lagstiftningsprocessen och svenska
rättskällor på sikt tillhandahållas utan
särskilda avgifter. Åtminstone bör dessa
databaser kunna omfattas av de
riktlinjer för prissättning av
informationstjänster som regeringen
angivit för andra centrala
grunddatabaser.
Regeringen betonar att sårbarhets- och
säkerhetsaspekterna måste tas på stort
allvar inom IT-området. Risken för att
obehöriga utnyttjar svagheter i teknik
och system måste beaktas. Sådana syften
kan enligt regeringen vara av politisk,
militär eller ekonomisk art och innebära
att information otillbörligt utnyttjas,
förvanskas eller förstörs.
Informationskrigföringen kan på sikt
sudda ut gränserna mellan fred, kris och
krig och innebära att enskilda personer,
grupper eller stater kan uppnå sina
syften utan att tillgripa konventionella
hot- och påtryckningsmedel. Regeringen
framhåller att flera myndigheter och
institutioner arbetar med och har
kunskap om utvecklingen vad gäller
säkerhet och sårbarhet i moderna
informationssystem. Det finns dock en
risk för att kunskapen inte kan hållas
samman och nyttiggöras inom hela den
offentliga sektorn. Mot den bakgrunden
anmäls att regeringen avser att
tillsätta en arbetsgrupp med uppdraget
att följa utvecklingen av hot och risker
inom IT-området såväl inom den civila
som inom den militära delen av
samhället.
Beträffande internationell samverkan
framhåller regeringen att det ökade
informationsutbytet inom ramen för EU-
medlemskapet innebär att gemensamma
lösningar måste utvecklas på europeisk
nivå. Det ligger dessutom i Sveriges
intresse att de internationella
kommunikationerna och
informationsutbytet världen över
underlättas. Regeringen anser mot denna
bakgrund att Sverige bör delta aktivt i
informationssäkerhetsarbetet inom EU för
att främja en utveckling som är i
harmoni med omvärlden.
3.4.2 Motionsförslag
Kommunikationsfrågor
Telia AB och villkoren på telemarknaden
behandlas i två motioner.
I motion T51 (m) yrkande 12 föreslås
att Telias accessnät, dvs.
anslutningarna till slutanvändarna,
avskiljs i en särskild juridisk form för
att främja en sund konkurrenssituation
på telemarknaden. Enligt motionärerna
borde denna del ha avskilts från Telia
AB redan i samband med bolagiseringen.
I motion T52 (kds) yrkande 12 anges
att Telia AB spelar ett högt spel med
sin strategi att försvåra det rationella
samutnyttjandet av telenätet som
telelagen föreskriver. Enligt
motionärerna kan värdet av Telias nät
komma att sjunka i framtiden när
alternativ infrastruktur finns
tillgänglig. Bland annat av detta skäl
förordas att staten påbörjar en
utförsäljning av aktier i Telia AB i
samband med att en nödvändig ökning görs
av det egna kapitalet i företaget.
Två motioner innehåller yrkanden om att
göra tillgången på och kostnaderna för
IT mer likvärdiga i landet.
I motion T57 (c) yrkande 5 konstateras
att Sverige har en relativt väl utbyggd
teknisk infrastruktur. Den är dock inte
tillgänglig på lika villkor i hela
landet. Enligt motionärernas mening är
det en självklar politisk uppgift att
den grundläggande teletjänsten skall ha
en kvalitet som möjliggör kommunikation
med ISDN-kapacitet eller motsvarande.
Denna möjlighet skall göras tillgänglig
för alla på lika villkor, dvs.
anslutningsavgiften skall vara densamma
över hela landet. Det är därvid viktigt
att alla på telemarknaden verksamma
aktörer solidariskt svarar för
finansieringen.
I motion T56 (v) yrkande 3 erinras om
att staten historiskt sett har haft en
avgörande roll för uppbyggnaden av
landets infrastruktur. Så är dock inte
längre fallet. Konkurrensen mellan de
tre operatörerna inom mobiltelefonin har
exempelvis lett till att stora delar av
Sverige i dag inte kan använda denna
teknik. Motsvarande utveckling kan
förväntas uppstå för ny teknik genom att
de små orterna saknar påfarter till den
elektroniska motorvägen. Motionärerna
anser mot denna bakgrund att regeringens
politik gör inte Sverige rundare, utan
fläckigt genom att stora delar av
Sverige lämnas utanför den tekniska
utvecklingen. Enligt motionärerna bör
staten ha ansvaret för att etablera den
nya tekniken i hela Sverige. Ett
skyndsamt utredningsarbete bör därför
genomföras i syfte att visa hur staten
kan ta ansvar för en utbyggnad som
kommer hela landet till del.
Samhällets grunddatabaser
I flera motioner behandlas frågan om
medborgarnas tillgång till grundläggande
samhällsinformation i elektronisk form
bestående av lagstiftning, förslag och
beslut inom regering och riksdag,
myndighetsinformation etc.
Enligt motion T55 (s) yrkande 1 bör
medborgarna ha tillgång till
grundläggande samhällsinformation i form
av lagar, förordningar och föreskrifter
från riksdag, regering och myndigheter
samt förslag och beslut i riksdag,
landsting och kommuner.
I motion T58 (fp) yrkande 4 anförs att
kommunerna bör bygga ut medborgarkontor
för att underlätta att medborgarna genom
IT skall kunna vidga sitt kunnande om
samhällets organisation, om de kommunala
besluten och om vilka rättigheter och
skyldigheter som gäller. Alla medborgare
bör enkelt kunna nå Rixlex, Information
Rosenbad samt myndigheters och kommuners
databaser.
Frågan om avgiftsbelagd resp. fritt
tillgänglig samhällsinformation
behandlas i flera motioner, och nästan
genomgående hävdas att den grundläggande
samhällsinformationen skall vara
avgiftsfri.
Enligt motion T51 (m) yrkande 10
(delvis) bör målet vara att regeringens
och riksdagens tillkommande offentliga
handlingar senast vid utgången av år
1998 skall kunna nås på elektronisk väg.
Under en femårig försöksperiod bör
Rixlexsystemet vara avgiftsfritt. I
första hand skall åtkomsten av Rixlex
ske via Internet. För den övriga
statsförvaltningen bör målet med
handlingars tillgänglighet på
elektronisk väg vara uppfyllt vid
utgången av år 2000. Äldre offentliga
handlingar skall på sikt också de göras
åtkomliga på elektronisk väg. Samtliga
offentliga förvaltningar och beslutande
församlingar bör vara möjliga att nå via
elektronisk post senast vid utgången av
år 1998.
Enligt motion T55 (s) yrkande 1 bör den
grundläggande samhällsinformationen vara
kostnadsfri. I samma motion, yrkande 2,
anförs att informationen i Sverige om EU
inte bör kommersialiseras.
I motion T56 (v) yrkande 6 föreslås
bl.a. att riksdagen hos regeringen begär
en utredning om prissättningen på
information från myndigheter.
I motion T57 (c) yrkande 3 framhålls att
de digitala nätverken gör det möjligt
för människor att mycket lättare få
tillgång till information snabbt och
utan höga kostnader. IT kan skapa en ny
digital allemansrätt.
Offentlighetsprincipen kommer att
användas på ett helt annat sätt än
tidigare. Om informationen görs
tillgänglig för alla ökas medborgarnas
möjlighet till inflytande. I motionen
hemställs också att riksdagen
kostnadsfritt tillhandahåller Rixlex
(yrkande 13). Svenska myndigheter och
förvaltningar bör enligt motionen
använda offentlighetsprincipen för att
skapa en digital allemansrätt med fri
tillgång till information från EU och
regeringskansliet.
Enligt motion T58 (fp) yrkande 4 bör det
utredas var gränsen mellan
samhällsfinansierad och avgiftsbelagd
information skall gå.
I motion T52 (kds) yrkande 11 lämnas
förslag bl.a. om att alla befintliga
databaser, dit fastighetsregistret bör
räknas, omedelbart skall göras
tillgängliga på Internet. Motionärerna
föreslår också att all offentlig
information i elektronisk form skall
vara kostnadsfri samt att kriterierna
för sekretess bör modifieras och
preciseras i den mån det skulle upplevas
som kränkande för den personliga
integriteten att informationen blir
tillgänglig.
I samma motion hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statens roll
(yrkande 5). Staten bör se till att
olika statliga förvaltningar är
tillgängliga elektroniskt. I motionen
begärs vidare att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om samhällets
informationsförsörjning och en modern
innebörd av offentlighetsprincipen
(yrkande 11). Enligt motionärerna bör
alla offentliga publikationer göras
tillgängliga i publika databaser utan
kostnad inom 24 timmar efter
offentliggörande. Aktuella elektroniska
diarier bör också vara tillgängliga på
samma sätt. Vidare föreslås att alla nya
offentliga handlingar i stat, kommuner
och landsting skall kunna nås
elektroniskt senast den 31 december
1997, och att alla historiska handlingar
skall kunnas nås elektroniskt senast den
31 december 1999. Dessutom bör enligt
motionärerna alla befintliga databaser
göras omedelbart tillgängliga på
Internet. All offentlig information bör
vara kostnadsfri. Kriterierna för
sekretess bör modifieras och preciseras.
I motionen begärs också att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om datoriserade
parlamentariker (yrkande 16). Enligt
motionärerna bör den elektroniska
informationen bli huvudmediet och
papperskopiorna det som hanteras i andra
hand, vilket innebär att en ny form bör
utvecklas för riksdagens dokument.
Internationell samverkan
I motion T56 (v) yrkande 2 konstateras
att det råder en ytterligt ojämn
tillgång till informationsteknik i
världen. Mot denna bakgrund föreslås att
en internationell IT-konferens
arrangeras i Förenta nationernas regi.
Konferensens syfte bör vara att lägga
upp riktlinjer för hur IT inte enbart
skall bli en teknik för de redan rika
länderna.
3.4.3 Trafikutskottets ställningstagande
Kommunikationsfrågor
Trafikutskottet konstaterar att en
utgångspunkt för regeringens
handlingsprogram inom
kommunikationsområdet är riksdagens
beslut om IT-frågor hösten 1995 (bet.
1995/96:TU1). Trafikutskottet framhöll
därvid att regeringen har det
övergripande ansvaret för att Sverige
har ett fungerande kommunikationssystem.
I detta ansvar ingår uppgiften att se
till att kommunikationsnäten utnyttjas
på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt
och att alla medborgare kan få tillgång
till tjänster på likvärdiga villkor.
Trafikutskottet delar mot denna
bakgrund regeringens uppfattning i
propositionen att kommunikationssystemen
skall utvecklas till väl fungerande
allmänna plattformar för att stödja
produktion, konsumtion, rekreation m.m.
och utveckling av nya tjänster. Målet
bör vara att skapa flexibilitet och
frihet i tillämpningen. Trafikutskottet
instämmer vidare i att staten har ansvar
för att utforma en infrastruktur som ger
hög tillgänglighet och som är
tillväxtbefrämjande.
Beträffande de två motionsyrkanden som
behandlar Telia AB och villkoren på
telemarknaden vill trafikutskottet
inledningsvis framhålla vikten av att
teknikutbyggnaden sker enligt principen
att alla skall nå alla, dvs. att olika
nät kan knytas samman och att gammal och
ny teknik kan förenas. En fungerande
samtrafik är enligt utskottets mening en
förutsättning för att det svenska
telesystemet skall kunna utnyttjas
effektivt så att abonnenter i olika nät
kan nå varandra. Alla tillståndshavare
är också enligt telelagen skyldiga att
öppna sina nät för samtrafik med andra
tillståndshavare.
Av propositionens redovisning framgår
att ett omfattande uppföljnings- och
beredningsarbete för närvarande pågår
inom området. Regeringen ämnar lägga
fram en proposition till riksdagen under
hösten 1996 som behandlar telelagen.
Därvid avses även behandlas Telias
framtida verksamhet och företagets
kapitalbehov samt Post- och
telestyrelsens roll. I sammanhanget kan
vidare nämnas att Riksdagens revisorer
tidigare i vår har granskat
uppföljningen av de post- och
telepolitiska målen (1995/96:RR10).
Expertgruppen för studier i offentlig
ekonomi (ESO) har dessutom i maj 1996
tagit fram en rapport som behandlar
olika konkurrensfrågor på telemarknaden
och däribland särskilt samtrafikvillkor
(Nästa steg inom Telepolitiken, Ds
1996:29).
Trafikutskottet anser det nödvändigt
att telemarknaden fungerar väl så att de
mål som angetts av statsmakterna uppnås.
För detta krävs bl.a. en aktiv
konkurrensvårdande politik samt en
kontinuerlig uppföljning av hur de
telepolitiska målen uppnås. Enligt
utskottets uppfattning bör därför
resultatet av pågående beredningsarbete
avvaktas innan ställningstagande tas
till de aktuella frågorna om Telia AB
och villkoren på telemarknaden.
Trafikutskottet avstyrker därmed
motionerna T51 (m) yrkande 12 och T52
(kds) yrkande 12.
Trafikutskottet delar den grundsyn som
framförs i motionerna T56 (v) yrkande 3
och T57 (c) yrkande 5 om
informationsteknikens betydelse för
regional balans. Utskottet bedömer att
det finns en betydande tillväxtpotential
för ny företagsamhet och ny
sysselsättning inom bl.a. de delar av
tjänstesektorn som har stort IT-
utnyttjande. Även inom traditionell
tillverkningsindustri kan IT förbättra
möjligheterna att skapa sysselsättning i
glesbygdsområden. Utvecklingen på IT-
området utgör därmed en viktig
förutsättning för den regionala
utvecklingen.
Enligt trafikutskottets uppfattning är
det därför nödvändigt att se till att
landets alla delar har tillgång till en
god teleservice. Genom de investeringar
som Telia och andra operatörer genomför
förbättras fortlöpande den elektroniska
infrastrukturen. Utskottet konstaterar
vidare att anslutningsavgifterna till
ISDN-nätet, som väsentligt förbättrar
kapaciteten för datakommunikation, blir
allt lägre i takt med moderniseringen av
telesystemet. Detta betyder att en
successiv utjämning sker av
anslutningsavgifterna. Som framhålls i
propositionen bör emellertid inte
statsmakterna ta ställning till
utbyggnaden av specifika
överföringstekniker såsom t.ex. ISDN.
Däremot är det angeläget att överväga
hur behovet av rikstäckande tjänster
skall tillgodoses i den fortsatta
tekniska utveckling som kan förutses.
För detta krävs bl.a. en aktiv
konkurrensvårdande politik samt en
kontinuerlig uppföljning av hur de
telepolitiska målen uppnås och att
utvecklingen mot ett rundare Sverige
kan fortsätta. Det är därför viktigt att
det finns klara och rättvisa spelregler
på marknaden.
Trafikutskottet anser att Sverige har
mycket goda förutsättningar att inta en
internationell tätposition när det
gäller utveckling och användning av
informationsteknik som också kommer hela
landet till del. Enligt utskottets
mening är det angeläget att denna
position befästs och förstärks. Som
tidigare angetts avser regeringen lämna
en proposition om förändringar i
telelagen till riksdagen under hösten
1996. Utskottet anser, med hänvisning
till pågående utrednings- och
beredningsarbete och till vad som nu har
anförts, att de aktuella
motionsyrkandena till väsentlig del blir
tillgodosedda. Något initiativ från
riksdagens sida är därför inte
erforderligt. Motionerna T56 (v) yrkande
3 och T57 (c) yrkande 5 avstyrks därför
av utskottet i denna del.
Samhällets grunddatabaser
Regeringens handlingsprogram för
samhällets grunddatabaser och berörda
motionsförslag har behandlats av
konstitutionsutskottet. Bostadsutskottet
har vidare behandlat användningen av
geografiska informationssystem och
fastighetsdatasystemets tillgänglighet.
Konstitutionsutskottet instämmer i sitt
yttrande i vad som anförts i
propositionen om Samhällsguiden som
databas och om möjligheterna att använda
Internet för spridning av information
från bl.a. riksdag, regering,
myndigheter och EU.
Konstitutionsutskottet delar vidare
regeringens uppfattning att offentliga
rättsdatabaser och grundläggande
information om lagstiftningsprocessen
och rättskällor i Sverige på sikt bör
tillhandahållas utan särskild avgift.
Mot denna bakgrund anser
konstitutionsutskottet att önskemålen i
motionerna T55 (s) yrkande 1, T57 (c)
yrkande 13 och T58 (fp) yrkande 4
(delvis) är tillgodosedda, varför de bör
avslås av riksdagen.
Vad gäller motion T55 (s) yrkande 2
enligt vilken informationen i Sverige om
EU inte bör kommersialiseras, motion T56
(v) yrkande 6 om en utredning om
prissättning på myndighetsinformation
samt motion T58 (fp) yrkande 4 (delvis),
enligt vilken gränsen mellan
samhällsfinansierad och avgiftsbelagd
samhällsinformation bör utredas,
hänvisar konstitutionsutskottet till den
pågående beredningen av RRV-rapporten
Principer för prissättning av
informationstjänster (RRV 1995:64).
Konstitutionsutskottet föreslår mot
denna bakgrund att de nämnda
motionsyrkandena avslås.
När det gäller de motionsförlag som
särskilt behandlar prissättningen på
riksdagens databas Rixlex hänvisar
konstitutionsutskottet till de under år
1995 genomförda avgiftsförändringarna,
vilka innebär att folkbibliotek och
medborgarkontor har fri tillgång till
Rixlex. Utskottet hänvisar vidare till
att Riksdagens förvaltningskontor för
närvarande planerar att helt ta bort
avgifterna på Rixlex samt att i ett
senare skede gå ut med delar av Rixlex
på Internet, varigenom innehållet blir
fritt tillgängligt. Enligt
konstitutionsutskottets mening bör
prissättningen bli föremål för fortsatta
överväganden inom förvaltningskontoret,
varvid samordning bör ske med bl.a. det
arbete med enhetlig prissättning på
informationstjänster som äger rum i
regeringskansliet. Motion T51 (m)
yrkande 10 (delvis) bör därför avslås av
riksdagen.
I motion T58 (fp) yrkande 4 (delvis)
begärs att kommunerna bygger ut
medborgarkontor för att underlätta
medborgarnas kunskapsinhämtning av
samhällsinformation m.m.
Konstitutionsutskottet erinrar i
sammanhanget om att det i
regeringskansliet finns en särskild
samordningsgrupp för utveckling av
medborgarkontor, som torde arbeta med
hithörande frågor. Motionen avstyrks
därför i denna del.
Beträffande motionerna T51 (m) yrkande
10 (delvis) och T52 (kds) yrkande 11 om
att specificerade tidsgränser bör sättas
upp för när offentliga handlingar av
skilda slag skall kunna nås
elektroniskt, framhåller
konstitutionsutskottet att detta krav
innebär ett mycket långtgående åtagande
från det allmänna.
Konstitutionsutskottet anser att
myndigheterna bör få rimligt rådrum med
att fastlägga en policy för att
mobilisera resurser och utveckla sin
kompetens och rutiner för tjänster på
det aktuella området. Mot denna bakgrund
föreslås att motionerna avslås.
Konstitutionsutskottet har vidare i
sitt yttrande behandlat den offentliga
förvaltningens IT-användning och
redovisat pågående utrednings- och
beredningsarbete. Av redogörelsen
framgår att de frågor som behandlats i
motionerna är föremål för beredning. Mot
denna bakgrund bedöms motionerna T52
(kds) yrkande 16 och T57 (c) yrkande 3
vara tillgodosedda och att de därför kan
avslås av riksdagen.
Bostadsutskottet framhåller i sitt
yttrande att det ligger en mycket stor
potential i en snabb utbyggnad och ökad
användning av de geografiska
databaserna. Genom den av regeringen
föreslagna prioriteringen av samhällets
informationsförsörjning bör denna
potential kunna komma att tas till vara.
Bostadsutskottet har vidare behandlat
motion T52 (kds) yrkande 11 om att alla
befintliga databaser, dit
fastighetsregistret bör räknas,
omedelbart skall göras tillgängliga på
Internet. Bostadsutskottet som anser
att de frågeställningar som tas upp i
motionerna är viktiga redovisar pågående
utrednings- och beredningsarbete.
Bostadsutskottet anser att det inte
finns tillräckliga skäl för riksdagen
att nu föra fram de frågor motionärerna
tar upp. Det kan beträffande frågornas
specifika inriktning på
fastighetsdatasystemet dessutom finnas
anledning att avvakta resultatet av
Fastighetsdatautredningen (dir.
1995:120) som sysslar med
fastighetsdatasystemets
författningsreglering. Med hänvisning
till det sagda avstyrker
bostadsutskottet motion T52 (kds)
yrkande 11 i motsvarande del.
Trafikutskottet konstaterar att modern
informationsteknik ger ökade möjligheter
till fördjupad insyn och till ett aktivt
deltagande i den demokratiska processen.
Riksdagen har därvid ett självklart
intresse av att samhällsinformation görs
tillgänglig för alla. Trafikutskottet
delar konstitutionsutskottets
uppfattning att syftet med flertalet
motionsyrkanden torde komma att
tillgodoses. Det gäller exempelvis
motionsförslagen om att skapa en bred
tillgång till information för att
därigenom underlätta möjligheterna för
medborgarna att delta i
samhällsutvecklingen, öka kunskapsnivån
och stärka demokratin. Som framgår av
konstitutionsutskottets yttrande
planerar riksdagens förvaltningskontor
att ta bort avgifterna på Rixlex och
lägga ut delar av Rixlex på Internet.
Trafikutskottet anser att det är
angeläget att de redovisade planerna kan
genomföras.
I sammanhanget kan vidare nämnas att
riksdagen planerar att före sommaren
1996 lägga fast en informationspolicy i
vilken utnyttjandet av modern IT-teknik
ingår. Enligt dessa planer skall
riksdagens informationsverksamhet
omfatta grundläggande basinformation om
riksdagen, information om de
demokratiska beslutsvägarna,
partipolitiskt neutral information om
ärenden och beslut samt basinformation
om EU. Vidare planerar riksdagen att
etablera en hemsida på Internet med
början hösten 1996 som skall innehålla,
förutom delar av Rixlex, även
information om bl.a. riksdagens
organisation, ärendehantering och
budgetprocess samt länkar från riksdagen
till regeringskansliet och politiska
partier. Syftet är bl.a. att alla
medborgare oavsett var de befinner sig
skall ha möjlighet att ta del av
material från och om riksdagen.
Trafikutskottet ställer sig mot denna
bakgrund bakom konstitutionsutskottets
och bostadsutskottets uppfattning och
avstyrker samtliga nu behandlade
motioner, dvs. motionerna T51 (m)
yrkande 10, T52 (kds) yrkandena 11 och
16, T55 (s), T56 (v) yrkande 6, T57 (c)
yrkandena 3 och 13 samt T58 (fp) yrkande
4. Av det anförda följer dock att
flertalet motionsyrkanden till väsentlig
del blir tillgodosedda.
Säkerhet och sårbarhet
Försvarsutskottet framhåller
inledningsvis i sitt yttrande att ett
uttalat samlat ansvar för sårbarhets-
och säkerhetsaspekterna på departements-
eller myndighetsnivå har saknats. Vidare
anges att det numera finns en lång rad
föreningar, grupper, företag och
forskare som arbetar med IT-säkerhet.
Ett betydande antal myndigheter inom
staten har viktiga uppgifter och stor
kompetens inom IT-säkerhetsområdet - var
och en dock inom sitt speciella ansvars-
område. Ingen myndighet har emellertid
av regeringen getts ett sammanhållet
ansvar för helheten och för att ha en
samlad överblick inom området.
Försvarsutskottet hänvisar vidare till
tidigare riksdagsbehandling där det
konstaterats att det saknas en samlad
bild över sårbarheten/säkerheten i ADB-
verksamheten och att rollfördelningen
mellan olika centrala myndigheter inte
är helt klarlagd. Försvarsutskottet
anför mot denna bakgrund följande:
Utskottet anser för sin del att den av
regeringen aviserade arbetsgruppen för
att följa hot- och sårbarhetsaspekterna
är otillräcklig med hänsyn till de krav
som numera bör ställas, dels mot
bakgrund av vad riksdagen uttalat under
1987/88 års riksmöte, dels mot bakgrund
av den vidgade hotbilden och den
betydelse som samhällets infrastruktur
har både i fred, kriser och i krig -,
särskilt lednings- och
informationssystemen. Regeringen har
anledning att inför propositionen om
1996 års försvarsbeslut på nytt överväga
frågorna om informationsteknikens
särskilda betydelse för totalförsvaret
och hur en hög säkerhet för denna skall
ordnas redan i fred. Utskottet har
vidare inhämtat att regeringen under
hösten 1996 avser att genom en
proposition lämna riksdagen förslag i
anledning av Hot- och riskutredningens
förslag. Med hänsyn till ämnets
särskilda betydelse förordar utskottet
emellertid att riksdagen ger regeringen
i uppdrag att organisera ett mer
samlande och samordnande ansvar för IT-
säkerhetsfrågorna än för närvarande. I
det sammanhanget bör behovet av att
koordinera Sveriges medverkan i det
internationella IT-säkerhetsarbetet
beaktas. Utskottet anser vidare att
regeringen bör återkomma till riksdagen
med en utvecklad strategi på IT-
säkerhetsområdet, där regeringen
preciserar statens ansvar och anger hur
säkerhetsarbetet inordnas i det
nationella handlingsprogrammet för IT
samt hur säkerhetsarbetet bör
organiseras. Vad utskottet nu har anfört
bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Trafikutskottet delar försvarsutskottets
uppfattning att informationstekniken har
genomgripande effekter på samhällets
säkerhet och sårbarhet. Enligt
trafikutskottets uppfattning bör därför
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna vad försvarsutskottet i sitt
yttrande anfört om organisationen av ett
mer samlande och samordnande ansvar för
IT-säkerhetsfrågorna och om att
regeringen bör återkomma till riksdagen
med en utvecklad strategi på området.
Internationell samverkan
Utrikesutskottet framhåller i sitt
yttrande att det ligger i Sveriges
intresse att de internationella
kommunikationerna och
informationsutbytet världen över
underlättas. Utvecklingen på
telekommunikationsområdet och IT-området
i övrigt måste ske i harmoni med
omvärlden och ett omfattande samarbete
inom bl.a. EU är därför nödvändigt.
Utrikesutskottet påpekar även den roll
som modern informationsteknik spelat för
utvecklingen mot demokrati i vår omvärld
och anför följande:
Teknikutvecklingen, främst vad avser
datakommunikation och
satellittelevision, har verksamt
bidragit till att tidigare slutna
samhällen öppnats också på andra håll i
världen och den har därmed förbättrat
förutsättningarna för en utveckling i
riktning mot demokrati. De beskrivna
förhållandena gör det angeläget för
Sverige, med vårt traditionellt starka
engagemang till stöd för de mänskliga
rättigheterna, att i olika
internationella fora söka främja
utvecklingen av kommunikation och
informationsutbyte baserad på ny teknik.
Utrikesutskottet framhåller vidare att i
en ökad internationell konkurrens blir
effektiv informationshantering av allt
större betydelse för ekonomisk tillväxt
och för den allmänna utvecklingen av
levnadsstandarden. Mot denna bakgrund
anser utskottet det naturligt att IT-
frågorna beaktas inom ramen för det
utvecklingsbistånd Sverige lämnar.
Trafikutskottet delar
utrikesutskottets uppfattning och anser
att Sverige har ett starkt nationellt
intresse av att de internationella
kommunikationssystemen utvecklas för att
underlätta utbytet av idéer, varor och
tjänster. Med hänsyn till IT-arbetets
betydelse för tillväxt och utveckling är
det vidare naturligt att IT-frågorna
uppmärksammas när det gäller
utformningen av det svenska
utvecklingsbiståndet. Med denna
utgångspunkt får också förutsättas, som
framhålls i motion T56 (v) yrkande 2,
att den ojämna tillgången på IT
uppmärksammas. Det är därvid också
angeläget att Sverige i olika
internationella fora verkar för att
allmänt främja utvecklingen av
kommunikation och informationsutbyte
baserad på ny teknik. Med det anförda
anser utskottet att motion T56 (v) inte
påkallar någon åtgärd från riksdagens
sida varför den avstyrks i denna del.
3.5 Näringspolitiken
3.5.1 Regeringens redovisning
I propositionen framhålls att om Sverige
skall kunna försvara en framskjuten
position som en kunskapsbaserad
industrination måste IT-innehållet i
svenska produkter och tjänster öka och
IT introduceras snabbt i alla typer av
företag. Näringspolitiken skall därför
medverka till att främja näringslivets
och särskilt de små och medelstora
företagens användning av IT samt främja
utvecklingen av en svensk programvaru-
och informationsindustri. Enligt
propositionen är vidare
teknikutvecklingen och marknadens
aktörer de främsta drivkrafterna för
näringslivets och programvaruindustrins
utveckling. Statens uppgifter avser
framför allt utbildning, forskning och
utveckling samt offentlig upphandling.
Regeringen anger att privat och
offentlig sektor mot denna bakgrund
måste samverka för att utveckla nya
användningsområden och tillämpningar av
IT. Sverige bör ligga i framkant i
utvecklingen av elektronisk handel. I
propositionen betonas vidare att
pågående internationella förhandlingar
på det handelspolitiska området har stor
betydelse för den svenska IT-industrins
utveckling.
3.5.2 Motionsförslag
Med informationsteknikens hjälp kommer
helt nya uppgifter att kunna fullgöras,
framhålls i motion T51 (m) yrkande 1
(delvis). Tvärtemot vanliga
föreställningar om informationsteknikens
effekter på möjligheterna till att
generera sysselsättning visar
erfarenheten, menar motionärerna, att
nya arbetstillfällen skapas när
användningen av den nya tekniken
expanderar. Enbart i Förenta staterna
har hundratusentals nya arbetstillfällen
tillkommit som en direkt följd av det
informationstekniska genombrottet.
I motion T57 (c) yrkandena 4 och 7 sägs
att även om Sverige hävdar sig väl i det
internationella sammanhanget på vissa
delar av IT-området finns det anledning
att understryka vikten av att det skapas
förbättrade villkor generellt sett för
den svenska företagsamheten. Sveriges
möjligheter att hävda sig på nya
tillväxtområden behöver förbättras,
menar motionärerna och pekar bl.a. på
förändrade skattevillkor och
avskrivningsregler som delar i en sådan
politik.
Regeringen redovisar i propositionen
alltför få förslag om vad den vill göra
för att allmänt främja IT i svenska
företag, anförs det i motion T58 (fp)
yrkande 3. Utvecklingen på IT-området är
av avgörande betydelse för förmågan att
skapa nya arbetstillfällen. Det finns
många nystartade företag inom
programvaru- och
kommunikationsindustrin. Det är särskilt
viktigt, understryker motionärerna, att
förändra avskrivningsmöjligheterna för
strategiska IT-investeringar eller
värderingen av det intellektuella
kapitalet i de nya företagen. Vidare
sägs att för många små och medelstora
företag är en utvecklad förmåga att ta
till vara möjligheterna med IT en
nödvändighet. Deras förmåga att hantera
den nya tekniken kommer att vara
avgörande för deras förutsättningar att
växa i framtiden. Motionärerna pekar
bl.a. på att utvecklingen av globala och
lokala marknadsplatser på de digitala
näten ännu bara har påbörjats.
I motion T52 (kds) yrkande 13 hävdas att
Sverige saknar små högteknologiföretag.
IT och verksamheter som förutsätter IT
skapar tusentals nya arbeten i Sverige
varje månad, påpekas det i motionen.
Denna ökning utgör en betydande och
sannolikt dominerande del av den
industriella sysselsättningstillväxten i
landet. Samtidigt understryker
motionärerna att staten inte har någon
speciell näringspolitik för IT-området.
Grunden måste vara en allmänt sund och
företagsvänlig näringspolitik. Staten
skall endast lägga fast spelreglerna för
aktörerna inom området. Det är dock mer
än nödvändigt att snabbt i Sverige
utveckla ett brett småföretagande inom
IT-området.
För programvaruföretagen gäller att de
fasta kostnaderna är dominerande,
påpekas det i motion T59 (mp) yrkande 2.
Motionärerna förutser att en effekt av
detta förhållande blir att
programvaruföretagen söker hitta en
nisch där de mer eller mindre kan skapa
sig en monopolställning eller en
oligopolställning. Eftersom
programkomponenter kan återanvändas
gynnas stora företag. Microsoft anförs
som ett exempel på ett företag som tack
vare sådana marknadsförutsättningar har
växt till ett gigantiskt företag.
Sverige är ett land med betydande
programvarutillverkning. Motionärernas
uppfattning är därför att regeringen bör
ges i uppdrag att utreda problemen med
strukturer på programvarumarknaden som
skapar monopol och oligopol.
3.5.3 Trafikutskottets ställningstagande
Näringsutskottet anför i sitt yttrande
att man delar regeringens uppfattning
att ett antal strategiska faktorer
verkar på ett gynnsamt sätt för en
fortsatt tillväxt av IT-industrin i
Sverige. Näringsutskottet anför vidare
följande:
Nya arbetstillfällen kommer att kunna
skapas i Sverige både i IT-branschen som
sådan och i näringslivet till följd av
en bred tillämpning av IT-baserade
produktionsprocesser. I så måtto kan
inte utskottet se att det som anförs i
motion 1995/96:T51 (m) i denna del
väsentligt avviker från regeringens
synsätt.
Den offentliga sektorn tilldelas en
strategisk roll som katalysator för
utveckling av programvara genom
offentliga och öppna upphandlingar av
väldefinierade programprodukter utifrån
användarbehov. Den offentliga
förvaltningen skall också främja
utvecklingen av programvaru- och
informationsindustrin genom att lägga ut
mer av sin programvarutillverkning
utanför den egna verksamheten.
Näringsutskottet vill understryka att om
denna strategi skall lyckas måste
uppmärksamhet riktas mot statsmakternas
styrning av de ADB-tunga verksamheterna
inom den offentliga sektorn för att
förstärka incitamenten att lägga ut
utvecklingsinsatser till t.ex. små och
medelstora företag. Utskottet vill också
peka på betydelsen av en konkurrens på
lika villkor både vad gäller upphandling
och prissättning, så att en spridd och
effektiv programvaruindustri enligt
regeringens intentioner kan byggas upp i
landet. Näringsutskottet ser det som
angeläget att en noggrann uppföljning
sker i dessa hänseenden både från
regeringens och från de
konkurrensvårdande myndigheternas sida.
I motion 1995/96:T58 (fp) påpekas, som
nämnts, vikten av en förändring av
avskrivningsreglerna för strategiska IT-
investeringar eller värderingen av det
intellektuella kapitalet i de nya
företagen. Som framgått av den
föregående redogörelsen har regeringen
för avsikt att uppdra till NUTEK och
ALMI att utreda den sistnämnda frågan.
Vad gäller yrkandet i motion 1995/96:T59
(mp) angående risken för oligopol- och
monopolbildningar i den svenska
programvaruindustrin anser utskottet att
detta bör övervakas av de
konkurrensvårdande myndigheterna enligt
vad utskottet nyss anfört.
De krav som framförs i motionerna
1995/96:T57 (c) och 1995/96:T52 (kds) på
förbättrade ramvillkor för företagandet
i allmänhet och en sund företagsvänlig
näringspolitik finner utskottet inte
lämpligt att behandla just i detta
sammanhang. I denna del hänvisas till
utskottets yttrande hösten 1995 till
finansutskottet (1995/96:NU3y) med
anledning av proposition 1995/96:
25 om en politik för arbete, trygghet
och utveckling.
Med det anförda avstyrker
näringsutskottet motionerna 1995/96:T51
(m), 1995/96:T57 (c), 1995/96:T58 (fp),
1995/96:T59 (mp) och 1995/96:T52 (kds) i
berörda delar.
Trafikutskottet har ingen annan
uppfattning än näringsutskottet och
avstyrker sålunda motionerna T51 (m)
yrkande 1 (delvis), T52 (kds) yrkande
13, T57 (c) yrkandena 4 och 7, T58 (fp)
yrkande 3 och T59 (mp) yrkande 2.
3.6 Kulturpolitiken
3.6.1 Regeringens redovisning
Regeringen anger i propositionen att med
IT förändras förutsättningarna för att
förverkliga de kulturpolitiska målen. En
samlad strategi för användning av IT vid
myndigheter och institutioner inom
kulturområdet skall därför utformas.
Vidare informeras om att en utredning
pågår som syftar till att skapa ett
svenskt kulturnät. IT anges också öppna
helt nya perspektiv för museernas och
arkivens möjligheter. Museerna och
arkivmyndigheterna bör därför enligt
regeringen ta aktiv del i utvecklingen
av multimedier, digitaliseringssystem
och telekommunikation. Av propositionen
framgår vidare att regeringen avser att
utforma riktlinjer som underlättar
beslut om snabbt införande av digitala
TV-sändningar i marknätet, om åtgärder
för att stärka och förtydliga public
service-verksamheten och om insatser för
att säkra framtida svensk TV-produktion
med kultur och kvalitet.
3.6.2 Motionsförslag
Svenska språket och IT tas upp i motion
T56 (v) yrkande 9. Motionärerna anser
att det behövs en handlingsplan för det
svenska språket i informationssamhället.
På samma sätt som det är en statlig
angelägenhet att värna svensk film och
svensk litteratur, bör även
datorprodukter på svenska eller för det
svenska språket uppmärksammas.
I två motioner tas frågor om
folkbildningen och bildningsförbundens
roll upp.
I motion T56 (v) yrkande 13 framhålls
att - om IT-teknikens inriktning mot
ökad delaktighet och reella
yttrandemöjlighter skall bli verklighet
-måste folkbildningen med sin breda
verksamhet spela en aktiv och förnyande
roll.
Enligt motion T57 (c) yrkande 6 borde
regeringens ambition att åstadkomma en
bred folkbildningsverksamhet på dator-
och IT-områdena varit större.
Motionärerna anser det inte tillräckligt
att endast föreslå att vissa av
Folkbildningsrådets medel skall avsättas
för ändamålet. Större insatser i form av
bl.a. samordning och prioritering kommer
att behövas på dessa områden.
Motionärerna bakom motion T56 (v)
yrkande 11 vill starkare än regeringen
betona bibliotekens roll. Biblioteken
skulle kunna arbeta med olika
pilotprojekt, t.ex. med
kulturinstitutioner och på barnkulturens
område.
Enligt motion T52 (kds) yrkande 14 bör
den statligt ägda och förvaltade
kulturskatten betraktas som offentlig
handling och därmed göras tillgänglig
för allmänheten utan kostnad, i de fall
det inte skulle strida mot
upphovsrättsliga regler och avtal.
Statens kulturråd bör enligt motion T56
(v) yrkande 12 ges ett samlat ansvar för
IT-satsningen inom kulturområdet och för
fortlöpande information om IT-
utvecklingen. Särskilda medel bör
tillföras kulturrådet för ändamålet.
I motion T59 (mp) yrkande 3 framhålls
att det bör understrykas att ny
teknologi bör komma museer och andra
kulturinstitutioner till del i sådan
omfattning att regeringens ambitioner
kan tillgodoses. Motionärerna anser att
det har saknats en helhetssyn då IT
introducerades inom den statliga
kulturvården.
I samma motion (yrkande 4) hemställs
vidare att riksdagen som sin mening
skall ge regeringen till känna vad som
anförts i motionen om public service-
företagen och den nya tekniken. I
motionen anförs att de besparingar
beträffande public service-företagen som
riksdagen beslutade om våren 1995
beräknas kunna medföra ett positivt
resultat om 400 miljoner kronor på
rundradio-kontot. Dessa medel borde i
enlighet med en överenskommelse mellan
Socialdemokraterna och Miljöpartiet i
maj 1995 användas till att hjälpa public
service-företagen att utnyttja den nya
digitala sändningstekniken.
Frågan om ett införande av digitala TV-
sändningar i marknätet behandlas i två
motioner.
I motion T51 (m) yrkande 13 föreslås
att riksdagen avslår regeringens förslag
om en utbyggnad av ett digitalt marknät
för television till förmån för digitala
sändningar med utnyttjande av andra
distributionskanaler. I motionen anförs
bl.a. att det finns starka principiella
skäl som talar mot den lösning
regeringen förordar. Bara det faktum att
staten ger sig själv makten att styra
vver distributionsmöjligheter som i
praktiken är tekniskt obegränsade
strider enligt motionen mot
grundläggande principer för
informationsspridning och
opinionsbildning. Kommunikationsnäten
bör enligt motionen utvecklas på
marknadens villkor. Regeringens planer
på ett eget marknät för den digitala
televisionen undanröjer möjligheten för
Sveriges Radio och Sveriges Television
att främja en IT-utveckling utöver de
egna företagens direkta intressen.
I motion T52 (kds) yrkande 15 anförs
att den av regeringen aviserade
utbyggnaden av ett marknät för digital
TV inte bör komma till stånd, bl.a.
därför att tekniken enligt motionen är
föråldrad och dyr samt inte ger
garantier för tillfredsställande
bildkvalitet.
3.6.3 Trafikutskottets ställningstagande
Regeringens handlingsprogram inom
kulturområdet har behandlats av
kulturutskottet och - vad gäller
digitaliseringen av radio och TV - även
av konstitutionsutskottet.
Beträffande motion T56 (v) yrkande 9 om
svenska språket och IT har
kulturutskottet inget att erinra mot
regeringens förslag att ett av målen för
den nationella IT-strategin skall vara
att bevara och utveckla det svenska
språket och kulturen i en allt mer
gränslös värld. Mot denna bakgrund anser
kulturutskottet att motionen i här
aktuell del inte bör föranleda någon
riksdagens åtgärd.
När det gäller vuxenutbildning,
arbetsmarknadsutbildning och
folkbildning delar kulturutskottet i
sitt yttrande regeringens uppfattning
att folkbildning om IT och om frågor som
rör informations- och kunskapssamhället
bör prioriteras under de närmaste åren
och att särskilda medel bör avsättas för
ändamålet. Kvinnors behov och intressen
bör därvid ägnas särskild uppmärksamhet.
Kulturutskottet anser vidare att
kommande förslag om medelsberäkning för
insatser inom folkbildningen på IT-
området inte bör föregripas. Mot
bakgrund av det anförda anser
kulturutskottet att motionerna T56 (v)
yrkande 13 och T57 (c) yrkande 6 bör
avstyrkas. Syftet med motionerna bedöms
dock bli till väsentlig del
tillgodosett.
Beträffande motion T56 (v) yrkande 11 om
bibliotekens roll i kunskapssamhället
framhåller kulturutskottet att det
svenska biblioteksväsendet har varit en
föregångare internationellt när det
gäller att utnyttja ny teknik för att
förnya och utveckla
biblioteksverksamheten. I yttrandet
erinras om att enligt propositionen
krävs insatser som underlättar
tillgången till information och som ger
breda grupper av människor möjlighet att
använda IT. I detta arbete kommer
folkbiblioteken att spela en viktig
roll. Kulturutskottet betonar vidare
vikten av att skolbiblioteken och
folkbiblioteken samarbetar för att ge
elever, lärare och andra kommuninvånare
tillgång till dessa tjänster.
Kulturutskottet anser att regeringens
arbete med bibliotekens roll i IT-
utvecklingen och förberedandet av en
bibliotekslag inte bör föregripas varför
motionsyrkandet inte bör föranleda någon
åtgärd av riksdagen.
I kulturutskottets yttrande lämnas
vidare en redogörelse för det arbete som
pågår med att utforma en samlad strategi
för kulturinstitutionernas IT-
användning. Av redogörelsen framgår
bl.a. att användarvänligheten har en
central plats i den IT-strategi som
regeringen förbereder. Motion T52 (kds)
i här aktuell del föreslås mot denna
bakgrund inte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Av kulturutskottets yttrande framgår
även att frågan om kulturrådets ansvar
för IT-satsningarna på kulturområdet
bereds i regeringskansliet. Mot denna
bakgrund framhålls att inte heller
motion T56 (v) yrkande 12 bör föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Med hänvisning till pågående insatser
anser kulturutskottet att det också
saknas anledning för riksdagen att vidta
några åtgärder med anledning av motion
T59 (mp) yrkande 3 om hur ny teknologi
skall komma museer och andra
kulturinstitutioner till del.
Trafikutskottet delar kulturutskottets
uppfattning och avstyrker följaktligen
motionerna T52 (kds) yrkande 14, T56
(v) yrkandena 9 och 11-13, T57 (c)
yrkande 6 och T59 (mp) yrkande 3.
Utskottet bedömer att syftet med flera
motionsyrkanden torde komma att
tillgodoses. Det gäller bl.a.
motionsförlagen om hur
bildningsförbunden skall bidra till en
nationell utbildningsinsats inom IT-
området.
Digitalisering av TV och radio har
behandlats av konstitutionsutskottet och
kulturutskottet.
Kulturutskottet erinrar i sitt yttrande
om det betänkande, Från massmedia till
multimedia (SOU 1996:25), som nyligen
lades fram av en särskild utredare. I
betänkandet föreslås att digitala TV-
sändningar i marknät skall byggas ut i
Sverige. Utredningen remissbehandlas för
närvarande. Vidare redovisas att
regeringen har beslutat tillsätta en
arbetsgrupp som skall belysa en rad
frågor om bl.a. det digitala marknätets
utbyggnad. I sammanhanget nämns även att
frågor om digitalisering av radio- och
TV-sändningar kommer att behandlas i
kulturutskottets betänkande
1995/96:KrU12 En radio och TV i
allmänhetens tjänst 1997-2001. Mot bl.a.
denna bakgrund anser kulturutskottet att
det saknas anledning för riksdagen att
nu göra något uttalande i den här
behandlade frågan och avstyrker
motionerna T51 (m) och T52 (kds) i nu
behandlad del. Då det fortsatta
utrednings- och beredningsarbetet - som
också innefattar finansieringsfrågan -
inte heller bör föregripas anser
kulturutskottet att det saknas anledning
för riksdagen att vidta några åtgärder
med anledning av motion T59 (mp) yrkande
4.
Konstitutionsutskottet erinrar i sitt
yttrande om att propositionen inte
innehåller något formellt förslag om
utbyggnad av ett marknät för digital TV
utan endast redovisar ett
utredningsförslag som är föremål för
remissbehandling. Det finns därför
enligt konstitutionsutskottet ingen
anledning att nu uttala sig i det
ifrågavarande ärendet. Med hänvisning
till detta föreslås att motionerna T51
(m) yrkande 13 och T52 (kds) yrkande 15
avstyrks.
Trafikutskottet ansluter sig till
konstitutionsutskottets och
kulturutskottets uppfattning att det
saknas anledning för riksdagen att nu
göra något uttalande om digitaliseringen
av TV och radio. Trafikutskottet
avstyrker därför motionerna T51 (m)
yrkande 13 och T52 (kds) yrkande 15.
Trafikutskottet anser också i likhet med
kulturutskottet att motion T59 (mp)
yrkande 4 bör avslås av riksdagen.
3.7 Den offentliga förvaltningens IT-
användning
3.7.1 Regeringens redovisning
Regeringen anger i propositionen
övergripande mål för den offentliga
förvaltningens IT-användning. Vidare
redovisas ett åtgärdsprogram i syfte att
åstadkomma en förnyelse av offentlig
förvaltning med stöd av IT. Av
målbeskrivningen framgår bl.a. följande.
Offentlig förvaltning bör vara ett
föredöme som IT-användare. Den
offentliga förvaltningen skall utnyttja
IT för att effektivisera verksamheterna
och ge god service till företag och
medborgare. Den offentliga
förvaltningens IT-användning bör bidra
till en öppen och säker elektronisk
infrastruktur för samhällets
informations- och kunskapsförsörjning.
IT skall användas till att utveckla
kontakterna med och samspelet mellan
allmänhet, företag och offentlig
förvaltning. IT:s möjligheter att främja
allmänhetens insyn i förvaltningen skall
tillvaratas. Alla offentliga organ bör
kunna ta emot och besvara elektronisk
post och ha möjligheter att söka i
informationsdatabaser, varigenom
elektronisk ärendehantering främjas. De
informationsresurser som finns i den
offentliga förvaltningen skall utnyttjas
bättre. Enhetliga principer för
prissättning av offentlig information
skall utformas. Elektronisk offentlig
upphandling skall införas i hela den
offentliga förvaltningen. Elektroniska
kommunikationsmöjligheter med organ i EU
skall vidare göra det europeiska
förvaltningssamarbetet effektivare.
3.7.2 Motionsförslag
I motion T50 (m) framhålls att statliga
verk och myndigheter bör stimuleras till
ökad användning av telefonmöten och
videokonferenser i sin verksamhet.
Enligt motionären kallas ofta till
centrala möten av slentrian och
tradition när telefonmöte och
videokonferens hade varit till fyllest.
Det gäller enligt motionären att skapa
rutin och erfarenhet av ett annorlunda
arbetssätt som i stor omfattning kan
spara resekostnader och arbetstid.
I motion T51 (m) yrkande 11 framhålls
att inom EU har den IT-baserade
offentliga upphandlingen kommit mycket
långt. I EU-kommissionens databas, TED
(Tenders Electronic Daily), återfinns
alla offentliga upphandlingar som har
ett värde över 1,6 miljoner kronor. Det
inkommer ca 400 nya upphandlingar per
dag. Den årliga omsättningen uppgår till
5 500 miljarder kronor. Den svenska
andelen är 280 miljarder kronor. För
svensk del skulle det vara möjligt att
inrätta en informationstjänst som täcker
samtliga offentliga upphandlingar som
görs av stat, kommuner och landsting,
dvs. även de som har ett lägre värde än
1,6 miljoner kronor. En sådan
informationstjänst skulle gynna
konkurrensen, användningen av IT och
leda till betydande effektiviseringar
inom den offentliga sektorn.
Motionärerna anser att ett initiativ för
att pröva upprättandet av en sådan
databas snarast bör tas.
I motion T52 (kds) yrkande 5 anförs att
den offentliga sektorn bör göra all
upphandling elektronisk. Därmed sparas
pengar, nya flexibla arbeten kan skapas
och mindre företag ges bättre
möjligheter att komma in på marknaden.
Motionärerna understryker att all
upphandling måste ske på sådant sätt att
även små företag har goda möjligheter
att ta del av förfrågningar och lägga
anbud.
Vidare anförs i motionen (yrkande 17)
att papperslös ärendehantering bör bli
normen inom förvaltningen. Myndigheterna
lever emellertid i dag i ett regellöst
tillstånd, vilket på ett oacceptabelt
sätt hotar både offentlighet och
rättssäkerhet. Temporära riktlinjer bör
därför införas i avvaktan på permanenta
regler för elektronisk
dokumenthantering.
I samma motion (yrkande 18) framhålls
att myndigheter bör agera som lärare och
handledare i stället för att bara lämna
ut uppgifter. Därmed kan myndigheterna
stimulera intresset för en ökad IT-
användning i samhället.
3.7.3 Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet delar regeringens
uppfattning att den offentliga
förvaltningen bör vara ett föredöme som
IT-användare. Det statsfinansiella läget
och målet för den offentliga sektorn att
förbättra servicen till företag och
medborgare är viktiga drivkrafter för en
ökad IT-användning.
Motionsyrkandena om statlig upphandling
har behandlats av finansutskottet som i
sitt yttrande redogjort för regelverket
på upphandlingsområdet. Av yttrandet
framgår att förslaget till en utvidgad
databas ställer krav på ändring av lagen
om offentlig upphandling (LOU). Som
finansutskottet ser det finns det
emellertid inte några skäl att ställa
omfattande krav på
upphandlingsförfarandet för projekt som
understiger EU:s tröskelvärde.
Möjligheten att genomföra förenklad
eller direkt upphandling bör enligt
utskottet även fortsättningsvis gälla
för sådana projekt. Finansutskottet
delar mot denna bakgrund inte
motionärernas uppfattning att samtliga
upphandlingar skall ingå i den databas
som enligt propositionen bör upprättas
av NUTEK.
Trafikutskottet konstaterar att enligt
propositionen skall elektronisk
offentlig upphandling införas i hela den
offentliga sektorn. Målet är att 95 % av
upphandlingsvolymen för frekventa varor
och tjänster och 50 % av
upphandlingsvolymen för övriga generella
varor och tjänster upphandlas och
beställs elektroniskt inom tre år.
Utskottet delar regeringens uppfattning
att genom utveckling av s.k. elektronisk
handel och elektroniska marknadsplatser
kan väsentliga effektivitets- och
produktivitetsvinster göras. Regeringens
handlingsprogram på detta insatsområde
har därför stor betydelse.
Som finansutskottet klargjort i sitt
yttrande föreligger det dock inte några
skäl att ställa omfattande krav på
upphandlingsförfarandet genom att
inrätta en särskild informationstjänst
för projekt som understiger EU:s
tröskelvärden. Trafikutskottet avstyrker
därför motionerna T51 (m) yrkande 11
och T52 (kds) yrkande 5.
Beträffande övriga motionsförslag om den
offentliga förvaltningens IT-användning
har konstitutionsutskottet i sitt
yttrande behandlat motion T50 (m) som
anser att statliga verk och myndigheter
bör stimuleras till ökad användning av
telefonmöten och videokonferenser i sin
verksamhet. Konstitutionsutskottet
avstyrker yrkandet med hänvisning till
att det bör vara statliga myndigheters
ensak att bestämma om formerna för sina
sammanträden.
Trafikutskottet anser, i likhet med
konstitutionsutskottet, att i statliga
myndigheters resultatansvar ingår att
självständigt bestämma om formerna för
sina sammanträden. Trafikutskottet
instämmer samtidigt i motionärens
uppfattning att genom att ta i anspråk
modern informationsteknik skapas
möjligheter att uppnå väsentliga
besparingar. Geografiskt spridda
myndigheter kan exempelvis lättare
hållas samman med IT. Kontakter med
andra offentliga organ eller olika
intressenter kan likaså underlättas och
effektiviseras genom att modern
informationsteknik utnyttjas.
Enligt vad trafikutskottet erfarit
arbetar Telia AB, teleoperatörer och
olika offentliga organ med att främja en
ökad användning av modern IT i syfte att
ersätta resor med exempelvis videomöten.
I sammanhanget kan nämnas att såväl
riksdagen som regeringskansliet
utnyttjar videomötesteknik för att bl.a.
främja en effektivare kontaktverksamhet
och för att spara reskostnader.
Utskottet förutsätter att myndigheter
som ett led i att effektivisera i sin
verksamhet aktivt söker utnyttja modern
informationsteknik. Med det anförda
torde önskemålet i motion T50 (m) bli
tillgodosett. Det påkallar därför ingen
åtgärd från riksdagens sida och avstyrks
följaktligen.
Beträffande motion T52 (kds) yrkande 17
som anser att papperslös ärendehantering
bör bli normen inom förvaltningen, har
konstitutionsutskottet i sitt yttrande
hänvisat till IT-utredningens nyligen
avlämnade betänkande Elektronisk
dokumenthantering (SOU 1996:40).
Konstitutionsutskottet har mot denna
bakgrund bedömt att yrkandet bör komma
att tillgodoses. Det påkallar därför
ingen åtgärd från riksdagens sida.
Trafikutskottet delar
konstitutionsutskottets uppfattning och
avstyrker det aktuella motionsyrkandet.
Trafikutskottet delar den uppfattning
som kommer till uttryck i motion T52
(kds) yrkande 18 att myndigheter bör
agera som lärare och handledare i
stället för att bara lämna ut uppgifter.
Utvecklingen på IT-området innebär också
att myndigheter och företag inte endast
presenterar obearbetade uppgifter utan i
ökad utsträckning, i syfte att uppnå en
ökad kundanpassning och servicenivå,
söker ta fram informationssystem som gör
det möjligt för intressenter att själv
välja specialanpassade uppgifter.
Trafikutskottet anser att motionen i nu
behandlad del inte påkallar något åtgärd
från riksdagen sida och avstyrker
följaktligen yrkandet.
3.8 Hälso- och sjukvård
3.8.1 Regeringens redovisning
Regeringen anför i propositionen att
förutsättningarna för att utforma ett
särskilt IT-program för att stödja det
pågående förändrings- och
förnyelsearbetet inom hälso- och
sjukvården skall prövas. Programmet
skall vara ett led i
kompetensutvecklingen av hälso- och
sjukvårdens personal. Enligt
propositionen ger IT stora möjligheter
att stärka förändrings- och
förnyelsearbetet inom hälso- och
sjukvården. Spri, som är hälso- och
sjukvårdens utvecklingsinstitut, bör
enligt propositionen utveckla och
samordna insatserna samt lämna förslag
till finansiering.
För programmets genomförande krävs
enligt propositionen en resursram på ca
100 miljoner kronor under en
treårsperiod. Regeringen framhåller att
programmet kommer att genomföras endast
om det blir möjligt att få fram medel
genom en omprioritering av de medel som
anslås för övriga IT-satsningar eller om
en finansiering kan ske med medel
utanför statsbudgeten. Regeringen avser
att uppdra till Spri att lämna förslag
till finansiering genom medel från olika
utvecklingsprojekt inom hälso- och
sjukvården, forskningsfinansierade organ
m.m. samt från EU. På sikt bör IT-
satsningarna inom hälso- och sjukvården
kunna finansieras genom de
produktivitetsvinster som satsningarna
förutsätts ge.
3.8.2 Motionsförslag
I motion T52 (kds) yrkande 20 betecknas
det som självklart att IT skall användas
inom hälso- och sjukvården för att spara
pengar som kan användas till bättre vård
och omsorg och för att ge utrymme för
personlig utveckling bland personalen.
IT-satsningarna inom detta område skall
därför enligt motionen bekostas av
respektive huvudman eftersom de i ett
längre perspektiv sparar pengar. Staten
kan stödja forskning och utveckling av
IT. Enligt motionärerna behövs dock inte
statliga medel för att utbilda hälso-
och sjukvårdspersonalen i användningen
av IT. Det åligger arbetsgivaren att se
till att personalen kontinuerligt får
vidareutbildning, allra helst vad gäller
ny utrustning och arbetsmetodik.
3.8.3 Trafikutskottets ställningstagande
Socialutskottet har i sitt yttrande
framhållit att man instämmer med vad som
anförs i propositionen och i motion T52
(kds) om betydelsen av att utnyttja
informationstekniken för att stödja det
pågående förändrings- och
förnyelsearbetet inom hälso- och
sjukvården. Användningen av IT kan
förbättra kvaliteten och effektiviteten
inom hälso- och sjukvården. På sikt bör
IT-satsningarna kunna finansieras genom
de produktivitetsvinster som
satsningarna förutsätts ge.
Socialutskottet har mot denna bakgrund
ingen erinran mot det IT-program som
anges i propositionen inom hälso- och
sjukvården varför yrkande 20 i motion
T52 (kds) bör avstyrkas.
Trafikutskottet delar socialutskottets
uppfattning och avstyrker motion T52
(kds) i nu behandlad del.
3.9 Miljöpolitiken
3.9.1 Regeringens redovisning
Regeringen framhåller att den nya
miljöpolitiken bygger på
decentralisering och sektorsansvar, dvs.
att omsorgen om miljön skall genomsyra
hela samhället. Ansvaret för att
genomföra de miljöpolitiska målen skall
föras ut och integreras i de
verksamheter och samhällssektorer där
miljöproblemen uppstår. I propositionen
klargörs att en väl fungerande
informationsförsörjning och avancerad IT
är en av grundförutsättningarna för att
genomföra denna politik.
3.9.2 Motionsförslag
I motion T56 (v) yrkande 17 påtalas
svårigheten för konsumenterna att välja
miljömedvetet som en följd av det stora
informationsflöde som finns på
marknaden. Motionärerna föreslår därför
att Naturvårdsverket ges i uppdrag att
kvalitetsdeklarera miljödata och ge
förslag om hur miljöinformation snabbt
skall kunna nå ut till marknadens
aktörer.
3.9.3 Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet delar regeringens
uppfattning att IT är ett viktigt stöd
för miljöarbetet. För att nå
miljöpolitikens mål om en långsiktigt
hållbar utveckling krävs att alla tar
ett ökat ansvar för miljön. Ett sådant
ansvar förutsätter ett växande
miljöengagemang och välinformerade
konsumenter. Den fråga som väckts i
motionen om kvalitetsdeklaration och
spridning av miljödata är därför av stor
betydelse.
Av propositionen framgår att regeringen
kommer att ge Naturvårdsverket i uppdrag
att i samverkan med Kommunförbundet
utarbeta ett förslag till utformning av
en kvalitetsdeklaration av miljödata och
miljödatabaser. Syftet med en sådan
kvalitetsdeklaration är enligt
regeringen att säkerställa att data är
insamlade, bearbetade och presenterade
enligt fastställda rutiner för att
undvika att undermålig information
sprids och används eller att
informationen förvanskas eller används
på ett missvisande sätt.
Mot bakgrund av det anförda anser
trafikutskottet att önskemålen i motion
T56 (v) yrkande 17 är tillgodosedda.
Någon åtgärd från riksdagens sida är
inte erforderlig. Yrkandet avstyrks
därför.
3.10 Transportområdet
3.10.1 Regeringens redovisning
Enligt regeringen kan en ökad användning
av IT i transportsektorn på sikt
påtagligt komma att underlätta
genomförandet av de trafikpolitiska mål
som riksdagen lagt fast, bidra till en
effektivare användning av
infrastrukturen och övriga
transportresurser samt höja kvaliteten
på de tjänster som erbjuds trafikanterna
och näringslivet. Sverige anges ha goda
förutsättningar att behålla en
framskjuten position när det gäller
utvecklingen och användningen av
transportinformatik.
Regeringen framhåller vidare att en
nationell digital vägdatabas bör
upprättas. Databasen bör betraktas som
en av samhällets grunddatabaser och vara
etablerad senast år 1999. Vägverket
skall vara huvudman. Vägverket kommer
att få i uppdrag att i samverkan med
Lantmäteriverket, Svenska
Kommunförbundet och företrädare för
skogsnäringen påbörja uppbyggnaden av en
nationell digital vägdatabas. Databasen
skall finansieras inom ramen för
Vägverkets ordinarie anslag.
Regeringen bedömer att vägtrafikledning
kommer att bli en allt viktigare
funktion i det framtida
vägtrafiksystemet och bilda basen för
många IT-tillämpningar. För att främja
utvecklingen av IT inom vägtrafikområdet
anges att organisationen av
vägtrafikledningen bör ges en fastare
form och att samverkansformer och
ansvarsförhållanden mellan olika berörda
myndigheter och organisationer bör
preciseras.
3.10.2 Motionsförslag
I motion T56 (v) yrkande 14 anges att
forskningen har visat att det finns
möjligheter att minska belastningen på
vägnätet framför allt i rusningstid med
hjälp av IT. Om endast 10-20 % av
trafikanterna i rusningstid ges
möjlighet och väljer att arbeta hemma en
till två dagar i veckan med hjälp av IT
så försvinner trängselproblemen i
vägnätet. Regeringen bör därför radikalt
påskynda arbetet med forskningen kring
sambandet mellan IT och resandet. Enligt
motionärerna bör riksdagen uttala att
inga beslut skall tas om statliga
investeringar i nya vägar innan en
seriös analys har gjorts av IT:s
inverkan på behovet av nya vägar.
Motionärerna behandlar vidare frågan om
en nationell digital vägdatabas (yrkande
15). Enligt motionen är det viktigt att
databasen inte inskränks till att bara
behandla vägar utan att den också
inrymmer information om järnväg,
sjöfart, flyg, andra kollektiva
färdmedel, cykelbanor etc. Det bör med
andra ord vara en kommunikationsdatabas
- inte minst för att underlätta för de
allt mer miljömedvetna företagen och
konsumenterna. Enligt motionärerna är
det mot denna bakgrund tveksamt om
Vägverket bör vara huvudman för denna
verksamhet. Statens institut för
kommunikationsanalys (SIKA) bedöms vara
ett lämpligare alternativ.
Huvudmannaskapsfrågan bör därför enligt
motionen beredas vidare.
3.10.3 Trafikutskottets
ställningstagande
Trafikutskottet ansluter sig till
regeringens uppfattning att en ökad
användning av IT i transportsektorn på
sikt påtagligt kan komma att underlätta
genomförandet av trafikpolitiken, bidra
till en effektivare användning av
infrastrukturen och övriga
transportresurser samt höja kvaliteten
på de tjänster som erbjuds trafikanterna
och näringslivet. Samtidigt gäller att
den nya tekniken kan medföra risker och
komplikationer exempelvis för den
personliga integriteten. Mot bakgrund av
den betydelse som informationstekniken
har för transportområdet ser
trafikutskottet därför positivt på de
forsknings- och utvecklingsinsatser som
pågår inom området transportinformatik
och den uppmärksamhet som
transportfrågan ägnas i regeringens
handlingsprogram för IT-användningen.
Trafikutskottet anser i likhet med
motion T56 (v) att sambandet mellan IT
och transportbehovet i samhället är av
stort intresse. Enligt vad utskottet
erfarit pågår såväl nationellt som
internationellt omfattande
forskningsinsatser i syfte att belysa
effekterna av IT-utvecklingen och hur
resmönstren kommer att påverkas och
förändras. Enligt en nyligen genomförd
litteraturgenomgång av
telekommunikationernas betydelse för
resandet visar de undersökningar som
hittills gjorts att IT ger ett minskat
resande. Totalt sett ökar dock resandet
och transporterna varje år
(Telekommunikationers implikationer på
resandet, KFB). En slutsats från
genomgången är vidare att forskningen
mer kommer att inrikta sig på
frågeställningar om på vilket sätt vårt
resmönster kommer att ändras i det
framtida samhället i stället för att
undersöka om vi kommer att resa mer
eller mindre i framtiden.
Utskottet vill vidare hänvisa till den
pågående parlamentariska utredningen som
har i uppdrag att utarbeta en nationell
plan för kommunikationerna i Sverige
(Kommunikationskommittén, K 1995:01).
Kommittén skall enligt sina direktiv
analysera effekterna av
informationsteknikens utveckling och
behoven av rörlighet och ställa dessa
effekter i relation till behoven av en
utbyggnad av trafikens infrastruktur
(dir. 1994:140). Kommittén skall
redovisa sitt slutbetänkande senast den
1 mars 1997 (dir. 1996:35).
Trafikutskottet kan därmed konstatera
att frågan om sambandet mellan IT och
transportbehovet är väl uppmärksammad.
Med det anförda torde önskemålen i
motion T56 (v) yrkande 14 till väsentlig
del bli tillgodosett. Den påkallar
därför ingen åtgärd från riksdagens sida
och avstyrks följaktligen.
Trafikutskottet vill erinra om att
frågan om att vidga den nationella
digitala vägdatabasen till en
kommunikationsdatabas, som tas upp i
motion T56 (v) yrkande 15, nyligen har
behandlats av Delegationen för
Transporttelematik (K1994:08). Enligt
delegationens delbetänkande Bättre
trafik med väginformatik (SOU 1966:17)
bör uppbyggnaden av en nationell digital
vägdatabas prioriteras. Delegationen
anger dock samtidigt att bl.a. den
starkare kopplingen mellan olika
trafikslag talar för att den långsiktiga
inriktningen bör vara att tillskapa en
nationell digital transportbas. Även för
planering av investerings- och
underhållsinsatser finns enligt
delegationen behov av tillgång till data
för olika trafikslag. I utredningen
påtalas vidare möjligheten att koppla
samman olika trafikslagsorienterade
datasystem. Enligt delegationen bör mot
denna bakgrund en fördjupad analys göras
för att ge underlag till ett beslut om
en nationell transportdatabas skall
byggs upp. Delegationens förslag är för
närvarande föremål för remissbehandling.
Utskottet vill vidare erinra om att
riksdagen nyligen har behandlat
Vägverkets sektorsansvar (prop.
1995/96:131, bet. TU18, rskr. 231).
Beslutet innebär att Vägverket har ett
samlat ansvar för bl.a.
vägtransportsystemets miljöpåverkan,
trafiksäkerhet, tillgänglighet,
framkomlighet och effektivitet samt för
frågor som rör väginformatik, fordon,
kollektivtrafik, handikappanpassning,
yrkestrafik och tillämpad forsknings-,
utvecklings- och
demonstrationsverksamhet inom
vägtransportsystemet.
Trafikutskottet har mot denna bakgrund
inga erinringar mot att en nationell
digital vägdatabas etableras med
Vägverket som huvudman. Som framgår av
propositionen bedöms tillgång till
digitala väg- och trafikdata ha stor
betydelse för en lång rad verksamheter
såsom vägtrafikledning,
transportledning, lokalisering av fordon
och gods, ruttplanering, navigering och
vägvisning. Utskottet förutsätter att
frågan om att vidga databasen till att
vara en allmän kommunikationsdatabas
kommer att beredas närmare. Motion T56
(v) yrkande 15 påkallar mot denna
bakgrund ingen åtgärd från riksdagens
sida och avstyrks följaktligen.
3.11 Byggsektorn
I motionen T56 (v) yrkande 16 föreslås
att Boverket skall ges i uppdrag att
utreda frågor om IT:s betydelse för
byggsektorn. Yrkandet motiveras med att
det saknas en överblick av IT:s
möjligheter och begränsningar inom
byggsektorn. Motionärerna pekar bl.a. på
möjligheterna att dokumentera
byggbeståndet och rationalisera
byggandet samt att en dokumentation kan
underlätta återvinning och
miljöanpassning.
Bostadsutskottet anför i sitt yttrande
att det är viktigt att IT kommer till
användning inom byggområdet av bl.a. de
skäl motionärerna anför. Av yttrandet
framgår att frågan om IT:s betydelse har
uppmärksammats av Boverket bl.a. genom
inrättandet av en särskild tjänst med
ansvar för sådana teknikfrågor. På olika
håll och i olika former används IT redan
i dag inom bo- och byggsektorn. Enligt
bostadsutskottet pågår en snabb och
dynamisk utveckling på området varför
uppbyggnaden av informationsstrukturerna
måste tillåtas ske stegvis och i
huvudsak i decentraliserade former. Det
är därför anför bostadsutskottet
tveksamt om ett större samlat grepp ger
ett sådant underlag för beslut om
framtida satsningar som motionärerna
eftersträvar. Bostadsutskottet
förutsätter att frågorna om IT-
användningen inom bo- och byggsektorn
kontinuerligt får nödvändig
uppmärksamhet förutom av regeringen och
Boverket också av de övriga aktörerna
inom denna sektor. Bostadsutskottet
föreslår mot denna bakgrund att
motionsyrkandet avstyrks.
Trafikutskottet delar bostadsutskottets
uppfattning och avstyrker motion T56 (v)
yrkande 16.
3.12 Konsumentupplysning
I motion T58 (fp) yrkande 5 framhålls
vikten av att allt fler medborgare genom
konsumentupplysning görs medvetna om de
möjligheter som IT erbjuder. Sådan
upplysning kan omfatta råd om villkoren
för verksamheten på näten samt praktisk
rådgivning om produkter som underlättar
nätets användning. Vidare bör, enligt
motionärernas mening, kunskaper om
lågprisdatorer spridas aktivt.
Motionärerna anser att det i fråga om
konsumentupplysning om IT finns viktiga
uppgifter för Konsumentverket och andra
organisationer i konsumenternas tjänst.
Lagutskottet framhåller i sitt yttrande
att IT har en stor potential på
konsumentområdet. Lagutskottet anför
vidare följande:
En viktig uppgift för den framtida
konsumentpolitiken är att på olika sätt
ge stöd så att dessa möjligheter kan
vidareutvecklas. Utskottet ser därför
med tillfredsställelse att det i IT-
kommissionens uppdrag ingår att lämna
förslag till hur användarnas intressen
kan tas till vara inom ramen för en
strävan att åstadkomma en så bred
användning av tekniken som möjligt. I
propositionen anför regeringen också att
folkbildning om IT och om frågor som rör
informations- och kunskapsanvändning bör
prioriteras under de närmaste åren.
I sammanhanget vill utskottet vidare
erinra om att det i EU-kommissionens
konsumentpolitiska prioriteringar för
åren 1996-1999 påpekas att särskilda
insatser behöver göras för att uppmuntra
konsumentorganisationerna att förändra
sina arbetsformer och därmed kunna
tillgodogöra sig fördelarna med den nya
informationstekniken. Ett av de
prioriterade områdena i
handlingsprogrammet är åtgärder för att
möjliggöra för konsumenterna att dra
nytta av informationssamhället.
Intensifierade åtgärder som innefattar
utbildning och upplärning så att
konsumenterna till fullo skall kunna
utnyttja informationssamhällets
möjligheter föreslås. Enligt vad
regeringen anfört i skrivelsen
1995/96:181 Konsumentpolitiken i EU -
mål och inriktning för det svenska
arbetet kommer Sverige aktivt att stödja
och delta i detta arbete.
Mot bakgrund av vad som sålunda
redovisats kan utskottet inte finna
annat än att konsumentfrågorna är väl
uppmärksammade i det pågående arbetet
både på nationell och internationell
nivå. Utskottet förutsätter att
Konsumentverket och
konsumentorganisationerna fortlöpande
följer frågorna och vidtar de åtgärder
som det fortsatta arbetet kan föranleda
för att tillgodose konsumenternas krav
på information i IT-frågor. Något
särskilt tillkännagivande därom från
riksdagens sida till regeringen är
enligt utskottets mening inte påkallat.
Utskottet anser således att motion T58
också i denna del bör avstyrkas.
Trafikutskottet delar lagutskottets
uppfattning och avstyrker motion T58
(fp) yrkande 5.
3.13 Jämställdhetsfrågor
Jämställdhetsfrågor uppmärksammas i två
motioner.
I motion T53 (s) anförs att det krävs
särskilda insatser för att främja
kvinnors företagande och för att få fler
kvinnor att använda datorer. De
särskilda företagarlånen till kvinnor
som erbjuds av ALMI har haft stor
betydelse för kvinnors företagande och
möjligheter att starta företag. På
liknande sätt bör särskilda insatser
göras för kvinnor inom IT-området, menar
motionärerna. Därför borde kvinnors
företagande och möjligheter särskilt
betonas i det uppdrag som regeringen
avser att lämna till NUTEK. Vidare
framhålls att en jämn könssammansättning
bör finnas i olika IT-fora och att stöd
bör ges till kvinnliga nätverk.
I motion T58 (fp) yrkande 6 framhålls
att IT skulle kunna vara jämställdhetens
murbräcka. Hittills har dock tekniken
mest fungerat med motsatt verkan.
Kvinnor måste därför vara med och
utveckla normer för teknikens utformning
och pedagogik. Motionärerna efterlyser
mot denna bakgrund åtgärder för att
främja jämlikhet och jämställdhet med
hjälp av IT.
Näringsutskottet understryker i sitt
yttrande vikten av att kvinnors
möjligheter inom IT-området beaktas.
Näringsutskottet anför vidare följande:
Frågan är uppmärksammad i propositionen
i vilken påpekas mäns och kvinnors olika
synsätt när det gäller IT. Utskottet
delar regeringens bedömning att
sannolikheten är stor för att kvinnors
erfarenhet och kompetens kommer att
kunna utnyttjas bättre inom ramen för de
nätverksbaserade organisationer som
växer fram med stöd av IT. Utskottet
utgår från att frågan om kvinnors
möjligheter inom IT-området kommer att
ges en ökad uppmärksamhet i
fortsättningen. Med det sagda avstyrker
näringsutskottet motion 1995/96:T53 (s).
Trafikutskottet delar näringsutskottets
uppfattning och avstyrker motion T53
(s). Trafikutskottet avstyrker också
motion T58 (fp) yrkande 6 med hänvisning
till vad näringsutskottet anfört om
jämställdhetsfrågor.
3.14 Kortare arbetsdag
I motion T 56 (v) yrkande 7 föreslås att
IT-utvecklingen kombineras med en
samtidig förändring av arbetets
organisation genom lagstiftning om
kortare normalarbetsdag.
Trafikutskottet anser inte att det finns
anledning för utskottet att uttala sig i
den aktuella frågan med hänsyn till
pågående utrednings- och
beredningsarbete. Motion T56 (v) yrkande
7 avstyrks följaktligen.
3.15 Konsekvenser för trygghetssystemen
I motion T52 (kds) yrkande 21 föreslås
att en utredning tillsätts om
konsekvenserna för trygghetssystemen med
anledning av utvecklingen på det
informationstekniska området. Som motiv
hänvisas till att IT förändrar grunderna
för trygghetssystemen och statens
möjligheter att i framtiden få in
intäkter med dagens uppbördssystem.
Trafikutskottet kan konstatera att i IT-
kommissionens direktiv ingår att allmänt
belysa vilka följder utnyttjandet av
informationsteknik kan få i
samhällslivet i vid mening (dir.
1995:01).
Med hänvisning härtill avstyrker
trafikutskottet motion T52 (kds) yrkande
21.
3.16 Övriga insatsområden m.m.
3.16.1 Regeringens redovisning
Inom området funktionshindrade och äldre
skall enligt propositionen
förutsättningarna prövas för att
genomföra ett IT-program med inriktning
på att främja funktionshindrades samt
äldre personers användning av IT. Rätt
använd kan IT skapa helt nya
förutsättningar att uppnå målen för
handikappolitiken, nämligen full
delaktighet och jämlikhet.
Förutsättningarna för att genomföra ett
IT-program med inriktning på att främja
funktionshindrades samt äldre personers
användning av IT skall prövas.
Regeringen aviserar i propositionen ett
uppdrag åt Handikappinstitutet att i
nära samverkan med övriga aktörer
utarbeta ett förslag till IT-program. I
uppdraget skall ingå att föreslå
handlingslinjer och åtgärder, att
kostnadsberäkna förslagen samt att lämna
förslag om finansiering. Detta program
kommer endast att genomföras om
regeringen kan få fram medel genom en
omprioritering av de medel som anslås
för övriga IT-satsningar i
propositionen eller att finansieringen
kan ske genom externa medel.
Av propositionen framgår vidare att
regeringen senare under våren 1996
kommer att lägga förslag om radio och TV
i allmänhetens tjänst 1997-2001. En
utgångspunkt är härvid att det ingår i
public service-uppdraget att ta ett
stort ansvar för att funktionshindrades
intressen tillgodoses. För att ta till
vara den stora potential som IT innebär
för funktionshindrade och äldre bör ett
samlat grepp tas över området i ett
särskilt IT-program, sägs det i
propositionen. Vidare framhålls att det
är väsentligt att alla de aktörer som
verkar inom området involveras i
programmet.
Beträffande energiområdet anges att
omregleringen av elmarknaden inte skulle
ha varit möjlig utan de senaste årens
utveckling inom IT-området. Den har
bl.a. skapat effektiva och billiga
lösningar för insamling, överföring och
bearbetning av mätvärden. Regeringen
anger att utvecklingen på detta område
nu bör drivas framåt ytterligare.
Utbyggnaden av ett optofibernät för
informationsöverföring i det svenska
s.k. storkraftnätet ger även möjligheter
till överföring av information till
externa intressenter. Teknikutveckling
för att överföra information i
kraftledningar samt för styrning och
reglering av energianvändningen i bl.a.
anläggningar och processer inom olika
samhällssektorer pågår. Om de lösningar
som utvecklas bedöms som effektiva och
konkurrenskraftiga bör staten verka för
att underlätta utvecklingen och
införandet. I handlingsprogrammet
framhålls vidare att utveckling av
system och programvara på energiområdet
skapar exportförutsättningar.
När det gäller statistikförsörjningen på
IT-området anger regeringen att
statistiken behöver utvecklas och göras
mer ändamålsenlig i syfte att belysa
utvecklingen på IT-området. Vidare
framhålls att ett samlat program för
statistik på IT-området skall utformas.
Beträffande ekonomiska konsekvenser
anges att utgångspunkten är att
insatserna skall finansieras genom att
befintliga medel omfördelas. Enligt
regeringen åvilar det varje departement
att svara för finansiering och
genomförande av sina resp. åtgärder samt
för återrapportering av genomfört arbete
till riksdagen. Med hänsyn till den
snabba utvecklingen på IT-området anges
att programmet bör ses som ett första
samlat åtgärdsprogram, som fortlöpande
kommer att behöva anpassas och
vidareutvecklas.
3.16.2 Trafikutskottets
ställningstagande
Inga motioner har väckts med anledning
av regeringens redovisning. Trafik-
utskottet har ingen erinran mot vad
regeringen anfört i dessa frågor.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande målen för en
nationell IT-strategi och
prioriterade statliga uppgifter
att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:T51 yrkande 1 i
denna del, 1995/96:T52 yrkande 1,
1995/96:T56 yrkande 1, 1995/96:T57
yrkandena 1 och 2, 1995/96:T58
yrkande 1 i denna del och 1995/96:
T59 yrkande 1,
dels antar regeringens förslag till
mål för en nationell IT-strategi,
dels godkänner regeringens förslag
till prioriterade statliga uppgifter
när det gäller att främja IT-
utvecklingen,
res. 1 (m, c, fp)
res. 2 (v, mp)
2. beträffande rättslig
översyn
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:T51 yrkandena 2-4, 1995/96:
T52 yrkandena 2-4 och 19, 1995/96:T58
yrkande 1 i denna del och yrkande 7
samt 1995/96:T59 yrkande 6,
res. 3 (m)
res. 4 (mp)
3. beträffande parlamentarisk
förankring
att riksdagen med avslag på motion
1995/96:T56 yrkande 8 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om en samlad årlig
redovisning av utvecklingen på IT-
området,
4. beträffande säkerhetspolisen
och Europol
att riksdagen avslår motion
1995/96:T59 yrkandena 7 och 8,
res. 5 (mp)
5. beträffande strategier för
användningen av IT i skolan
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:T51 yrkande 5 och 1995/96:
T58 yrkande 2 i denna del,
res. 6 (m)
6. beträffande vissa
elevgruppers IT-användning
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:T52 yrkandena 6 och 7,
1995/96:T56 yrkande 4 och 1995/96:T59
yrkande 5,
res. 7 (mp)
7. beträffande lärarutbildning
m.m.
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:T51 yrkandena 6 och 7 och
1995/96:T54,
res. 8 (m)
8. beträffande datortek m.m.
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:T52 yrkande 10, 1995/96:
T56 yrkande 5 och 1995/96:T57
yrkandena 8, 9 och 11,
9. beträffande SUNET
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:T51 yrkande 8, 1995/96:T52
yrkande 9, 1995/96:T57 yrkande 10 och
1995/96:T58 yrkande 2 i denna del,
res. 9 (m)
res. 10 (c, fp)
10. beträffande
distansutbildning
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:T51 yrkande 9, 1995/96:T52
yrkande 8 och 1995/96:T57 yrkande 12,
res. 11 (m)
res. 12 (c)
11. beträffande Open University-
modellen
att riksdagen avslår motion
1995/96:T56 yrkande 10,
res. 13 (m, c, fp, v)
12. beträffande Telia AB och
villkoren på telemarknaden
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:T51 yrkande 12 och 1995/96:
T52 yrkande 12,
res. 14 (m)
13. beträffande regional
balans
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:T56 yrkande 3 och 1995/96:
T57 yrkande 5,
res. 15 (c, v, mp)
14. beträffande samhällets
grunddatabaser
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:T51 yrkande 10, 1995/96: T52
yrkandena 11 och 16, 1995/96:T55,
1995/96:T56 yrkande 6, 1995/96:T57
yrkandena 3 och 13 och 1995/96:T58
yrkande 4,
15. beträffande säkerhet och
sårbarhet
att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört om ett samlande och
samordnande ansvar för IT-säker-
hetsfrågorna samt om en strategi på
området,
16. beträffande internationell
samverkan
att riksdagen avslår motion
1995/96:T56 yrkande 2,
17. beträffande
näringspolitiken
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:T51 yrkande 1 i denna del,
1995/96:T52 yrkande 13, 1995/96:T57
yrkandena 4 och 7, 1995/96: T58
yrkande 3 och 1995/96:T59 yrkande 2,
res. 16 (m, c, fp)
res. 17 (mp)
18. beträffande kulturområdet
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:T52 yrkande 14, 1995/96: T56
yrkandena 9 och 11-13, 1995/96:T57
yrkande 6 och 1995/96:T59 yrkande 3,
res. 18 (v)
res. 19 (mp)
19. beträffande digitalisering
av TV och radio m.m.
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:T51 yrkande 13, 1995/96: T52
yrkande 15 och 1995/96:T59 yrkande
4,
res. 20 (m)
res. 21 (mp)
20. beträffande statlig
upphandling
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:T51 yrkande 11 och 1995/96:
T52 yrkande 5,
res. 22 (m, fp)
21. beträffande den offentliga
förvaltningens IT-användning
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:T50 och 1995/96:T52 yrkandena
17 och 18,
22. beträffande hälso- och
sjukvård
att riksdagen avslår motion
1995/96:T52 yrkande 20,
23. beträffande miljöpolitiken
att riksdagen avslår motion
1995/96:T56 yrkande 17,
24. beträffande
transportområdet
att riksdagen avslår motion
1995/96:T56 yrkandena 14 och 15,
25. beträffande byggsektorn
att riksdagen avslår motion
1995/96:T56 yrkande 16,
26. beträffande
konsumentupplysning
att riksdagen avslår motion
1995/96:T58 yrkande 5,
27. beträffande
jämställdhetsfrågor
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:T53 och 1995/96:T58 yrkande
6,
28. beträffande kortare
arbetsdag
att riksdagen avslår motion
1995/96:T56 yrkande 7,
29. beträffande konsekvenser för
trygghetssystemen
att riksdagen avslår motion
1995/96:T52 yrkande 21.
Stockholm den 23 maj 1996
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica Öhman
(s), Per Westerberg (m), Håkan Strömberg
(s), Jarl Lander (s), Tom Heyman (m),
Krister Örnfjäder (s), Karin Starrin
(c), Hans Stenberg (s), Birgitta
Wistrand (m), Monica Green (s), Karl-
Erik Persson (v), Lena Sandlin (s), Lars
Björkman (m), Elisa Abascal Reyes (mp),
Christina Axelsson (s), Claes-Göran
Brandin (s) och Torsten Gavelin (fp).
Reservationer
1. Målen för en nationell IT-strategi
och prioriterade statliga uppgifter
(mom. 1)
Per Westerberg (m), Tom Heyman (m),
Karin Starrin (c), Birgitta Wistrand
(m), Lars Björkman (m) och Torsten
Gavelin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 14 börjar med I likhet och
på s. 16 slutar med statliga uppgifter
bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet anser, såsom framhålls
i motion T51 (m), att den nya tekniken
måste ses i ett bredare perspektiv än
vad regeringen gör. Nya levnads- och
arbetsvillkor utvecklas som kommer att
påverka samhället på ett mycket mer
långtgående sätt än vad som anges i
propositionen. Tillsammans med andra
förändringar kommer den nya
informationstekniken att påverka det
svenska samhällets ekonomiska och
sociala struktur och ställa krav på ett
förändrat politiskt ledarskap. IT-
strategin måste därför ta sin
utgångspunkt i vetskapen om de
fundamentala förändringar som IT
aktualiserar och fogas in i en
moderniseringsstrategi för hela det
svenska samhället.
Trafikutskottet anser mot denna
bakgrund - i enlighet med vad som också
sägs i motionerna T57 (c) och T52 (kds)
- att de mål som formuleras i
propositionen för den nationella IT-
politiken är oklara. För att effektivt
kunna utnyttja den kraft som IT
representerar krävs mycket tydliga
målformuleringar och en konkret strategi
för det som skall uppnås med hjälp av
den nya tekniken. Rätt använd kan
informationstekniken leda till att hela
vårt land utvecklas och därmed stödja
decentralisering och en ökad regional
balans.
Trafikutskottet delar vidare den
uppfattning som framförs i motion T58
(fp) att utgångspunkten för IT-
användningen bör vara den enskilde
individens perspektiv. Det innebär bl.a.
att information om IT måste utformas i
syfte att undanröja mentala hinder och
skapa möjlighet för bred förståelse för
tekniken. Ett centralt mål i strategin
måste vidare vara att den snabba
utvecklingen på IT-området får genomslag
i näringslivet. Enligt utskottets
uppfattning är det väsentligt att ta
till vara de möjligheter som
informationstekniken kan skapa för
svenska företag att utveckla tjänster
som både kan konsumeras inom landet och
exporteras.
Trafikutskottet anser att regeringen
mot bakgrund av det anförda snarast bör
återkomma till riksdagen med ett mer
framtidsinriktat förslag till nationell
IT-strategi.
Vad utskottet nu anfört - och som till
väsentlig del tillgodoser syftet med
motionerna T51 (m), T52 (kds), T57 (c)
och T58 (fp) i nu behandlad del - bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. I avvaktan på regeringens
redovisning av en ny nationell IT-
strategi avstyrks motionerna T56 (v) och
T59 (mp), såvitt nu är i fråga.
dels att utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:
1. beträffande målen för en
nationell IT-strategi och
prioriterade statliga uppgifter
att riksdagen med anledning av
proposition 1995/96:125 och
motionerna 1995/96:T51 yrkande 1 i
denna del, 1995/96:T52 yrkande 1,
1995/96:T57 yrkandena 1 och 2 och
1995/96:T58 yrkande 1 i denna del
samt med avslag på motionerna
1995/96:T56 yrkande 1 och 1995/96:T59
yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
2. Målen för en nationell IT-strategi
och prioriterade statliga uppgifter
(mom. 1)
Karl-Erik Persson (v) och Elisa Abascal
Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 14 börjar med I likhet och
på s. 16 slutar med statliga uppgifter
bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet anser att den
nationella IT-strategin bör främja och
påskynda utvecklingen av ett ekologiskt
uthålligt samhälle. Enligt utskottets
mening finns med en ökad IT-användning
stora möjligheter att minska
förbrukningen av naturresurser och
energi. Detta betyder att miljöhänsyn
bör genomsyra IT-strategin och ingå som
ett delmål för den övergripande IT-
politiken. Trafik-utskottet anser mot
denna bakgrund att den nationella IT-
strategin bör kompletteras med
miljömålet, i enlighet med vad som
framhålls i motion T59 (mp), och att
regeringen bör återkomma till riksdagen
med förslag om hur ett ekologiskt
långsiktigt hållbart tänkande kan komma
till uttryck i den fortsatta IT-
utvecklingen.
Strategin bör vidare kompletteras i
ytterligare avseenden. Det gäller bl.a.
att beakta risken att IT kan skapa än
större klyftor mellan rika och fattiga
länder och att IT kan öka, men även
minska klyftorna mellan regioner i
Sverige. Strategin bör även behandla
frågan om att IT kan påverka klyftorna
mellan hög- och lågutbildade i
samhället.
Vad trafikutskottet nu anfört - vilket
innebär att motionerna T56 (v) och T59
(mp) tillstyrks i nu behandlad del - bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. I avvaktan på regeringens
redovisning av en ny nationell IT-
strategi avstyrks motionerna T51 (m),
T52 (kds), T57 (c) och T58 (fp), såvitt
nu är i fråga.
dels att utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:
1. beträffande målen för en
nationell IT-strategi och
prioriterade statliga uppgifter
att riksdagen med bifall till motionerna
1995/96:T56 yrkande 1 och 1995/96:T59
yrkande 1, med anledning av proposition
1995/96:125 samt med avslag på
motionerna 1995/96:T51 yrkande 1 i
denna del, 1995/96:T52 yrkande 1,
1995/96:T57 yrkandena 1 och 2 och
1995/96:T58 yrkande 1 i denna del som
sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
3. Rättslig översyn (mom. 2)
Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta
Wistrand och Lars Björkman (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 20 börjar med Trafikutskottet
har och slutar med offentlig
förvaltning bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet konstaterar att den
pågående översynen av rättsordningen är
angelägen men anser att arbetet bör
bedrivas mer kraftfullt och målmedvetet.
Utgångspunkten bör vara att
lagstiftningen utformas så att
användningen av IT inte onödigtvis
hindras eller kompliceras. Allmänna krav
på rättssäkerhet, IT-säkerhet och skydd
av den enskildes integritet måste
uppfyllas. Genom ett väl förankrat
rättsligt regelverk, samt spelregler i
övrigt, kan ett allmänt förtroende och
en dynamisk utveckling för IT skapas och
kompetensen höjas. Väsentliga delar av
det lagstiftningsarbete som måste ges
högsta prioritet handlar därmed snarare
om att riva hinder för att fullt ut dra
nytta av de nya möjligheter som
informationstekniken öppnar, än att söka
finna nya detaljregler som snabbt kommer
att visa sig oanvändbara.
Beträffande integritetsskyddet anser
trafikutskottet att det är angeläget att
Sverige också fortsättningsvis aktivt
deltar i det internationella arbetet och
där med kraft driver frågor som är
angelägna från svenska utgångspunkter.
Enligt utskottets mening är det särskilt
viktigt att det synsätt på upphovsrätt
och IT som förs fram i motion T51 (m)
därvid görs gällande från svensk sida.
Som framhålls i motionen bör det i
framtiden i huvudsak vara upphovsmännen
själva som får se till och ansvara för
att de verk de framställer inte kan
missbrukas genom exempelvis
mångfaldigande och olovligt spridande.
En sådan huvudprincip ger nämligen
upphovsmännen ett utökat incitament att
utveckla från tekniska utgångspunkter
upphovsrättsligt säkra system. Behovet
av lagstiftning på ifrågavarande område,
som på grund av IT-teknikens snabba
utveckling ständigt behöver ändras,
skulle därmed reduceras betydligt. Också
i övrigt anser trafikutskottet att man
från svensk sida internationellt bör
arbeta i syfte att så långt det är
möjligt undvika ny och omfattande
lagstiftning. Utgångspunkten bör i
stället vara att de möjligheter som
finns att reglera rättsförhållandena
mellan upphovsmännen och användarna
genom civilrättsliga avtal i första hand
tas till vara. Härigenom uppnås bl.a.
den fördelen att rättsförhållandena
successivt kan anpassas till den nya
tekniken på IT-området och att
lagstiftning kan undvaras. Inriktningen
för arbetet med den enskildes
integritetsskyddslag bör därmed vara att
stifta en samlad integritetsskyddslag.
Lagen bör göras oberoende av den
tekniska utvecklingen och betrakta den
personliga integriteten som en del av en
individuell rättighet i stället för som
en produkt av parlamentariska beslut.
Vad trafikutskottet nu anfört - vilket
innebär att motion T51 (m) yrkandena 2-4
tillstyrks - bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Utskottets ställningstagande innebär att
önskemålen i motionerna T52 (kds)
yrkandena 2-4 och T58 (fp) yrkande 1
(delvis) och yrkande 7 till väsentlig
del blir tillgodosedda. Trafikutskottet
avstyrker motion T59 (mp) yrkande 6. Med
hänsyn till den pågående beredningen av
IT-utredningens betänkande Elektronisk
dokumenthantering (SOU 1996:40) avstyrks
vidare motion T52 (kds) yrkande 19 om
privat e-post till offentlig
förvaltning.
dels att utskottets hemställan under 2
bort ha följande lydelse:
2. beträffande rättslig översyn
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:T51 yrkandena 2-4, med
anledning av motionerna 1995/96:T52
yrkandena 2-4, 1995/96:T58 yrkande 1
i denna del och yrkande 7 samt med
avslag på motionerna 1995/96:T52
yrkande 19 och 1995/96:T59 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
4. Rättslig översyn (mom. 2)
Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 20 börjar med Trafik-
utskottet har och slutar med offentlig
förvaltning bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet anser att en
utgångspunkt för detta beredningsarbete
skall vara att offentliga myndigheters
register med personuppgifter inte
kommersialiseras och att de endast skall
kunna spridas i den omfattning som
offentlighetsprincipen tillåter.
Utskottet tillstyrker därmed motion T59
(mp) yrkande 6. Riksdagen bör som sin
mening ge regeringen till känna vad som
anförts.
Övriga motioner bör inte föranleda
någon åtgärd från riksdagens sida,
varför de avstyrks av utskottet. Det
gäller T51 (m) yrkandena 2-4, T52 (kds)
yrkandena 2-4, T58 (fp) yrkande 1 i
denna del och yrkande 7. Beträffande
motion T52 (kds) yrkande 19 kan hänvisas
till den pågående beredningen av IT-
utredningens betänkande Elektronisk
dokumenthantering (SOU 1996:40), varför
även detta yrkande avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 2
bort ha följande lydelse:
2. beträffande rättslig översyn
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:T59 yrkande 6 och med avslag
på motionerna 1995/96:T51 yrkandena
2-4, 1995/96:T52 yrkandena 2-4 och
19, 1995/96:T58 yrkande 1 i denna del
och yrkande 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
5. Säkerhetspolisen och Europol (mom. 4)
Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 22 börjar med Trafik-
utskottet gör och slutar med T59 (mp)
yrkandena 7 och 8 bort ha följande
lydelse:
Trafikutskottet konstaterar att
användningen av IT ger säpo stora
möjligheter att öka sin kontroll av
medborgarna bl.a. genom att eftersökning
av uppgifter i digitaliserat material
m.m. underlättar en sådan kontroll. Det
är olyckligt att säpos
kontrollmöjligheter på detta sätt ökas
utan att det fattats något beslut i
demokratisk ordning om att så skall ske.
Regeringen bör därför ges i uppdrag att
utreda vilken betydelse IT har för
säpo:s spaningsmetoder och i vilken
omfattning kontrollen av medborgarna
vkar som en följd av IT-utvecklingen.
Enligt trafikutskottets mening kommer
vidare införandet av den fria
rörligheten för personer inom EU att
leda till ökade krav på bl.a.
registrering i olika dataregister för
att uppväga frånvaron av
gränskontroller. Det bör härvid
uppmärksammas att det i många EU-länder
inte finns samma integritetsskydd som i
Sverige. Enligt utskottets uppfattning
finns det anledning att starkt begränsa
de uppgifter som kan bli föremål för
registrering. Sverige, som alltid har
varit ett föregångsland i kampen för
medborgerliga fri- och rättigheter,
måste aktivt motverka registerföring i
t.ex. Europols register av
integritetskränkande uppgifter.
Trafikutskottet tillstyrker därmed
motion T59 (mp) yrkandena 7 och 8.
Riksdagen bör som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet
anfört.
dels att utskottets hemställan under 4
bort ha följande lydelse:
4. beträffande säkerhetspolisen och
Europol
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:T59 yrkandena 7 och 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
6. Strategier för användningen av IT i
skolan (mom. 5)
Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta
Wistrand och Lars Björkman (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 27 börjar med Trafik-
utskottet anser och slutar med de
avstyrks bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet anser det angeläget att
det aviserade uppdraget till Skolverket
även innefattar att verket förstärker
och utvidgar sitt arbete med
Skoldatanätet. Projektet måste
tillförsäkras resurser under minst fem
år till. Enligt utskottets mening måste
också användningen av IT på ett helt
annat sätt än i dag komma in i de olika
utvecklingsprojekt som Skolverket
bedriver.
Vad trafikutskottet nu anfört - vilket
innebär att motion T51 (m) yrkande 5
tillstyrks - bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Utskottets ställningstagande innebär
vidare att motion T58 (fp) yrkande 2,
såvitt nu är i fråga, avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 5
bort ha följande lydelse:
5. beträffande strategier för
användningen av IT i skolan
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:T51 yrkande 5 och med avslag
på motion 1995/96:T58 yrkande 2 i
denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
7. Vissa elevgruppers IT-användning
(mom. 6)
Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 28 börjar med Trafikutskottet
delar och slutar med T59 (mp) yrkande
5 bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet anser, som framhålls i
motion T59 (mp) yrkande 5, att
regeringens program för att införa IT i
grundskolans olika etapper måste
preciseras. Utgångspunkten för
handlingsprogrammet bör vara att främja
en rättvis IT-användning. Särskilt stöd
bör därför ges åt de elever i
grundskolan som inte har tillgång till
eller använder IT i sin hemmiljö. Syftet
bör därmed inte bara vara att förbättra
Sveriges konkurrenssituation och skapa
en IT-elit utan syftet bör också vara
att satsa på en bred och folklig
användning av den nya tekniken. På detta
sätt kan IT användas för att på sikt öka
människors livskvalitet. Vidare bör det
klarläggas om skolorna har ekonomiska
möjligheter att leva upp till
regeringens handlingsprogram för IT-
frågor eller om det kommer att ske på
bekostnad av t.ex. specialundervisningen
för elever med svårigheter.
Vad trafikutskottet nu anfört - vilket
innebär att motion T59 (mp) yrkande 5
tillstyrks - bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Trafik-
utskottet delar i övrigt
utbildningsutskottets uppfattning.
Motionerna T52 (kds) yrkandena 6 och 7
och T56 (v) yrkande 4 avstyrks
följaktligen.
dels att utskottets hemställan under 6
bort ha följande lydelse:
6. beträffande vissa elevgruppers IT-
användning
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:T59 yrkande 5 och med avslag
på motionerna 1995/96:T52 yrkandena 6
och 7 samt 1995/96: T56 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
8. Lärarutbildning m.m. (mom. 7)
Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta
Wistrand och Lars Björkman (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 28 börjar med Trafik-
utskottet gör och slutar med motion
T54 (s) bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet delar uppfattningen i
motion T51 (m) att lärarhögskolorna
själva bör fatta beslut om att använda
modern informationsteknik i
undervisningen av blivande lärare. Några
extra medel för utbildningsinsatser för
lärarutbildare bör därmed inte utgå.
Trafikutskottet anser, i likhet med
motionärerna, att ett statligt
resurscentrum för IT-baserade läromedel
kan hämma den utveckling på området som
i dag bedrivs såväl inom näringslivet
som inom universitetsvärlden.
Trafikutskottet anser sig inte heller
kunna godkänna regeringens planer på ett
sammanhållet informationssystem på
utbildningsområdet. Det bör enligt
utskottets mening ligga i alla
intressenters egenintresse att göra sin
information allmänt tillgänglig. Vad
gäller Skolverket har arbetet med
Skoldatanätet redan avkastat information
för skolväsendet.
Trafikutskottet ställer sig vidare helt
avvisande till tanken på ett IT-körkort.
Körkorten kan lätt upplevas som en
påtvingad aktivitet som inte på något
sätt underlättar IT-användningen utan
snarare får till effekt att IT-tekniken
även i framtiden betraktas som något
svårt.
Vad trafikutskottet nu anfört - vilket
innebär att motion T51 (m) yrkandena 6
och 7 tillstyrks - bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Utskottets ställningstagande innebär
vidare att motion T54 (s) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 7
bort ha följande lydelse:
7. beträffande lärarutbildning m.m.
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:T51 yrkandena 6 och 7 och med
avslag på motion 1995/96:T54 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
9. SUNET (mom. 9)
Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta
Wistrand och Lars Björkman (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 29 börjar med Trafik-
utskottet gör och slutar med denna
del bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet delar den uppfattning
om SUNET:s roll som framförs i
motionerna T51 (m) och T52 (kds). SUNET
bör främst vara Internetleverantör åt
högskolevärlden och därutöver verka som
ett nationellt kunskaps- och
kompetenscenter av yppersta slag. Det
vore enligt utskottets mening olyckligt
att i ett läge då IT-användningen
expanderar vid universitet och högskolor
tillåta att ett stort antal
folkbibliotek och skolor får ansluta sig
till SUNET. Detta kommer att kräva så
mycket resurser - personellt och
utrustningsmässigt - att universiteten
och högskolorna riskerar att drabbas
hårt av dålig service, dålig
tillgänglighet och kapacitetsbrister.
Vad trafikutskottet nu anfört - vilket
innebär att motionerna T51 (m) yrkande 8
och T52 (kds) yrkande 9 tillstyrks - bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Utskottets ställningstagande
innebär vidare att motionerna T57 (c)
yrkande 10 och T58 (fp) yrkande 2,
såvitt nu är i fråga, avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 9
bort ha följande lydelse:
9. beträffande SUNET
att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:T51 yrkande 8
och 1995/96:T52 yrkande 9 och med
avslag på motionerna 1995/96:T57
yrkande 10 och 1995/96:T58 yrkande 2
i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
10. SUNET (mom. 9)
Karin Starrin (c) och Torsten Gavelin
(fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 29 börjar med Trafik-
utskottet gör och slutar med denna
del bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet ser det som positivt
att regeringen i propositionen anger att
SUNET bör kunna utnyttjas av ännu fler,
t.ex. inom hela biblioteksväsendet.
Enligt utskottets mening bör regeringen
även aktivt verka för att alla skolor
skall kunna kopplas upp på SUNET. Därmed
kan på sikt underlaget för
finansieringen av SUNET breddas.
Vad trafikutskottet nu anfört - vilket
innebär att motionerna T57 (c) yrkande
10 och T58 (fp) yrkande 2 i denna del,
tillstyrks - bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Utskottets ställningstagande innebär
vidare att motionerna T51 (m) yrkande 8
och T52 (kds) yrkande 9 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 9
bort ha följande lydelse:
9. beträffande SUNET
att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:T57 yrkande 10
och 1995/96:T58 yrkande 2 i denna del
och med avslag på motionerna
1995/96:T51 yrkande 8 och
1995/96:T52 yrkande 9 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
11. Distansutbildning (mom. 10)
Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta
Wistrand och Lars Björkman (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 30 börjar med I likhet och
slutar med av riksdagen bort ha
följande lydelse:
Trafikutskottet ställer sig för sin del
bakom förslaget i motion T51 (m) yrkande
9 att en betydande del av företagsstödet
till Norrlands inland bör omvandlas till
en bred satsning på IT-baserad
distansutbildning. Regeringen bör
snarast återkomma till riksdagen med ett
konkret förslag som tar till vara den
utvecklingskraft som
programvaruföretagen har. Förslaget bör
också beakta utvecklingsbehovet på
området inom det offentliga
utbildningsväsendet.
Vad trafikutskottet nu anfört - vilket
innebär att motion T51 (m) yrkande 9
tillstyrks - bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. I
avvaktan på regeringens redovisning
avstyrks motionerna T52 (kds) yrkande 8
och T57 (c) yrkande 12.
dels att utskottets hemställan under 10
bort ha följande lydelse:
10. beträffande distansutbildning
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:T51 yrkande 9 och med avslag
på motionerna 1995/96:T52 yrkande 8
och 1995/96:T57 yrkande 12 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
12. Distansutbildning (mom. 10)
Karin Starrin (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 30 börjar med I likhet och
slutar med av riksdagen bort ha
följande lydelse:
Trafikutskottet konstaterar att det nya
resurstilldelningssystemet för högskolan
har inneburit att distansutbildningen på
flera håll minskat i omfattning. Detta
hänger samman med att distansutbildning
generellt sett är dyrare än reguljär
utbildning och att genomströmningen är
lägre. Utskottet anser att regeringen
bör återkomma till riksdagen med förslag
om hur högskolans utbud av
distansutbildning skall kunna
förbättras, i första hand genom att
högskolorna kompenseras extra för sådan
utbildning.
Vad trafikutskottet nu anfört - vilket
innebär att motion T57 (c) yrkande 12
tillstyrks - bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. I
avvaktan på regeringens redovisning bör
motionerna T51 (m) yrkande 9 och T52
(kds) yrkande 8 avstyrkas.
dels att utskottets hemställan under 10
bort ha följande lydelse:
10. beträffande distansutbildning
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:T57 yrkande 12 och med avslag
på motionerna 1995/96:T51 yrkande 9
och 1995/96:T52 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
13. Open University-modellen (mom. 11)
Per Westerberg (m), Tom Heyman (m),
Karin Starrin (c), Birgitta Wistrand
(m), Karl-Erik Persson (v), Lars
Björkman (m) och Torsten Gavelin (fp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 30 börjar med Trafik-
utskottet delar och slutar med
avstyrker motionsyrkandet bort ha
följande lydelse:
Trafikutskottet anser att
motionsyrkandet om att skapa ett öppet
svenskt folkuniversitet efter modell av
det brittiska Open University är ett
konkret förslag som bör kunna realiseras
utan att kommitténs förslag inväntas.
Ett sådant folkuniversitet kan tjäna som
en brygga mellan folkbildningen och
högskolan.
Vad trafikutskottet nu anfört - vilket
innebär att motion T56 (v) yrkande 10
tillstyrks - bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11
bort ha följande lydelse:
11. beträffande Open University-
modellen
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:T56 yrkande 10 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
14. Telia AB och villkoren på
telemarknaden (mom. 12)
Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta
Wistrand och Lars Björkman (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 35 börjar med Av
propositionens och slutar med T52
(kds) yrkande 12 bort ha följande
lydelse:
Trafikutskottet anser att reglerna för
samtrafik i det svenska telenätet inte
främjar uppkomsten av en väl fungerande
marknadssituation. Orsaken är Telias
dominerande ställning som bl.a. gör att
bolaget kan bestämma priserna på
väsentliga delar i telesystemet. I
sammanhanget kan hänvisas till
Expertgruppen för studier i offentlig
ekonomi (ESO) som nyligen tagit fram en
rapport som behandlar olika
konkurrensfrågor på telemarknaden och
däribland särskilt frågan om
samtrafikvillkor (Nästa steg inom
Telepolitiken, Ds 1996:29). Av rapporten
framgår att regelverket för samtrafiken
inte fungerar. En slutsats i rapporten
är därför att krav bör införas i
telelagen på separat organisation av
accessnätet och att de villkor som
bolaget tillämpar skall vara skäliga och
icke-diskriminerande.
Trafikutskottet anser, i likhet med vad
som anförs i motion T51 (m) yrkande 12,
att Telias accessnät, dvs.
anslutningarna till slutanvändarna, bör
särskiljas för att främja en sund
konkurrenssituation på telemarknaden.
Det bör ankomma på regeringen att
snarast återkomma till riksdagen med
förslag till organisationsförändring.
Trafikutskottet anser vidare, som
framhålls i motion T52 (kds) yrkande 12,
att staten bör påbörja en utförsäljning
av aktier i Telia AB i samband med att
en nödvändig ökning görs av det egna
kapitalet i företaget.
Vad trafikutskottet nu anfört - vilket
innebär att motionerna T51 (m) yrkande
12 och T52 (kds) yrkande 12 tillstyrks -
bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12
bort ha följande lydelse:
12. beträffande Telia AB och
villkoren på telemarknaden
att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:T51 yrkande 12 och
1995/96:T52 yrkande 12 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
15. Regional balans (mom. 13)
Karin Starrin (c), Karl-Erik Persson (v)
och Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 35 börjar med Enligt trafik-
utskottets och på s. 36 slutar med
denna del bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet anser, som framhålls i
motionerna T56 (v) yrkande 3 och T57 (c)
yrkande 5, att Sverige har en relativt
väl utbyggd teknisk infrastruktur. Den
är dock inte tillgänglig på lika villkor
i hela landet. Anslutningsavgiften till
ISDN-nätet varierar i dag kraftigt.
Enligt trafikutskottets mening är det en
självklar politisk uppgift att den
grundläggande teletjänsten skall ha en
kvalitet som möjliggör kommunikation med
ISDN-kapacitet eller motsvarande. Denna
möjlighet skall göras tillgänglig för
alla på lika villkor, dvs.
anslutningsavgiften bör vara densamma
över hela landet Det är därvid viktigt
att alla på telemarknaden verksamma
aktörer solidariskt svarar för
finansieringen. Trafikutskottet anser
därför att regeringen snarast för
riksdagen bör redovisa hur ett system
med enhetstaxa för ISDN-nätet kan
genomföras.
Trafikutskottet vill framhålla risken
för att motsvarande skillnader mellan
glesbygd och tätort kan uppstå även för
annan ny informationsteknik genom att
stora delar av Sverige riskerar att
lämnas utanför den senaste tekniska
utvecklingen. Enligt utskottet bör det
därför klarläggas att staten har
ansvaret för att etablera den nya
tekniken i hela Sverige. Ett skyndsamt
utredningsarbete bör genomföras som
visar hur staten kan ta ansvar för en
utbyggnad av IT som kommer hela landet
till del.
Vad trafikutskottet nu anfört - vilket
innebär att motionerna T56 (v) yrkande 3
och T57 (c) yrkande 5 tillstyrks - bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 13
bort ha följande lydelse:
13. beträffande regional balans
att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:T56 yrkande 3 och
1995/96:T57 yrkande 5 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
16. Näringspolitiken (mom. 17)
Per Westerberg (m), Tom Heyman (m),
Karin Starrin (c), Birgitta Wistrand
(m), Lars Björkman (m) och Torsten
Gavelin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 42 börjar med Trafik-
utskottet har och slutar med T59 (mp)
yrkande 2 bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet vill, i likhet med vad
som anförs i motion T57 (c), understryka
vikten av att det skapas förbättrade
villkor generellt sett för den svenska
företagsamheten. Grunden måste vara en
allmänt sund, företagsvänlig
näringspolitik. Utskottets uppfattning
är, vilket också ligger i linje med vad
som sägs i motion T52 (kds), att staten
endast skall lägga fast spelreglerna för
aktörerna inom området. Det är
nödvändigt att det i Sverige skapas
förutsättningar för ett brett
småföretagande inom IT-området. IT
skapar tusentals nya arbeten i Sverige
varje månad. Som framhålls i motion T51
(m) har i Förenta staterna
hundratusentals nya arbetstillfällen
tillkommit enbart som en direkt följd av
det informationstekniska genombrottet.
IT svarar för en betydande och sannolikt
dominerande del av den nuvarande
industriella sysselsättningstillväxten i
vårt land. Sveriges möjligheter att
hävda sig på nya tillväxtområden måste
mot denna bakgrund förbättras. Det finns
- som påpekas i motion T58 (fp) - många
nystartade och potentiella företag inom
programvaru- och
kommunikationsindustrin. Det är därför
särskilt viktigt, menar utskottet, att
förändra värderingen av det
intellektuella kapitalet i de nya
företagen.
Vad trafikutskottet nu anfört - vilket
innebär att motionerna T51 (m), T52
(kds), T57 (c) och T58 (fp) tillstyrks i
berörda delar - bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Utskottets ställningstagande innebär
vidare att motion T59 (mp) yrkande 2
avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 17
bort ha följande lydelse:
17. beträffande näringspolitiken
att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:T51 yrkande 1 i
denna del, 1995/96:T52 yrkande 13,
1995/96:T57 yrkandena 4 och 7 samt
1995/96:T58 yrkande 3 och med avslag
på motion 1995/96:T59 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
17. Näringspolitiken (mom. 17)
Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 42 börjar med Trafik-
utskottet har och slutar med T59 (mp)
yrkande 2 bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet vill, i likhet med vad
som sägs i motion T59 (mp), peka på
risken för uppkomsten av
marknadsdominans i form av oligopol
eller monopol till följd av
programvaruföretagens positionering i
egna nischer där ingen konkurrens
tillåts uppkomma. Eftersom
programkomponenter kan återanvändas
gynnas stora företag. Sverige är ett
land med betydande
programvarutillverkning. Riksdagen bör
mot denna bakgrund ge regeringen i
uppdrag att utreda problemen med
strukturer på programvarumarknaden som
skapar monopol eller oligopol. Vad
gäller övriga nu behandlade
motionsförslag delar trafikutskottet
näringsutskottets uppfattning.
Vad trafikutskottet nu anfört - vilket
innebär att motion T59 (mp) yrkande 2
tillstyrks - bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Utskottets ställningstagande innebär
vidare att motion T51 (m) yrkande 1 i
denna del, T52 (kds) yrkande 13, T57 (c)
yrkandena 4 och 7 och T58 (fp) yrkande 3
avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 17
bort ha följande lydelse:
17. beträffande näringspolitiken
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:T59 yrkande 2 och med avslag
på motionerna 1995/96:T51 yrkande 1 i
denna del, 1995/96: T52 yrkande 13,
1995/96:T57 yrkandena 4 och 7 samt
1995/96:T58 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
18. Kulturområdet (mom. 18)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 45 börjar med Trafik-
utskottet delar och slutar med inom IT-
området bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet vill inledningsvis
betona svenska språkets betydelse i
arbetet med att omvandla information
till kunskap. I propositionen föreslås
visserligen att ett av målen för en
nationell IT-strategi skall vara att det
svenska språket bevaras och utvecklas
men förslag till åtgärder saknas. I
likhet med vad som gäller för svensk
film och svensk litteratur bör även
datorprodukter för det svenska språket
uppmärksammas från statsmakternas sida.
Som anförs i motion T56 (v) yrkande 9,
finns det behov av en handlingsplan för
det svenska språket i
informationssamhället.
Trafikutskottet anser vidare, som
framhålls i motion T56 (v) yrkande 13,
att folkbildningen med sin breda
verksamhet måste spela en stor, aktiv
och förnyande roll i framtiden om IT-
teknikens inriktning mot ökad
delaktighet och reella
yttrandemöjligheter skall bli
verklighet. Det är enligt utskottet
angeläget att det vid
anslagsfördelningen tas hänsyn till de
ökade kostnader som en IT-satsning inom
folkbildningsområdet kan medföra.
Utskottet vill starkt betona att
folkbiblioteken har en samlande funktion
i kommunerna då det gäller information
och kunskapsspridning. Som anförs i
motion T56 (v) yrkande 11, skulle
biblioteken även kunna arbeta med olika
pilotprojekt, t.ex. tillsammans med
kulturinstitutioner och på barnkulturens
område. Biblioteken har en viktig
uppgift för framtiden också när det
gäller medborgarnas möjligheter att
använda sig av de nya nätverken och
hämta information ur databaser.
Utskottet vill understryka statens
ansvar för att kommunernas ekonomiska
situation inte leder till att
folkbibliotekens informations- och
kunskapsspridande verksamhet hotas.
Därför är det angeläget att erforderliga
medel för detta ändamål ställs till
folkbibliotekens förfogande.
Genom IT ökar allmänhetens möjligheter
att få tillgång till den svenska
kulturskatten. I likhet med vad som
framhålls i motion T52 (kds) yrkande 14,
anser utskottet att den statligt ägda
och förvaltade kulturskatten - i den mån
det inte kan anses strida mot
upphovsrättsliga regler och avtal - i IT-
sammanhang bör anses som offentlig
handling och därigenom kostnadsfritt
hållas tillgänglig för medborgarna. På
så sätt kan t.ex. stora delar av radio-,
film- och TV-arkiven bli tillgängliga
även om detta skulle medföra
intäktsbortfall för Sveriges Radio-
koncernen.
Trafikutskottet anser att Statens
kulturråd, som framhålls i motion T56
(v) yrkande 12, bör ges ett samlat
ansvar för IT-satsningen inom
kulturområdet. Rådet bör stödja
utveckling och samordning av databaser i
ett särskilt nätverk,
multimedieproduktioner, ett kreativt
centrum samt försöksverksamhet med
informationsinsatser vid biblioteken.
Även ansvaret för fortlöpande
information om IT-utvecklingen på
kulturområdet bör ligga på Kulturrådet.
För insatser på IT-området bör särskilda
medel tillföras rådet.
Vad trafikutskottet nu anfört - vilket
innebär att motionerna T56 (v) och T52
(kds), i nu behandlad del, tillstyrks -
bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Mot bakgrund av
vad utskottet i övrigt anfört under
detta avsnitt bör motionerna T57 (c) och
T59 (mp), i här aktuella delar, inte
föranleda någon åtgärd från riksdagens
sida. Syftet med motion T57 (c) torde
dock i väsentlig del komma att
tillgodoses.
dels att utskottets hemställan under 18
bort ha följande lydelse:
18. beträffande kulturområdet
att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:T52 yrkande 14 och
1995/96:T56 yrkandena 9 och 11-13
samt med avslag på motionerna
1995/96:T57 yrkande 6 och 1995/96:T59
yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
19. Kulturområdet (mom. 18)
Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 45 börjar med Trafik-
utskottet delar och slutar med inom IT-
området bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet delar den uppfattning
som redovisas i motion T59 (mp), att det
saknades en helhetssyn när regeringen
introducerade IT inom den statliga
kulturvården. Mot bakgrund av de
erfarenheter som hittills har vunnits av
det s.k. SESAM-projektet, till vilket
tillräckliga medel inte ställdes till
förfogande, vill trafikutskottet
understryka vikten av att ny teknologi
och ekonomiska resurser kommer museer
och andra kulturinstitutioner till del i
sådan omfattning att institutionerna
även i realiteten kan leva upp till
regeringens ambitioner. Beträffande
övriga nu behandlade motionsförslag
delar trafikutskottet kulturutskottets
uppfattning.
Vad trafikutskottet nu anfört - vilket
innebär att motion T59 (mp) yrkande 3
tillstyrks - bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Övriga
nu behandlade motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 18
bort ha följande lydelse:
18. beträffande kulturområdet
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:T59 yrkande 3 och med avslag
på motionerna 1995/96:T52 yrkande 14,
1995/96:T56 yrkandena 9 och 11-13 och
1995/96:T57 yrkande 6 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
20. Digitalisering av TV och radio m.m.
(mom. 19)
Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta
Wistrand och Lars Björkman (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 45 börjar med Trafik-
utskottet ansluter och slutar med av
riksdagen bort ha följande lydelse:
Enligt trafikutskottets mening talar
flera principiella skäl mot
prioriteringen av ett utbyggt digitalt
marknät. Det faktum att staten härigenom
ger sig själv makten att styra över i
praktiken obegränsade
distributionsmöjligheter anser utskottet
strida mot grundläggande principer för
informationsspridning och
opinionsbildning. Public service-
uppdraget kan aldrig vara mer
långtgående än ansvaret för programmens
innehåll. Etablerandet av ett digitalt
marknät skulle dessutom försena den
ytterligare utbyggnad av nätet som vårt
land är i behov av, inte minst för
utvecklande av kombinationstjänster
mellan mer traditionell
informationsteknik och broadcasting.
Samtidigt som kraven på interaktivitet
ökar, integreras systemen för IT-teknik
och radio/TV, tekniskt såväl som
innehållsmässigt. Varken televisionen
eller datoranvändningen kommer att kunna
utvecklas på ett ändamålsenligt sätt om
teknikens möjligheter till integration
och utvecklad flervägskommunikation
försvåras. Som anförs i motion T51 (m)
bör kommunikationsnäten utvecklas på
marknadens villkor. Därmed blir
användningen avgörande för hur och i
vilken takt näten byggs ut.
I vårt land - liksom i flertalet
jämförbara länder - åvilar huvudansvaret
för utbildningen det offentliga. Genom
det offentligas roll som kund blir också
en målmedveten utveckling av
informationstekniska
undervisningsmetoder en betydande
stimulans för en snabb och angelägen
utbyggnad av nätverket. På samma sätt
kan den i praktiken statliga public
service-televisionen och public service-
radion genom sitt agerande på marknaden
främja en IT-utveckling som går utöver
de egna företagens direkta intressen.
Regeringens planer på ett särskilt
marknät för den digitala televisionen
undanröjer enligt trafikutskottets
mening möjligheten för Sveriges Radio
och Sveriges Television att spela en
sådan konstruktiv roll.
Sammanfattningsvis motsätter sig
trafikutskottet av flera skäl en
utbyggnad av ett digitalt marknät. Det
är från yttrandefrihetssynpunkt
oacceptabelt. Det är dyrbart i
jämförelse med tillgängliga alternativ
och motverkar intresset av att utveckla
de svenska näten till kraftfulla
strukturer för integrerad
informationsförsörjning.
Vad trafikutskottet nu anfört - vilket
innebär att motionerna T51 (m) yrkande
13 och T52 (kds) yrkande 15 tillstyrks -
bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Utskottets
ställningstagande innebär vidare att
motion T59 (mp) yrkande 4 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 19
bort ha följande lydelse:
19. beträffande digitalisering av TV
och radio m.m.
att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:T51 yrkande 13 och
1995/96:T52 yrkande 15 samt med
avslag på motion 1995/96:T59 yrkande
4 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
21. Digitalisering av TV och radio m.m.
(mom. 19)
Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 45 börjar med Trafik-
utskottet ansluter och slutar med av
riksdagen bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet anser, i enlighet med
vad som anförs i motion T59 (mp) yrkande
4, att de besparingar beträffande public
service-företagen som riksdagen
beslutade om våren 1995, och som
beräknas kunna medföra ett positivt
resultat om 400 miljoner kronor på
rundradiokontot, snarast bör tas i
anspråk. Härigenom kan Sveriges Radio
och Sveriges Television utveckla den
digitala tekniken oavsett vilket
sändningssystem regeringen kommer att
förorda. I synnerhet inom Sveriges
Radio, som drabbats särskilt hårt av
regeringens besparingskrav, är det av
vikt att dessa medel används för teknik-
utveckling så att kostnaderna för
digitaliseringen inte drabbar
programverksamheten.
Vad trafikutskottet nu anfört - vilket
innebär att motion T59 (mp) yrkande 4
tillstyrks - bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Utskottets ställningstagande innebär
vidare att motionerna T51 (m) yrkande 13
och T52 (kds) yrkande 15 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 19
bort ha följande lydelse:
19. beträffande digitalisering av TV
och radio m.m.
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:T59 yrkande 4 och med avslag
på motionerna 1995/96:T51 yrkande 13
och 1995/96:T52 yrkande 15 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
22. Statlig upphandling (mom. 20)
Per Westerberg (m), Tom Heyman (m),
Birgitta Wistrand (m), Lars Björkman (m)
och Torsten Gavelin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 47 börjar med Som
finansutskottet och slutar med T52
(kds) yrkande 5 bort ha följande
lydelse:
Trafikutskottet anser att möjligheten
att genomföra förenklad upphandling och
direktupphandling för projekt under EG:s
tröskelvärden bör kvarstå. För projekt
under tröskelvärdena där det finns en
väl etablerad leverantörsmarknad kommer
upphandlingen att ske genom annonsering
och inte genom skrivelse. Därigenom blir
upphandlingen affärsmässig och effektiv.
Även om någon obligatorisk
anmälningsskyldighet inte föreligger
enligt lagen om offentlig upphandling
för projekt under EG:s tröskelvärden är
det av stor vikt, som framhålls i
motionerna, att dessa kommer ut på
upphandlingsmarknaden. NUTEK bör därför
finna vägar - t.ex. genom någon form av
löpande information till upphandlande
enheter - för att projekt som annonseras
skall komma med i den databas som skall
ge information om aktuella
upphandlingar.
Vad trafikutskottet nu anfört - vilket
innebär att motionerna T51 (m) yrkande
11 och T52 (kds) yrkande 5 tillstyrks -
bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 20
bort ha följande lydelse:
20. beträffande statlig upphandling
att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:T51 yrkande 11 och
1995/96:T52 yrkande 5 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Open University-modellen (mom. 11)
Elisa Abascal Reyes (mp) anför:
Jag bedömer att modern
informationsteknik kommer att få en allt
större betydelse för framtidens
utbildning. Genom kurser som bygger på
nya metoder för kommunikation mellan
studerande och handledare finns stora
möjligheter att såväl främja
utbildningen i samhället som stärka
bryggan mellan folkbildning och
högskola. Förslaget att skapa ett öppet
svenskt folkuniversitet är därför mycket
intressant. En fortsatt bedömning bör
dock ske av vilken organisationsform som
är den mest lämpade. Jag är därför inte
nu beredd att förorda att den brittiska
modellen för Open University genomförs.
Yttranden från andra utskott
Konstitutionsutskottets yttrande
1995/96:KU7y
Åtgärder för att bredda och utveckla
användningen av informationsteknik
Till trafikutskottet
Trafikutskottet har den 19 mars beslutat
att bereda konstitutionsutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition
1995/96:125 Åtgärder för att bredda och
utveckla användningen av
informationsteknik. Tio motioner har
väckts med anledning av propositionen.
Utskottet behandlar endast de delar av
propositionen som avser rättsordningen
(avsnitt 5.1), samhällsinformationen
(del av avsnitt 5.3.4), digitaliseringen
av TV och radio (del av avsnitt 5.4.2)
samt den offentliga förvaltningens IT-
användning (delar av avsnitt 5.4.3).
Utskottet
Propositionen
I propositionen redovisar regeringen
förslag till mål för en övergripande
nationell informationsteknisk strategi
(IT-strategi), som avses peka ut
Sveriges fortsatta väg in i informations-
och kunskapssamhället. Regeringen lämnar
förslag till prioriterade statliga
uppgifter vad avser rättsordningen,
utbildningen och samhällets
informationsförsörjning samt redovisar
ett handlingsprogram för att bredda och
utveckla användningen av
informationsteknik. Propositionen anges
vara en del i regeringens arbete med att
främja tillväxt och sysselsättning.
Regeringen säger sig därutöver vilja
värna grundläggande samhällsmål som
demokrati och rättvisa genom
målsättningen att alla medborgare skall
kunna dra nytta av informationsteknikens
möjligheter.
Propositionen innehåller inga
lagförslag.
Motionerna
Tio motioner har väckts med anledning av
propositionen. Endast de motioner och
motionsyrkanden som behandlas av
utskottet redovisas.
I motion 1995/96:T50 begär Tom Heyman
(m) att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att statliga verk
och myndigheter stimuleras till ökad
användning av telefonmöten och
videokonferenser i sin verksamhet.
Enligt motionären kallas ofta till
centrala möten av slentrian och
tradition när telefonmöte och
videokonferens hade varit till fyllest.
Det gäller enligt motionären att skapa
rutin och erfarenhet av ett annorlunda
arbetssätt som i stor omfattning kan
spara resekostnader och arbetstid.
I motion 1995/96:T51 begär Carl Bildt
m.fl. (m) bl.a. att riksdagen som sin
mening ger till känna vad i motionen
anförts om principerna för anpassning av
lagstiftningen till de krav som den
informationstekniska utvecklingen reser
(yrkande 2). De frågor som här avses är
bl.a. den pågående översynen av
datalagstiftningen samt en översyn av
förvaltningslagen,
tryckfrihetsförordningen och
yttrandefrihetsgrundlagen. Även
upphovsrätten och andra delar av
civilrätten samt regler om innehållet i
informationsflödet vad gäller förråande
skildringar kan behöva ses över.
I motionen hemställs också att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en
ny inriktning av arbetet med den
enskildes integritetsskydd (yrkande 3)
och att riksdagen hos regeringen begär
förslag till en samlad
integritetsskyddslag i enlighet med vad
som anförts i motionen (yrkande 4).
Enligt motionärerna ger den tekniska
utvecklingen anledning till att se över
reglerna för den personliga
integriteten. Ett EU-direktiv angående
dataskydd kräver en omfattande
anpassning av den rättsliga strukturen
på området. De förestående
förändringarna av datalagen och
integritetsskyddet motiverar enligt
motionärerna en vid diskussion om
grunderna för integritetsskyddet. Den
personliga integriteten bör enligt
motionärerna ses som en del av en
individuell rättighet i stället för som
en produkt av parlamentariska beslut.
Det finns enligt motionärerna goda motiv
för att inrätta en samlad
integritetsskyddslag, som bör göras
oberoende av den tekniska utvecklingen.
Forskningens behov av data bör bli
föremål för en särskild analys.
I motionen begärs också att riksdagen
beslutar om principer för offentliga
handlingars tillgänglighet i enlighet
med vad som anförs i motionen (yrkande
10). Enligt motionärerna bör målet vara
att regeringens och riksdagens
tillkommande offentliga handlingar
senast vid utgången av år 1998 skall
kunna nås på elektronisk väg. Under en
femårig försöksperiod bör Rixlexsystemet
vara avgiftsfritt. I första hand skall
åtkomsten av Rixlex ske via Internet.
För den övriga statsförvaltningen bör
målet med handlingars tillgänglighet på
elektronisk väg vara uppfyllt vid
utgången av år 2000. Äldre offentliga
handlingar skall på sikt också de göras
åtkomliga på elektronisk väg. Samtliga
offentliga förvaltningar och beslutande
församlingar bör vara möjliga att nå via
elektronisk post senast vid utgången av
år 1998.
I motionen hemställs också att
riksdagen avslår regeringens förslag om
en utbyggnad av ett digitalt marknätverk
för television till förmån för digitala
sändningar med utnyttjande av andra
distributionskanaler i enlighet med vad
som anförts i motionen (yrkande 13).
Enligt motionen bör förslaget avvisas av
flera skäl, bl.a. därför att det är
principiellt oacceptabelt från
yttrandefrihetssynpunkt i den meningen
att staten ger sig själv makten att
styra över distributionsmöjligheter som
i praktiken är tekniskt obegränsade.
I motion 1995/96:T52 av Mats Odell
m.fl. (kds) begärs bl.a. att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en bredare
lagöversyn (yrkande 2). Enligt
motionärerna finns det en risk för att
många kommer att utsättas för obehag och
få sin integritet kränkt under den tid
då en rättsordning anpassad till dagens
verklighet saknas. I väntan på
internationella överenskommelser bör
vissa luckor i den svenska
lagstiftningen tätas, t.ex.
kriminalisering av innehav och spridning
av barnpornografi. I motionen begärs
också att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om medieneutralitet i
lagstiftningen (yrkande 3). Med detta
avses enligt motionen att t.ex.
integritetsskyddet skall gälla oavsett
om det rör tryckta medier, etermedier
eller datamedier. Lagar bör enligt
motionen vara så medieneutrala som
möjligt. Vidare begärs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om personlig
integritet (yrkande 4). Enligt
motionärerna måste fastslås att den
personliga integriteten är absolut och
att den skall skyddas effektivt.
Sekretessbelagd information skall vara
säker mot obehörig tillgång till
information. Det behövs också säkra
system för att hantera åtkomsten till
sekretessbelagd information om den
offentliga sektorn.
I motionen hemställs också att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
statens roll (yrkande 5). Staten bör se
till att olika statliga förvaltningar är
tillgängliga elektroniskt. Vidare bör
staten göra alla sina upphandlingar
elektroniskt på ett sätt som gör det
möjligt även för små företag att ta del
av förfrågningar och lägga anbud. I
motionen begärs vidare att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om samhällets
informationsförsörjning och en modern
innebörd av offentlighetsprincipen
(yrkande 11). Enligt motionärerna bör
alla offentliga publikationer, såsom
riksdagstryck, propositioner,
författningar och statliga utredningar,
göras tillgängliga i publika databaser
utan kostnad inom 24 timmar efter
offentliggörande. Aktuella elektroniska
diarier bör också vara tillgängliga på
samma sätt. Vidare föreslås att alla nya
offentliga handlingar i stat, kommuner
och landsting skall kunna nås
elektroniskt senast den 31 december
1997, och alla historiska handlingar
skall kunnas nås elektroniskt senast den
31 december 1999. Dessutom bör enligt
motionärerna alla befintliga databaser
göras omedelbart tillgängliga på
Internet. All offentlig information bör
enligt motionärerna vara kostnadsfri.
Kriterierna för sekretess bör modifieras
och preciseras.
I motionen begärs också att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om digital TV
(yrkande 15). Enligt motionen är det
mindre klokt att som regeringen har
aviserat satsa på en föråldrad teknik
som dessutom är dyr och inte garanterar
en tillfredsställande bildkvalitet. I
motionen begärs också att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om datoriserade
parlamentariker (yrkande 16) och
papperslös ärendehantering (yrkande 17).
Enligt motionärerna bör den elektroniska
informationen bli huvudmediet och
papperskopiorna det som hanteras i andra
hand, vilket innebär att en ny form bör
utvecklas för riksdagens dokument. I
förvaltningen bör papperslös
ärendehantering bli normen, vilket
enligt motionärerna stärker
offentlighetsprincipen och bidrar till
ökad effektivitet.
I motion 1995/96:T55 begär Inger
Lundberg m.fl. (s) att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om medborgarnas
tillgång till grunddatabaser med
grundläggande samhällsinformation
(yrkande 1). Medborgarna bör enligt
motionärerna ha tillgång till
grundläggande samhällsinformation i form
av lagar, förordningar och föreskrifter
från riksdag, regering och myndigheter
samt förslag och beslut i riksdag,
landsting och kommuner. Dessa uppgifter
bör vara kostnadsfria. Vidare begärs i
motionen att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen inom EU skall
verka för att medborgarnas behov av
information om EU inte begränsas av
privata intressenters vilja att göra
pengar på information av betydelse för
demokratin i Europa (yrkande 2). Enligt
motionärerna är det oacceptabelt att
svenska väljares tillgång till
samhällsinformation görs beroende av
EU:s eventuella ambitioner att tillåta
privata intressenter att begränsa
allmänhetens tillgång till information
som har betydelse för demokratin.
Sverige måste enligt motionärerna
markera sin rätt att oavsett EU-beslut
ge allmänheten bästa tänkbara
möjligheter att delta i
samhällsdebatten.
I motion 1995/96:T56 hemställer Stig
Sandström m.fl. (v) bl.a. att riksdagen
hos regeringen begär en utredning i
enlighet med vad som anförts i motionen
om prissättning på information från
myndigheter (yrkande 6). Enligt
motionärerna bör utvecklingen mot en
ökad prissättning från de politiska
instanserna inte fortsätta. En utredning
bör se över hur man kan lösgöra mer
information utan kostnad över nätet. I
motionen anförs vidare att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om rättsligt
observatorium (yrkande 8). Enligt
motionärerna är förslaget om att inrätta
ett rättsligt observatorium bra. Dock
bör det ha en parlamentarisk förankring
med ledamöter från riksdagen.
I motion 1995/96:T57 begär Kerstin
Warnerbring m.fl. (c) bl.a. att
riksdagen som sin mening bör ge
regeringen till känna vad som i motionen
anförts om demokrati och delaktighet
(yrkande 3). Enligt motionärerna gör de
digitala nätverken det möjligt för
människor att mycket lättare få tillgång
till information snabbt och utan höga
kostnader. IT kan skapa en ny, digital
allemansrätt. Offentlighetsprincipen
kommer att användas på ett helt annat
sätt än tidigare. Om informationen görs
tillgänglig för alla ökas medborgarnas
möjlighet till inflytande. I motionen
hemställs också att riksdagen
kostnadsfritt tillhandahåller Rixlex
(yrkande 13). Svenska myndigheter och
förvaltningar bör enligt motionen
använda offentlighetsprincipen för att
skapa en digital allemansrätt med fri
tillgång till information från EU och
regeringskansliet.
I motion 1995/96:T58 begär Eva Flyborg
m.fl. (fp) bl.a. att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående behovet av en
rättslig översyn av IT-användningen i
berörda lagar (yrkande 1), däribland
skyddet av den enskildes integritet
(yrkande 7). Enligt motionärerna har den
snabba IT-utvecklingen lett till att
lagstiftningen inte har förmått följa
med i detta tempo. Därför är det
nödvändigt att av regeringens tre
prioriterade mål sätta reformeringen av
rättsreglerna som berörs av IT främst.
Beträffande förslaget om ett IT-
observatorium bör enligt motionärerna
betonas att en fundamental uppgift för
observatoriet bör vara att formulera
utgångspunkterna för en lagstiftning som
i en medieoberoende anda på sikt kan
ersätta ett flertal av de grundläggande
lagarna om yttrandefrihet, integritet,
offentlighet, egendomsrätt m.m. Den
svenska datalagstiftningen har enligt
motionärerna länge varit i behov av en
förändring, som bör inriktas på en
generell integritetslagstiftning och
inte att skapa en ny datalag. Det finns
enligt motionärerna också ett behov av
att modernisera synen på
handlingsbegreppet i förvaltningslagen
med hänsyn till den stigande andelen
elektroniska handlingar i förvaltningen.
I motionen begärs vidare att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts angående
förmedlingen av samhällsinformation vid
medborgarkontor och till allmänhetens
persondatorer (yrkande 4). Motionärerna
förordar att kommunerna engagerar sig i
en aktiv utbyggnad av medborgarkontor
bl.a. för att underlätta för medborgarna
att genom IT kunna utvidga sitt kunnande
om samhällets organisation, om de
kommunala besluten och om vilka
medborgerliga rättigheter och
skyldigheter som gäller. Det
beslutsfattande som byggs in i IT bör
omfatta demokratiska fönster genom vilka
medborgarna kan ha insyn. I motionen
förordas också att samhällsinformationen
organiseras så att alla medborgare
enkelt kan nå väsentliga delar av
samhällets grunddatabaser, innefattande
Rixlex, Information Rosenbad samt
myndigheters och kommuners databaser.
Det bör utredas var gränsen mellan
samhällsfinansierad och avgiftsbelagd
samhällsinformation skall gå.
I motion 1995/96:T59 begär Elisa
Abascal Reyes m.fl. (mp) bl.a. att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad som i motionen anförts om
IT och integritetsfrågor (yrkande 6).
Enligt motionärerna bör offentliga
myndigheters register med
personuppgifter inte kommersialiseras
och endast spridas i den omfattning som
offentlighetsprincipen tillåter.
Regeringen bör också tillsätta en
utredning om vad IT innebär för polisens
spaningsmetoder och i vilken omfattning
kontrollen av medborgarna ökar. Vidare
hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om Europol och
kommersialiseringen av personuppgifter
från myndigheternas register till
utlandet (yrkande 8). Ett förslag om att
i det europeiska polissamarbetet
registrera personer efter ras eller
livsstil bör avvisas eftersom det är
tvivelaktigt från etisk synpunkt och
strider mot förbudet mot
åsiktsregistrering. Sverige bör inom EU
verka för att inga personuppgifter
sprids eller registreras som strider mot
svensk lagstiftning. Personuppgifter ur
offentliga myndigheters register bör
inte få säljas till något annat land.
Rättsordningen
Propositionen
Enligt propositionen föreligger en rad
rättsliga hinder för en rationell
användning av IT, och det nuvarande
regelverket ger inte heller i alla
avseenden de klara signaler som krävs
för att undvika olika typer av missbruk
och oönskade följder av den nya
tekniken. En generell svårighet är
teknikutvecklingens snabba förlopp som
medför att även tempot i
rättsutvecklingen måste drivas upp.
Regeringen har redan tagit initiativ
till översyn av lagstiftning med
anledning av utvecklingen på IT-området,
t.ex. beträffande
persondatalagstiftningen och regelverket
för den offentliga förvaltningen. Målet
för det handlingsprogram på det aktuella
området som regeringen föreslår i
propositionen är att de nödvändiga
författningsändringarna inom
prioriterade rättsområden skall
genomföras på tre år samt att finna
effektiva former för en kontinuerlig
rättslig uppföljning på IT-området.
I propositionen föreslås att ett
rättsligt observatorium med inriktning
på IT-frågorna inrättas. Det skall
knytas till regeringens IT-kommission
och organiseras i nätverksform.
Observatoriet skall bl.a. göra en samlad
kartläggning av alla rättsliga frågor
som aktualiseras av utvecklingen på IT-
området. Observatoriet skall därvid
följa pågående lagstiftningsarbete,
fästa uppmärksamhet på akuta problem,
hålla kontakt med den privata och den
offentliga sektorn samt följa den
rättsliga utvecklingen internationellt.
Fem rättsområden prioriteras i
propositionen: integritetsskydd,
regelverk för elektronisk
dokumenthantering i offentlig
förvaltning, upphovsrätt, reglering av
distansarbete och telelagen. Målet är
att inom tre år genomföra erforderliga
författningsändringar inom dessa
prioriterade områden.
Bland dessa rättsområden finner
utskottet anledning att behandla
integritetsskyddet och reglerna för
elektroniska dokument i offentlig
förvaltning. Pågående eller nyligen
avslutat utredningsarbete med anknytning
till dessa rättsområden är IT-
utredningen (Ju 1994:05), som nyligen
avlämnat sitt betänkande, Kommittén om
nya medier och grundlagarna (Ju 1994:13)
som skall avsluta sitt arbete vid
utgången av 1996, Datalagskommittén (Ju
1995:08) vars arbete skall vara avslutat
våren 1997 samt den kontinuerliga
översynen av sekretesslagstiftningen som
pågår inom Justitiedepartementet.
Enligt propositionen har den svenska
datalagen, som härrör från 1970-talet
och en annan teknikkultur, länge varit i
behov av en totalrevision. Detta
tillsammans med EU:s s.k.
dataskyddsdirektiv från oktober 1995 gör
en allmän översyn av datalagstiftningen
liksom den översyn av
offentlighetslagstiftningen som ingår i
Datalagskommitténs uppdrag mycket
angelägen. Datalagen skall enligt
regeringens intentioner inom tre år
ersättas av en ny persondata- och
integritetslagstiftning. I anslutning
till detta bör enligt regeringen även en
modernisering och anpassning av
registerlagarna till en ny persondata-
och integritetslagstiftning påbörjas.
Det saknas för närvarande en fungerande
rättslig reglering av hanteringen av
elektroniska dokument, som blir allt
vanligare i såväl offentlig som privat
verksamhet. Enligt det nyligen avgivna
betänkandet (SOU 1996:40) från IT-
utredningen skall elektronisk post
klassas som inkommen när den nått den
elektroniska adressen och därmed
omfattas av offentlighetsprincipen. IT-
utredningen föreslår också att begrepp
som elektronisk handling, digitalt
dokument, digital signatur och digital
stämpel skall definieras och föras in i
förvaltningslagen. Betänkandet
innehåller även förslag till reglering
av elektroniska förmedlingstjänster,
hemsidor på Internet och elektroniska
diskussionsgrupper. Enligt förslaget
till lagreglering på detta område måste
den som har en tjänst som förmedlare av
elektroniska meddelanden informera
användarna om vem som tillhandahåller
tjänsten. Denna skyldighet skall enligt
utredningen vara straffsanktionerad
liksom skyldigheten att hindra fortsatt
spridning av ett meddelande i vissa
fall. Den som medvetet tillåter
spridning av t.ex. barnpornografi eller
rasistiska yttringar skall kunna dömas
till fängelse upp till två år för detta.
Den som förmedlar en informationstjänst
skall också ha en osanktionerad plikt
att hålla uppsikt över verksamheten.
Enligt regeringens planer i
propositionen skall det inom tre år
finnas en generell rättslig reglering
för elektroniska dokument inklusive
elektroniska signaturer inom
förvaltningen.
Motionerna
I flera motioner (T51 yrkande 2, T52
yrkande 2 och T58 yrkande 1) behandlas
frågan om en bred översyn av den
lagstiftning som har betydelse för IT-
frågorna, omfattande t.ex.
datalagstiftningen, förvaltningslagen
samt tryckfrihets- och
yttrandefrihetsgrundlagarna. I motion
T51 yrkande 2 anförs bl.a. att
lagstiftningen bör anpassas till de krav
den informationstekniska utvecklingen
reser. I motion T52 yrkande 2 föreslås
att viss svensk lagstiftning bör ändras
i väntan på att internationella
överenskommelser kommer till stånd,
t.ex. kriminalisering av innehav och
spridning av barnpornografi. I motion
T58 yrkande 1 framhålls behovet av en
rättslig översyn av IT-användningen.
I flera motioner (T51 yrkandena 3 och
4, T52 yrkandena 3 och 4, T58 yrkande 7,
T59 yrkandena 6 och 8) behandlas olika
aspekter av integritetsskyddet i samband
med IT. I motion T51 yrkandena 3 och 4
hemställs att riksdagen hos regeringen
begär ett förslag till en samlad
integritetsskyddslag som bör göras
oberoende av den tekniska utvecklingen.
I motion T52 yrkande 3 pläderas för att
integritetslagstiftningen bör vara så
medieneutral som möjligt. I motion T52
yrkande 4 betonas att den personliga
integriteten bör skyddas effektivt och
att det behövs säkra system för att
hantera åtkomsten av sekretessbelagd
information inom den offentliga sektorn.
Behovet av en översyn av
integritetslagstiftningen framhålls
också i motion T58 yrkande 7. Enligt
motion T59 yrkande 6 bör uppgifter ur
myndigheternas personregister spridas
endast i begränsad omfattning och i
enlighet med sekretesslagstiftningen och
inte på kommersiell grund, vare sig inom
eller utanför landet. Vidare bör enligt
motionen regeringen tillsätta en
utredning om vad IT innebär för polisens
spaningsmetoder och i vilken omfattning
kontrollen av medborgarna ökar. Enligt
yrkande 8 i samma motion bör ett förslag
om att i det europeiska polissamarbetet
registrera personer efter ras och
livsstil avvisas, eftersom det är etiskt
tvivelaktigt och strider mot förbudet
att registrera åsikter. Enligt motionen
bör Sverige inom ramen för EU verka för
att inga personuppgifter sprids eller
registreras som strider mot svensk
lagstiftning.
I motion T56 yrkande 8 kommenteras
förslaget om inrättande av ett rättsligt
observatorium. Enligt motionen bör
observatoriet ha en parlamentarisk
förankring.
Tidigare behandling
Utskottet har behandlat frågor om
rättsordningen avseende elektroniska
dokument m.m. senast våren 1995
(1994/95:KU41) och därvid bl.a.
framhållit vikten av att de redovisade
problemen uppmärksammas och löses så
snart som möjligt, vilket enligt
utskottets mening borde kunna ske inom
ramen för det pågående utvecklings- och
utredningsarbetet. Utskottet förutsatte
att regeringen därvidlag spelade en
aktiv och pådrivande roll och att den
bl.a. avdelade nödvändiga resurser till
IT-kommissionen för frågornas fortsatta
beredning.
Utskottets bedömning
Utskottet ställer sig bakom
propositionens förslag till
handlingsprogram för rättsordningen vad
avser inrättande av ett rättsligt
observatorium och de prioriterade
rättsområdena inklusive tidsplanen för
detta arbete.
Som framgått i det föregående pågår ett
omfattande utredningsarbete i
regeringskansliet med inriktning på att
ta fram underlag för en rationell
användning av IT. Bland rättsområden som
enligt propositionen är prioriterade
återfinns integritetsskydd och regler
för elektronisk dokumenthantering,
områden som enligt utskottets mening är
särskilt angelägna.
Vad gäller integritetsskyddet framgår
det av propositionen att datalagen
enligt regeringens intentioner inom tre
år skall ersättas av en ny persondata-
och integritetslagstiftning, till vilken
registerlagarna skall anpassas och
samtidigt moderniseras. Till detta vill
utskottet, med hänvisning till vad som
anförs i motion T51 yrkandena 3 och 4
samt motion T52 yrkandena 3 och 4,
anföra att integritetsskyddet i det
pågående översynsarbetet bör utformas
mot bakgrund av en mer konsekvent
princip, av vilken tydligt framgår att
den enskilde förfogar över bl.a.
uppgifter om sig själv och sin person.
Likaså bör integritetsskyddet framdeles
ges en generell och teknikoberoende
utformning. Beträffande motion T59
yrkande 8, i vilken motionärerna riktar
kritik mot ett förslag om att inom ramen
för det europeiska polissamarbetet
registrera personer efter bl.a. ras
eller livsstil, vill utskottet meddela
sin avsikt att följa frågans fortsatta
hantering inom EU.
Med detta torde önskemålen i de
motioner som yrkar på en bred översyn av
lagstiftning med betydelse för IT-
frågorna (motionerna T51 yrkande 2 och
T58 yrkande 1) och de som särskilt yrkar
på en översyn av
integritetslagstiftningen med anknytning
till IT (motionerna T51 yrkandena 3 och
4, T52 yrkandena 3 och 4, T58 yrkande 7
och T59 yrkande 6 delvis och 8) vara
tillgodosedda varför de bör avstyrkas.
Vad gäller motion T52 yrkande 2 enligt
vilken svensk lagstiftning, i avvaktan
på internationella överenskommelser, bör
ändras, t.ex. kriminalisering av innehav
och spridning av barnpornografi,
hänvisar utskottet till dels vilande
förslag till grundlagsändring m.m. (bet.
1993/94:KU28), dels den pågående
Barnpornografiutredningen (Ju 1994:14,
dir. 1994:117) som avses avslutas inom
kort. Även delar av IT-utredningens
betänkande (SOU 1996:40) vad gäller
t.ex. ansvarsförhållanden beträffande
handhavande av s.k. elektroniska
anslagstavlor har anknytning till dessa
frågor. Motionen bör mot denna bakgrund
avstyrkas.
Beträffande motion T59 yrkande 6
(delvis), enligt vilken regeringen bör
tillsätta en utredning om IT:s
konsekvenser för polisens
spaningsmetoder etc., anser utskottet
att frågan bör väckas i annat
sammanhang, varför motionen i denna del
bör avstyrkas.
I motion T56 yrkande 8 föreslås att det
i propositionen föreslagna rättsliga
observatoriet ges en parlamentarisk
förankring. Av propositionen framgår att
regeringen har för avsikt att knyta
observatoriet till IT-kommissionen.
Enligt utskottets mening bör regeringens
hela IT-verksamhet inklusive det
rättsliga observatoriet, i enlighet med
motionens intentioner ges en
parlamentarisk anknytning i någon form.
Med detta får önskemålen i motionen
anses tillgodosedda varför den bör
avstyrkas.
Samhällsinformationsfrågor
Propositionen
Enligt propositionen har inhämtningen,
förvaltningen, förmedlingen och
användningen av information i hög grad
byggts upp och utformats för en speciell
verksamhets eller samhällssektors behov.
IT-utvecklingen medför nu enligt
regeringens mening att ökad vikt läggs
vid kommunikation och
informationsöverföring mellan
verksamheter och sektorer och vid
interaktivitet. Tidigare åtskilda
informationssystem växer successivt till
ett mer enhetligt och samverkande
nätverk. En informationsförsörjning som
svarar mot de nya möjligheterna och
kraven måste enligt propositionen
stödjas av en väl utvecklad
infrastruktur. Tekniken måste också
kompletteras med en omfattande
immateriell överbyggnad i form av bl.a.
olika spelregler som underlättar
informationsutbytet.
Staten har enligt propositionen bl.a.
ansvaret för att det utvecklas
grundläggande principer för hur
offentlig information skall
tillhandahållas till medborgare och
näringsliv. Viktiga frågor som behöver
övervägas är ansvar och ägarformer, pris-
och avtalsfrågor, ansvarsfördelningen
mellan det offentliga och marknaden när
det gäller informationsförsörjningen
samt ansvarsfördelningen mellan olika
aktörer inom den offentliga sektorn.
Enligt regeringens handlingsprogram är
målet för informationsförsörjningen att
utforma en infrastruktur som ger en hög
tillgänglighet till basinformation och
som är tillväxtfrämjande.
När det gäller särskilt
samhällsinformationen föreslås att
Samhällsguiden uppdateras och utvecklas
i samarbete med riksdagsförvaltningen. I
detta sammanhang är det enligt
propositionen naturligt att också
undersöka möjligheterna att utveckla ett
nätverksbaserat data- och
informationssystem för spridning av
samhällsinformation till företag,
organisationer och till allmänheten, där
Samhällsguiden som databas kan utgöra en
viktig tillgång.
Utgångspunkten är att systemet skall
omfatta övergripande information från
riksdag och regering, statliga,
kommmunala och landstingskommunala
myndigheter och verk samt
internationella relationer och kontakter
särskilt med anknytning till EU.
Möjligheten att använda Internet för att
koppla samman och sprida information
från bl.a. riksdag och regering,
myndigheter och EU bör enligt
propositionen prövas. Detta arbete
beräknas vara avslutat under 1996.
Riksdagens databas Rixlex, som bl.a.
innehåller propositioner, motioner,
frågor, utskottsbetänkanden och
protokoll från kammardebatterna samt
delar av rättsdatasystemet, bl.a. SFS
och uppgifter om kommittéerna, är på
försök öppet för externa användare.
Användarna får erlägga en avgift på 6
000 kr/år, med undantag för skolor som
betalar en lägre avgift och
folkbiblioteken som får ta del av
innehållet i databasen utan avgift.
Enligt regeringens mening bör
offentliga rättsdatabaser med
grundläggande information om den svenska
lagstiftningsprocessen och svenska
rättskällor på sikt tillhandahållas utan
särskilda avgifter. Åtminstone bör dessa
databaser kunna omfattas av de
riktlinjer för prissättning av
informationstjänster som regeringen
angivit för andra centrala
grunddatabaser. Det gäller t.ex.
register om fastigheter, byggnader m.m.
och olika geografiska databaser, där
regeringen anser att det bör utformas
enhetliga principer för prissättningen
på informationstjänsterna. Regeringen
har gett RRV i uppdrag att lämna förslag
till sådana principer. RRV:s rapport är
föremål för remissbehandling. I
rapporten föreslås att en enhetlig
princip för prissättning av uttag av
information ur databaser tillämpas inom
den offentliga sektorn, såvida inget
annat beslutas. Den föreslagna
prissättningsprincipen innebär att
avgifterna för uttagen skall beräknas så
att samtliga kostnader för att
framställa och distribuera uttagen
täcks. Denna princip för prissättning
kan tillämpas oberoende av vilken teknik
som används för överföring av
information, vilken typ av information
uttaget avser eller vilken kundkategori
det är tal om.
När det gäller prissättningen på Rixlex
tjänster hänvisar regeringen till den
diskussion som pågår inom riksdagen på
detta område. I propositionen hänvisas
också till ett arbete som pågår inom EU
rörande den privata sektorns roll i
detta sammanhang, som enligt regeringens
mening kan komma att få betydelse för
Rixlex och andra offentliga
rättsdatabasers vidare utveckling och
användning.
Motionerna
I några motioner behandlas frågan om
medborgarnas tillgång till grundläggande
samhällsinformation i elektronisk form
bestående av lagstiftning, förslag och
beslut inom regering och riksdag,
myndighetsinformation etc. (T55 yrkande
1, T58 yrkande 4). Enligt motion T55
yrkande 1 bör medborgarna ha tillgång
till grundläggande samhällsinformation i
form av lagar, förordningar och
föreskrifter från riksdag, regering och
myndigheter samt förslag och beslut i
riksdag, landsting och kommuner. I
motion T58 yrkande 4 anförs att
kommunerna bör bygga ut medborgarkontor
för att underlätta att medborgarna genom
IT skall kunna vidga sitt kunnande om
samhällets organisation, om de kommunala
besluten och om vilka rättigheter och
skyldigheter som gäller. Alla medborgare
bör enkelt kunna nå Rixlex, Information
Rosenbad samt myndigheters och kommuners
databaser. I några fall betonas att
information om EU bör ingå i denna
samhällsinformation.
Frågan om avgiftsbelagd respektive
fritt tillgänglig samhällsinformation
behandlas i flera motioner (T51 yrkande
10 delvis, T55 yrkandena 1 och 2, T56
yrkande 6, T57 yrkande 13, T58 yrkande
4) och nästan genomgående hävdas att den
grundläggande samhällsinformationen
skall vara avgiftsfri. I motion T51
yrkande 10 (delvis) anförs att Rixlex
under en femårig försöksperiod bör vara
avgiftsfri. Enligt motion T55 yrkande 1
bör den grundläggande
samhällsinformationen vara kostnadsfri.
I samma motion, yrkande 2, anförs att
informationen i Sverige om EU inte bör
kommersialiseras. I motion T56 yrkande 6
föreslås bl.a. att riksdagen hos
regeringen begär en utredning om
prissättning på information från
myndigheter. I motion T57 yrkande 13
anförs att myndigheter och förvaltningar
bör ge medborgarna fri tillgång till
information från EU och
regeringskansliet samt från Rixlex.
Enligt motion T58 yrkande 4 bör det
utredas var gränsen mellan
samhällsfinansierad och avgiftsbelagd
information skall gå.
Tidigare behandling m.m.
Utskottet har senast behandlat frågor om
samhällsinformation våren 1995 (bet.
1994/95:KU41) och därvid beträffande
prissättning på Rixlex tjänster
principiellt förordat en differentiering
av priset utgående från riksdagens
kapacitet att hantera de aktuella
datamängderna och kvaliteten i
kontakterna med användarna, eventuell
differentiering av priset med avseende
på vilka användarna är (enskilda,
företag, skolor etc.) samt kostnaderna
för kommunikationen. Riksdagen står för
kommunikationskostnaderna som uppgår
till betydande belopp.
Förvaltningskontoret har senare med
verkan från den 1 juli 1995 beslutat att
folkbibliotek och medborgarkontor skall
ha fri tillgång till Rixlex.
Förvaltningskontoret planerar för
närvarande att helt ta bort avgifterna
för Rixlex samt att i ett senare skede
gå ut med delar av innehållet i Rixlex
på Internet, vilket innebär fri tillgång
till innehållet.
Beträffande utvecklingen av
medborgarkontor hänvisade utskottet i
det nämnda betänkandet till den
samordningsgrupp för medborgarkontor som
arbetar i regeringskansliet med dessa
frågor.
Utskottets bedömning
Utskottet instämmer i propositionens
förslag under rubriken
Samhällsinformation vad avser
Samhällsguiden som databas och
möjligheter att använda Internet för
spridning av information från bl.a.
riksdagen, regeringen, myndigheter och
EU.
Utskottet delar regeringens uppfattning
att offentliga rättsdatabaser och
grundläggande information om
lagstiftningsprocessen och rättskällor i
Sverige på sikt bör tillhandahållas utan
särskild avgift. De bör mot denna
bakgrund inte omfattas av någon
prissättning i likhet med de s.k.
centrala databaserna, såsom centrala
register över personer, företag och
fastigheter/byggnader. Regeringen anser
att det bör finnas enhetliga principer
för prissättningen av
informationstjänster med anknytning till
dessa databaser.
Mot bakgrund av vad utskottet här
anfört bör önskemålen i motionerna T55
yrkande 1, T57 yrkande 13 och T58
yrkande 4 (delvis) vara tillgodosedda,
varför de bör avstyrkas.
Vad gäller motion T55 yrkande 2, enligt
vilken informationen i Sverige om EU
inte bör kommersialiseras, motion T56
yrkande 6 om en utredning om
prissättning på myndighetsinformation
samt motion T58 yrkande 4 (delvis)
enligt vilken gränsen mellan
samhällsfinansierad och avgiftsbelagd
samhällsinformation bör utredas hänvisar
utskottet till den pågående beredningen
av RRV-rapporten Principer för
prissättning av informationstjänster
(RRV 1995:64), vars förslag i sammandrag
redovisats ovan. De nämnda motionerna
bör enligt utskottets mening avstyrkas.
När det gäller prissättningen på
riksdagens databas Rixlex, beträffande
vilken i motion T51 yrkande 10 (delvis)
föreslås att Rixlex under en femårig
försöksverksamhet bör vara avgiftsfri,
hänvisar utskottet till vad som anförts
ovan om de under 1995 genomförda
avgiftsförändringarna, vilka innebär att
folkbibliotek och medborgarkontor har
fri tillgång till Rixlex, och de
redovisade planerna inom
förvaltningskontoret på att lägga ut
delar av Rixlex på Internet, varigenom
innehållet blir fritt tillgängligt.
Enligt utskottets mening bör
prissättningen bli föremål för fortsatta
överväganden inom förvaltningskontoret,
varvid samordning bör ske med bl.a. det
arbete med enhetlig prissättning på
informationstjänster som äger rum i
regeringskansliet. Motionen bör
avstyrkas i denna del.
I motion T58 yrkande 4 (delvis) begärs
att kommunerna bör bygga ut
medborgarkontor för att underlätta
medborgarnas kunskapsinhämtning av
samhällsinformation m.m. Utskottet vill
i detta sammanhang erinra om att det i
regeringskansliet finns en särskild
samordningsgrupp för utveckling av
medborgarkontor, som torde arbeta med
hithörande frågor. Motionen avstyrks
även i denna del.
Övriga frågor
Digitalisering av TV och radio
Propositionen
Radio- och TV-sändningar, både de som
kommer från markbundna sändare och
satelliter, sker i dag till allra
största delen med analog teknik.
Digitala ljudradiosändningar från
markbundna sändare inleddes 1995.
Satellitsändningar med digital teknik
förekommer också. I betänkandet Från
massmedia till multimedia (SOU 1996:25)
föreslås att digitala TV-sändningar i
marknät skall byggas ut i Sverige.
Förslaget remissbehandlas för
närvarande. Enligt propositionen kan ett
snabbt införande av digital marksänd TV-
teknik öka yttrandefriheten och
mångfalden samt motverka privat och
offentlig maktkoncentration.
Socialdemokraterna, Centerpartiet och
Folkpartiet har enats om riktlinjer som
underlättar beslut om snabbt införande
av digitala TV-sändningar i marknätet,
om åtgärder för att stärka och
förtydliga public service-verksamheten
och om insatser för att säkra framtida
svensk TV-produktion med kultur och
kvalitet. Enligt propositionen måste,
innan beslut kan fattas om digital
uppbyggnad av marknätet, frågor besvaras
om i vilken takt det digitala marknätet
kan byggas ut, hur snabbt det kan
utvecklas etc.
Motionerna
I motion T51 yrkande 15 föreslås att
riksdagen avslår regeringens förslag om
en utbyggnad av ett digitalt marknät för
television till förmån för digitala
sändningar med utnyttjande av andra
distributionskanaler i enlighet med vad
som anförts i motionen. I motionen
anförs bl.a. att det finns starka
principiella skäl som talar emot den
lösning regeringen förordar. Bara det
faktum att staten ger sig själv makten
att styra över distributionsmöjligheter
som i praktiken är tekniskt obegränsade
strider enligt motionen mot
grundläggande principer för
informationsspridning och
opinionsbildning. Kommunikationsnäten
bör enligt motionen utvecklas på
marknadens villkor. Regeringens planer
på ett eget marknät för den digitala
televisionen undanröjer möjligheten för
Sveriges Radio och Sveriges Television
att främja en IT-utveckling utöver de
egna företagens direkta intressen.
I motion T52 yrkande 15 anförs att den
av regeringen aviserade utbyggnaden av
ett marknät för digital TV inte bör
komma till stånd, bl.a. därför att
tekniken enligt motionen är föråldrad
och dyr samt inte ger garantier för
tillfredsställande bildkvalitet.
Utskottets bedömning
Utskottet erinrar om att propositionen
inte innehåller något formellt förslag
om utbyggnad av ett marknät för digital
TV utan endast redovisar ett
utredningsförslag som är föremål för
remissbehandling. Det finns därför ingen
anledning för utskottet att nu uttala
sig i det ifrågavarande ärendet. Med
hänvisning till detta bör motionerna T51
yrkande 13 och T52 yrkande 15 avstyrkas.
Den offentliga förvaltningens IT-
användning
Propositionen
Regeringen anger i propositionen
(avsnitt 5.4.3) ett antal övergripande
mål för den offentliga förvaltningens IT-
användning. Av målbeskrivningen framgår
bl.a. följande. Offentlig förvaltning
bör vara ett föredöme som IT-användare.
Den offentliga förvaltningen skall
utnyttja IT för att effektivisera
verksamheterna och ge en god service
till företag och medborgare. Den
offentliga förvaltningens IT-användning
bör bidra till en öppen och säker
elektronisk infrastruktur för samhällets
informations- och kunskapsförsörjning.
IT skall användas till att utveckla
kontakterna och samspelet mellan
allmänhet, företag och offentlig
förvaltning, och kontakterna skall göras
enklare och mer öppna. IT:s möjligheter
att främja allmänhetens insyn i
förvaltningen skall tillvaratas. Alla
offentliga organ bör kunna ta emot och
besvara elektronisk post och ha
möjligheter att söka i
informationsdatabaser, varigenom
elektronisk ärendehantering främjas. De
informationsresurser som finns i den
offentliga förvaltningen skall utnyttjas
bättre. Enhetliga principer för
prissättning av offentlig information
skall utformas. Elektroniska
kommunikationsmöjligheter med organ i EU
skall göra det europeiska
förvaltningssamarbetet effektivare.
Rättsliga frågor i samband med IT-
användningen i den offentliga
förvaltningen har delvis behandlats i
det föregående. Utöver detta kan nämnas
att det enligt regeringen inom tre år
skall finnas en generell rättslig
reglering för elektronisk
dokumenthantering inom förvaltningen.
Samtliga regelverk som styr
förvaltningens IT-användning skall ses
över i syfte att förbättra samordningen
och öka tydligheten. Ökad samverkan bör
komma till stånd mellan de myndigheter
som svarar för rådgivning och tillsyn,
bl.a. Datainspektionen, Riksarkivet och
Statskontoret.
Det övergripande målet för den
offentliga förvaltningens
tillhandahållande av
informationstjänster bör vara att uppnå
en effektiv användning av den
information som finns i offentliga
databaser. Finansierings- och prissätt
ningsprinciper får inte motverka målet
att uppnå en effektiv användning av
befintlig information i offentliga
databaser. En effektiv
informationsöverföring mellan olika
aktörer underlättas av enhetliga
riktlinjer för prissättningen.
Riktlinjerna för prissättning skall vara
generellt tillämpbara för den offentliga
förvaltningen.
Enligt propositionen bör
överenskommelser träffas om gemensamma
IT-plattformar, t.ex. gemensamma val av
standarder, inom den offentliga
förvaltningen i syfte att erbjuda
medborgare och företag enkla och
likartade rutiner. Ett arbete med denna
inriktning äger rum inom det s.k.
Toppledarforum.
Beträffande nya elektroniska medier
anförs i propositionen att alla
offentliga myndigheter skall kunna nås
med elektronisk post före utgången av
1996. Rutiner för hur inkommande och
utgående elektroniska brev hanteras
måste finnas vid varje myndighet.
Myndigheterna skall också ha en lätt
åtkomlig elektronisk adress och en
regelbunden bevakning av myndighetens
elektroniska brevlåda. Elektronisk post
bör så snart som möjligt kompletteras
med användning av digitala signaturer
och samordnade rutiner för
nyckelhantering.
Offentlig information skall göras
tillgänglig också elektroniskt för
medborgare och företag. Myndigheterna
bör pröva möjligheterna att utveckla nya
förvaltningstjänster via bl.a. telefon,
fax och s.k. elektroniska anslagstavlor
som komplement till konventionella
former för informationsspridning. De
rättsliga förutsättningarna för en sådan
utveckling behöver klargöras.
Informationsutbytet mellan
förvaltningarna i EU:s medlemsländer och
gemenskapens institutioner måste enligt
propositionen effektiviseras. Sverige
skall delta aktivt i det gemensamma
arbetet med att utforma och införa all
europeiska datanätverk för
informationsutbyte mellan förvaltningar,
det s.k. IDA-programmet inom EU.
Statskontoret arbetar på regeringens
uppdrag med att samordna den statliga
förvaltningens medverkan i programmet.
Motionerna
I tre motioner (T51 yrkande 10 delvis,
T52 yrkandena 5 och 11 och T57 yrkande
3) behandlas offentlighetsprincipens
tillämpning på IT-frågorna och
allmänhetens tillgång till
myndigheternas elektroniskt lagrade
information. I motion T51 yrkande 10
(delvis) hemställs att tillkommande
offentliga handlingar inom regeringen
och riksdagen skall kunna nås
elektroniskt senast vid utgången av år
1998. I motion T52 yrkande 5 anförs att
staten bör se till att olika statliga
förvaltningar är tillgängliga
elektroniskt. I samma motion, yrkande
11, krävs att alla offentliga handlingar
som riksdagstryck, propositioner,
författningar och statliga utredningar
kostnadsfritt skall göras tillgängliga i
publika databaser inom 24 timmar efter
deras offentliggörande och att alla
elektroniska diarier skall vara
tillgängliga på samma sätt. Alla nya
offentliga handlingar i stat, kommuner
och landsting skall kunna nås
elektroniskt senast den 31 december
1997. Alla historiska handlingar skall
kunna nås elektroniskt senast den 31
december 1999. Alla befintliga databaser
bör enligt motionärerna omedelbart göras
tillgängliga på Internet. I motion T57
yrkande 3 anförs bl.a. att
offentlighetsprincipen inom ramen för IT
kommer att användas på ett annat sätt än
tidigare med betydelse för
medborgarinflytandet.
I motion T50 föreslås att statliga verk
och myndigheter stimuleras till att i
ökad utsträckning använda telefonmöten
och videokonferenser i sin verksamhet i
stället för att slentrianmässigt kalla
till centrala möten.
I motion T52 anförs att den
elektroniska informationen bör bli
huvudmediet och papperskopior det
sekundära mediet i riksdagens
ärendehantering, vilket medför behov av
att utveckla en ny redaktionell form för
riksdagens dokument (yrkande 16). I
motionen anförs vidare att papperslös
ärendehantering bör bli normen inom
förvaltningen. Myndigheterna lever
emellertid i dag i ett regellöst
tillstånd, vilket på ett oacceptabelt
sätt hotar både offentlighet och
rättssäkerhet. Temporära riktlinjer bör
därför införas i avvaktan på permanenta
regler för elektronisk dokumenthantering
(yrkande 17).
Tidigare behandling m.m.
Utskottet har senast behandlat frågor om
tillgången till allmänna handlingar på
elektronisk väg m.m. våren 1995 (bet.
1994/95:KU41). Utskottet konstaterade
bl.a. att krav på att alla nya statliga
och kommunala handlingar skall finnas
tillgängliga elektroniskt utgör ett
mycket långtgående åtagande från det
allmänna.
När det gäller speciellt informationen
om EU finns sedan den 1 januari 1996 en
särskild enhet inom
riksdagsförvaltningen som svarar för EU-
information till allmänheten.
Utskottets bedömning
Utskottet instämmer i de övergripande
mål för den offentliga förvaltningens IT-
användning som föreslås i propositionen.
Utskottet vill särskilt fästa
uppmärksamheten på förslaget att alla
offentliga organ bör kunna ta emot och
besvara elektronisk post före utgången
av 1996 och ha möjlighet att söka i
informationsdatabaser, varigenom
elektronisk ärendehantering främjas.
Även förslaget om enhetlig prissättning
av offentlig information förtjänar
uppmärksammas. Utskottet fäster här
uppmärksamheten på det pågående arbetet
i regeringskansliet med
Riksrevisionsverkets rapport Principer
för prissättning av informationstjänster
(RRV 1995:64). I propositionen
deklareras även att elektronisk
dokumenthantering skall ha reglerats
rättsligt inom tre år. Här finner
utskottet anledning erinra om IT-
utredningens nyligen avlämnade
betänkande (SOU 1996:40) Elektronisk
dokumenthantering. Mot denna bakgrund
bör motionerna T52 yrkandena 5, 16 och
17 samt T57 yrkande 3 vara tillgodosedda
varför de bör avstyrkas.
I motionerna T51 yrkande 10 och T52
yrkande 11 begärs att specificerade
tidsgränser sätts upp för när offentliga
handlingar av skilda slag skall kunna
nås elektroniskt. Utskottet har tidigare
beträffande likartade förslag (bet.
1994/95:KU41) uttalat att kraven innebär
ett mycket långtgående åtagande från det
allmänna. Utskottet, som vidhåller denna
uppfattning, anser också att
myndigheterna bör få rimligt rådrum med
att fastlägga policy för att mobilisera
resurser och utveckla sin kompetens och
rutiner för tjänster på det aktuella
området. Motionerna bör mot denna
bakgrund avstyrkas. På liknande grunder
bör även motion T50 avstyrkas. Det bör
vara statliga myndigheters ensak att
bestämma om formerna för sina
sammanträden.
Stockholm den 18 april 1996
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit
Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s),
Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m),
Ingvar Johnsson (s), Widar Andersson
(s), Tone Tingsgård (s), Birgitta
Hambraeus (c), Jerry Martinger (m),
Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth
Kvist (v), Pär-Axel Sahlberg (s), Inger
René (m), Peter Eriksson (mp), Håkan
Holmberg (fp), Nils-Göran Holmqvist (s)
och Nils Fredrik Aurelius (m).
Finansutskottets yttrande
1995/96:FiU6y
Åtgärder för att bredda och utveckla
användningen av informationsteknik
Till trafikutskottet
Trafikutskottet har den 19 mars 1996
beslutat bereda finansutskottet
tillfälle att senast den 23 april 1996
yttra sig över proposition 1995/96:125
Åtgärder för att bredda och utveckla
användningen av informationsteknologi
jämte motioner i de delar som berör
utskottets beredningsområde.
Avgränsning av yttrandet
Det område som i detta sammanhang
anknyter till finansutskottets område
rör frågor om offentlig upphandling.
Dessa frågor behandlas i propositionen i
avsnitten 5.4.1 Näringspolitiken (s.
56-57 och s. 60-61) och 5.4.3 Den
offentliga förvaltningens IT-användning
(s. 70).
De motionsyrkanden som behandlar
offentlig upphandling återfinns i motion
1995/96:T51 yrkande 11 av Carl Bildt
m.fl. (m) och motion 1995/96: T52
yrkande 5 av Mats Odell m.fl. (kds).
I motion 1995/96:T58 av Eva Flyborg
m.fl. (fp) nämns att EDI (elektronisk
handel) inom en snar framtid kommer att
vara en förutsättning för även de mindre
företagen att göra affärer. Något
särskilt yrkande som rör offentlig
upphandling och IT har emellertid inte
väckts i motionen.
Propositionen
I propositionen framhålls att den
offentliga sektorns upphandlings- och
inköpsprocesser kan förenklas och
rationaliseras genom elektronisk handel
(med elektronisk handel avses bl.a. att
man vid upphandlingar använder
elektronikens hjälpmedel baserade på
datorkommunikation). Kostnaderna i
samband med inköp och upphandling kan
sänkas väsentligt samtidigt som
kontrollen underlättas. Stat, kommun och
landsting finansierar och genomför inom
ramen för Toppledarforums arbete ett
projekt som syftar till att införa
elektroniskt baserade rutiner i den
offentliga sektorns upphandlings- och
inköpsverksamhet. Målet är att 95 % av
upphandlingsvolymen för frekventa varor
och tjänster och 50 % av
upphandlingsvolymen för övriga generella
varor och tjänster upphandlas och
beställs elektroniskt inom tre år. En av
huvuduppgifterna för projektet är att få
till stånd ett ramavtal för programvaror
och tjänster för elektronisk handel. En
annan viktig uppgift är att öka
kunskaperna om och intresset för
elektronisk handel genom
informationsinsatser riktade till både
offentliga organ och leverantörsföretag.
För att ge vägledning om hur man inför
elektroniska handelsprocesser kommer
särskilda handböcker att utarbetas.
Praktiska försök att införa elektronisk
handel kommer att stimuleras och
stödjas.
Den offentliga upphandlingen inom EU
uppgår till totalt mer än 5 400
miljarder kronor per år. Svenska
företag, särskilt de mindre och
medelstora företagen, har i likhet med
motsvarande företag i andra EU-länder
svårigheter att få information angående
offentliga upphandlingar i EU:s
medlemsländer. Regeringen avser därför
att uppdra åt NUTEK att finna former för
en effektivare informationsspridning
till svenska företag när det gäller
offentliga upphandlingar inom EU.
I propositionen anförs att huvuddelen av
programutvecklingen inom industrin ännu
bedrivs internt utan konkurrens. Även
administrativa system inom näringslivet
och i den offentliga förvaltningen
utvecklas och förvaltas till stor del i
egen regi. Jämfört med annan produktion
är graden av industrialisering låg inom
programvarutillverkningen. I
propositionen understryks vikten av att
offentlig förvaltning i högre
utsträckning än i dag bör agera
katalysator för utveckling av
programvara genom offentliga och öppna
upphandlingar av väldefinierade
programprodukter utifrån användarbehov.
Offentlig förvaltning och näringsliv
förutsätts kunna lägga ut mer av sin
programvarutillverkning utanför den egna
verksamheten. Möjligheten att använda
s.k. teknikupphandling på IT-området är
föremål för en särskild utredning
(Utredningen om former och områden för
offentlig teknikupphandling, N 1955:06).
Utredningen skall redovisa sitt arbete
under våren 1996.
Motionerna
I motion T51 av Carl Bildt m.fl. (m)
hemställs i yrkande 11 att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en databas för
offentlig upphandling.
I motionstexten framhålls att inom EU
har den IT-baserade offentliga
upphandlingen kommit mycket långt. I EU-
kommissionens databas, TED (Tenders
Electronic Daily), återfinns alla
offentliga upphandlingar till ett värde
över 1,6 miljoner kronor. Det inkommer
ca 400 nya upphandlingar per dag. Den
årliga omsättningen uppgår till 5 500
miljarder kronor. Den svenska andelen är
280 miljarder kronor. För svensk del
skulle det vara möjligt att inrätta en
informationstjänst som täcker in
samtliga offentliga upphandlingar som
görs av stat, kommuner och landsting,
dvs. även de till ett lägre värde än 1,6
miljoner kronor. En sådan
informationstjänst skulle gynna
konkurrensen, användningen av IT och
leda till betydande effektiviseringar
inom den offentliga sektorn.
Motionärerna anser att ett initiativ för
att pröva upprättandet av en sådan
databas snarast bör tas.
I motion T52 av Mats Odell m.fl. (kds)
återfinns ett allmänt formulerat yrkande
5 där det hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om statens roll. I
motionen finns ett särskilt avsnitt om
upphandling där det anförs att den
offentliga sektorn måste göra all
upphandling elektronisk. Därmed sparas
pengar, nya flexibla arbeten kan skapas
och mindre företag ges bättre
möjligheter att komma in på marknaden.
Motionärerna understryker att all
upphandling måste ske på sådant sätt att
även små företag har goda möjligheter
att ta del av förfrågningar och lägga
anbud.
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot den i
propositionen föreslagna IT-användningen
inom det område som berör offentlig
upphandling.
I motion T51 (m) föreslås att den
databas som skall upprättas för aktuella
upphandlingsprojekt också bör omfatta
sådana projekt vars storlek ligger under
de enligt EG-direktiven angivna
tröskelvärdena. I motion T52 (kds) finns
ett yrkande med liknande innebörd.
Utskottet vill med anledning av dessa
motionsyrkanden anföra följande.
Den svenska lagen om offentlig
upphandling (LOU) omfattar krav på
upphandlingen även för sådana projekt
som understiger EG-direktivens
tröskelvärden. För att undvika ett
alltför omfattande byråkratiskt
förfarande är det enligt LOU för dessa
enligt EG:s definition mindre
upphandlingsprojekt tillåtet att använda
förenklad upphandling och för projekt av
mycket ringa omfattning
direktupphandling.
Förenklad upphandling innebär en
upphandling där alla leverantörer har
rätt att delta, deltagande leverantörer
skall lämna skriftligt anbud och den
upphandlande enheten får förhandla med
en eller flera anbudsgivare. Direkt
upphandling innebär en upphandling utan
infordrande av skriftligt anbud.
Varken vid förenklad upphandling eller
vid direktupphandling ställs några krav
på annonsering. Infordring av anbud kan
ske genom skrivelse. Detta innebär att
upphandlingsprojekt under EG-direktivens
tröskelvärde inte kräver någon
obligatorisk registrering. Det förslag
till en utvidgad databas som föreslås i
motion T51 (m) ställer krav på ändring
av LOU. Som utskottet ser det föreligger
det emellertid inte några skäl till att
ställa omfattande krav på
upphandlingsförfarandet för sådana
projekt. Möjligheten att genomföra
förenklad eller direkt upphandling bör
även fortsättningsvis gälla för sådana
projekt. Vad utskottet här anfört
innebär att utskottet inte delar
motionärernas uppfattning att samtliga
upphandlingar - dvs. även de som
understiger EG:s tröskelvärde - skall
ingå i den databas som enligt
propositionen bör upprättas av NUTEK.
Stockholm den 18 april 1996
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist
(s), Per-Ola Eriksson (c), Sören Lekberg
(s), Lisbet Calner (s), Bo Nilsson (s),
Sonja Rembo (m), Arne Kjörnsberg (s),
Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist
(m), Anne Wibble (fp), Susanne Eberstein
(s), Johan Lönnroth (v), Fredrik
Reinfeldt (m), Roy Ottosson (mp), Mats
Odell (kds), Kjell Nordström (s) och Per
Bill (m).
Avvikande mening
Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m),
Anne Wibble (fp), Fredrik Reinfeldt (m),
Mats Odell (kds) och Per Bill (m) anför:
Som vi ser det bör möjligheten att
genomföra förenklad upphandling och
direktupphandling för projekt under EG:s
tröskelvärden kvarstå. För projekt under
tröskelvärdena där det finns en väl
etablerad leverantörsmarknad kommer
upphandlingen att ske genom annonsering
och inte genom skrivelse. Därigenom blir
upphandlingen affärsmässig och effektiv.
Även om någon obligatorisk
anmälningsskyldighet inte föreligger
enligt LOU för projekt under EG:s
tröskelvärden är det av stor vikt, som
framhålls i motionerna T51 (m) och T52
(kds), att dessa kommer ut på
upphandlingsmarknaden. NUTEK bör därför
finna vägar - t.ex. genom någon form av
löpande information till upphandlande
enheter - för att projekt som annonseras
skall komma med i den databas som skall
ge information om aktuella
upphandlingar.
Justitieutskottets yttrande
1995/96:JuU8y
Informationsteknik
Till trafikutskottet
Inledning
Trafikutskottet har den 19 mars 1996
beslutat bereda samtliga utskott
tillfälle att avge yttrande över
proposition 1995/96:125 Åtgärder för att
bredda och utveckla användningen av
informationsteknik, jämte motioner, i de
delar som rör resp. utskotts
beredningsområde.
Med anledning av propositionen har
väckts motionerna 1995/96:T50-T59.
Ärendet föranleder följande yttrande
från justitieutskottet.
Utskottet
Informationsteknik (IT) är ett
samlingsbegrepp för olika tekniker som
används för att skapa, lagra, bearbeta,
överföra och presentera ljud, text och
bild. IT gör denna hantering möjlig
oberoende av mängden information och
geografiska avstånd. Sammansmältningen
av tele-, data- och medieområdena har
lett till att begreppet IT numera
omfattar all datorbaserad hantering av
information.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen redovisar regeringen
förslag till mål för en övergripande
nationell IT-strategi som pekar ut
Sveriges fortsatta väg in i informations-
och kunskapssamhället. Regeringen lämnar
förslag till prioriterade statliga
uppgifter - rättsordningen, utbildningen
och samhällets informationsförsörjning -
samt redovisar ett handlingsprogram för
att bredda och utveckla användningen av
informationsteknik. Propositionen är en
del i regeringens arbete med att främja
tillväxt och sysselsättning. Regeringen
vill därutöver värna grundläggande
samhällsmål som demokrati och rättvisa
genom målsättningen att alla medborgare
skall kunna dra nytta av
informationsteknikens möjligheter.
Allmänt
Utskottet har inga invändningar mot
regeringens allmänna inriktning av IT-
arbetet. Utskottet avgränsar således
sitt yttrande till att avse de frågor
inom utskottets beredningsområde som
väckts motionsvägen.
Lagöversyn
Motionen
I motion T5l (m) yrkas ett riksdagens
tillkännagivande att det behövs en mera
genomtänkt handlingslinje från
regeringens sida i fråga om anpassning
av lagstiftningen till de krav
informationstekniken medför. I motionen
framhålls bl.a. att nuvarande
kriminaliserade handlingar bör vara
straffbara också när de begås med hjälp
av modern teknik.
Utskottet inskränker sitt yttrande till
den del av motionsyrkandet som avser de
straffrättsliga frågorna.
Bakgrund
Brottsbalken (BrB) trädde i kraft år
1965. I centrala delar bygger reglerna i
BrB på lagar av äldre datum. Sålunda har
t.ex. bestämmelserna om
förmögenhetsbrotten i huvudsak behållit
den utformning de fick genom
lagstiftning år 1942.
Det är med hänsyn till den tid som
förflutit sedan tillkomsten av reglerna
i BrB naturligt att samhällsutvecklingen
och inte minst de senaste årens snabba
utveckling av informationstekniken
inneburit att nya brottstyper och
brottsmetoder uppkommit som inte kunde
förutses när lagbestämmelserna
utarbetades. I stor utsträckning har
dock de befintliga straffrättsliga
reglerna visat sig kunna användas även i
fråga om brottslighet med anknytning
till datorer och annan modern teknik.
Regeringen tillkallade i november 1989
en särskild utredare (Data
straffrättsutredningen, dir. 1989:54)
för att överväga vilka förändringar av
de straffrättsliga och processrättsliga
reglerna som var påkallade med hänsyn
till utvecklingen inom data- och
teletekniken. Utredaren överlämnade i
december 1992 betänkandet (SOU 1992:110)
Information och den nya
InformationsTeknologin - straff- och
processrättsliga frågor m.m.
I utredarens förslag ingår dels
förändringar i BrB vad gäller bl.a.
urkundsbrotten och brott mot andra
bevismedel och nya straffbestämmelser
rörande informationsintrång och
skadegörande angrepp på data, dels
förslag rörande en IT-anpassning av
bestämmelserna i rättegångsbalken om
bl.a. begreppet skriftlig handling och
skriftliga bevis m.m. Betänkandet har
remissbehand-lats och bereds vidare i
Justitiedepartementet.
En IT-anpassning av BrB och RB ger
inte endast upphov till straffrättsliga
och processrättsliga frågor. Även
civilrättsliga regleringar aktualiseras
i mycket stor omfattning. I sammanhanget
kan nämnas IT-utredningens (dir.
1994:42) nyligen avlämnade betänkande
(SOU 1996:40) Elektronisk
dokumenthantering, i vilket framförs
förslag i fråga om användningen av
elektroniska dokument. Betänkandet är
föremål för remissbehandling.
Utskottets ställningstagande
Arbete med att anpassa straff- och
processrättsliga regler till de krav som
den informationstekniska utvecklingen
reser pågår inom regeringskansliet.
Enligt utskottets uppfattning är någon
riksdagsåtgärd inte nödvändig med
anledning av det aktuella
motionsönskemålet.
IT hos Säkerhetspolisen
Motionen
I motion T59 (mp) begärs en utredning
rörande Säkerhetspolisens (SÄPO) ökade
kontrollmöjligheter av medborgarna som
en följd av ny informationsteknik som
medger att man med hjälp av datorer kan
söka information i digitaliserat
spaningsmaterial.
Bakgrund
Den säkerhetsunderrättelsetjänst som
SÄPO bedriver går ut på att inhämta,
bearbeta och vidarebefordra uppgifter
rörande brott mot rikets säkerhet eller
annan säkerhetshotande verksamhet. SÄPO
inhämtar underrättelser och information
på många sätt och från många olika slags
källor.
Det material som SÄPO på olika sätt har
inhämtat blir föremål för bearbetning
och analys. I bearbetningen kan - om så
anses nödvändigt - ingå att föra in
uppgifterna i SÄPO:s register eller se
till att informationen lagras och finns
åtkomlig på annat sätt. Inhämtade och
bearbetade uppgifter kan också
sammanställas med redan tillgänglig
information.
Redan i mitten av 1960-talet började
ett registersystem baserat på ADB
utvecklas inom SÄPO, och med stöd av 2 §
personalkontrollkungörelsen (1969:446)
samt ett särskilt regeringsbeslut den 26
juni 1980 finns ett särskilt ADB-baserat
spaningsregister för verksamheten med
att förebygga och uppdaga brott mot
rikets säkerhet (SÄPO-registret). I
registret får antecknas sådana uppgifter
som behövs för den särskilda
polisverksamhet som SÄPO bedriver, bl.a.
uppgifter från spaning inom
kontraspionage och terroristbekämpning.
I registret får även antecknas uppgifter
om misstänkt subversiv verksamhet, dvs.
försök att undergräva och omstörta det
rådande statsskicket.
Med polisregister avses enligt 1 §
polisregisterlagen (1965:94) register
som förs hos Rikspolisstyrelsen (RPS)
eller någon annan polismyndighet för att
tjäna till upplysning om brott för vilka
någon har misstänkts, åtalats eller
dömts eller om någons personliga
förhållanden i övrigt.
Polisregisterlagen gäller även för
SÄPO:s register.
Närmare föreskrifter om polisregister
finns i polisregisterkungörelsen
(1969:38). Särskilda föreskrifter gäller
dock för SÄPO:s register. Dessa
bestämmelser finns i
personalkontrollkungörelsen.
Riksdagen har nyligen antagit
riktlinjer för uppbyggnaden av en ny
struktur avseende de brottsregister m.m.
som i dag förs hos RPS (prop.
1994/95:144, JuU21, rskr. 378).
Regeringen har tillsatt en utredare
(Registerutredningen, dir. 1995:38) med
uppgift att med utgångspunkt i
riktlinjerna utarbeta förslag till en
rättslig reglering av de nya registren.
I uppdraget ingår också att överväga om
det behövs några ändringar i
polisregisterlagen. Utredaren skall
vidare överväga och lämna förslag till
andra närliggande författningsändringar
som kan komma att aktualiseras under
arbetets gång.
En utgångspunkt för utredningsarbetet
bör enligt direktiven vara att skapa
enkla och lättbegripliga regler som är
anpassade efter den tekniska
utvecklingen. Det skall därvid särskilt
uppmärksammas att den enskildes
personliga integritet får ett
erforderligt skydd. Vidare anförs det i
direktiven att hänsyn måste tas till
Sveriges internationella åtaganden,
bl.a. Europarådets konvention till skydd
för enskilda vid automatisk
databehandling av personuppgifter, den
s.k. dataskyddskonventionen och
Europarådets rekommendation, No. R (87)
15, om användningen av personuppgifter
inom polissektorn.
Uppdraget omfattar numera enligt
tilläggsdirektiv (dir. 1996:22 ) även
SÄPO:s register. Arbetet skall redovisas
senast den 31 mars 1997.
Registerutredningen avlämnade under
sistlidna mars delbetänkandet
(SOU 1996:35)
Kriminalunderrättelseregister - DNA-
register. Betänkandet är föremål för
remissbehandling.
Utskottets ställningstagande
Olika frågeställningar som rör
registrering och ADB-behandling av bl.a.
SÄPO:s register är föremål för
utredning. Utskottet anser att det
saknas anledning för riksdagen att
föregripa detta utredningsarbete.
Motionen bör inte föranleda någon
åtgärd.
Europols register
Motionen
I motion T59 (mp) yrkas ett
tillkännagivande att Sverige inom det
Europeiska polissamarbetet (Europol)
skall verka för restriktivitet vid
registrering i Europols register så att
inga uppgifter som strider mot svensk
lagstiftning skall få registreras eller
spridas och att det även
fortsättningsvis bör gälla att
personuppgifter ur offentliga
myndighetsregister inte skall få säljas
till något annat land. Utskottet
begränsar sitt yttrande till den del av
motionsyrkandet som avser
Europolsamarbetet.
Bakgrund
Internationellt polissamarbete har en
lång tradition, och Interpol, som är den
mest kända och världsomfattande
polisorganisationen, har verkat sedan
1923.
Polissamarbete inom EG inleddes år 1976
genom det s.k. TREVI-samarbetet. Det var
ett mellanstatligt samarbete mellan EG:s
medlemsländer, och därutöver deltog sju
likasinnade länder, däribland Sverige,
som gavs särskild information om det
arbete som bedrevs.
I och med Maastrichtfördraget
reglerades polissamarbetet inom EG, och
i fördragets kapitel VI, artikel K (K.1
punkt 9) nämns polissamarbete i syfte
att förebygga och bekämpa olika former
av grov internationell brottslighet.
Europol nämns uttryckligen som ett organ
inom EU för utbyte av informationer
avseende de angivna områdena.
Europolkonventionen, som utgör den
rättsliga grunden för en europeisk
polisbyrås (Europol) verksamhet,
undertecknades i juli 1995. Konventionen
skall nu ratificeras av de nationella
parlamenten. För svensk del kommer en
departementspromemoria att utarbetas
inom Justitiedepartementet med förslag
till ratificering och till lagändringar.
Europol har som målsättning att
förbättra effektiviteten hos behöriga
myndigheter i medlemsstaterna och deras
samarbete när det gäller förebyggandet
och kampen mot terrorism, olaglig
narkotikahandel och andra allvarliga
former av internationell brottslighet.
Varje medlemsstat skall upprätta en
nationell enhet med ansvar för att
utföra vissa arbetsuppgifter, bl.a. att
förse Europol med den information och de
underrättelser som är nödvändiga för att
Europol skall kunna fullgöra sina
arbetsuppgifter.
Europol skall således vara ett organ
för informations- och
underrättelseutbyte mellan poliskårerna
i medlemsländerna. Tanken är att
medlemsländerna genom Europol skall
kunna få del av uppgifter som finns i
andra länder och att Europol dessutom,
bl.a. genom kvalificerad
analysverksamhet, skall kunna förädla
denna information så att förundersökning
och lagföring kan ske på nationell nivå.
Europol har inte några operativa
befogenheter.
Hos Europol skall föras tre slags
dataregister. Ett informationsregister
som bl.a. innehåller uppgifter om
personer som dömts för eller som
misstänkts för att ha begått eller varit
delaktiga i sådana brott som Europol
skall ägna sig åt. Vidare skall ett
analysregister föras där Europol för
analysändamål kan lagra även andra
uppgifter än de från
informationsregistret. Uppgifterna skall
röra de brott som Europol skall ägna sig
åt samt därmed sammanhängande brott.
Vidare skall ett indexregister upprättas
över de uppgifter som lagras i
analysregistret.
De uppgifter som skall förekomma i de
aktuella registren härrör från
respektive lands nationella
polisregister där uppgiften har förts in
i full överensstämmelse med respektive
lands nationella lagstiftning.
Justitieministern har den 16 januari
1996 i riksdagen som svar på fråga
1995/96:166 om Europolregister anfört
att Europolkonventionen och dess
tillämpningsföreskrifter inte urholkar
och förändrar det skydd som följer av de
konventioner och rekommendationer som
Sverige och andra medlemsländer sedan
länge har tillämpat i sina nationella
rättsordningar när det gäller
registerföring. Här åsyftas Europarådets
dataskyddskonvention och Europarådets
rekommendation om användningen av
personuppgifter inom polissektorn som
nämnts i det föregående.
Som redovisats ovan har riksdagen
nyligen antagit riktlinjer för
uppbyggnaden av en ny struktur avseende
de brottsregister m.m. som i dag förs
hos RPS (prop. 1994/95:144, JuU21, rskr.
378). Riksdagen behandlade i ärendet en
motion med yrkande om ställningstagande
till hur de nya riktlinjerna förhåller
sig till uppbyggnaden av de register som
bl.a. skall föras hos Europol. Riksdagen
avstyrkte motionen under hänvisning till
att regeringen beslutat om en översyn av
den rättsliga regleringen av svenska
register.
Vidare behandlade riksdagen tidigare
under innevarande vår motionsönskemål
liknande det nu aktuella i samband med
sina överväganden beträffande
förberedelsearbetet inför EU:s
regeringskonferens 1996 (skr. 1995/96:
30, UU13, rskr. 199).
I sitt yttrande till utrikesutskottet i
ärendet (1995/96:JuU3y) erinrade
utskottet bl.a. om att de uppgifter som
skall förekomma i de aktuella registren
hos Europol härrör från resp. lands
nationella polisregister där uppgiften
har förts in i full överensstämmelse med
den nationella lagstiftningen. Sverige
bestämmer således på nationell nivå
vilka uppgifter som skall införas i
registren. Utskottet konstaterade vidare
att olika frågeställningar som rör
registrering i polisregister är föremål
för utredning. Utskottet ansåg att det
saknades anledning för riksdagen att
föregripa det utredningsarbetet, och
utskottet avstyrkte bifall till de
aktuella motionsyrkandena.
Utrikesutskottet ansåg i sitt av
riksdagen antagna betänkande motions
önskemålen tillgodosedda genom vad bl.a.
justitieutskottet anfört i sitt
yttrande.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sin ovan redovisade
uppfattning. Motion T59 i nu behandlad
del bör således inte föranleda någon
åtgärd.
Stockholm den 25 april 1996
På justitieutskottets vägnar
Gun Hellsvik
I beslutet har deltagit: Gun Hellsvik
(m), Lars-Erik Lövdén (s), Birthe
Sörestedt (s), Sigrid Bolkéus (s), Märta
Johansson (s), Margareta Sandgren (s),
Anders G Högmark (m), Siw Persson (fp),
Ann-Marie Fagerström (s), Alice Åström
(v), Pär Nuder (s), Maud Ekendahl (m),
Kia Andreasson (mp), Helena Frisk (s),
Jeppe Johnsson (m), Görel Thurdin (c)
och Michael Stjernström (kds).
Avvikande meningar
1. Gun Hellsvik, Anders G Högmark, Maud
Ekendahl och Jeppe Johnsson (alla m)
anför:
Allmänt
Propositionens förslag på olika områden,
vilka enligt regeringen skall ses som en
IT-strategi, är enligt vår mening
alltför håglösa och otillräckliga. En
satsning på utnyttjande av varje del av
informationsteknikens möjligheter som
skulle ha kunnat utvecklas till en av
vårt lands främsta konkurrensfördelar
har av regeringen inrangerats bland
andra dussinfrågor. Propositionen
uppfyller enligt vår mening inte de krav
som bör ställas på en offensiv IT-
strategi med målet att öka
livskvaliteten och vårt lands
internationella konkurrenskraft. Detta
bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Lagöversyn
Enligt vår uppfattning bör brott som
begås med hjälp av nya tekniska
hjälpmedel inte särskiljas i
straffrättsligt hänseende. Översynen och
IT-anpassning av straffrätten bör enligt
vår uppfattning väsentligt mera uttalat
än vad som anges i regeringsförslaget gå
ut på att finna lösningar som innebär
att generella straffbestämmelser kan
tillämpas på de skilda brotten oberoende
av om den straffbelagda gärningen
begåtts med ny eller gammal teknik.
Den snabba tekniska utvecklingen,
vilken möjliggör brottslighet med
användande av modern datorkommunikation
och annan ny teknik, får emellertid inte
heller föranleda att censur eller annan
offentlig kontroll av elektroniskt
lagrad information införs i onödan. En
vägledande princip bör vara frihet under
ansvar när det gäller möjligheterna att
utnyttja den nya tekniken.
Vi anser att riksdagen med anledning av
motion T51 yrkande 2 bör göra ett
tillkännagivande till regeringen i
enlighet med det ovan sagda.
2. Kia Andreasson (mp) anför:
IT hos Säkerhetspolisen
Användningen av IT ger SÄPO kraftigt
förbättrade tekniska möjligheter att öka
sin kontroll av medborgarna bl.a. genom
att eftersökning av uppgifter i
digitaliserat material m.m. innebär en
betydande effektivisering. Det är
olyckligt att SÄPO:s kontrollmöjligheter
på detta sätt ökas utan att det fattats
något beslut i demokratisk ordning om
att så skall ske. Regeringen bör ges i
uppdrag att utreda vilken betydelse IT
har för SÄPO:s spaningsmetoder och i
vilken omfattning kontrollen av
medborgarna ökar på grund av denna.
Vi anser att riksdagen med anledning av
motion T59 yrkande 7 bör göra ett
tillkännagivande till regeringen i
enlighet med det ovan sagda.
3. Alice Åström (v) och Kia Andreasson
(mp) anför:
Europols register
Införandet av den fria rörligheten för
personer inom EU kommer att leda till
krav på ett ökande antal kompensatoriska
åtgärder i form av bl.a. registrering i
olika dataregister för att uppväga
frånvaron av gränskontroller. Det bör
härvid uppmärksammas att det i många EU-
länder inte finns samma integritetsskydd
som i Sverige. Enligt vår uppfattning
finns det anledning att starkt begränsa
de uppgifter som kan bli föremål för
registrering. Sverige, som alltid har
varit ett föregångsland i kampen för
medborgerliga fri- och rättigheter,
måste aktivt motverka registerföring i
t.ex. Europols register av
integritetskränkande uppgifter. Det får
ankomma på regeringen att vidta åtgärder
härför.
Vi anser att riksdagen med anledning av
motion T59 yrkande 8 bör göra ett
tillkännagivande till regeringen i
enlighet med det ovan sagda.
Lagutskottets yttrande
1995/96:LU4y
Åtgärder för att bredda och utveckla
användningen av informationsteknik
Till trafikutskottet
Trafikutskottet har den 19 mars 1996
beslutat att bereda samtliga utskott
tillfälle att senast den 23 april 1996
avge yttrande över förslag i proposition
1995/96:125 Åtgärder för att bredda och
utveckla användningen av
informationsteknik jämte motioner i de
delar som rör respektive utskotts
beredningsområde.
I propositionen föreslås att riksdagen
antar regeringens förslag till mål för
en nationell IT-strategi (avsnitt 4.1)
samt godkänner regeringens förslag till
prioriterade statliga uppgifter när det
gäller att främja IT-utvecklingen
(avsnitt 4.3). Prioriteringarna gäller
rättsordningen, utbildningen och
samhällets informationsförsörjning.
Lagutskottets beredningsområde berörs i
avsnitt 5.1, som behandlar
rättsordningen.
Med anledning av propositionen har
väckts sammanlagt tio motioner med ett
80-tal yrkanden. Fem motionsyrkanden
berör helt eller delvis lagutskottets
beredningsområde.
Lagutskottet, som beslutat avge yttrande
i ärendet, får anföra följande.
I propositionens avsnitt 5.1 anför
regeringen att anpassningen och
utvecklingen av rättsordningen skall
påskyndas i syfte att undanröja de
rättsliga hindren för en rationell
användning av IT. Målet är att genomföra
vissa högprioriterade
författningsändringar inom tre år. Målet
är också att finna effektiva former för
en kontinuerlig rättslig uppföljning av
den snabba utvecklingen på IT-området.
Mot bakgrund av de IT-rättsliga
frågornas komplexitet och
gränsöverskridande karaktär skall ett
rättsligt observatorium inrättas.
Observatoriet skall tills vidare knytas
till regeringens IT-kommission.
Observatoriet skall bl.a. göra en samlad
kartläggning av alla rättsliga frågor
som aktualiseras av utvecklingen på IT-
området.
Ett spörsmål som gäller det rättsliga
observatoriet tas upp i motion T56 av
Stig Sandström m.fl. (v). Motionärerna
anser att riksdagsledamöter bör ingå i
observatoriet. I motionen yrkas
tillkännagivande härom (yrkande 8).
Enligt utskottets mening är det i
lagstiftningsarbete i många fall viktigt
att parlamentariker och olika
intressegrupper i allmänhet får
tillfälle att på ett så tidigt stadium
som möjligt komma in i ett reformarbete.
Politiker och specialister bereds därmed
goda förutsättningar för ett fruktbart
samarbete. I förevarande fall är det
emellertid inte fråga om något
traditionellt lagstiftningsarbete.
Observatoriet är, såvitt utskottet kan
bedöma, snarast avsett att vara ett
kontaktorgan som bl.a. skall utföra ett
expertbetonat juridiskt
kartläggningsarbete. Arbetet skall
bedrivas i nära samverkan med
regeringens IT-kommission, som är ett
rådgivande organ till regeringen i
övergripande och strategiska frågor på
IT-området. Inte heller kommissionen,
vars arbete skall pågå till utgången av
år 1996, har i uppdrag att framlägga
konkreta lagförslag. IT-kommissionen
skall endast belysa rättsliga frågor,
bl.a. upphovsrätt, sekretess,
integritetsskydd och datasäkerhet, och
är inte parlamentariskt sammansatt (dir.
1995:1, skr. 1995/96:103 s. 9-10).
Mot denna bakgrund anser utskottet att
det inte finns skäl att förorda att det
rättsliga observatoriet skall ha en
parlamentarisk sammansättning. I de fall
observatoriets kartläggningsarbete
påvisar behov av lagstiftningsåtgärder
utgår utskottet från att regeringen
tillkallar kommittéer och utredare i den
utsträckning som är erforderligt och i
samband därmed överväger om
parlamentariker bör knytas till
utredningsarbetet. Det anförda innebär
att utskottet anser att motion T56
yrkande 8 bör avstyrkas.
I propositionen anger regeringen fem
rättsområden som skall prioriteras. De
prioriterade rättsområdena avser
integritetsskyddet, regelverket för
elektronisk dokumenthantering i
offentlig förvaltning, upphovsrätt,
reglering av distansarbete och
telelagen. Målet är att inom tre år
genomföra erforderliga
författningsändringar inom dessa
prioriterade områden. Av de prioriterade
rättsområdena tillhör upphovsrätten
lagutskottets beredningsområde.
Mats Odell m.fl. (kds) anser i motion
T52 att det behövs en bredare lagöversyn
än vad regeringen angett. Enligt
motionärernas mening verkar regeringens
prioritering vara gjord mest i syfte att
lyfta fram de rättsområden där man
bedömer att resultat kan förväntas. I
motionen yrkas tillkännagivande om att
en bredare lagöversyn bör komma till
stånd (yrkande 2).
Lagutskottet kan - såvitt gäller
utskottets beredningsområde - inte se
att det föreligger något omedelbart
behov av att prioritera ytterligare
rättsområden. Om det i samband med den
kartläggning som det rättsliga
observatoriet skall utföra visar sig att
det finns ett behov av att ge förtur
också till andra än de upphovsrättsliga
frågorna på civilrättens område,
förutsätter utskottet att IT-
kommissionen kommer att uppmärksamma
regeringen härpå. Utskottet förordar för
sin del att motion T52 yrkande 2
avstyrks.
Beträffande det prioriterade
rättsområde som berör lagutskottet -
upphovsrätten - anförs i propositionen
att den s.k. mediasammansmältningen och
användningen av datorlagrade verk
innebär nya krav på rättsskyddet och på
rättighetsadministrationen.
Upphovsrättssystemet och skyddet för
intellektuella äganderätter utsätts för
betydande påfrestningar genom
digitaliseringen. Denna gör det möjligt
att, på sätt som inte varit möjliga
tidigare, komprimera verk och annan
information, komprimera informationen i
multimediaform, överföra och kopiera
information med stor hastighet och
slutligen även att manipulera
informationen. Den nya tekniken kan,
anförs vidare, medföra att upphovsmännen
och andra rättighetshavare i hög grad
förlorar kontrollen över användningen av
sina verk och prestationer. Samtidigt
finns det risker att IT:s långtgående
kontrollmöjligheter utnyttjas på ett
sätt som äventyrar olika intressen i
informationsfrihet och som måste stämmas
av mot ensamrättsanspråken. Den nya
tekniken har, enligt vad som anförs i
propositionen, inverkan på
verksbegreppet, upphovsmannabegreppet,
tillämpningen av de ekonomiska
rättigheterna, tillämpningen av rätten
att kontrollera offentliga framträdanden
samt tillämplig lag i samband med
internationell överföring av
information.
Upphovsrättsliga frågor tas upp i två
motioner. I motion T58 anför Eva Flyborg
m.fl. (fp) att den nuvarande
lagstiftningen inte är anpassad till den
snabba utvecklingen som skett på IT-
området. I motionen anförs vidare att
utvecklingen av elektroniska nätverk
innebär att immateriella rättigheter
lätt kan spridas utan medgivande. Enligt
motionärernas mening bör utredas vilka
möjligheter som finns till
standardisering av elektronisk märkning
på i dag upphovsrättsligt skyddade verk.
I motionen yrkas tillkännagivande om vad
i motionen anförts angående behovet av
rättslig översyn över av IT-användingen
berörda lagar (yrkande 1).
I motion T51 anför Carl Bildt m.fl. (m)
att förutsättningarna för upphovsrätten
radikalt förändrats genom de möjligheter
som nu finns att med digital teknik
sprida verk och framställa nya exemplar
med enkla metoder till nästan
obefintliga kostnader. Enligt
motionärernas mening är det viktigt att
upphovsrätter skyddas samtidigt som ett
effektivt användande av tekniken inte
hämmas. I motionen ställs frågan om
elektroniskt baserad information,
exempelvis texter, ljud och bilder,
skall skyddas på samma sätt som
datorprogram. Motionärerna anser att det
till stor del bör vara upphovsmännens
uppgift att se till att de verk de
framställer inte kan missbrukas genom
mångfaldigande och spridande. Om
upphovsmännen ges ett utökat ansvar ökar
incitamenten för att utveckla säkra
system, exempelvis kopieringsskydd och
elektroniska signaturer som kan styrka
behörigheter. Sverige bör enligt
motionärernas mening kunna spela en
pådrivande roll inom framför allt EU för
att få till stånd internationella
anpassningar. Motsvarande bör gälla för
de förändringar som kan behövas på andra
områden inom civilrätten. I huvudsak bör
dock enligt motionärerna den
internationella anpassningen ske inom
ramen för rådande avtalsfrihet. I
motionen yrkas tillkännagivande om vad
som sålunda anförts om principerna för
anpassningen av lagstiftningen till de
krav som den informationstekniska
utvecklingen reser (yrkande 2).
Utskottet har ingen annan uppfattning
än motionärerna om behovet av att
anpassa den upphovsrättsliga
lagstiftningen till de nya krav som
aktualiseras genom IT. I sammanhanget
måste emellertid beaktas att
lagstiftningen sedan länge bygger på
internationella konventioner och att IT-
utvecklingen i en allt högre grad kräver
att de nödvändiga rättsliga
anpassningarna får största möjliga
internationella acceptans. Detta betyder
att tyngdpunkten i de svenska
aktiviteterna på området i första hand
måste fokuseras på det arbete som
bedrivs på det internationella planet.
Så är också fallet. Inom FN-organet WIPO
(Världsorganisationen för den
intellektuella äganderätten) pågår
arbete med nya internationella
konventioner om immateriella rättigheter
med anledning av den nya
informationstekniken. Avsikten är att
frågorna skall behandlas vid en
diplomatkonferens, om möjligt redan
under december månad 1996. Arbete sker
på grundval av förslag från WIPO:s
medlemsländer. Sverige deltar aktivt i
det förberedande arbetet inför
diplomatkonferensen genom deltagandet i
industriländernas samarbetsgrupp för
immaterialrätt, den s.k.
Stockholmsgruppen. Inom EU deltar
Sverige i rådets arbetsgrupp om
immaterialrätt, där arbetet för
närvarande är inriktat bl.a. på att
utarbeta förslag som gemenskapen avser
att lägga fram vid den kommande
diplomatkonferensen.
När det gäller arbetet inom EU vill
utskottet vidare erinrar om att
kommissionen år 1995 framlade en grönbok
om upphovsrätt och närstående
rättigheter i informationssamhället, KOM
(95) 382. Boken är avsedd som ett
underlag för diskussioner om en mängd
frågor som främst hänger samman med
internationella digitala överföringar av
upphovsrättsligt skyddat material. I
grönboken konstateras att utvecklingen
av informationssamhället förutsätter att
en mängd nya varor och tjänster skapas
och att dessa i full utsträckning kan
dra nytta av de s.k. elektroniska
motorvägarna. Skapandet av nya tjänster
och varor bygger på betydande
investeringar. Vidare påpekas att
ansträngningar för att främja
investeringar endast är genomförbara om
det finns ett tillräckligt skydd i den
digitala miljön för upphovsrätt och
närstående rättigheter. Det framhålls
att stora skillnader i skyddsnivån
kommer att innebära hinder för
uppbyggandet av informationssamhället. I
grönboken ställs frågan om redan
genomförda harmoniseringsåtgärder,
däribland skyddet för databaser, är
tillräckliga eller om mer långtgående
harmoniseringar av den nationella
lagstiftningen behövs. Därvid framhålls
att bristande harmonisering av
ensamrätten till utnyttjande,
reproduktion m.m. av skyddade verk och
tjänster skulle leda till en
uppsplittring av marknaderna. Om
marknaderna splittras kan det hindra
skapandet av sådana nya tjänster som
endast kan bli lönsamma om de förs ut på
en större marknad än den nationella. Mot
den bakgrunden tas i grönboken upp vissa
både övergripande och mera specifika
frågor om mera långtgående
harmoniseringsåtgärder. En övergripande
fråga gäller huruvida man också i
framtiden bör hålla fast vid principen
om lagstiftningens territoriella
begränsning, dvs. om skyddets omfattning
skall avgöras enligt reglerna i den stat
där skyddet i varje särskilt fall begärs
eller om man kan tänka sig en annan
ordning, t.ex. att lagstiftningen i den
stat där tjänsten har sitt ursprung
alltid skall vara styrande. Bland de
specifika frågorna som tas upp i
grönboken kan nämnas bl.a. rätten till
mångfaldigande, överföring till
allmänheten, rätten till digital
överföring och spridning samt rätten
till digital sändning.
Också de frågeställningar som särskilt
aktualiseras i motionerna är behandlade
i grönboken. Sålunda konstateras att det
genom digital teknik är möjligt att
automatiskt identifiera ( tatuera ),
skydda och förvalta verk och tjänster
förutsatt att det byggs upp sådana
system. För att undvika att
informationssamhällets framväxt sker på
rättighetshavarnas bekostnad framstår
sådana system med internationell
räckvidd som nödvändiga. I grönboken
redovisas vidare ett särskilt projekt,
CITED-projektet (Copyright in
Transmitted Electronic Documents), som
finansieras av kommissionen. Projektet
grundar sig på informationsindustrins
behov i vid mening och syftar till att
skydda upphovsrätt och närstående
rättigheter för alla verk och tjänster
som lagras och överförs i digital form.
Målet är att det skall införas ett
skyddssystem för att stilla
rättighetshavarnas farhågor och göra
det enklare att ställa information till
förfogande för så många som möjligt.
Inom projektet eftersträvas att
definiera en generell modell som är
tillämplig för olika sektorer och som
tar alla aktörer och hela
informationskedjan med i beräkningen.
Modellen definierar nödvändiga åtgärder
mot privatkopiering och modellen prövas
i pilotprojekt.
Grönböcker brukar följas av s.k.
vitböcker där kommissionen drar upp
riktlinjer för den lagstiftning som bör
åstadkommas. I kommissionens
arbetsprogram för år 1996 har
uppföljning av grönboken om upphovsrätt
och närstående rättigheter i
informationssamhället tagits upp som ett
särskilt projekt.
Mot bakgrund av att enskilda länder har
ytterst begränsade möjligheter att anta
nationella lösningar på det
upphovsrättsliga området är nödvändigt
att Sverige aktivt deltar i det
internationella arbetet och där med
kraft driver de frågor som är angelägna
från svenska utgångspunkter. Utskottet
utgår från att regeringen i det
sammanhanget strävar efter att ta till
vara Sveriges intressen i de frågor som
motionärerna tar upp. Utskottet utgår
också från att regeringen i
förhandlingarna verkar för att de
nödvändiga internationella
harmoniseringarna skall komma till stånd
snarast möjligt.
Några formella tillkännagivanden eller
andra åtgärder från riksdagens sida kan
enligt utskottets mening för närvarande
inte anses påkallade. Utskottet anser
att motionerna T51 och T58 i nu
behandlade delar bör avstyrkas.
I motion T58 anför Eva Flyborg m.fl.
(fp) att allt fler medborgare genom
konsumentupplysning bör göras medvetna
om de möjligheter som IT erbjuder. Sådan
upplysning kan omfatta råd om villkoren
för verksamheten på näten samt praktisk
rådgivning om produkter som underlättar
nätets användning. Vidare bör, enligt
motionärernas mening, kunskaper om
lågprisdatorer spridas aktivt.
Motionärerna anser att det i fråga om
konsumentupplysning om IT finns viktiga
uppgifter för Konsumentverket och andra
organisationer i konsumenternas tjänst.
I motionen yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av
konsumentupplysning (yrkande 5).
Enligt utskottets mening har IT en stor
potential på konsumentområdet. En viktig
uppgift för den framtida
konsumentpolitiken är att på olika sätt
ge stöd så att dessa möjligheter kan
vidareutvecklas. Utskottet ser därför
med tillfredsställelse att det i IT-
kommissionens uppdrag ingår att lämna
förslag till hur användarnas intressen
kan tas till vara inom ramen för en
strävan att åstadkomma en så bred
användning av tekniken som möjligt. I
propositionen anför regeringen också att
folkbildning om IT och om frågor som rör
informations- och kunskapsanvändning bör
prioriteras under de närmaste åren.
I sammanhanget vill utskottet vidare
erinra om att det i EU-kommissionens
konsumentpolitiska prioriteringar för
åren 1996-1999 påpekas att särskilda
insatser behöver göras för att uppmuntra
konsumentorganisationerna att förändra
sina arbetsformer och därmed kunna
tillgodogöra sig fördelarna med den nya
informationstekniken. Ett av de
prioriterade områdena i
handlingsprogrammet är åtgärder för att
möjliggöra för konsumenterna att dra
nytta av informationssamhället.
Intensifierade åtgärder som innefattar
utbildning och upplärning så att
konsumenterna till fullo skall kunna
utnyttja informationssamhällets
möjligheter föreslås. Enligt vad
regeringen anfört i skrivelsen
1995/96:181 Konsumentpolitiken i EU -
mål och inriktning för det svenska
arbetet kommer Sverige aktivt att stödja
och delta i detta arbete.
Mot bakgrund av vad som sålunda
redovisats kan utskottet inte finna
annat än att konsumentfrågorna är väl
uppmärksammade i det pågående arbetet
både på nationell och internationell
nivå. Utskottet förutsätter att
Konsumentverket och
konsumentorganisationerna fortlöpande
följer frågorna och vidtar de åtgärder
som det fortsatta arbetet kan föranleda
för att tillgodose konsumenternas krav
på information i IT-frågor. Något
särskilt tillkännagivande därom från
riksdagens sida till regeringen är
enligt utskottets mening inte påkallat.
Utskottet anser således att motion T58
också i denna del bör avstyrkas.
Stockholm den 23 april 1996
På lagutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson
(c), Bengt Kronblad (s), Rolf Dahlberg
(m), Carin Lundberg (s), Rune Berglund
(s), Stig Rindborg (m), Karin Olsson
(s), Eva Arvidsson (s), Bengt Harding
Olson (fp), Inger Segelström (s), Tanja
Linderborg (v), Anders Ygeman (s), Tomas
Högström (m), Yvonne Ruwaida (mp),
Birgitta Carlsson (c), Eva Persson
Sellin (s) och Marietta de Pourbaix-
Lundin (m).
Avvikande mening
Rolf Dahlberg, Stig Rindborg, Tomas
Högström och Marietta de Pourbaix-Lundin
(alla m) anser att den del av utskottets
yttrande som börjar med Mot bakgrund
och slutar med bör avstyrkas bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att det är angeläget att
Sverige också fortsättningsvis aktivt
deltar i det internationella arbetet och
där med kraft driver frågor som är
angelägna från svenska utgångspunkter.
Enligt utskottets mening är det särskilt
viktigt att det synsätt på upphovsrätt
och IT som förs fram i motion T51 därvid
görs gällande från svensk sida. Som
framhålls i motionen bör det i framtiden
i huvudsak vara upphovsmännen själva som
får se till och ansvara för att de verk
de framställer inte kan missbrukas genom
exempelvis mångfaldigande och olovligt
spridande. En sådan huvudprincip ger
nämligen upphovsmännen ett utökat
incitament att utveckla från tekniska
utgångspunkter upphovsrättsligt säkra
system. Behovet av lagstiftning på
ifrågavarande område, som på grund av IT-
teknikens snabba utveckling ständigt
behöver ändras, skulle därmed reduceras
betydligt. Också i övrigt anser
utskottet att man från svensk sida
internationellt bör arbeta i syfte att
så långt det är möjligt undvika ny och
omfattande lagstiftning. Utgångspunkten
bör i stället vara att de möjligheter
som finns att reglera rättsförhållandena
mellan upphovsmännen och användarna
genom civilrättsliga avtal i första hand
tas till vara. Härigenom uppnås bl.a.
den fördelen att rättsförhållandena
successivt kan anpassas till den nya
tekniken på IT-området och att
lagstiftning kan undvaras.
Mot bakgrund av vad som sålunda anförts
anser utskottet att motion T51 yrkande 2
bör tillstyrkas. Däremot bör motion T58
yrkande 1 inte föranleda någon
riksdagens vidare åtgärd.
Utrikesutskottets yttrande
1995/96:UU6y
Åtgärder för att bredda och utveckla
användningen av informationsteknik
Till trafikutskottet
Trafikutskottet har genom beslut den 19
mars 1996 berett samtliga övriga utskott
tillfälle att yttra sig över de förslag
i proposition 1995/96:125 Åtgärder för
att bredda och utveckla användningen av
informationsteknik jämte motioner i de
delar som berör respektive utskotts
beredningsområde. Med anledning härav
beslöt utrikesutskottet vid sammanträde
den 28 mars att yttra sig till
trafikutskottet. Utrikesutskottets
yttrande begränsas till den del av
propositionen som berör dess
beredningsområde.
Propositionen
I propositionen redovisar regeringen
förslag till mål för en övergripande
nationell IT-strategi som pekar ut
Sveriges fortsatta väg in i informations-
och kunskapssamhället. Regeringen lämnar
förlag till prioriterade statliga
uppgifter - rättsordningen, utbildningen
och samhällets informationsförsörjning -
samt redovisar ett handlingsprogram för
att bredda och utveckla användningen av
informationsteknik.
Propositionen är en del i regeringens
arbete med att främja tillväxt och
sysselsättning. Regeringen vill
därutöver värna grundläggande
samhällsmål som demokrati och rättvisa
genom målsättningen att alla medborgare
skall kunna dra nytta av
informationsteknikens möjligheter.
IT är ett samlingsbegrepp för olika
tekniker som används för att skapa,
lagra, bearbeta, överföra och presentera
ljud, text och bild. IT gör denna
hantering möjlig oberoende av mängden
information och geografiska avstånd.
Sammansmältningen av tele-, data- och
mediaområdet har lett till att begreppet
IT numera omfattar all datorbaserad
hantering av information.
Informations- och kunskapssamhället är
en vidareutveckling av industrisamhället
där information och kunskap blir en allt
viktigare resurs för att skapa
nationellt välstånd.
I en alltmer uppdriven internationell
konkurrens blir effektiv
informationshantering och förmåga att
förädla information till kunskap
avgörande för den ekonomiska tillväxten,
för tillgången till arbeten och för den
allmänna utvecklingen av
levnadsstandarden.
IT kan göra information och kunskap
tillgänglig för individer och
organisationer på ett generellt,
kostnadseffektivt sätt.
EU:s arbete och G7-ländernas initiativ
EU:s arbete på IT-området har som
övergripande mål att stödja framväxten
av informationssamhället. Inriktningen
av arbetet har konkretiserats i en rad
dokument, bl.a. i ett White Paper från
hösten 1993 (Growth, competitiveness,
employment. The challenges and ways
forward into the 21st century). År 1994
beslutade EU-kommissionen om en
aktionsplan som berör samtliga EU-
institutioner. En kommissionärsgrupp och
en särskild organisation (Information
Society Project Office) har inrättats
för att samordna och följa upp arbetet.
Arbetet omfattar aktiviteter inom tre
huvudområden:
- det legala ramverket inklusive
avregleringen av
telekommunikationsmarknaden,
- gemensamma nät, grundtjänster och
användningsområden samt
- samhälleliga, sociala och kulturella
frågor.
Motiven för EU:s engagemang på IT-
området anges framför allt vara av
näringspolitisk och handelspolitisk
karaktär. Men även kulturfrågorna
tillmäts en stor betydelse liksom
möjligheterna att med hjälp av IT få den
inre gemensamma marknaden att fungera.
Omfattande resurser har avsatts till
forskning och utveckling på IT-området.
Ett av de större forskningsprogrammen
avser s.k. telematik och syftar till att
stödja nya IT-tillämpningar för t.ex.
transporter, biblioteksverksamhet,
forskarsamverkan, stöd till handikappade
och äldre samt hälso- och sjukvård.
G7-länderna, dvs. Frankrike, Italien,
Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland
och USA, har i samarbete med EU-
kommissionen inlett ett arbete kring IT-
frågorna och den globala
informationsinfrastrukturen. G7-länderna
och EU-kommissionen beslutade i februari
1995 om en gemensam policy och om
pilotprojekt inom bl.a. standardisering,
utbildning, elektronisk handel,
biblioteksverksamhet samt hälso- och
sjukvård.
Internationell samverkan
Det ligger i Sveriges intresse att de
internationella kommunikationerna och
informationsutbytet världen över
underlättas. Utvecklingen på
telekommunikationsområdet och IT-området
i övrigt måste ske i harmoni med
omvärlden och ett omfattande samarbete
inom bl.a. EU är därför nödvändigt.
Enligt regeringens uppfattning har
Sverige ett starkt nationellt intresse
av att de internationella
kommunikationssystemen utvecklas för att
underlätta utbytet av idéer, varor och
tjänster. Den kanske viktigaste grunden
för denna hållning är vår förvissning om
de fördelar som ett öppet samhälle har
för fredens bevarande och för
utvecklingen av demokratin. Att
underlätta olika former av kommunikation
och informationsutbyte också över
gränserna blir en naturlig följd av
denna inställning. För Sverige, vårt
internationellt inriktade näringsliv och
något perifera läge i förhållande till
de stora marknaderna och knutpunkterna i
världen, är också goda internationella
kommunikationer ett centralt intresse.
Utskottets överväganden
Enligt utskottets mening är det ett
starkt svenskt intresse att de
internationella kommunikationerna och
informationsutbytet underlättas.
Utvecklingen på
telekommunikationsområdet och IT-området
i övrigt måste ske i harmoni med
omvärlden. Samtidigt kan Sverige, genom
EU och på egen hand, i internationella
sammanhang lämna bidrag för att
underlätta utbytet av idéer, varor och
tjänster.
Utskottet finner mot denna bakgrund det
angeläget att påpeka den roll som modern
informationsteknik spelat för
utvecklingen mot demokrati i vår
omvärld. Det kan exempelvis nämnas att
många bedömare anser att denna teknik
var av avgörande betydelse för
utvecklingen från diktatur till
demokrati i många central- och
östeuropeiska stater. Som illustration
av teknikens betydelse kan också nämnas
att den process som ledde till de
baltiska staternas frigörelse från
Sovjetunionen i vissa sammanhang
betecknats som "faxarnas krig".
Teknikutvecklingen, främst vad avser
datakommunikation och
satellittelevision, har verksamt
bidragit till att tidigare slutna
samhällen öppnats också på andra håll i
världen och den har därmed förbättrat
förutsättningarna för en utveckling i
riktning mot demokrati. De beskrivna
förhållandena gör det angeläget för
Sverige, med vår traditionellt starka
engagemang till stöd för de mänskliga
rättigheterna, att i olika
internationella fora söka främja
utvecklingen av kommunikation och
informationsutbyte baserad på ny teknik.
I propositionen framhåller regeringen IT-
arbetets betydelse vad avser att främja
tillväxt och utvecklingen. I en ökad
internationell konkurrens blir effektiv
informationshantering av allt större
betydelse för ekonomisk tillväxt och för
den allmänna utvecklingen av
levnadsstandarden. Mot denna bakgrund
anser utskottet det naturligt att IT-
frågorna beaktas inom ramen för det
utvecklingsbistånd Sverige lämnar.
Stockholm den 23 april 1996
På utrikesutskottets vägnar
Nils T Svensson
I beslutet har deltagit: Nils T Svensson
(s), Inger Koch (m), Yvonne Sandberg-
Fries (s), Berndt Ekholm (s), Bertil
Persson (m), Karl-Göran Biörsmark (fp),
Urban Ahlin (s), Eva Zetterberg (v),
Carina Hägg (s), Lars Hjertén (m), Bodil
Francke Ohlsson (mp), Ingrid Näslund
(kds), Agneta Brendt (s), Christina
Axelsson (s), Håkan Juholt (s) och Anna
Corshammar-Bojerud (c).
Försvarsutskottets yttrande
1995/96:FöU4y
Åtgärder för att bredda och utveckla
användningen av informationsteknik
Till trafikutskottet
Trafikutskottet har berett
försvarsutskottet tillfälle att yttra
sig över regeringens proposition
1995/96:125 Åtgärder för att bredda och
utveckla användningen av
informationsteknik, jämte motioner,
såvitt gäller försvarsutskottets
beredningsområde.
Propositionen
I propositionen redovisar regeringen
förslag till mål för en övergripande
nationell IT-strategi som utpekar
Sveriges fortsatta väg in i informations-
och kunskapssamhället. Vidare lämnnar
regeringen förslag till prioriterade
statliga uppgifter - rättsordningen,
utbildningen och samhällets
informationsförsörjning - samt redovisar
ett handlingsprogram för att bredda och
utveckla användningen av
informationsteknik.
Regeringens förslag till beslut
Regeringen föreslår riksdagen att målen
för en nationell IT-strategi skall vara:
- att utnyttja IT:s möjligheter på ett
aktivt sätt som bidrar till att skapa
tillväxt och sysselsättning och som
stärker Sveriges konkurrenskraft
- att värna allas lika möjligheter så
att IT kan bli ett medel för ökad
kunskap, demokrati och rättvisa
- att utnyttja såväl kvinnors som mäns
erfarenheter och kompetens i IT-
utvecklingen
- att utnyttja IT för att utveckla
välfärdssamhället och öka medborgarnas
livskvalitet
- att använda IT för att stödja grupper
med särskilda behov
- att skapa en bred tillgång till
information för ökad delaktighet och
kunskapsutveckling
- att bevara och utveckla det svenska
språket och kulturen i en alltmer
gränslös värld
- att använda IT för att öka
effektiviteten och kvaliteten i
offentlig verksamhet och förbättra
sevicen till medborgare och företag.
Regeringen föreslår riksdagen att
staten skall prioritera uppgifter inom
tre områden i syfte att främja
utvecklingen av informations- och
kunskapssamhället i enlighet med målen
för den övergripande nationella IT-
strategin. Dessa uppgifter är:
- rättsordningen
- utbildningen
- samhällets informationsförsörjning
Regeringens överväganden
Informationstekniken har inget egenvärde
i sig. Insatserna på IT-området måste
därför bli en del av en sammanhållen
vision om vilken samhällsutveckling vi
önskar och underordnas de övergripande
mål som i demokratisk ordning läggs fast
för olika samhällsområden.
För att skapa en samsyn kring
insatserna på IT-området behövs dock
gemensamma mål för användningen och
utvecklingen av IT. De mål för en
nationell strategi som regeringen nu
föreslår tar sikte på att övergången
till informations- och kunskapssamhället
skall omfatta nationen i dess helhet.
Målen utgår från regeringens strävan
att använda IT som ett led i en politik
för tillväxt och sysselsättning samt att
värna andra grundläggande samhällsmål.
Eftersom IT, och de nya
verksamhetsformer som den ger upphov
till, på ett helt avgörande sätt kommer
att lägga grunden för samhällets
fortsatta utveckling ekonomiskt, socialt
och kulturellt är IT-användningen enligt
regeringens mening en angelägenhet för
alla.
Staten, kommunerna, näringslivet och
arbetsmarknadens parter måste - enligt
regeringens mening - alla bidra till att
IT får ett brett genomslag i Sverige.
Staten bör därvid i internationell
samverkan fastställa spelreglerna för
marknadens aktörer på IT-området.
Regeringen föreslår att staten skall
prioritera uppgifter inom tre områden i
syfte att främja utvecklingen av
informations- och kunskapssamhället. De
prioriterade statliga uppgifterna bör
enligt regeringen vara:
- rättsordningen
- utbildningen
- samhällets informationsförsörjning.
Regeringen anser det nödvändigt att
definiera och konkretisera statens
uppgifter. När det gäller just uppgiften
inom samhällets informationsförsörjning
anser regeringen att staten bör medverka
till utvecklingen av en grundläggande
informationsstruktur som svarar mot
medborgarnas och näringslivets behov.
Samhällets informationsförsörjning måste
bygga på en effektiv, tillförlitlig och
allmänt tillgänglig
informationsinfrastruktur.
Hittills har inhämtningen,
förvaltningen, förmedlingen och
användningen av information i hög grad
byggts upp och utformats för en speciell
verksamhets eller samhällssektors behov.
Tidigare åtskilda informationssystem
växer successivt till ett mer enhetligt
och samverkande nätverk. I denna
utveckling ligger också att
informationen och informationsystemen
alltmer blir en gemensam resurs och
angelägenhet för alla företag,
myndigheter och enskilda.
Informationsförsörjningen - och den
infrastruktur som skall bära upp
informationsförsörjningen - tonar därmed
fram som en nationell tillgång av stor
strategisk vikt och med avgörande
betydelse för möjligheterna att nå
gemensamma samhällsmål.
Säkerhets- och sårbarhetsaspekterna
inom IT-området måste - enligt
regeringens mening - tas på stort
allvar. Risken för att obehöriga
utnyttjar svagheter i teknik och system
för att uppnå olovliga syften måste
beaktas. Sådana syften kan enligt
regeringen vara av politisk, militär
eller ekonomisk art och kan ta sig
uttryck i att otillbörligt utnyttja,
förvanska eller förstöra information.
Verksamhet av detta slag, inom
försvarsområdet benämnt
informtionskrigföring, kan på sikt
sudda ut gränserna mellan fred, kris och
krig och kan innebära att enskilda
personer, grupper eller stater kan uppnå
sina syften utan att behöva tillgripa
konventionella hot- och
påtryckningsmedel. Utvecklingen inom IT-
området kommer således sannolikt att
medföra försvarspolitiska förnyelsekrav.
Regeringen framhåller att flera
myndigheter och institutioner arbetar
med och har kunskap om utvecklingen vad
gäller säkerhet och sårbarhet i moderna
informationssystem. Det finns dock en
risk för att kunskapen inte kan hållas
samman och nyttiggöras inom hela den
offentliga sektorn. Mot den bakgrunden
avser regeringen att tillsätta en
arbetsgrupp med uppdraget att följa
utvecklingen av hot och risker inom IT-
området såväl inom den civila som inom
den militära delen av samhället.
Vidare framhåller regeringen att ett
ökat informationsutbyte inom ramen för
EU-medlemskapet innebär att gemensamma
lösningar måste utvecklas på europeisk
nivå. Sverige bör därför delta aktivt i
informationssäkerhetsarbetet inom EU.
Försvarsutskottet
Informationstekniken har genomgripande
effekter på samhällets säkerhet och
sårbarhet
Försvarsutskottet erinrar inledningsvis
om att riksdagen i december 1995
beslutat om att totalförsvaret skall
utformas för att möta en vidgad hotbild.
Riksdagen har beslutat att
totalförsvaret inte bara skall möta
traditionella säkerhetspolitiska hot,
utan även ett bredare spektrum av hot
och risker. Totalförsvaret skall - vid
sidan av andra uppgifter - också bidra
till att stärka samhällets samlade
förmåga att förebygga och hantera svåra
nationella påfrestningar i fred.
Försvarsutskottet framhöll i
sammanhanget (bet. 1995/96:FöU1, s. 63)
att det är samhällets grundstrukturs
robusthet och flexibilitet i olika
avseenden som är avgörande för förmågan
att klara extrema påfrestningar i fred
och vid ett väpnat angrepp. Genom främst
långsiktiga investeringar i fred byggs
grundstrukturens förmåga upp. Tonvikt
skall läggas på att åstadkomma en robust
och flexibel infrastruktur främst inom
områdena elförsörjning,
telekommunikationer, informationssystem
och ledningssystem. Utskottet betonade
särskilt betydelsen av att civila
lednings- och informationssystem är
tillräckligt ändamålsenliga och
uthålliga.
De IT-satsningar som regeringen och
motionärerna nu föreslår bör enligt
utskottet bedömas mot den bakgrunden.
Regeringen framhåller i den nu aktuella
propositionen att sårbarhets- och
säkerhetsaspekterna måste tas på stort
allvar inom IT-området. Risken för att
obehöriga utnyttjar svagheter i teknik
och system måste beaktas. Sådana syften
kan enligt regeringen vara av politisk,
militär eller ekonomisk art och ta sig
uttryck att otillbörligt utnyttja,
förvanska eller förstöra information.
Informationskrigföringen kan på sikt
sudda ut gränserna mellan fred, kris och
krig och innebära att enskilda personer,
grupper eller stater kan uppnå sina
syften utan att tillgripa konventionella
hot- och påtryckningsmedel.
Säkerhetsfrågorna av strategisk
betydelse
Regeringen föreslår att riksdagen antar
mål för en nationell IT-strategi.
Försvarsutskottet konstaterar att inget
av målen - varken av regeringen eller
motionärerna - behandlar behovet av att
ta hänsyn till samhällets sårbarhets-
eller säkerhetsaspekter eller de nya
beroendeförhållanden som kan skapas i
samhället. Enligt utskottets bedömning
är denna fråga dock av avgörande
betydelse för möjligheten att
förverkliga de ambitioner som målen med
IT-strategin skall tillgodose. Alla
insatser i det föreslagna
handlingsprogrammet måste enligt
utskottets mening förenas med högt
ställda säkerhetsmål, och att samhällets
sårbarhet beaktas. Först därmed skapas
förtroende hos allmänhet, företag och
myndigheter för informationssamhällets
möjligheter. Detta bör enligt utskottets
mening - av riksdagen - föras in som ett
uttalat mål i den nationella strategin.
Säkerhetsarbetet måste ges hög prioritet
Regeringen föreslår att riksdagen skall
besluta om tre prioriterade uppgifter
för staten.
Eftersom informationsinfrastrukturen
sannolikt kommer att utgöra en av de
viktigaste grundstenarna i framtidens
samhälle har statsmakterna ett stort
ansvar för att skapa så gynnsamma
förutsättningar som möjligt för denna
utveckling. I detta ligger enligt
regeringen bl. a. att säkerställa
tillgången till effektiva och flexibla
data- och telekommunikationsnät.
Försvarsutskottet noterar att varken
regeringen eller motionärerna särskilt
framhåller att det bör vara en
prioriterad uppgift för staten att värna
om säkerhets- och sårbarhetsaspekterna.
Sverige är redan i dag utomordentligt
beroende av väl fungerande informations-
och kommunikationsteknik.
Säkerhetsfrågorna är enligt utskottets
mening mångdimensionella. De inrymmer
såväl legala, kompetensmässiga som
tekniska och andra typer av insatser.
Frågan berör många olika aspekter, t.
ex. sekretess, integritet,
databrottslighet, teknisk driftsäkerhet
(infrastrukturens robusthet och
flexibilitet), nationella
säkerhetsaspekter m.m.
Grundläggande för allmänhetens,
företagens och förvaltningens förtroende
för att använda informationssystem är
att informationen hanteras på ett säkert
sätt och inte förvanskas i system och
kommunikationer samt att kraven på
sekretess och konfidentionalitet kan
uppfyllas. Även om alla som använder IT
har ett eget ansvar för sin säkerhet, så
bör staten - enligt utskottets mening -
ha ett övergripande ansvar för frågor
som enskilda knappast kan påverka på
egen hand.
Enligt utskottets bedömning finns ingen
annan instans i samhället som har de
resurser eller inflytande som staten har
i detta sammanhang. Utskottet förordar
sålunda att riksdagen bör uttala att
även detta bör vara en central uppgift
för staten när det gäller att främja
satsningar inom IT och kommer till
uttryck på ett mer tydligt sätt än vad
som redovisas i propositionen och
motionerna.
Ansvaret för IT-säkerhetsfrågorna
Regeringen avser att tillsätta en
arbetsgrupp med uppdrag att följa
utvecklingen av hot och risker inom IT-
området.
Försvarsutskottet erinrar inledningsvis
om att det funnits många utredningar och
arbetsgrupper inom området sedan slutet
av 1970-talet, t. ex.
Sårbarhetskommittén (SÅRK),
Sårbarhetsberedningen (SÅRB) och senast
Samrådsgruppen för samhällets säkerhet
inom dataområdet (SAMS). Dessa har
sorterat under försvars-, civil- resp.
finansdepartementet. Något uttalat och
utpekat samlat ansvar för sårbarhets-
och säkerhetsaspekterna på departements-
eller myndighetsnivå har saknats.
Hot- och riskutredningen har i sitt
huvudbetänkande (SOU 1995:19) Ett
säkrare samhälle även behandlat frågor
som rör störningar i telekommunikationer
och datasystem. Utredningen har lämnat
regeringen förslag till åtgärder för att
förbättra säkerheten.
Numera finns en lång rad föreningar,
grupper, företag och forskare som
arbetar med IT-säkerhet. Ett betydande
antal myndigheter inom staten, t. ex.
Datainspektionen, Finansinspektionen,
Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen,
Statskontoret, Post- och telestyrelsen
och Överstyrelsen för civil beredskap
har viktiga uppgifter och stor kompetens
inom IT-säkerhetsområdet - var och en
dock inom sitt speciella ansvarsområde.
Ingen myndighet har emellertid av
regeringen utpekats att ha ett särskilt
uttalat sammanhållet ansvar för helheten
och för att ha en samlad överblick inom
området.
Försvarsutskottet har under 1987/88 års
riksmöte vid två skilda tillfällen (FöU
1987/88:1, s. 2-4 samt FöU 1987/88:2y s.
4-6) behandlat hithörande frågor och
därvid konstaterat att det saknas en
samlad bild över sårbarheten/säkerheten
i ADB-verksamheten och att
rollfördelningen mellan olika centrala
myndigheter - var och en med sitt
partiella ansvar - inte är helt
klarlagd. Vid två tillfällen uttalade
utskottet vidare att det bör skapas en
organisatorisk grund för att nå en
kraftsamling, samordning och överblick i
sårbarhets- och säkerhetsarbetet inom
ADB-området .
Utskottet anser för sin del att den av
regeringen aviserade arbetsgruppen för
att följa hot- och sårbarhetsaspekterna
är otillräcklig med hänsyn till de krav
som numera bör ställas, dels mot
bakgrund av vad riksdagen uttalat under
1987/88 års riksmöte, dels mot bakgrund
av den vidgade hotbilden och den
betydelse som samhällets infrastruktur
har både i fred, kriser och i krig -,
särskilt lednings- och
informationssystemen.
Regeringen har anledning att inför
propositionen om 1996 års försvarsbeslut
på nytt överväga frågorna om
informationsteknikens särskilda
betydelse för totalförsvaret och hur en
hög säkerhet för denna skall ordnas
redan i fred. Utskottet har vidare
inhämtat att regeringen under hösten
1996 avser att genom en proposition
lämna riksdagen förslag i anledning av
Hot- och riskutredningens förslag.
Med hänsyn till ämnets särskilda
betydelse förordar utskottet emellertid
att riksdagen ger regeringen i uppdrag
att organisera ett mer samlande och
samordnande ansvar för IT-
säkerhetsfrågorna än för närvarande. I
det sammanhanget bör behovet av att
koordinera Sveriges medverkan i det
internationella IT-säkerhetsarbetet
beaktas. Utskottet anser vidare att
regeringen bör återkomma till riksdagen
med en utvecklad strategi på IT-
säkerhetsområdet, där regeringen
preciserar statens ansvar och anger hur
säkerhetsarbetet inordnas i det
nationella handlingsprogrammet för IT
samt hur säkerhetsarbetet bör
organiseras.
Vad utskottet nu har anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
Stockholm den 23 april 1996
På försvarsutskottets vägnar
Britt Bohlin
I beslutet har deltagit: Britt Bohlin
(s), Christer Skoog (s), Sven Lundberg
(s), Henrik Landerholm (m), Karin
Wegestål (s), Anders Svärd (c), Lennart
Rohdin (fp), Birgitta Gidblom (s), Jan
Jennehag (v), Håkan Juholt (s), Olle
Lindström (m), Annika Nordgren (mp), Åke
Carnerö (kds), Jörgen Persson (s), Rolf
Gunnarsson (m) och Göthe Knutson (m).
Socialutskottets yttrande
1995/96:SoU4y
Åtgärder för att bredda och utveckla
användningen av informationsteknik
Till trafikutskottet
Trafikutskottet har berett
socialutskottet tillfälle att yttra sig
över proposition 1995/96:125 Åtgärder
för att bredda och utveckla användningen
av informationsteknik jämte motioner,
såvitt propositionen och motionerna rör
utskottets beredningsområde.
Socialutskottet begränsar sitt yttrande
till den redovisning som lämnas i
propositionen av ett handlingsprogram
för de kommande åren för att bredda och
utveckla användningen av
informationsteknik inom områdena hälso-
och sjukvården, funktionshindrade och
äldre (avsnitt 5.4.4 och 5.4.5 i
propositionen) samt till motion
1995/96:T52 (kds) yrkande 20.
Propositionen
I propositionen redovisar regeringen
förslag till mål för en övergripande
nationell strategi inom
informationstekniken, IT. Målsättningen
är att övergången till informations-
och kunskapssamhället skall omfatta
nationen i dess helhet och att alla
medborgare skall kunna dra nytta av
informationsteknikens möjligheter.
Propositionen är också en del i
regeringens arbete med att främja
tillväxt och sysselsättning.
Kvalificerad och innovativ användning av
IT skall enligt propositionen stimuleras
för att främja kreativitet, tillväxt och
sysselsättning.
För att främja utvecklingen av
informations- och kunskapssamhället
föreslås i propositionen att staten
under de kommande åren skall prioritera
uppgifter inom rättsordningen,
utbildningen och samhällets
informationsförsörjning. En kraftsamling
inom dessa tre områden lägger enligt
propositionen en allmän grund för IT-
utvecklingen och bidrar till att uppnå
de mål som föreslås för den övergripande
nationella IT-strategin.
Handlingsprogram för att bredda och
utveckla användningen av IT
Utöver åtgärder inom de tre statliga
insatsområdena som föreslås bli
prioriterade redovisas i propositionen
ett handlingsprogram för att bredda och
utveckla användningen av IT inom ett
antal samhällssektorer och
politikområden, bl.a. inom hälso- och
sjukvården samt funktionshindrade och
äldre. Varje departement skall svara för
finansiering och genomförande av sina
respektive åtgärder samt för
återrapportering av genomfört arbete
till riksdagen. Något ställningstagande
från riksdagens sida över
handlingsprogrammen begärs inte i
propositionen.
Hälso- och sjukvård
I propositionen anges att
förutsättningarna för att utforma ett
särskilt IT-program för att stödja det
pågående förändrings- och
förnyelsearbetet inom hälso- och
sjukvården skall prövas. Programmet
skall också vara ett led i
kompetensutvecklingen av hälso- och
sjukvårdens personal. Hälso- och
sjukvården är för närvarande inne i ett
intensivt skede av förändring och
förnyelse. Ett viktigt inslag är att
stärka patienternas ställning och öka
patienternas delaktighet i vården, sägs
det i propositionen. Framsteg inom det
medicintekniska området motiverar en
ändrad inriktning av vården och nya
arbetssätt. Krav ställs på förbättrad
kvalitet och bättre resursutnyttjande.
Ett offensivt folkhälsoarbete kräver
samhällsplanering för att minska
hälsorisker och ge medborgarna
livsvillkor som befrämjar hälsan. Hälso-
och sjukvården skall tillhandahålla
information om ohälsans utbredning, dess
orsaker, hur den utvecklas över tiden
samt hur den är fördelad i befolkningen.
Enligt propositionen ger IT stora
möjligheter att stärka förändrings- och
förnyelsearbetet inom hälso- och
sjukvården.
Spri, som är hälso- och sjukvårdens
utvecklingsinstitut och som enligt
avtalet med staten har uppgifter inom
bl.a. områdena informationsteknik och
informationsförsörjning, bör enligt
propositionen utveckla och samordna
insatserna samt lämna förslag till
finansiering. Spri bör bedriva
verksamheten i nära samarbete med
centrala myndigheter,
sjukvårdshuvudmännen, de fackliga
organisationerna och de IT-resurser som
i övrigt finns inom t.ex. näringslivet
och forskningsorganisationerna. För
programmets genomförande krävs en
resursram på ca 100 miljoner kronor
under en treårsperiod. Enligt
propositionen kommer programmet att
genomföras endast om regeringen finner
det möjligt att få fram medel genom en
omprioritering av de medel som anslås
för övriga IT-satsningar i propositionen
eller alternativt att finansiering kan
ske med medel utanför statsbudgeten.
Regeringen avser att uppdra till Spri
att lämna förslag till finansiering
genom medel från olika
utvecklingsprojekt inom hälso- och
sjukvården, forskningsfinansierade organ
m.m. samt från EU. På sikt bör IT-
satsningarna inom hälso- och sjukvården
kunna finansieras genom de
produktivitetsvinster som satsningarna
förutsätts ge.
I propositionen anges att programmet
bl.a. skall inriktas på att stärka
patientens ställning genom att utveckla
publika självbetjäningsterminaler och
system som vänder sig till speciella
patientgrupper, att öka vårdens
kvalitet, att ge god tillgänglighet till
vård i hela landet med hjälp av s.k.
telemedicin, att möjliggöra ett
effektivt folkhälsoarbete genom bl.a.
kontinuerligt förda och individbaserade
register över dem som insjuknar i olika
sjukdomar, att förbättra hälso- och
sjukvårdens produktivitet och
effektivitet genom effektivare
informationsbehandling. Programmet skall
också inriktas på att främja säkerheten
och den personliga integriteten. Den av
Spri påbörjade satsningen avseende IT-
säkerhet och integritet inom hälso- och
sjukvården skall fullföljas, sägs det i
propositionen.
I motion 1995/96:T52 av Mats Odell m.fl.
(kds) yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hälso- och sjukvård (yrkande
20). För att spara pengar som kan
användas till bättre vård och omsorg och
för att ge utrymme för personlig
utveckling bland personalen anser
motionärerna det självklart att IT skall
användas inom hälso- och sjukvården. IT-
satsningarna inom detta område skall
bekostas av respektive huvudman eftersom
de i ett längre perspektiv sparar
pengar. Staten kan stödja forskning och
utveckling av IT. Enligt motionärerna
behövs heller inte statliga medel för
att utbilda hälso- och
sjukvårdspersonalen i användningen av
IT. Det åligger arbetsgivaren att se
till att personalen kontinuerligt får
vidareutbildning, allra helst vad gäller
ny utrustning och arbetsmetodik.
Funktionshindrade och äldre
Enligt propositionen skall också
förutsättningarna prövas för att
genomföra ett IT-program med inriktning
på att främja funktionshindrades samt
äldre personers användning av IT. Rätt
använd kan IT skapa helt nya
förutsättningar för att uppnå målen med
handikappolitiken: full delaktighet och
jämlikhet. För personer med svåra
funktionshinder har IT inneburit helt
nya möjligheter att leva aktivt och
självständigt. För att ta till vara den
stora potential som IT innebär för
funktionshindrade och äldre bör ett
samlat grepp tas över området i ett
särskilt IT-program, sägs det i
propositionen. Vidare sägs att det är
väsentligt att alla de aktörer som
verkar inom området involveras i
programmet. Regeringen avser att uppdra
åt Handikappinstitutet att i nära
samverkan med övriga aktörer utarbeta
ett förslag till IT-program med
inriktning på funktionshindrade och
äldre personer. I uppdraget skall ingå
att föreslå handlingslinjer och
åtgärder, att kostnadsberäkna förslagen
samt att lämna förslag om finansiering.
Detta program kommer liksom programmet
för hälso- och sjukvården endast att
genomföras om regeringen kan få fram
medel genom en omprioritering av de
medel som anslås för övriga IT-
satsningar i propositionen eller att
finansieringen kan ske genom externa
medel.
I propositionen anges närmare vilka
områden programmet skall inriktas på.
Bl.a. nämns skola och utbildning,
arbetslivet, kultur, fritid och
boende. IT skapar möjligheter till
kulturaktiviteter som tidigare varit
svåra att utföra för funktionshindrade.
Som exempel nämns mediaverkstäder för
funktionshindrade, program för egen
skapande konstnärlig verksamhet på
datorn, möjlighet att via Internet
kommunicera med andra, hämta hem och
läsa en bok. Tidningar för synskade kan
inom ramen för statens stöd till radio-
och kassettidningar överföras digitalt.
Datorstöd i hemmet kan öka äldre och
funktionshindrade personers
självständighet och oberoende.
Rehabilitering liksom vård och omsorg i
hemmet kommer enligt propositionen också
att kunna underlättas med hjälp av IT.
Socialutskottets bedömning
Utskottet delar inställningen i
propositionen och i motion T52 (kds) om
betydelsen av att utnyttja
informationstekniken för att stödja det
pågående förändrings- och
förnyelsearbetet inom hälso- och
sjukvården. Användningen av IT kan
förbättra kvaliteten och effektiviteten
inom hälso- och sjukvården. På sikt bör
IT-satsningarna kunna finansieras genom
de produktivitetsvinster som
satsningarna förutsätts ge.
Enligt utskottet är den s.k.
telemedicinen ett utmärkt exempel på den
nytta hälso- och sjukvården kan
förväntas ha av IT-utvecklingen. Med
hjälp av telemedicin kan tillgången på
hälso- och sjukvård och expertkunskap
spridas geografiskt. Telemedicinen bör
kunna medföra både
kvalitetsförbättringar och
effektiviseringar inom hälso- och
sjukvården. För att fullt ut kunna
utnytja telemedicinens möjligheter kan
dock organisatoriska och strukturella
förändringar krävas. Tillämpning och
utvecklingsarbete sker inom ett stort
antal medicinska specialiteter och på
flera håll i Norden, bl.a. i Tromsö i
Norge. En delegation inom utskottet
besökte förra året regionsjukhuset i
Tromsö och informerades om arbetet med
dessa frågor. Ett forskningsprogram
finns också inom EU. Endast ett fåtal
applikationer av telemedicinen används
dock i daglig rutinsjukvård. Ett
fortsatt utrednings- och
utvärderingsarbete krävs därför.
Utskottet vill betona vikten av att
integritetsfrågorna noga uppmärksammas
för att förtroendet för hälso- och
sjukvården skall kunna upprätthållas.
Spri bör därför som anges i
propositionen aktivt arbeta med dessa
frågor, och den av Spri påbörjade
satsningen avseende IT-säkerhet och
integritet inom hälso- och sjukvården
fullföljas. De kontinuerligt förda och
individbaserade register över personer
som insjuknar i olika sjukdomar, t.ex.
Socialstyrelsens cancerregister, måste
få en utformning som garanterar den
enskildes rätt till integritet. Ur
integritetssynpunkt och även med tanke
på forskningen bör möjligheten prövas
att upprätta regionala register, som vid
behov kan användas nationellt. T.ex. kan
så kallade pekarregister användas för
olika sjukdomar. För att kunna påverka
synen inom Europa på frågor om personlig
integritet inom hälso- och sjukvården är
det betydelsefullt att Sverige medverkar
i det europeiska arbetet inom detta
område.
Utskottet har ingen erinran mot det IT-
program som anges i propositionen för
att bredda och utveckla användningen av
IT inom hälso- och sjukvården. Yrkande
20 i motion T52 bör avstyrkas.
Utskottet har heller inget att erinra
mot det angivna handlingsprogrammet som
syftar till att främja
funktionshindrades och äldre personers
användning av IT. Detta är enligt
utskottets mening en viktig del i
arbetet för att uppnå målen för
handikappolitiken, full delaktighet och
jämlikhet.
Stockholm den 25 april 1996
På socialutskottets vägnar
Sten Svensson
I beslutet har deltagit: Sten Svensson
(m), Bo Holmberg (s), Ingrid Andersson
(s), Rinaldo Karlsson (s), Hans Karlsson
(s), Liselotte Wågö (m), Christina
Pettersson (s), Roland Larsson (c),
Marianne Jönsson (s), Leif Carlson (m),
Conny Öhman (s), Stig Sandström (v),
Mariann Ytterberg (s), Birgitta Wichne
(m), Thomas Julin (mp), Kerstin
Heinemann (fp) och Tuve Skånberg (kds).
Kulturutskottets yttrande
1995/96:KrU7y
Åtgärder för att bredda och utveckla
användningen av informationsteknik
Till trafikutskottet
Trafikutskottet har den 19 mars 1996
beslutat bereda kulturutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition
1995/96:125 Åtgärder för att bredda och
utveckla användningen av
informationsteknik jämte motioner, allt
i de delar som berör kulturutskottets
beredningsområde.
Med anledning av propositionen har
väckts motionerna 1995/96:T50-T59.
Kulturutskottet yttrar sig i det
följande över propositionen i vad avser
kapitel 4 Nationell IT-strategi,
avsnitten 4.1 Målen för en nationell IT-
strategi och 4.3 Prioriterade statliga
uppgifter jämte motioner avseende dessa
avsnitt. Härutöver yttrar sig utskottet
över motioner som ansluter till
propositionens kapitel 5
Handlingsprogram för att bredda och
utveckla användningen av IT, avsnitten
5.2.2 Vuxenutbildning,
arbetsmarknadsutbildning och
folkbildning, 5.2.5 Bibliotekens roll i
kunskapssamhället och 5.4.2
Kulturpolitiken.
Utskottet
Målen för en nationell IT-strategi m.m.
I propositionen (s. 13 f.) framlägger
regeringen förslag till mål för en
övergripande nationell IT-strategi som
anger Sveriges fortsatta väg in i
informations- och kunskapssamhället.
Regeringen lämnar också förslag till
prioriterade statliga uppgifter.
Slutligen redovisar regeringen - utan
att några förslag till riksdagen lämnas
- ett handlingsprogram för att bredda
och utveckla användningen av
informationsteknik.
Regeringens förslag till mål innebär
bl.a. att en nationell IT-strategi
utformas så att IT för så många som
möjligt kan bli ett medel för ökad
kunskap, demokrati och rättvisa. Detta
uppnås bl.a. genom skapande av bred
tillgång till information för ökad
delaktighet och kunskapsutveckling och
genom utvecklande och bevarande av det
svenska språket och kulturen.
I syfte att främja utvecklingen av
informations- och kunskapssamhället i
enlighet med de övergripande målen
föreslås (prop. s. 17) att staten skall
prioritera uppgifter inom områdena
rättsordningen, utbildningen och
samhällets informationsförsörjning.
Svenska språket och IT
Svenska språket och IT tas upp i motion
T56 (v) yrkande 9. Motionärerna anser
att det behövs en handlingsplan för det
svenska språket i informationssamhället.
På samma sätt som det är en statlig
angelägenhet att värna svensk film och
svensk litteratur, bör även
datorprodukter på svenska eller för det
svenska språket uppmärksammas.
När det gäller användningen av svenska
språket i datorsammanhang kom
kulturutskottet hösten 1987 (bet. KrU
1987/88:6) till den slutsatsen, att det
är motiverat med ett fackspråk på
datorområdet lika väl som på andra
områden. Utskottet gjorde emellertid ett
uttalande om nödvändigheten av konkreta
åtgärder för att främja det svenska
språket i syfte att bevara dess egenart
och variationsrikedom i samband med den
allt större datoranvändningen.Vid flera
tillfällen därefter och senast hösten
1995 (bet. 1995/96:KrU7) har utskottet
ånyo understrukit betydelsen av att det
svenska språket vårdas och att dess
ställning stärks. Som utskottet
redovisat föreslås i den nu aktuella
propositionen bevarande och utvecklande
av det svenska språket som ett av målen
för en nationell IT-strategi. Den
svenska kulturen, det svenska språket
och vår nationella identitet blir än
viktigare att bevara och utveckla när
gränserna mellan länder, kulturer och
språkområden inte längre är lika
tydliga, anförs det vidare. Utskottet
har inget att erinra mot regeringens
förslag om målen för en nationell IT-
strategi i den del förslaget avser det
svenska språket. Mot bakgrund av det
anförda anser utskottet att motionen i
här aktuell del inte bör föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Vuxenutbildning,
arbetsmarknadsutbildning och
folkbildning
Regeringen framhåller (prop. s. 32) att
behovet av en allmänt hög
utbildningsnivå i samhället är större än
någonsin. Huvuddelen av den i dag
verksamma arbetskraften kommer även att
vara verksam långt in i nästa sekel.
Kunskaper om IT måste därför komma även
vuxna till del. Regeringen anser att det
bör finnas goda möjligheter till
samverkan mellan de olika aktörerna inom
vuxenutbildningen, t.ex. komvux,
studieförbund och folkhögskolor, i syfte
att utnyttja befintliga resurser på ett
bättre sätt.
Folkbildning om IT och om frågor som
rör informations- och kunskapssamhället
bör enligt regeringens mening
prioriteras under de närmaste åren. Av
de statliga anslagsmedlen till
Folkbildningsrådet avser regeringen att
avsätta särskilda medel under en
treårsperiod till folkbildning på IT-
området. I två motioner tas frågor om
folkbildningen och bildningsförbundens
roll upp. I motion T56 (v) yrkande 13
framhålls att - om IT-teknikens
inriktning mot ökad delaktighet och
reella yttrandemöjlighter skall bli
verklighet -folkbildningen med sin breda
verksamhet behöver spela en aktiv och
förnyande roll i framtiden.
Enligt motion T57 (c) yrkande 6 borde
regeringens ambition att åstadkomma en
bred folkbildningsverksamhet på dator-
och IT-områdena varit högre.
Motionärerna anser det inte tillräckligt
att endast föreslå att vissa av
Folkbildningsrådets medel skall avsättas
för ändamålet. Större insatser i form av
bl.a. samordning och prioritering kommer
att behövas på dessa områden.
Folkbildningen är enligt
kulturutskottet ett viktigt komplement
till den allmänna vuxenutbildningen i
arbetet med att höja
utbildningskompetensen i samhället. Med
sina arbetsformer och sin tillgänglighet
kan folkbildningen därför spela stor
roll och göra betydelsefulla insatser
när det gäller vuxnas kunskaper om IT.
Kulturutskottet delar regeringens
uppfattning att folkbildning om IT och
om frågor som rör informations- och
kunskapssamhället bör prioriteras under
de närmaste åren och att särskilda medel
bör avsättas för ändamålet. Som anförs i
propositionen bör kvinnors behov och
intressen ägnas särskild uppmärksamhet.
Mot bakgrund av det anförda anser
utskottet att motionerna T56 och T57 i
nu aktuella delar är tillgodosedda.
Utskottet anser att kommande förslag om
medelsberäkning för insatser inom
folkbildningen på IT-området inte bör
föregripas, varför motion T57 i här
aktuell del avstyrks.
Bibliotekens roll i kunskapsamhället
I propositionen (s. 38-39) uttalar
regeringen sin avsikt att ge Kungliga
biblioteket i uppdrag att utveckla ett
IT-baserat nationellt bibliotekssystem.
Vidare avser regeringen att överväga ett
särskilt utvecklingsstöd för
datorisering av folkbiblioteken.
Regeringen erinrar om det arbete som
pågår inom regeringskansliet i syfte att
skapa en samlad syn på bibliotekens roll
i IT-utvecklingen och om den
bibliotekslag som förbereds.
Motionärerna i motion T56 (v) vill
starkare än regeringen betona
bibliotekens roll (yrkande 11).
Biblioteken skulle kunna arbeta med
olika pilotprojekt, t.ex. med
kulturinstitutioner och på barnkulturens
område.
Utskottet konstaterar, i likhet med vad
som anförs i propositionen, att det
svenska biblioteksväsendet har varit en
föregångare internationellt när det
gäller att utnyttja ny teknik för att
förnya och utveckla
biblioteksverksamheten. IT:s genomslag
och risken för att informationsklyftorna
ökar kräver enligt propositionen
insatser som underlättar tillgången till
information och ger breda grupper av
människor möjlighet att använda IT. I
detta arbete kommer folkbiblioteken att
spela en viktig roll. Som en del av ett
större nätverk kan folkbiblioteken hämta
information på ett effektivt sätt.
Utskottet vill i detta sammanhang betona
vikten av att skolbiblioteken och
folkbiblioteken samarbetar för att ge
elever, lärare och andra kommuninvånare
tillgång till dessa tjänster. Utskottet
anser att regeringens arbete med
bibliotekens roll i IT-utvecklingen och
förberedandet av en bibliotekslag inte
bör föregripas. Motionsyrkandet bör
därför inte föranleda någon åtgärd av
riksdagen (T56 yrkande 11).
Kulturpolitiken
Kulturmiljövården, museerna och arkiven,
m.m.
Regeringen konstaterar (prop. s. 62-63)
att förutsättningarna för att
förverkliga de kulturpolitiska målen
förändras med IT. En samlad strategi för
användning av IT vid myndigheter och
institutioner inom kulturområdet skall
därför utformas, och en utredning för
att skapa ett svenskt kulturnät pågår.
Även för museernas och arkivens
möjligheter öppnar IT helt nya
perspektiv. Museerna och
arkivmyndigheterna bör därför enligt
regeringen ta aktiv del i utvecklingen
av multimedier, digitaliseringssystem
och telekommunikation.
Enligt motion T52 (kds) bör den
statligt ägda och förvaltade
kulturskatten betraktas som offentliga
handlingar och därmed göras tillgänglig
för allmänheten utan kostnad, i de fall
det inte skulle strida mot
upphovsrättsliga regler och avtal
(yrkande 14).
Statens kulturråd bör enligt
motionärerna i motion T56 (v) yrkande 12
ges ett samlat ansvar för IT-satsningen
inom kulturområdet och för fortlöpande
information om IT-utvecklingen.
Särskilda medel bör tillföras
kulturrådet för ändamålet.
I motion T59 (mp) yrkande 3 betonas att
det för framtiden bör understrykas att
en ny teknologi kommer museer och andra
kulturinstitutioner till del i den
omfattningen att de reellt kan
tillgodose regeringens ambitioner.
Motionärerna anser att det har saknats
en helhetssyn då IT introducerades inom
den statliga kulturvården.
Som anförs i propositionen förändras
med IT förutsättningarna för att
förverkliga de kulturpolitiska målen. IT-
teknikens utveckling kan för
kulturkonsumenten öka mångfalden i det
tillgängliga kulturutbudet, för
kulturproducenten medföra att kulturen
kan förmedlas på nya vägar och att nya
konstformer växer fram. Museer, arkiv,
bibliotek och de kulturmiljövårdande
institutionerna har sedan länge arbetat
med att inventera, dokumentera och
registrera olika yttringar av
kulturarvet. Sammantaget är en
förhållandevis stor andel av
kulturarvsinstitutionernas resurser
inriktade på detta slag av
kunskapsuppbyggnad. Avsikten med dessa
institutioners arbete med att bygga upp
system för datorbaserad registrering har
varit dels att underlätta det interna
arbetet, dels att göra kulturarvet mer
lättillgängligt för forskningen och för
allmänheten. I sitt betänkande
Kulturpolitikens inriktning (SOU
1995:84) har Kulturutredningen uttalat
att nya nätverk och informationssy-stem
bör säkras för fritt tankeutbyte, att
databaser inom kulturområdet bör
utvecklas som gör informationen
tillgänglig för allmänheten samt att ett
särskilt IT-nät, Kulturnät Sverige ,
bör skapas för att öka tillgängligheten
till den samlade kunskapen och
informationen inom
kulturinstitutionerna. Statens kulturråd
föreslås ges ett samlat ansvar för IT-
satsningarna på kulturområdet.
Kulturutredningens förslag bereds i
Kulturdepartementet. Det har aviserats
att en proposition om kulturpolitiken
skall föreläggas riksdagen under hösten
1996.
För kulturinstitutionernas IT-
användning krävs en samlad strategi.
Utskottet vill erinra om att regeringen
därför har uppdragit åt en särskild
utredare att lämna förslag om uppbyggnad
av ett gemensamt kulturnät (dir.
1995:129). Uppdraget innebär bl.a. att
utredaren skall kartlägga
kulturinstitutionernas IT-användning och
planerade projekt samt ange de
grundläggande ekonomiska, tekniska och
rättsliga förutsättningarna för en
samlad strategi inom kulturområdet.
Frågan om användarvänligheten skall
sättas i centrum. Utredningen skall
senast den 24 maj 1996 redovisa ett
delbetänkande om övergripande IT-
strategi, kartläggningen av
institutionernas IT-användning och
planerade projekt. Uppdraget skall
slutredovisas senast den 15 november
1996.
Av utskottets redogörelse ovan framgår
att frågan om användarvänligheten har en
central plats i den IT-strategi för
kulturinstitutionerna som regeringen
förbereder. Enligt utskottets mening bör
regeringens beredning inte föregripas.
Motion T52 i här aktuell del bör således
inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Även frågan om kulturrådets ansvar för
IT-satsningarna på kulturområdet bereds
i regeringskansliet. Mot denna bakgrund
bör inte heller motion T56 yrkande 12
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Med hänvisning till det ovan anförda
anser utskottet att det saknas anledning
för riksdagen att vidta några åtgärder
med anledning av motion T59 i här
aktuell del.
Digitaliseringen av TV och radio, m.m.
I propositionen (s. 64-65) redovisar
regeringen sin avsikt att utforma och
förankra riktlinjer som underlättar
beslut om snabbt införande av digitala
TV-sändningar i marknätet, om åtgärder
för att stärka och förtydliga public
service-verksamheten och om insatser för
att säkra framtida svensk TV-produktion
med kultur och kvalitet. Regeringens
avsikt är att samtliga kostnader i
samband med digitaliseringen skall
finansieras fullt ut och inte medföra
några kostnader för staten.
I motion T51 (m) yrkande 13 anges flera
skäl mot utbyggnaden av ett digitalt
marknät för televisionen. Det faktum att
staten ger sig själv makten att styra
över i praktiken obegränsade
distributionsmöjligheter strider enligt
motionärerna mot grundläggande principer
för informationsspridning och
opinionsbildning. Motionärerna
framhåller att public service-uppdraget
aldrig kan anses vara mer långtgående än
ansvaret för programmens innehåll.
Kommunikationsnäten skall utvecklas på
marknadens villkor. Även motionärerna i
motion T52 (kds) motsätter sig en
storskalig satsning på markbaserad
digital TV (yrkande 15). Satsningar bör
inte göras på föråldrad teknik, utan
fiberoptiken bör inväntas. Abonnenterna
skall inte tvingas betala för ett
markbaserat, digitalt nät som de har
ingen eller ringa nytta av.
Kulturutskottet erinrar om det
betänkande, Från massmedia till
multimedia (SOU 1996:25), som nyligen
lades fram av en särskild utredare. I
betänkandet föreslås att digitala TV-
sändningar i marknät skall byggas ut i
Sverige. Utredningen remissbehandlas för
närvarande.
Regeringen beslutade i slutet av mars i
år att en arbetsgrupp skall tillsättas
som skall belysa frågor om i vilken takt
det digitala marknätet kan byggas ut,
hur snabbt det analoga marknätet kan
avvecklas, i vilken mån särskilda
stimulanser behövs för att underlätta
för hushållen att ta emot digitala
sändningar och vilka ändringar i
lagstiftningen som behövs.
Arbetsgruppens uppdrag skall redovisas i
sådan tid att regeringen under hösten
1996 kan lägga fram förslag i fråga om
utbyggnad av digital marksänd TV. Vidare
gav regeringen i uppdrag åt Post- och
telestyrelsen att koordinera de
frekvenser som kommer att behövas för
digital marksänd TV och åt Närings- och
tek-nikutvecklingsverket (NUTEK) att
inkomma med information om
avkodningsutrustning för digital
marksänd TV. Dessa uppdrag skall
redovisas den 30 juni resp. den 1
augusti 1996.
I sammanhanget kan också nämnas att
frågor om digitalisering av radio- och
TV-sändningar kommer att behandlas i
kulturutskottets betänkande
1995/96:KrU12 En radio och TV i
allmänhetens tjänst 1997-2001 (jfr prop.
1995/96:161 s. 80-81 och 86-87).
Mot denna bakgrund anser
kulturutskottet att det saknas anledning
för riksdagen att nu göra något
uttalande i den här behandlade frågan.
I motion T59 (mp) hemställs att
riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna vad som anförts i
motionen om public service-företagen och
den nya tekniken (yrkande 4). I motionen
anförs att de besparingar beträffande
public service-företagen som riksdagen
beslutade om våren 1995 beräknas kunna
medföra ett positivt resultat om 400
miljoner kronor på rundradio-kontot.
Dessa medel borde i enlighet med en
överenskommelse mellan
Socialdemokraterna och Miljöpartiet i
maj 1995 användas till att hjälpa public
service-företagen att utnyttja den nya
digitala sändningstekniken.
Utskottet har i det föregående
redovisat att regeringen genom olika
utredningar förbereder förslag om
utbyggnad av digital marksänd TV. Denna
utbyggnad skall enligt den nu aktuella
propositionen (s. 65) inte medföra några
kostnader för staten, dvs. finansieras
på annat sätt än via statsbudgeten. Då
det fortsatta utrednings- och
beredningsarbetet - som också innefattar
finansieringsfrågan - inte bör
föregripas anser kulturutskottet att det
saknas anledning för riksdagen att vidta
några åtgärder med anledning av motions-
yrkandet.
Kulturutskottet tillstyrker regeringens
förslag om mål och prioritering av
insatser inom utskottets
beredningsområde i de delar förslagen
inte omfattas av utskottets yttrande i
det föregående.
Stockholm den 23 april 1996
På kulturutskottets vägnar
Berit Oscarsson
I beslutet har deltagit: Berit Oscarsson
(s), Anders Nilsson (s), Leo Persson
(s), Björn Kaaling (s), Marianne
Andersson (c), Monica Widnemark (s),
Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson
(fp), Agneta Ringman (s), Charlotta L
Bjälkebring (v), Jan Backman (m), Ewa
Larsson (mp), Fanny Rizell (kds), Lena
Klevenås (s) Lars Lilja (s), Margareta
Andersson (c) och Elizabeth Nyström (m).
Avvikande meningar
1. Svenska språket och IT
Charlotta L Bjälkebring (v) anser att
den del av utskottets yttrande som
börjar med När det och slutar med
riksdagens åtgärd bort ha följande
lydelse:
Kulturutskottet vill inledningsvis
betona svenska språket som ett
betydelsefullt verktyg när det gäller
att omvandla information till kunskap. I
propositionen föreslås visserligen
bevarande och utvecklande av det svenska
språket som ett av målen för en
nationell IT-strategi men förslag till
åtgärder saknas. I likhet med vad som
gäller för svensk film och svensk
litteratur bör även datorprodukter på
svenska eller för det svenska språket
uppmärksammas från statsmakternas sida.
Som anförs i motion T56 finns det behov
av en handlingsplan för det svenska
språket i informationssamhället.
Trafikutskottet bör därför hemställa att
riksdagen med bifall till motionens
yrkande 9 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet här har anfört.
2. Vuxenutbildning,
arbetsmarknadsutbildning och
folkbildning
Charlotta L Bjälkebring (v) anser att
den del av utskottets yttrande som
börjar med Folkbildningen är och
slutar med del avstyrks bort ha
följande lydelse:
Kulturutskottet anser att
folkbildningen med sin breda verksamhet
måste spela en stor, aktiv och förnyande
roll i framtiden om IT-teknikens
inriktning mot ökad delaktighet och
reella yttrandemöjligheter skall bli
verklighet. Det är enligt utskottet
angeläget att det vid
anslagsfördelningen tas hänsyn till de
ökade kostnader som en IT-satstning inom
folkbildningsområdet kan medföra.
Trafikutskottet bör därför hemställa att
riksdagen med bifall till motion T56
yrkande 13 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet här har anfört.
Med det anförda finner kulturutskottet
motion T57 yrkande 6 i väsentliga delar
tillgodosedd. Motionsyrkandet bör därför
inte föranleda någon åtgärd av
riksdagen.
3. Bibliotekens roll i kunskapssamhället
Charlotta L Bjälkebring (v) anser att
den del av utskottets yttrande som
börjar med Utskottet konstaterar och
slutar med yrkande 11) bort ha
följande lydelse:
Kulturutskottet vill starkt betona att
folkbiblioteken har en samlande funktion
i kommunerna då det gäller information
och kunskapsspridning. Som anförs i
motion T56 skulle biblioteken även kunna
arbeta med olika pilotprojekt, t.ex.
tillsammans med kulturinstitutioner och
på barnkulturens område. Biblioteken har
en viktig uppgift för framtiden också
när det gäller medborgarnas möjligheter
att använda sig av de nya nätverken och
att hämta information ur databaser.
Kulturutskottet vill understryka statens
ansvar för att kommunernas ekonomiska
situation inte medför att
folkbibliotekens informations- och
kunskapsspridande verksamhet hotas.
Därför är det enligt utskottet angeläget
att erforderliga medel för detta ändamål
ställs till folkbibliotekens förfogande.
Trafikutskottet bör hemställa att
riksdagen med bifall till motion T56
yrkande 11 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet här har anfört.
4. Tillgängligheten till den svenska
kulturskatten
Charlotta L Bjälkebring (v) och Fanny
Rizell (kds) anser att den del av
utskottets yttrande som under rubriken
Kulturmiljövården, museerna och arkiven
m.m. börjar med Av utskottets och
slutar med riksdagens åtgärd bort ha
följande lydelse:
Genom IT ökar allmänhetens möjligheter
att få tillgång till den svenska
kulturskatten. I likhet med motionärerna
i motion T52 anser kulturutskottet att
den statligt ägda och förvaltade
kulturskatten - i den mån det inte kan
anses strida mot upphovsrättsliga regler
och avtal - i IT-sammanhang bör anses
som offentliga handlingar och därigenom
kostnadsfritt hållas tillgänglig för
medborgarna. På så sätt kan t.ex. stora
delar av radio-, film- och TV-arkiven
bli tillgängliga även om detta skulle
medföra intäktsbortfall för Sveriges
Radio-koncernen. Trafikutskottet bör
hemställa att riksdagen med bifall till
motionen i här aktuell del som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet här har anfört.
5. Kulturrådets ansvar för IT-frågor
Charlotta L Bjälkebring (v) anser att
den del av utskottets yttrande som under
rubriken Kulturmiljövården, museerna och
arkiven m.m. börjar med Även frågan
och slutar med riksdagens åtgärd bort
ha följande lydelse:
Kulturutskottet anser att Statens
kulturråd bör ges ett samlat ansvar för
IT-satsningen inom kulturområdet. Rådet
bör stödja utveckling och samordning av
databaser i ett särskilt nätverk,
multimedieproduktioner, ett kreativt
centrum samt försöksverksamhet med
informationsinsatser vid biblioteken.
Även ansvaret för fortlöpande
information om IT-utvecklingen på
kulturområdet bör ligga på Kulturrådet.
För insatser på IT-området bör särskilda
medel tillföras rådet. Trafikutskottet
bör hemställa att riksdagen med bifall
till motion T56 yrkande 12 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet här har anfört.
Mot bakgrund av vad utskottet i övrigt
anfört under detta avsnitt bör
motionerna T52 och T59 i här aktuella
delar inte föranleda någon åtgärd av
riksdagen.
6. Kulturinstitutionerna och IT
Ewa Larsson (mp) anser att den del av
utskottets yttrande som under rubriken
Kulturmiljövården, museerna och arkiven
m.m. börjar med Med hänvisning och
slutar med aktuell del bort ha
följande lydelse:
Enligt kulturutskottets mening saknade
regeringen en helhetssyn när IT
introducerades inom den statliga
kulturvården. Mot bakgrund av de
erfarenheter som hittills har vunnits av
det s.k. SESAM-projektet, där
tillräckliga medel inte ställdes till
förfogande, vill kulturutskottet
understryka vikten av att ny teknologi
och ekonomiska resurser kommer museer
och andra kulturinstitutioner till del i
sådan omfattning att institutionerna
även i realiteten kan leva upp till
regeringens ambitioner. Trafikutskottet
bör hemställa att riksdagen med
anledning av motion T69 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
7. Digitaliseringen av TV och radio
Lennart Fridén, Jan Backman och
Elizabeth Nyström (alla m) anser att den
del av utskottets yttrande som under
rubriken Digitaliseringen av TV och
radio, m.m. börjar med Mot denna och
slutar med behandlade frågan bort ha
följande lydelse:
Enligt kulturutskottets mening talar
flera principiella skäl mot
prioriteringen av ett utbyggt marknät.
Det faktum att staten härigenom ger sig
själv makten att styra över i praktiken
obegränsade distributionsmöjligheter
anser utskottet strida mot grundläggande
principer för informationsspridning och
opinionsbildning. Public service-
uppdraget kan aldrig vara mer
långtgående än ansvaret för programmens
innehåll. Etablerandet av ett digitalt
marknät skulle dessutom försena den
ytterligare utbyggnad av nätet som vårt
land är i behov av, inte minst för
utvecklande av kombinationstjänster
mellan mer traditionell
informationsteknik och broadcasting.
Samtidigt som kraven på interaktivitet
ökar, integreras systemen för IT-teknik
och radio/TV, tekniskt såväl som
innehållsmässigt. Varken televisionen
eller datoranvändningen kommer att kunna
utvecklas på ett ändamålsenligt sätt om
teknikens möjligheter till integration
och utvecklad flervägskommunikation
försvåras. Som anförs i motion T51 skall
kommunikationsnäten utvecklas på
marknadens villkor. Därmed blir
användningen avgörande för hur och i
vilken takt näten byggs ut.
I vårt land - liksom i flertalet
jämförbara länder - åvilar huvudansvaret
för utbildningen det offentliga. Genom
det offentligas roll som kund blir också
en målmedveten utveckling av
informationstekniska
undervisningsmetoder en betydande
stimulans för en snabb och angelägen
utbyggnad av nätverket. På samma sätt
kan den i praktiken statliga public
service-televisionen och public service-
radion genom sitt agerande på marknaden
främja en IT-utveckling som går utöver
de egna företagens direkta intressen.
Regeringens planer på ett särskilt
marknät för den digitala televisionen
undanröjer enligt utskottets mening
möjligheten för Sveriges Radio och
Sveriges Television att spela en sådan
konstruktiv roll.
Sammanfattningsvis motsätter sig
utskottet av flera skäl en utbyggnad av
ett digitalt marknät. Det är från
yttrandefrihetssynpunkt oacceptabelt
dyrbart i jämförelse med tillgängliga
alternativ och motverkar intresset av
att utveckla de svenska näten till
kraftfulla strukturer för integrerad
informationsförsörjning. Det anförda
innebär att trafikutskottet bör
hemställa att riksdagen med bifall till
motion T51 yrkande 13 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet här
har anfört.
Mot bakgrund av det anförda bör motion
T52 i nu aktuell del inte föranleda
någon åtgärd av riksdagen.
8. Digitaliseringen av TV och radio
Fanny Rizell (kds) anser att den del av
utskottets yttrande som under rubriken
Digitaliseringen av TV och radio, m.m.
börjar med Mot denna och slutar med
behandlade frågan bort ha följande
lydelse:
Enligt kulturutskottet talar flera skäl
mot en storskalig satsning på
markbaserad digital TV. Det framstår som
föga välbetänkt med satsningar på en
redan föråldrad teknik i stället för att
invänta fiberoptiktekniken. Projektet är
dessutom kostsamt, och garantier saknas
för en tillfredsställande bildkvalitet.
I propositionen anförs att det
markbaserade nätet skall finansieras
fullt ut och inte belasta statsbudgeten.
Härvid vill utskottet betona vikten av
att de abonnenter som är anslutna till
kabel-TV eller har egna
satellitmottagare som är avgiftsbelagda
inte dessutom tvingas betala för ett
digitalt nät som de har ingen eller
endast marginell nytta av. Det anförda
innebär att trafikutskottet bör
hemställa att riksdagen med bifall till
motion T52 yrkande 15 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet här
har anfört. Mot bakgrund av det anförda
bör motion T51 i nu aktuell del inte
medföra någon åtgärd av riksdagen.
9. Finansieringen av public service-
företagens användning av digital teknik
Ewa Larsson (mp) anser att den del av
utskottets yttrande som under rubriken
Digitaliseringen av TV och radio, m.m.
börjar med Utskottet har och slutar
med av motionsyrkandet bort ha
följande lydelse:
Kulturutskottet anser, i enlighet med
vad som anförs i motion T59, att de
besparingar beträffande public service-
företagen som riksdagen beslutade om
våren 1995, och som beräknas kunna
medföra ett positivt resultat om 400
miljoner kronor på rundradiokontot,
snarast bör tas i anspråk. Härigenom kan
Sveriges Radio och Sveriges Television
utveckla den digitala tekniken oavsett
vilket sändningssystem regeringen kommer
att förorda. I synnerhet inom Sveriges
Radio, som drabbats särskilt hårt av
regeringens besparingskrav, är det av
vikt att dessa medel används för
teknikutveckling så att kostnaderna för
digitaliseringen inte drabbar
programverksamheten. Det anförda innebär
att trafikutskottet bör hemställa att
riksdagen med bifall till motion T59
yrkande 4 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet här har anfört.
Särskilt yttrande
Charlotta L Bjälkebring (v) anför:
Kulturutskottet har ansett sig inte
vilja föregripa regeringens
utredningsarbete - som även omfattar
finansieringsfrågan - vad gäller
digitaliseringen av TV och radio. Jag
har ställt mig bakom detta uttalande.
Eftersom det enligt min mening bör
ankomma på statsmakterna att garantera
hushållens tillgång till den nya
digitala tekniken, hade jag hellre sett
att utskottet redan i detta sammanhang
framhållit att kostnaderna för
digitaliseringen bör vara en statlig
angelägenhet.
Utbildningsutskottets yttrande
1995/96:UbU5y
Åtgärder för att bredda och utveckla
användningen av informationsteknik
Till trafikutskottet
Trafikutskottet har den 19 mars 1996
beslutat bereda utbildningsutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition
1995/96:125 Åtgärder för att bredda och
utveckla användningen av
informationsteknik jämte motioner i de
delar propositionen och motionerna berör
utbildningsutskottets beredningsområde.
I det följande behandlar
utbildningsutskottet regeringens förslag
till prioriterade statliga uppgifter när
det gäller att främja utvecklingen av
informationsteknik (IT), såvitt avser
utbildningen (avsnitt 4.3 delvis och
5.2.1-5.2.4 i prop.) samt motionerna
1995/96:T51 (m) yrkandena 5-9,
1995/96:T52 (kds) yrkandena 6-10,
1995/96:T54 (s), 1995/96:T56 (v)
yrkandena 4, 5 och 10, 1995/96:T57 (c)
yrkandena 8-12, 1995/96:T58 (fp) yrkande
2 och 1995/96:T59 (mp) yrkande 5.
Regeringen föreslår att staten under de
närmaste åren skall prioritera insatser
för IT-utvecklingen inom tre områden -
rättsordningen, utbildningen och
samhällets informationsförsörjning. Ett
handlingsprogram redovisas med åt-gärder
i syfte att bredda och utveckla
användningen av IT.
Utbildninginsatser med inriktning på
ett livslångt lärande skapar enligt
regeringen förutsättningar för ett
informations- och kunskapssamhälle där
alla medborgare skall kunna dra nytta av
informationsteknikens möjligheter. Målet
är att kunskaper om IT och dess
användning skall föras in på alla nivåer
i utbildningsväsendet inom tre år.
Strategier för användningen av
informationsteknik i skolan
Regeringen framhåller i propositionen
att skolorna behöver vägledning och stöd
för att utveckla formerna för IT-
användningen i undervisningen. Varje
kommun bör därför utforma en IT-strategi
för skolan utifrån kommunens egna
förutsättningar när det gäller bl.a.
pedagogisk utveckling, behov av
utrustning, ekonomiska resurser och
kompetens. Skolans IT-strategi bör
utgöra en del av kommunens övergripande
IT-strategi och bör ingå i dess
skolplan.
Utbildningsutskottet delar regeringens
uppfattning om behovet av en på lokal
nivå förankrad strategi för utvecklingen
av IT-användningen i skolan och har
inget att erinra mot den föreslagna
åtgärden.
Skolverkets uppgifter när det gäller att
på nationell nivå främja IT-användningen
i skolan lyfts fram i två motioner.
Enligt motion 1995/96:T51 (m) yrkande
5 är Skolverkets arbete med
Skoldatanätet den i dag absolut
viktigaste statliga insatsen som görs
för att sprida kunskaper om hur IT kan
användas i skolan. Förutom
informationstjänsten på Internet
omfattar utvecklingsarbetet förmedling
av erfarenheter i fråga om Internet som
pedagogiskt hjälpmedel inom
skolväsendet. Motionärerna anser att det
dr angeläget att Skolverket förstärker
och utvidgar sitt framgångsrika arbete
med Skoldatanätet. Projektet måste
tillåtas ge sitt bidrag till övrig
utvecklingsverksamhet inom verket och
tillförsäkras resurser under minst fem
år till.
I motion 1995/96:T58 (fp) yrkande 2
hävdas att Skoldatanätet ännu inte finns
för hela landet. För att inte tappa
tempo i skolans IT-utveckling vill
motionärerna därför att skolor skall
kunna ansluta sig till SUNET - Swedish
University Computer Network. Skolverkets
uppgifter bör koncentreras på att stödja
IT-användningen som pedagogiskt
hjälpmedel för lärare, anför de.
Utbildningsutskottet erinrar om att
Skolverket sedan augusti 1992 har
regeringens uppdrag att ansvara för
utvecklingen och genomförandet av den
nationella datapolitiken för
skolområdet. Användningen av datorn i
skolan som ett redskap bland andra skall
stimuleras. Skolverket har därefter, i
april 1994, fått uppdraget att utveckla
och driva ett svenskt skoldatanät med
Internet som teknisk plattform.
Skoldatanätet är alltså inte något
fristående eller fysiskt nätverk utan en
integrerad del av informationssystemet
Internet. Genom att ansluta sig till
Internet får skolan tillgång till de
tjänster som finns i nätverket.
Enligt vad utskottet inhämtat från
Skolverket berör verket i mycket
begränsad omfattning frågor om hur och
när skolhuvudmän och skolor bör ansluta
sig till Internet. Ansvaret för dessa
frågor ligger odelat på skolan och
skolhuvudmannen. Generellt gäller att
kommunerna eller skolorna självständigt
och utifrån sina egna mål och
förutsättningar skall välja nivå och typ
av Internet-tjänst. Valet av
uppkopplingsform, leverantör etc. bör
göras utifrån en samlad bedömning av den
enskilde skolhuvudmannens eller skolans
behov av IT i form av tjänster via
Internet och Skoldatanätets
informationsutbud. I sammanhanget bör
det påpekas att telemarknaden i Sverige
numera är avreglerad och att det på
marknaden finns ett flertal kommersiella
internetleverantörer. Skoldatanätet är
ett öppet informationssystem som kan nås
i alla delar av alla, oberoende av
anslutningsleverantör och
användningsverktyg.
Skolverkets arbete med Skoldatanätet
fokuseras på dels informationsinsatser
av övergripande art om teknik och
användning av Internet, dels utvecklande
av grundfunktioner såsom adresskatalog
över skolor, elektroniska konferenser,
informationssökning och spridning av
beskrivande exempel på datoranvändning i
skolan. Vidare pågår ett
utvecklingsprojekt tillsammans med ett
fyrtiotal skolor, s.k. pilotskolor,
kring användning av Internet och
specifikation av innehållet i
Skoldatanätet.
Av utskottets redovisning ovan framgår
att Skolverket i dag har uppgiften att
sprida information om användningen av IT
i skolan. Skolverket skall även med
hjälp av uppföljning och utvärdering ta
fram och värdera resultat och effekter
av användning av IT i skolan. Dessa
kunskaper skall på olika sätt bearbetas
och föras ut i skolväsendet för att
stödja och utveckla skolhuvudmännens
arbete med IT i skolan.
Utskottet har från
Utbildningsdepartementet erfarit att
regeringen kommer att ge Skolverket ett
samlat uppdrag med utgångspunkt i
riksdagens beslut med anledning av den
nu aktuella IT-propositionen. Uppdraget
kommer bl.a. att omfatta en fortsatt
utveckling av Skoldatanätet och av
användningen av IT i skolväsendet som
pedagogiskt hjälpmedel.
Till frågan om uppkoppling av skolor
till SUNET återkommer utskottet i ett
senare avsnitt i detta yttrande.
Utbildningsutskottet föreslår med
hänvisning till det anförda att
trafikutskottet avstyrker motionerna
1995/96:T51 yrkande 5 och 1995/96:T58
yrkan-de 2 i denna del.
Synpunkter på vissa elevgruppers IT-
användning läggs i ett par motioner.
Enligt motion 1995/96:T56 (v) yrkande 4
bör riksdagen hos regeringen begära att
Skolverket får i uppdrag att komma med
förslag till hur grundskolor där
betygsgenomsnittet är lågt skall få
ökade möjligheter att tillgodogöra sig
IT. Skolverket bör även utreda pojkars
och flickors IT-användning i syfte att
öka jämställdheten. I motion 1995/96:T59
(mp) yrkande 5 anförs att särskilt stöd
bör ges åt de elever i grundskolan som
inte har tillgång till eller använder IT
i sin hemmiljö. Vidare bör det
klarläggas om skolorna har ekonomiska
möjligheter att leva upp till
regeringens handlingsprogram för IT-
frågor eller om det kommer att ske på
bekostnad av t.ex. specialundervisningen
för elever med svårigheter.
Enligt motion 1995/96:T52 (kds) yrkande
7 bör visionen vara att varje individ i
all slags undervisning skall kunna
utvecklas till sin fulla individuella
potential genom interaktion med lärare,
studiekolleger och tekniska hjälpmedel.
Ett konkret mål bör vara att alla elever
som fyller 16 år 2010 skall ha kunskaper
och färdigheter som minst motsvarar
godkänt studieresultat efter slutförda
gymnasiestudier.
Utbildningsutskottet vill fästa
uppmärksamheten på att regeringen i
propositionen tydligt markerat skolans
särskilda ansvar för att motverka en
samhällsutveckling med en del av
befolkningen invigd i och resten utanför
informations- och kunskapssamhället.
Utskottet ställer sig bakom vad
regeringen uttalat om att i skollagens
krav på likvärdig utbildning ligger
också en kompensatorisk uppgift för
skolan, nämligen att ge alla elever
kunskaper oavsett bakgrund, kön eller
bostadsort. Detta är inte minst viktigt
när det gäller elevernas rätt att få
kunskaper om och förtrogenhet med att
använda IT som en förberedelse för ett
kommande arbetsliv. Utskottet anser, i
likhet med regeringen, att IT-strategier
för skolan som utformas av kommunerna i
samspel med skolorna därvid kan ge
vägledning och stöd.
Inom Skolverket pågår sedan hösten 1995
en större utvärdering beträffande
effekterna av användningen av IT i
skolundervisningen på elevernas
inlärning och motivation samt
lärarrollen. Bland annat undersöks
vilken betydelse IT-användningen har för
elever med behov av särskilt stöd. Som
utskottet tidigare nämnt avser
regeringen att följa upp intentionerna i
propositionen med ytterligare uppdrag
till Skolverket. Utskottet förutsätter
att sådana frågor som att överbrygga
kunskapsklyftor mellan elever och
skillnader i pojkars och flickors sätt
att närma sig tekniken kommer att
uppmärksammas.
Med det anförda anser
utbildningsutskottet att motionerna
1995/96:T52 yrkande 7, 1995/96:T56
yrkande 4 och 1995/96:T59 yrkande 5 bör
avstyrkas.
Ett riksdagsuttalande begärs i motion
1995/96:T52 (kds) yrkande 6 om att
fristående skolor bör erbjudas lika
möjligheter som de kommunala skolorna
att delta i genomförandet av IT-
strategier för skolan. Medel som satsas
för IT i skolan måste ingå i den bas
utifrån vilken de fristående skolornas
anslag beräknas, anser motionärerna.
Utbildningsutskottet hänvisar till att
det enligt bestämmelserna i 9 kap.
skollagen åvilar elevernas hemkommuner
att tilldela fristående skolor bidrag
för deras verksamhet. Motionsyrkandet
bör avstyrkas av trafikutskottet.
Lärarutbildning och fortbildning av
lärare
I propositionen anför regeringen att ett
särskilt mål för lärarutbildningarna
såvitt gäller IT skall fastställas.
Målet skall vara att fr.o.m. år 1998
skall samtliga som erhåller examen
avsedd för läraryrke ha kunskaper om och
egna erfarenheter av hur IT kan användas
i undervisningen. Ett uppdrag kommer att
lämnas till Högskoleverket att följa upp
genomförandet. Regeringen meddelar sin
avsikt att ställa ca 15 miljoner kronor
till förfogande för utbildningsinsatser
för lärarutbildare. Det anges vidare att
skolhuvudmännen och berörda högskolor
bör ta initiativ till fortbildning av
lärare för att öka intresset för och
kunskaperna om IT:s möjligheter i
undervisningen.
Invändningar mot förslaget om extra
medel för utbildningsinsatser för
lärarutbildare riktas i motion
1995/96:T51 (m) yrkande 7. Motionärerna
anser att lärarhögskolorna skall använda
moderna verktyg i undervisningen utan
att staten betalar extra för detta.
Utbildningsutskottet har tidigare
behandlat motioner om IT i
lärarutbildning och lärarfortbildning
(bet. 1994/95:UbU10 och UbU18).
Utskottet har därvid understrukit vikten
av en god IT-utbildning för lärare och
hänvisat till en pågående översyn inom
Utbildningsdepartementet av
lärarutbildningarna. Denna översyn har
nu genomförts (Lärarutbildning i
förändring, Ds 1996:16). I propositionen
anges att i den fortsatta beredningen
kommer bl.a. IT-frågorna att behandlas.
Enligt utskottets mening är det
angeläget att utveckla IT-användningen i
lärarutbildningen. En förutsättning
härför är att samtliga högskolelärare
som är engagerade i lärarutbildning
själva har goda kunskaper om och förmåga
att använda datorer och nätverk som
pedagogiska hjälpmedel. Utskottet anser
det därför motiverat att särskilda medel
ställs till förfogande för utbildning av
lärarutbildare. Utbildningsutskottet
avstyrker således motion 1995/96:T51
yrkande 7 och godkänner vad regeringen
anfört under detta avsnitt.
IT-baserade läromedel för skolan och
informationssystem på utbildningsområdet
Regeringen anmäler i propositionen sin
avsikt att skapa ett nätverksbaserat
nationellt resurscentrum för att främja
och stimulera framväxten av IT-baserade
läromedel eller s.k. läromedia. Det
nationella resurscentrumet bör baseras
på befintliga organisationer, t.ex.
universitet och högskolor och kommunala
resurscentra. Skolverket med sitt
uppdrag att utveckla Skoldatanätet bör
medverka i uppbyggnaden.
Vidare avser regeringen att uppdra åt
Skolverket och Högskoleverket att
utveckla ett informationssystem på
utbildningsområdet. Uppdraget skall
genomföras i samråd med Centrala
studiestödsnämnden,
Arbetsmarknadsstyrelsen och EU:s
programkontor för utbildning och
kompetens.
I motion 1995/96:T51 (m) yrkande 6
ifrågasätts skapandet av ett statligt
resurscentrum för IT-baserade läromedel.
Motionärerna hävdar att ett sådant
centrum kan hämma den utveckling på
området som i dag bedrivs inom
näringslivet och universitetsvärlden.
Likaså ställer sig motionärerna
tveksamma till utvecklandet av ett
informationssystem på
utbildningsområdet. De anför bl.a. att
arbetet med Skoldatanätet redan avkastat
information för skolväsendet.
Motionärerna framför i sammanhanget
också invändningar mot regeringens
förslag att ett IT-körkort införs. Detta
skulle snarast få till effekt att IT:s
aura av något svårt bibehålls, anför de.
Regionala resurser bör enligt motion
1995/96:T54 (s) tas till vara vid
bildandet av det nationella
resurscentrumet för IT-baserade
läromedel. Motionärerna framhåller att i
Blekinge län finns både kompetens och
erfarenhet när det gäller utveckling av
sådana läromedel.
Utbildningsutskottet konstaterar när
det gäller resurscentrumet för IT-
baserade läromedel att det inte är fråga
om en ny fysisk etablering utan om
sammankoppling av olika nätverk, t.ex.
vid universitet och högskolor och
kommunala resurscentra. I sistnämnda
avseende kan även regionala resurser tas
till vara. Med hänvisning härtill
avstyrks motion 1995/96:T54.
Utskottet instämmer med regeringen att
det är angeläget att stödja
kompetensuppbyggnaden kring produktion
av IT-baserade läromedel genom ett
nätverksbaserat nationellt resurscentrum
med uppgift bl.a. att erbjuda rådgivning
och medverka i utveckling av innehåll
och miljöer i näten.
Utskottet har inte heller något att
erinra mot att olika informationskällor
på utbildningsområdet skall kunna
kopplas samman i ett informationssystem.
I frågan om examination för ett s.k. IT-
körkort noterar utskottet att arbetet
med detta drivs av Dataföreningen i
Sverige, vilket omnämns i propositionen.
Trafikutskottet bör med godkännande av
vad regeringen förordat avstyrka motion
1995/96:T51 yrkande 6.
Vuxenutbildning m.m.
En utveckling av skolan till ett
kunskapscentrum mitt i byn , anger
regeringen, är ett bra sätt att bredda
tillgången till teknik och kunskap. Även
datorteken spelar här en viktig roll.
Enligt motion 1995/96:T57 (c) yrkande 8
finns det betydande vinster att göra med
ett mer flexibelt utnyttjande av och
samordning mellan datortek och skola.
Vid inrättande av datortek bör det
därför alltid sökas lösningar som
möjliggör att en större grupp än de som
direkt berörs av datorteken får tillgång
till dessa. Dock betonas i motionen att
skolans behov av modern datautrustning
inte enbart kan lösas genom detta.
Utbildningsutskottet erinrar om att
datortek infördes fr.o.m. den 1 juli
1995 för arbetslösa ungdomar i åldern 20
- 24 år som ett led i arbetet med att
utveckla Sverige till ett ledande land
inom informationstekniken. Kommunerna är
huvudmän för verksamheten. Syftet med
datortek är att arbetssökande skall
kunna få möjlighet att lära sig använda
informationsteknik som ett hjälpmedel
inom olika yrken och verksamheter.
Enligt ett förslag under
Arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel
i proposition 1995/96:150 Ekonomisk
vårproposition med förslag till
riktlinjer för den ekonomiska politiken,
utgiftstak, ändrade anslag för
budgetåret 1995/96, m.m. bör datorteken
öppnas även för personer som har fyllt
25 år.
Utskottets ser positivt på en
utveckling av samarbetet mellan skolor,
bibliotek och datortek i syfte att skapa
kunskapscentra. Det får dock ankomma på
kommunerna att bedöma i vilken
omfattning datorteken kan utnyttjas. Med
det anförda avstyrker utskottet bifall
till motionsyrkandet.
I propositionen anförs att regeringen
avser att ge Skolverket i uppdrag att i
samråd med berörda branscher utveckla
nya yrkesinriktade kurser på IT-området
inom gymnasieskolan och komvux. Det är
också enligt regeringen naturligt att
yrkesinriktade utbildningar inom IT-
området kan ingå i försöksverksamheten
med kvalificerad eftergymnasial
yrkesutbildning.
Det bör enligt motion 1995/96:T57 (c)
yrkande 9 vara en självklarhet att
yrkesinriktade utbildningar inom IT-
området skall ingå i försöksverksamheten
med kvalificerad eftergymnasial
yrkesutbildning. Detta bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
Utbildningsutskottet anser inte att det
föreligger några motsättningar mellan
motionsyrkandet och vad som förordas i
propositionen. Utskottet föreslår att
trafikutskottet med godkännande av
regeringens planerade åtgärd avstyrker
motion 1995/96:T57 yrkande 9.
Frågan om de lågutbildades situation när
det gäller användningen av
informationsteknik tas upp i motion
1995/96:T56 (v) yrkande 5. Motionärerna
pekar på att lågutbildade ofta är de
första som avskedas när den nya tekniken
slår ut jobb. De har också ofta svårt
att tillgodogöra sig de positiva
effekterna av en mer allmän användning
av IT i samhället, en situation som de
delar med dyslektiker och synskadade.
Regeringen bör särskilt se över dessa
gruppers möjligheter till användande av
den nya tekniken, anser motionärerna.
Utbildningsutskottet har samma
uppfattning som motionärerna att det är
viktigt att gruppen vuxna lågutbildade
ges förutsättningar att lära sig
informationsteknik. Här har den
kommunala vuxenutbildningen liksom
studieförbund och folkhögskolor ett
särskilt ansvar för att vuxna inte
ställs utanför informations- och
kunskapssamhället utan får kunskaper om
IT. Regeringen avser också, som meddelas
i propositionen, att avsätta särskilda
medel under en treårsperiod till
folkbildning på IT-området.
När det gäller dyslektiker och
synskadade hänvisar utskottet till att
regeringen avser att uppdra åt
Handikappinstitutet att i samråd med
berörda myndigheter och organisationer
utarbeta ett förslag till IT-program med
inriktning på funktionshindrade och
äldre personer (prop. s. 77 f.).
Utbildningsutskottet anser inte att
motionsyrkandet bör föranleda något
riksdagsuttalande utan föreslår att
trafikutskottet avstyrker detsamma.
Enligt motion 1995/96:T52 (kds) yrkande
10 bör staten lyfta fram exempel på
användningen av IT för att påskynda och
underlätta integreringen av IT i
samhället. På Skolverket t.ex. bör ligga
ett ansvar för att sprida information om
lyckade IT-satsningar i skolor.
Utbildningsutskottet konstaterar att
det ingår i Skolverkets uppdrag på
dataområdet att sprida information om IT-
satsningar och ge beskrivande exempel på
datoranvändning i skolan, vilket
utskottet har redovisat i det
föregående. Därutöver bör nämnas att
Ungdomens IT-råd nyligen har lämnat ett
delbetänkande till regeringen Möss och
människor (SOU 1996:32) som lyfter fram
34 exempel på bra användning av
informationsteknik (IT) bland barn och
ungdomar. Motionsyrkandet bör inte
föranleda någon riksdagens åtgärd utan
avstyrkas.
Högre utbildning och forskning
I propositionen anmäls att regeringen
avser att uppdra åt varje universitet
och högskola att redovisa ett
handlingsprogram för användning av IT
inom utbildning och forskning.
Regeringen kommer vidare att överväga
ytterligare insatser om 15 miljoner
kronor för att främja den pedagogiska
användningen av IT inom den högre
utbildningen.
Ett tillkännagivande av riksdagen
begärs i motion 1995/96:T57 (c) yrkande
11 om att regeringen bör ta initiativ
till ökad forskning om pedagogik och
metodik för datorbaserad undervisning.
Utbildningsutskottet tar fasta på vad
regeringen anfört i propositionen om att
särskilda forskningsresurser - 5
miljoner kronor av sammanlagt 15 - skall
avsättas inom pedagogikämnet med
inriktning på användning av IT i
undervisningen. Motionsyrkandet bör med
hänvisning härtill avstyrkas.
Utskottet har inte något att invända
mot vad regeringen anfört om
handlingsprogram och ytterligare
insatser för att främja den pedagogiska
användningen av IT.
Regeringen anför i propositionen att
Swedish University Computer Network
(SUNET) är en nationell tillgång som bör
kunna utnyttjas av ännu fler, t.ex. inom
hela biblioteksväsendet. Länsbiblioteken
och inte minst folkbiblioteken bör ges
förutsättningar att spela en roll som
informationscentraler och förmedlare av
IT-kunskaper. Det är därför ett
nationellt intresse att även läns- och
folkbiblioteken får tillgång till
Internet, t.ex. genom SUNET. För att
SUNET skall kunna utvecklas och spela en
fortsatt viktig roll för IT-utvecklingen
skall styrningen och finansieringen ses
över liksom riktlinjerna för anslutning
av nya användare. Enligt regeringen bör
självfallet en utveckling av SUNET ske
så att dess ursprungliga syfte - att
betjäna universitet och högskolor - även
fortsättningsvis tillgodoses.
Avslag på regeringens förslag om en ny
roll för SUNET yrkas i motion
1995/96:T51 (m) yrkande 8. Motionärerna
menar att SUNET:s roll är att vara
Internetleverantör åt högskolevärlden
och att därutöver verka som ett
nationellt kunskaps- och kompetenscenter
av yppersta slag. Biblioteken gynnas
bäst av de kommersiella
Internettjänsternas framväxt och av ett
nära samarbete med kommuner och skolor,
anser de.
Också i motion 1995/96:T52 (kds)
yrkande 9 görs invändningar mot
regeringsförslaget. SUNET kommer enligt
motionen att behöva uppgraderas
betydligt under de närmaste åren för att
fylla universitetens och högskolornas
behov. Att i ett sådant läge öppna SUNET
för kommunala biblioteks trafik anser
motionärerna vore olyckligt.
Motsatta synpunkter anförs i motion
1995/96:T57 (c) yrkande 10. Enligt denna
bör användningen av SUNET breddas och
regeringen aktivt sträva efter att
ansluta alla skolor till SUNET. Ett
likartat yrkande, att skolor skall kunna
anslutas till SUNET, framställs i motion
1995/96:T58 (fp) yrkande 2 i denna del.
Utbildningsutskottet har inhämtat att
universitetsdatornätet SUNET byggts upp
i ett samarbete mellan universitet och
högskolor i syfte att ge högskolorna
tillgång till nationell och
internationell datakommunikation. SUNET
skall vid varje tidpunkt erbjuda
universitet och högskolor de tjänster
som dessa efterfrågar inom främst
datakommunikationsområdet.
Högskoleverket har sedan den 1 juli 1995
det administrativa ansvaret för SUNET.
Verket har i samråd med Sveriges
universitets- och högskoleförbund utsett
en styrelse för SUNET och delegerat åt
denna att leda verksamheten. På det
internationella planet samarbetar SUNET
med övriga nordiska länder i
organisationen NORDUnet. SUNET:s
verksamhet är till största delen
anslagsfinansierad via den nationella
högskolemyndigheten. Organisationer
utanför högskolan och nya högskolor som
ansluts får emellertid betala en avgift,
om de vill använda sig av SUNET:s
tjänster.
SUNET har ett eget fysiskt nät som
utgår från Kungl. Tekniska högskolan
till olika universitet och högskolor.
Det håller hög kapacitet och mycket god
kvalitet. Enligt vad utskottet erfarit
från Högskoleverket och SUNET:s styrelse
skulle en uppkoppling via SUNET till
Internet från ett stort antal
folkbibliotek och skolor begränsa
SUNET:s handlingsfrihet i vad gäller att
utveckla den tekniska strukturen. SUNET
drivs med minimala personella resurser,
och det gör att SUNET inte heller kan ge
adekvat stöd till alla nya användare som
ofta har begränsad IT-kompetens. Det
hävdas från verket och styrelsen att de
erbjudanden som i dag finns från de
kommersiella Internetoperatörerna i
många fall kan ge dessa nya användare en
väl fungerande Internetanslutning.
Utbildningsutskottet anser för sin del
att expansionen av IT-användningen vid
universitet och högskolor liksom inom
biblioteks- och skolväsendet motiverar
att en översyn görs av såväl SUNET:s
styrning och finansiering som
anslutningen av nya användare. Utskottet
vill dock betona att det är av betydande
vikt att universiteten och högskolorna
får fortsatt tillgång till hög kapacitet
och kompetens inom
datakommunikationsområdet.
Med det anförda föreslår
utbildningsutskottet att motionerna
1995/96:T51 yrkande 8, 1995/96:T52
yrkande 9, 1995/96:T57 yrkande 10 och
1995/96:
T58 yrkande 2 i denna del avstyrks av
trafikutskottet.
Regeringen anmäler i propositionen att
Högskoleverket skall få i uppdrag att i
samråd med Forskningsrådsnämnden m.fl.
utarbeta ett förslag till ett
forskningsinformationssystem med
Internet som informationsbärare. Målet
är att nå ett väl utbyggt och
överblickbart system över hela landet år
1998.
Utskottet har inget att erinra häremot.
Distansutbildning
Flera motioner tar upp frågor om
distansutbildningen och angelägenheten
av en utbyggnad av denna.
Enligt motion 1995/96:T51 (m) yrkande 9
bör en betydande del av det företagsstöd
som utbetalas till Norrlands inland
omvandlas till en bred satsning på IT-
baserad distansutbildning, riktad till
samma område. En sådan satsning skulle
kunna tjäna som pilotprojekt för en mer
allmän utveckling av teknik och
pedagogik för distansutnyttjande.
Motionärerna vill att regeringen snarast
skall återkomma till riksdagen med ett
konkret förslag. Förslaget bör ta till
vara den utvecklingskraft som
programvaruföretagen besitter och förena
denna med det offentliga
utbildningsväsendets uppenbara
utvecklingsbehov.
Regeringen bör enligt motion
1995/96:T57 (c) yrkande 12 återkomma
till riksdagen med förslag om hur
högskolans utbud av distansutbildning
skall kunna förbättras. Motionärerna
framhåller att endera bör högskolorna
kompenseras extra för distansutbildning
eller bör staten ålägga högskolorna att
viss del av utbildningsuppdragen skall
ske som distansutbildning.
Genom lärosalar för bredbandig
kommunikation med högskolor och en
alltmer nätbaserad undervisning
möjliggörs enligt motion 1995/96:T52
(kds) yrkande 8 en kraftigt utbyggd
distansutbildning.
Utbildningsutskottet erinrar om att
regeringen genom beslut i maj 1995
tillkallat en utredning om
distansmetoder i utbildningen, den s.k.
Distansutbildningskommittén. Enligt
direktiven för kommittén (dir. 1995:69)
har denna till uppgift att föreslå
åtgärder som kan främja användningen av
distansmetoder inom främst
vuxenutbildningen och högskolan.
Kommitténs huvuduppgift är att föreslå
en strategi som långsiktigt främjar
utvecklingen i hela landet av de
möjligheter till distansutbildning som
IT erbjuder. En annan uppgift är att
bereda och till regeringen lämna förslag
till beslut om bidrag till
distansutbildningsprojekt. I
sammanhanget kan nämnas att
Distansutbildningskommittén i skrivelse
i april 1996 till regeringen (Utbild-
ningsdepartementet) föreslagit att
bidrag skall utgå om sammanlagt 45
miljoner kronor till ett fyrtiotal
utvecklingsprojekt inom högskolan. Lika
mycket vill kommittén att regeringen
skall dela ut till
distansutbildningsprojekt inom
företagsutbildning, vuxenutbildning och
folkbildning.
Utskottet anser att resultaten av
kommitténs arbete med utvecklingen av
distansutbildning bör avvaktas, varför
motionerna 1995/96:T51 yrkande 9,
1995/96:T52 yrkande 8 och 1995/96:T57
yrkande 12 bör avstyrkas.
I motion 1995/96:T56 (v) yrkande 10
förespråkas utvecklandet av ett folk-
universitet enligt Open University-
modellen, dvs. en universitetsutbildning
på distans med lokal förankring och
kommunikation via moderna medier.
Utbildningsutskottet vill påminna om att
regeringen i 1995 års budgetproposition
(prop. 1994/95:100, bil. 9) framhöll att
möjligheterna borde prövas att skapa
förutsättningar för ett öppet svenskt
folkuniversitet med ett brett
utbildningsutbud som når många
människor. Därvid borde erfarenheterna
från det brittiska Open University
studeras. Detta uttalande har återgetts
i direktiven till
Distansutbildningskommittén. Utskottet
utgår från att kommittén kommer att
pröva frågan. Också motion 1995/96:T56
yrkande 10 bör därmed avstyrkas.
Stockholm den 25 april 1996
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman
(s), Beatrice Ask (m), Eva Johansson
(s), Rune Rydén (m), Agneta Lundberg
(s), Andreas Carlgren (c), Torgny
Danielsson (s), Ulf Melin (m), Margitta
Edgren (fp), Tomas Eneroth (s), Britt-
Marie Danestig-Olofsson (v), Majléne
Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg-
Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger
Davidson (kds), Nalin Baksi (s) och Nils-
Erik Söderqvist (s).
Avvikande meningar
Strategier för användningen av
informationsteknik i skolan
1. Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund
(m) anser att den del av
utbildningsutskottets yttrande som
börjar med Utskottet har från
Utbildningsdepartementet och slutar med
i denna del bort ha följande lydelse:
Utbildningsutskottet har erfarit att
regeringen kommer att ge Skolverket ett
förnyat och fortsatt uppdrag bl.a. i
fråga om utvecklingen av Skoldatanätet
och av användningen av IT som
pedagogiskt hjälpmedel i skolan.
Utskottet vill betona att uppdraget även
bör innefatta att Skolverket förstärker
och utvidgar sitt arbete med
Skoldatanätet. Projektet måste
tillförsäkras resurser under minst fem
år till. Användningen av IT måste också
på ett helt annat sätt än i dag komma in
i de olika utvecklingsprojekt som
Skolverket bedriver.
Med det anförda anser
utbildningsutskottet att trafikutskottet
bör föreslå att riksdagen med bifall
till motion 1995/96:T51 yrkande 5 och
med avslag på motion 1995/96:T58 yrkande
2 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad
utbildningsutskottet anfört.
2. Inger Davidson (kds) anser dels att
den del av utbildningsutskottets
yttrande som börjar med Med det
anförda och slutar med bör avstyrkas
bort ha följande lydelse:
Utbildningsutskottet anser, i likhet
med vad som anförs i motion 1995/96:T52
yrkande 7, att skolan behöver en
övergripande vision och ett konkret mål
för att kunna kraftsamla inför de stora
tekniska förändringar som IT-
användningen innebär. Visionen bör vara
att varje individ i all slags
undervisning skall kunna utvecklas till
sin fulla individuella potential genom
interaktion med lärare, studiekolleger
och tekniska hjälpmedel. Som konkret mål
bör gälla att alla elever som år 2010
fyller 16 år skall ha kunskaper och
färdigheter som minst motsvarar godkänt
studieresultat efter slutförda
gymnasiestudier. Detta bör riksdagen med
bifall till motionsyrkandet som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att den del av
utbildningsutskottets yttrande som
börjar med Utbildningsutskottet
hänvisar till och slutar med av
trafikutskottet bort ha följande
lydelse:
Enligt utbildningsutskottets mening är
det viktigt att de fristående skolorna
omfattas av den kommunala IT-strategin
för skolan. De bör erbjudas lika
möjligheter som de kommunala skolorna
att delta i genomförandet av planerna,
och medlen som satsas av kommunen för IT
bör också komma de fristående skolorna
till del. Trafikutskottet bör föreslå
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:T52 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen detta till känna.
Lärarutbildning och fortbildning av
lärare
3. Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund
(m) anser att den del av
utbildningsutskottets yttrande som
börjar med Enligt utskottets och
slutar med detta avsnitt bort ha
följande lydelse:
Utbildningsutskottet delar
motionärernas uppfattning att det
självklart åligger lärarhögskolorna att
använda modern informationsteknik i
undervisningen av blivande lärare. Några
extra medel för utbildningsinsatser för
lärarutbildare bör därmed inte utgå.
Trafikutskottet bör föreslå riksdagen
att med bifall till motion 1995/96:T51
yrkande 7 som sin mening ge regeringen
till känna vad utbildningsutskottet
anfört.
IT-baserade läromedel för skolan och
informationssystem på utbildningsområdet
4. Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund
(m) anser att den del av
utbildningsutskottets yttrande som
börjar med Utskottet instämmer och
slutar med yrkande 6 bort ha följande
lydelse:
Utbildningsutskottet anser, i likhet
med motionärerna, att ett statligt
resurs-centrum för IT-baserade läromedel
kan hämma den utveckling på området som
i dag bedrivs såväl inom näringslivet
som inom universitetsvärlden. Området
bör vara helt fritt för enskilda
initiativ.
Utskottet anser sig inte heller kunna
godkänna regeringens planer för ett
sammanhållet informationssystem på
utbildningsområdet. Det bör enligt
utskottets mening ligga i alla
intressenters egenintresse att göra sin
information allmänt tillgänglig. Vad
gäller Skolverket har arbetet med
Skoldatanätet redan avkastat information
för skolväsendet.
Utskottet ställer sig vidare helt
avvisande till tanken på ett IT-körkort.
Körkorten kan lätt upplevas som en
påtvingad aktivitet som inte på något
sätt underlättar IT-användningen utan
snarare får till effekt att IT-teknikens
aura av något svårt bibehålls.
Vad utbildningsutskottet nu anfört bör
riksdagen med bifall till motion
1995/96:T51 yrkande 6 som sin mening ge
regeringen till känna.
Högre utbildning och forskning
5. Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m)
och Inger Davidson (kds) anser att den
del av utbildningsutskottets yttrande
som börjar med Utbildningsutskottet
anser för och slutar med av
trafikutskottet bort ha följande
lydelse:
Utbildningsutskottet delar den
uppfattning om SUNET:s roll som
framförts i motionerna 1995/96:T51 och
1995/96:T52. SUNET bör främst vara
Internetleverantör åt högskolevärlden
och därutöver verka som ett nationellt
kunskaps- och kompetenscenter av
yppersta slag. Det vore enligt
utskottets mening olyckligt att i ett
läge då IT-användningen expanderar vid
universitet och högskolor tillåta att
ett stort antal folkbibliotek och skolor
får ansluta sig till SUNET. Detta kommer
att kräva så mycket resurser -
personellt och utrustningsmässigt - att
universiteten och högskolorna riskerar
att drabbas hårt av dålig service, dålig
tillgänglighet och kapacitetsbrister.
Vad utbildningsutskottet här anfört bör
trafikutskottet föreslå riksdagen att
med bifall till motionsyrkandena som sin
mening ge regeringen till känna.
6. Andreas Carlgren (c) och Margitta
Edgren (fp) anser att den del av
utbildningsutskottets yttrande som
börjar med Utbildningsutskottet anser
för och slutar med av trafikutskottet
bort ha följande lydelse:
Utbildningsutskottet ser det som
positivt att regeringen i propositionen
anger att SUNET bör kunna utnyttjas av
ännu fler, t.ex. inom hela
biblioteksväsendet. Enligt utskottets
mening bör regeringen även aktivt verka
för att alla skolor skall kunna kopplas
upp på SUNET. Därmed kan på sikt
underlaget för finansiering av SUNET
breddas. Detta bör riksdagen med bifall
till motionerna 1995/96:T57 yrkande 10
och 1995/96:T58 yrkande 2 i denna del
som sin mening ge regeringen till känna.
Distansutbildning
7. Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund
(m) anser att den del av
utbildningsutskottets yttrande som
börjar med Utskottet anser att och
slutar med bör avstyrkas bort ha
följande lydelse:
Utbildningsutskottet ställer sig bakom
förslaget i motion 1995/96:T51 yrkande 9
om att en betydande del av
företagsstödet till Norrlands inland bör
omvandlas till en bred satsning på IT-
baserad distansutbildning. Regeringen
bör snarast återkomma till riksdagen med
ett konkret förslag som tar till vara
den utvecklingskraft som
programvaruföretagen har. Förslaget bör
också beakta utvecklingsbehovet på
området inom det offentliga
utbildningsväsendet. Trafikutskottet bör
tillstyrka motionsyrkandet och föreslå
riksdagen att som sin mening ge
regeringen till känna vad
utbildningsutskottet här anfört.
8. Andreas Carlgren (c) anser att den
del av utbildningsutskottets yttrande
som börjar med Utskottet anser att och
slutar med bör avstyrkas bort ha
följande lydelse:
Utbildningsutskottet konstaterar att
det nya resurstilldelningssystemet för
högskolan har inneburit att
distansutbildningen på flera håll
minskat i omfattning. Detta hänger
samman med att distansutbildning
generellt sett är dyrare och att
genomströmningen är lägre än för
reguljär utbildning. Utskottet anser att
regeringen bör återkomma till riksdagen
med förslag om hur högskolans utbud av
distansutbildning skall kunna
förbättras, i första hand genom att
högskolorna kompenseras extra för
distansutbildning. Detta bör riksdagen
med bifall till motion 1995/96:T57
yrkande 12 som sin mening ge regeringen
till känna.
9. Inger Davidson (kds) anser att den
del av utbildningsutskottets yttrande
som börjar med Utskottet anser att och
slutar med bör avstyrkas bort ha
följande lydelse:
Utbildningsutskottet delar
uppfattningen i motion 1995/96:T52
yrkande 8 att en kraftigt utbyggd
distansutbildning kan åstadkommas genom
satsningar på lärosalar med tillgång
till bredbandig datakommunikation med
högskolor. Utskottet föreslår att
motionsyrkandet tillstyrks och att
riksdagen gör ett tillkännagivande till
regeringen i enlighet med vad som här
anförts.
10. Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m),
Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m),
Margitta Edgren (fp), Britt-Marie
Danestig-Olofsson (v), Hans Hjortzberg-
Nordlund (m) och Inger Davidson (kds)
anser att den del av
utbildningsutskottets yttrande som
börjar med Utbildningsutskottet vill
påminna och slutar med därmed
avstyrkas bort ha följande lydelse:
Utbildningsutskottet anser att
motionsyrkandet om att skapa ett öppet
svenskt folkuniversitet efter modell av
det brittiska Open University är ett
konkret förslag som bör kunna realiseras
utan att kommitténs förslag inväntas.
Ett sådant folkuniversitet kan tjäna som
en brygga mellan folkbildningen och
högskolan. Vad utbildningsutskottet nu
anfört bör trafikutskottet föreslå
riksdagen att med bifall till motion
1995/96:T56 yrkande 10 som sin mening
ge regeringen till känna.
Särskilt yttrande
Distansutbildning
Margitta Edgren (fp) anför:
Folkpartiet delar majoritetens
uppfattning att arbetet i
Distansutbildningskommittén bör avvaktas
innan utskottet tar ställning till
förslag om distansutbildning. Vi vill
med detta yttrande föra fram att varje
högskola har ett ansvar för att utveckla
högre utbildning på distans. Detta
ansvar bärs på olika sätt och med olika
grad av entusiasm och kunnande av olika
högskolor.
Det bedrivs mycket högre utbildning med
distansmetoder i Sverige. Vi har alltså
flera levande distansmiljöer att dra
erfarenheter av. Ett exempel är Statens
skolor för vuxna i Härnösand där man har
hela sin verksamhet byggd på
distansutbildningsmetodik för vuxna på
gymnasienivå.
Ett annat exempel är att redan år 1987
fick Universitetet i Umeå öronmärkta
medel för distansutveckling och
distansutbildning i norra regionen. Ett
samverkanskonsortium bildades år 1993
mellan Högskolan i Växjö, Kungl.
Tekniska högskolan i Stockholm samt
universiteten i Linköping och Umeå i
syfte att samverka i planering,
utveckling och genomförande av
distansutbildning på högskolenivå med
nationell räckvidd och i utbildning av
lärare inom distansutbildningen.
Ytterligare exempel är samarbetet om
distansutbildning i landets norra län
där Universitetet i Umeå, Högskolan i
Luleå och Mitthögskolan samverkar i
något som kan kallas Norrlands
distansuniversitet. Dessutom har Rådet
för grundläggande högskoleutbildning
(HGUR) ett nätverk för datorstödd
utbildning som har intresse för och
kunnande om internationell och nationell
distansutbildning som en gemensam
nämnare.
Distansutbildning kräver naturligtvis
djupgående diskussioner inom
utbildningarna om distansundervisningens
villkor, möjligheter och svårigheter
liksom en förändrad organisation.
Näringsutskottets yttrande
1995/96:NU8y
Åtgärder för att bredda och utveckla
användningen av informationsteknik
Till trafikutskottet
Trafikutskottet har berett
näringsutskottet tillfälle att yttra sig
över proposition 1995/96:125 om åtgärder
för att bredda och utveckla användningen
av informationsteknik jämte motioner,
såvitt propositionen och motionerna rör
näringsutskottets beredningsområde.
Näringsutskottet
Inledning
I propositionen anges att
huvudinriktningen för politiken skall
vara att stimulera användningen av
informationsteknik (IT) på ett sätt som
befrämjar kreativitet, tillväxt och
sysselsättning. En nationell IT-strategi
formuleras i syfte att bl.a. ange en
övergripande ansvars- och rollfördelning
i den fortsatta IT-utvecklingen.
Åtta mål redovisas för den nationella
IT-strategin. Bland annat anförs att
IT:s möjligheter skall utnyttjas på ett
aktivt sätt i syfte att skapa tillväxt
och sysselsättning och för att stärka
Sveriges konkurrenskraft. Statens
uppgifter måste enligt regeringen
definieras och konkretiseras när det
gäller sätten på vilka IT-användningen
och utvecklingen av informations- och
kunskapssamhället skall främjas.
Regeringen utpekar rättsordningen,
utbildningen och samhällets
informationsförsörjning som tre
prioriterade områden för statens
insatser under de kommande åren. I
propositionen redovisas ett
handlingsprogram med åtgärder för att
bredda och utveckla IT-användningen inom
tolv huvudområden, däribland närings-
och energipolitiken. Förslag till
riksdagsbeslut framläggs vad gäller dels
målen för en nationell IT-strategi, dels
prioriterade statliga uppgifter i fråga
om att främja IT-utvecklingen.
I yttrandet behandlar näringsutskottet
motionsyrkanden som dels direkt tar
sikte på regeringens förslag till
riksdagen, dels gäller tillämpningen av
den nämnda IT-strategin inom
näringsutskottets beredningsområde.
Nationell IT-strategi
Regeringen framhåller att det behövs
gemensamma mål för användningen och
utvecklingen av IT i syfte att det
skall skapas samsyn kring insatserna på
området. En kvalificerad och innovativ
användning av IT skall stimuleras för
att främja en utveckling av nya tjänster
och ny kompetens. I propositionen
påpekas att den fysiska infrastrukturen
för IT är väl utbyggd i Sverige. En
nationell IT-strategi bör därför se
annorlunda ut i Sverige jämfört med
många andra länder. Enligt regeringens
uppfattning gäller det, som redan
redovisats, att stimulera användningen
av den nya tekniken på ett sätt som
befrämjar kreativitet, tillväxt och
sysselsättning. Statens strategi skall
därför bygga på ett främjande av ett
decentraliserat beslutsfattande och på
avreglering, samverkan och samordning.
Härutöver skall fastställas politiska
mål, ramar och riktlinjer för hur
samhällets informations- och
kommunikationssystem skall fungera.
Dessa komponenter skall tjäna som
utgångspunkter för marknadens aktörer,
skapa valfrihet för användarna och
möjliggöra en marknadsmässig utveckling
av näten. Regeringen anför att det
åvilar varje departement att svara för
finansiering och genomförande av sina
respektive åtgärder samt att
återrapportera genomfört arbete till
riksdagen.
Sveriges förhållningssätt till den nya
tekniken måste ses i ett bredare
perspektiv än vad som görs i
propositionen, sägs det i motion
1995/96:T51 (m). Nya levnads- och
arbetsvillkor bryter fram. Ett helt
samhällssystem måste utvecklas för att
kunna möta krav som är annorlunda än de
som gällde i det gamla
industrisamhället, menar motionärerna.
Införandet av den nya
informationstekniken kommer tillsammans
med andra förändringar att påverka det
svenska samhällets ekonomiska och
sociala struktur. En IT-strategi värd
namnet måste ta utgångspunkt i vetskapen
om de fundamentala förändringar som
tekniken aktualiserar, heter det i
motionen. Likväl kommer Sveriges
ekonomiska stabilitet att för
överskådlig tid vara beroende av den
industri som för närvarande tjänar vårt
land. Enligt motionärerna kommer
emellertid den nya tekniken att innebära
att utrymme skapas för ett betydande
nyföretagande, inte minst i de tjänste-
och kunskapsorienterade delarna av
ekonomin. Alla företag, även sådana som
inte är IT-företag, kommer att påverkas
av teknikskiftet, påpekas det.
I motion 1995/96:T57 (c) sägs att
regeringens förslag till nationella mål
för IT-utvecklingen måste förtydligas.
Motionärerna anser att regeringens
riktlinjer är för övergripande och att
kraven på hur strategin skall fullföljas
är för få. Det är inte nog, menar
motionärerna, att statens uppgift skall
vara att stimulera användningen av den
nya tekniken i syfte att främja
kreativitet, tillväxt och
sysselsättning. Riksdagen borde fatta
beslut om en sammanhållen IT-strategi
som leder till tillväxt, regional
balans, decentralisering och demokratisk
utveckling.
Ett centralt mål för IT-politiken skall
vara att den snabba utvecklingen på
området får genomslag i näringslivet,
anförs det i motion 1995/96:T58 (fp).
Motionärerna anser att om inte
utvecklingen på IT-området även omfattar
företagen kommer landet snart att vara
permanent på efterkälken med en ökad
arbetslöshet som följd.
Statens roll och val av medel för att
nå målen i regeringens IT-strategi tas
upp i motion 1995/96:T52 (kds). Där
riktas kritik mot att förslagen i
propositionen om den nationella IT-
strategin är innehållslösa. I stället
behövs en IT-strategi med konkreta mål
och därtill kopplade åtgärdsprogram,
understryker motionärerna. De menar att
det gäller att ta till vara de
möjligheter som informationstekniken
skapar för svenska företag att utveckla
tjänster som både kan konsumeras inom
landet och exporteras.
Näringsutskottet betraktar regeringens
förslag till en nationell IT-strategi,
och det redovisade handlingsprogrammet,
som principiellt och övergripande i
syfte att formulera statens roll vad
gäller integrationen av IT i
samhällsutvecklingen. Detta kan ses som
en del i det överordnade arbetet med att
stärka tillväxten och sysselsättningen i
landet. Det knyts stora förhoppningar
till IT:s möjligheter att skapa tillväxt
och sysselsättning som kan stärka
Sveriges konkurrenskraft. IT är enligt
näringsutskottets uppfattning en
strategisk hörnsten i den nödvändiga
förnyelsen av Sverige.
Utskottet finner det värdefullt att
regeringen söker definiera statens
uppgifter för att främja IT:s roll inom
de vitt skilda områden som behandlas i
propositionen. I denna konstateras att
statens övergripande roll är att
formulera politiskt fastställda mål,
ramar och riktlinjer för hur samhällets
informations- och kommunikationssystem i
stort skall fungera, vilka skall bilda
utgångspunkt för marknadens aktörer. De
fastställda riktlinjerna skall förenas
med valfrihet för användarna och med en
marknadsmässig utveckling av nät,
tillämpningar och tjänster.
Näringsutskottet kan se fördelarna med
att göra en sådan distinktion när det
gäller statens roll i förhållande till
dels företagsamheten inom IT-sektorn,
dels användarna av IT inom offentlig och
privat sektor. Sätten att formulera mål,
att utöva statens styrning och att följa
upp resultaten av IT-politiken inom
dessa båda områden skiljer sig
väsentligt åt. Samtidigt finns det ett
samspel dem emellan till vilken hänsyn
måste tas när de politiska målen och
ramarna för olika verksamheter
formuleras. Sålunda kommer det att vara
av stor betydelse för den svenska
programvaruindustrin vilka strategier
ADB-tunga offentliga verksamheter
kommer att välja framöver vad gäller
t.ex. mjukvaruutvecklingen. Utskottet
kommer längre fram i yttrandet att
beröra denna frågeställning.
IT är ett instrument att bryta
sektoriseringen mellan olika
politikområden och skapa nya,
intressanta samverkansformer såväl inom
som mellan skilda samhällsområden. Mot
denna bakgrund och med hänsyn till vad
som sägs i propositionen om behovet av
sektorsövergripande samverkan ställer
sig utskottet tveksamt till om det är
ändamålsenligt att varje departement,
såsom föreslås i propositionen, enskilt
skall återrapportera utvecklingen inom
respektive område till riksdagen. Detta
skulle strida mot ambitionen att bryta
ner de sektoriella gränserna.
Näringsutskottet ser i denna del behov
av en mer samlad och sektorsövergripande
redovisning från regeringens sida till
riksdagen.
Nya arbets- och levnadsvillkor kommer
att utvecklas till följd av en alltmer
spridd tillämpning av IT i landet. På
denna punkt motsäger inte propositionen
vad som anförs i motion 1995/96:T51 (m).
Däremot finner utskottet det vara
överdrivet att, som påstås i motionen,
ett nytt samhällssystem måste utvecklas
för att möta de krav som IT-samhället
kommer att ställa. Likaså avvisar
utskottet den kritik som kommer till
uttryck i motion 1995/96:T57 (c) om att
de nationella målen för IT-utvecklingen
måste förtydligas. Uppläggningen är
sådan att de verksamhetsansvariga
fortlöpande skall konkretisera
målsättningarna, anpassa och
vidareutveckla dem i takt med
utvecklingen. Utskottet vill också
påpeka att de mål som förespråkas i den
sistnämnda motionen - bl.a.
decentralisering och regional balans -
överensstämmer med vad som anförs i
propositionen, nämligen att IT skall
understödja den redan inledda processen
mot decentralisering av offentlig
verksamhet och att IT kan bli ett stöd
för småskalighet och lokalt förankrad
utveckling. Av samma skäl tillbakavisar
utskottet de invändningar som riktas mot
propositionen i motion 1995/96:T52 (kds)
om att förslagen om den nationella IT-
strategin skulle vara innehållslösa. Den
konkretisering som motionärerna
efterlyser kommer enligt utskottets
uppfattning fortlöpande att arbetas
fram. Detta är en del av strategin att
anpassa åtgärdsprogrammen i förhållande
till den fortgående utvecklingen.
Utskottet kan ej heller finna att någon
avgörande motsättning finns mellan det
som sägs i motion 1995/96:T58 (fp) om
vikten av att statens IT-politik
prioriterar näringslivet och det som
sägs i propositionen om regeringens
principiella syn på sambandet mellan
Sveriges förmåga att försvara sin
position som en kunskapsbaserad
industrination och IT-innehållet i
svenska produkter och tjänster.
Med det sagda avstyrker
näringsutskottet de nämnda motionerna
såvitt här är i fråga.
Näringspolitiken och IT
I propositionen redovisas, som tidigare
nämnts, ett handlingsprogram för de
kommande åren med åtgärder för att
bredda och utveckla IT-användningen.
Handlingsprogrammet omfattar tolv
huvudområden. Näringsutskottet begränsar
sig i denna del till att avge synpunkter
med anledning av väckta motioner inom
den del av handlingsprogrammet som
gäller näringspolitiken.
I propositionen sägs att insatser inom
näringspolitiken som främjar
näringslivets och särskilt de små och
medelstora företagens användning av IT
skall prioriteras. Även åtgärder för att
stimulera utvecklingen av en svensk
programvaru- och informationsindustri,
bl.a. i syfte att frambringa nya
exportprodukter, står högt på
dagordningen. Insatserna avser
utbildning, forsk-ning och utveckling
samt offentlig upphandling.
Den svenska programvaruindustrin
sysselsätter för närvarande ca 150 000
personer. Omsättningen beräknas uppgå
till närmare 100 miljarder kronor. I
propositionen konstateras att Sverige i
ett internationellt perspektiv är
relativt svagt inom industriell
programvaruteknik, trots att det svenska
näringslivets konkurrenskraft är starkt
beroende av kompetens på området.
I propositionen behandlas ett antal
åtgärder för att stärka expansionen av
denna industrigren. Bland annat sägs att
offentlig förvaltning bör agera
katalysator för utveckling av
programvara genom offentliga och öppna
upphandlingar och att den offentliga
förvaltningen och näringslivet bör
främja utvecklingen av programvaru- och
informationsindustrin genom att lägga ut
mer av sin programvarutillverkning
utanför den egna verksamheten. Detta
skall leda till ökad konkurrens på
programvaruområdet och framväxt av en
industristruktur bestående av en stor
mängd mindre programvaruföretag som
levererar färdiga programprodukter till
industriföretagen och till den
offentliga förvaltningen.
Härutöver aviseras i propositionen att
förutsättningarna för inrättande av ett
EU-institut eller ett svenskt
forskningscentrum för utveckling av IT
skall prövas. Vidare skall Sveriges
Exportråd under år 1996 utse ett antal
svenska programvaruföretag för en
gemensam exportsatsning. Att
programvaruföretagens främsta tillgångar
inte är materiella, utan består av
kunskap och idéer, ställer till problem
vid bl.a. bankernas kreditprövning,
konstaterar regeringen och meddelar att
frågan skall utredas. Regeringen har för
avsikt att uppdra åt Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK) att i
samarbete med ALMI Företagspartner AB se
över kapitalförsörjningen till
programvaruföretag och andra nya
kunskapsintensiva IT-baserade företag.
Uppgiften är att belysa i vad mån
kreditgivare kan behöva utveckla
ytterligare kreditvärderingsvillkor för
att bättre svara upp mot
kunskapsföretagens behov. Regeringen
avser därutöver att ge NUTEK ytterligare
ett uppdrag att i samverkan med ALMI och
Svenska Kommunförbundet utveckla
informationen om goda IT-tillämpningar
för småföretagen. Syftet med detta är
att underlätta den fortsatta
utvecklingen av lokala IT-strategier.
Med informationsteknikens hjälp kommer
helt nya uppgifter att kunna fullgöras,
heter det i motion 1995/96:T51 (m).
Tvärtemot vanliga föreställningar om
informationsteknikens effekter på
möjligheterna till att generera
sysselsättning visar erfarenheten, menar
motionärerna, att nya arbetstillfällen
skapas när användningen av den nya
tekniken expanderar. Enbart i Förenta
staterna har hundratusentals nya
arbetstillfällen tillkommit som en
direkt följd av det informationstekniska
genombrottet, påpekas det.
I motion 1995/96:T57 (c) sägs att även
om Sverige hävdar sig väl i det
internationella sammanhanget på vissa
delar av IT-området finns det anledning
att understryka vikten av att det skapas
förbättrade ramvillkor generellt sett
för den svenska företagsamheten.
Sveriges möjligheter att hävda sig på
nya tillväxtområden behöver förbättras,
menar motionärerna och pekar bl.a. på
förändrade skattevillkor och
avskrivningsregler som delar i en sådan
politik.
Regeringen redovisar i propositionen
alltför få förslag på vad den vill göra
för att allmänt främja IT i svenska
företag, anförs det i motion 1995/96:T58
(fp). Utvecklingen på IT-området är av
avgörande betydelse för förmågan att
skapa nya arbetstillfällen. Det finns
många nystartade och potentiella företag
inom programvaru- och
kommunikationsindustrin. Det är särskilt
viktigt, understryker motionärerna, att
förändra avskrivningsmöjligheterna för
strategiska IT-investeringar eller
värderingen av det intellektuella
kapitalet i de nya företagen. Vidare
sägs att för många små och medelstora
företag är en utvecklad förmåga att ta
till vara möjligheterna med IT en
nödvändighet. Deras förmåga att hantera
den nya tekniken kommer att vara
avgörande för deras förutsättningar att
växa i framtiden. Motionärerna pekar
bl.a. på att utvecklingen av globala och
lokala marknadsplatser på de digitala
näten ännu bara har påbörjats.
I motion 1995/96:T52 (kds) hävdas att
Sverige saknar små högteknologiföretag.
IT och verksamheter som förutsätter IT
skapar tusentals nya arbeten i Sverige
varje månad, påpekas det i motionen.
Detta utgör en betydande och sannolikt
dominerande del av den industriella
sysselsättningstillväxten i landet för
närvarande. Samtidigt understryker
motionärerna att staten inte har någon
speciell näringspolitik för IT-området.
Grunden måste vara en allmänt sund och
företagsvänlig näringspolitik. Staten
skall endast lägga fast spelreglerna för
aktörerna inom området, anser
motionärerna. Det är dock mer än
nödvändigt att snabbt i Sverige utveckla
ett brett småföretagande inom IT-
området, sägs det.
För programvaruföretagen gäller att de
fasta kostnaderna är dominerande,
påpekas det i motion 1995/96:T59 (mp).
Motionärerna förutser att en effekt av
detta förhållande blir att
programvaruföretagen söker hitta en
nisch där de mer eller mindre kan skapa
sig en monopolställning eller en
oligopolställning. Eftersom
programkomponenter kan återanvändas
gynnas stora företag, anför motionärerna
och anger Microsoft som ett exempel på
ett företag som tack vare sådana
marknadsförutsättningar har växt till
ett gigantiskt företag. Sverige är ett
land med betydande
programvarutillverkning. Motionärernas
uppfattning är därför att regeringen bör
ges i uppdrag att utreda problemen med
strukturer på programvarumarknaden som
skapar monopol och oligopol.
Näringsutskottet delar regeringens
bedömning att ett antal strategiska
faktorer verkar på ett gynnsamt sätt för
en fortsatt tillväxt av IT-industrin i
Sverige. Utskottet välkomnar den
prioritering som görs i propositionen
att näringslivets och särskilt de små
och medelstora företagens användning av
IT skall främjas. Utskottet ställer sig
också bakom riktlinjerna i propositionen
för utvecklingen av en svensk
programvaru- och informationsindustri
med inriktning mot exportmarknaden. Nya
arbetstillfällen kommer att kunna skapas
i Sverige både i IT-branschen som sådan
och i näringslivet till följd av en bred
tillämpning av IT-baserade
produktionsprocesser. I så måtto kan
inte utskottet se att det som anförs i
motion 1995/96:T51 (m) i denna del
väsentligt avviker från regeringens
synsätt.
Den offentliga sektorn tilldelas en
strategisk roll som katalysator för
utveckling av programvara genom
offentliga och öppna upphandlingar av
väldefinierade programprodukter utifrån
användarbehov. Den offentliga
förvaltningen skall också främja
utvecklingen av programvaru- och
informationsindustrin genom att lägga ut
mer av sin programvarutillverkning
utanför den egna verksamheten.
Näringsutskottet vill understryka att om
denna strategi skall lyckas måste
uppmärksamhet riktas mot statsmakternas
styrning av de ADB-tunga verksamheterna
inom den offentliga sektorn för att
förstärka incitamenten att lägga ut
utvecklingsinsatser till t.ex. små och
medelstora företag. Utskottet vill också
peka på betydelsen av en konkurrens på
lika villkor både vad gäller upphandling
och prissättning, så att en spridd och
effektiv programvaruindustri enligt
regeringens intentioner kan byggas upp i
landet. Näringsutskottet ser det som
angeläget att en noggrann uppföljning
sker i dessa hänseenden både från
regeringens och från de
konkurrensvårdande myndigheternas sida.
I motion 1995/96:T58 (fp) påpekas, som
nämts, vikten av en förändring av
avskrivningsreglerna för strategiska IT-
investeringar eller värderingen av det
intellektuella kapitalet i de nya
företagen. Som framgått av den
föregående redogörelsen har regeringen
för avsikt att uppdra till NUTEK och
ALMI att utreda den sistnämnda frågan.
Vad gäller yrkandet i motion 1995/96:T59
(mp) angående risken för oligopol- och
monopolbildningar i den svenska
programvaruindustrin anser utskottet att
detta bör övervakas av de
konkurrensvårdande myndigheterna enligt
vad utskottet nyss anfört.
De krav som framförs i motionerna
1995/96:T57 (c) och 1995/96:T52 (kds) på
förbättrade ramvillkor för företagandet
i allmänhet och en sund företagsvänlig
näringspolitik finner utskottet inte
lämpligt att behandla just i detta
sammanhang. I denna del hänvisas till
utskottets yttrande hösten 1995 till
finansutskottet (1995/96:NU3y) med
anledning av proposition 1995/96:
25 om en politik för arbete, trygghet
och utveckling.
Härutöver vill utskottet erinra om vad
som anfördes våren 1995 i det
näringspolitiska betänkandet
1994/95:NU18 (s. 71) om arbetet med att
digitalisera olika typer av information
av relevans för småföretag, bl.a.
avseende den tekniska informationen hos
Patent- och registreringsverket.
Utskottet vill påpeka vikten av att
detta arbete påskyndas och slutförs.
Med det anförda avstyrker
näringsutskottet motionerna 1995/96:T51
(m), 1995/96:T57 (c), 1995/96:T58 (fp),
1995/96:T59 (mp) och 1995/96:T52 (kds) i
berörda delar.
Kvinnors IT-användning
I motion 1995/96:T53 (s) anförs att det
krävs särskilda insatser för att främja
kvinnors företagande och för att få fler
kvinnor som datoranvändare. De särskilda
företagarlånen till kvinnor som erbjuds
av ALMI har haft stor betydelse för
kvinnors företagande och möjligheter att
starta företag. På liknande sätt bör
särskilda insatser göras för kvinnors
möjligheter inom IT-området, menar
motionärerna. Därför borde kvinnors
företagande och möjligheter särskilt
betonas i det uppdrag som regeringen
avser lämna till NUTEK.
Näringsutskottet vill understryka
vikten av att kvinnors möjligheter inom
IT-området beaktas. Frågan är
uppmärksammad i propositionen i vilken
påpekas mäns och kvinnors olika synsätt
när det gäller IT. Utskottet delar
regeringens bedömning att sannolikheten
är stor för att kvinnors erfarenhet och
kompetens kommer att kunna utnyttjas
bättre inom ramen för de
nätverksbaserade organisationer som
växer fram med stöd av IT. Utskottet
utgår från att frågan om kvinnors
möjligheter inom IT-området kommer att
ges en ökad uppmärksamhet i
fortsättningen.
Med det sagda avstyrker näringsutskottet
motion 1995/96:T53 (s).
Stockholm den 24 april 1996
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta
Johansson (s), Karin Falkmer (m),
Reynoldh Furustrand (s), Sylvia Lindgren
(s), Barbro Andersson (s), Chris Heister
(m), Marie Granlund (s), Lennart Beijer
(v), Dag Ericson (s), Ola Karlsson (m),
Eva Goës (mp), Göran Hägglund (kds),
Nils-Göran Holmqvist (s), Laila Bäck
(s), Sten Tolgfors (m), Kerstin
Warnerbring (c) och Eva Flyborg (fp).
Avvikande meningar
1. Nationell IT-strategi
Karin Falkmer (m), Chris Heister (m),
Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kds),
Sten Tolgfors (m), Kerstin Warnerbring
(c) och Eva Flyborg (fp) anser att den
del av yttrandet - under rubriken
Nationell IT-strategi - som börjar med
Näringsutskottet betraktar och slutar
med i fråga bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet instämmer i det som
anförs i motion 1995/96:T51 (m) om att
den nya tekniken måste ses i ett bredare
perspektiv än vad som görs i
propositionen. Nya levnads- och
arbetsvillkor utvecklas som kommer att
påverka samhället på ett mycket mer
långtgående sätt än vad som anges i
propositionen. Tillsammans med andra
förändringar kommer den nya
informationstekniken att påverka det
svenska samhällets ekonomiska och
sociala struktur. Mot denna bakgrund
framstår - i enlighet med vad som också
sägs i motionerna 1995/96:T57 (c) och
1995/96:T52 (kds) - de mål som
formuleras för den nationella IT-
politiken som oklara. För att effektivt
kunna utnyttja den kraft som IT
representerar krävs mycket tydliga
målformuleringar och en konkret strategi
för det som skall uppnås med hjälp av
den nya tekniken. Näringsutskottet delar
vidare den uppfattning som förs till
torgs i motion 1995/96:T58 (fp) om att
det måste vara ett centralt mål i
strategin att den snabba utvecklingen på
IT-området får genomslag i näringslivet.
Enligt näringsutskottets uppfattning är
det väsentligt att ta till vara de
möjligheter som informationstekniken
skapar för svenska företag att utveckla
tjänster som både kan konsumeras inom
landet och exporteras.
IT är - - - (= utskottet) - - -
till riksdagen.
Med hänvisning till det anförda
tillstyrker näringsutskottet motionerna
1995/96:T51 (m), 1995/96:T57 (c),
1995/96:T58 (fp) och 1995/96:T52 (kds)
såvitt här är i fråga.
2. Näringspolitiken och IT
Karin Falkmer (m), Chris Heister (m),
Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kds),
Sten Tolgfors (m), Kerstin Warnerbring
(c) och Eva Flyborg (fp) anser att den
del av yttrandet - under rubriken
Näringspolitiken och IT - som börjar med
Näringsutskottet delar och slutar med
berörda delar bort ha följande
lydelse:
Näringsutskottet vill - i likhet med
vad som anförs i motion 1995/96:T57 (c)
- understryka vikten av att det skapas
förbättrade ramvillkor generellt sett
för den svenska företagsamheten. Grunden
måste vara en allmänt sund,
företagsvänlig näringspolitik.
Utskottets uppfattning är, vilket också
ligger i linje med vad som sägs i motion
1995/96:T52 (kds), att staten endast
skall lägga fast spelreglerna för
aktörerna inom området. Det är
nödvändigt att det i Sverige skapas
förutsättningar för ett brett
småföretagande inom IT-området. IT
skapar tusentals nya arbeten i Sverige
varje månad. Som framhålls i motion
1995/96:T51 (m) har i Förenta staterna
hundratusentals nya arbetstillfällen
tillkommit enbart som en direkt följd av
det informationstekniska genombrottet.
IT svarar för en betydande och sannolikt
dominerande del av den nuvarande
industriella sysselsättningstillväxten i
vårt land. Sveriges möjligheter att
hävda sig på nya tillväxtområden måste
mot denna bakgrund förbättras. Det finns
- som påpekas i motion 1995/96:T58 (fp)
- många nystartade och potentiella
företag inom programvaru- och
kommunikationsindustrin. Det är därför
särskilt viktigt, menar utskottet, att
förändra värderingen av det
intellektuella kapitalet i de nya
företagen.
Härutöver vill - - - (= utskottet) - -
- och slutförs.
Med hänvisning till det anförda
tillstyrker näringsutskottet motionerna
1995/96:T51 (m), 1995/96:T57 (c),
1995/96:T58 (fp) och 1995/96:T52 (kds) i
berörda delar.
3. Näringspolitiken och IT
Eva Goës (mp) anser att den del av
yttrandet - under rubriken Näringspoli-
tiken och IT - som börjar med
Näringsutskottet delar och slutar med
berörda delar bort ha följande
lydelse:
Näringsutskottet vill i likhet med vad
som sägs i motion 1995/96:T59 (mp) peka
på risken för uppkomsten av
marknadsdominans i form av oligopol
eller monopol till följd av
programvaruföretagens positionering i
egna nischer där ingen konkurrens
tillåts uppkomma. Eftersom
programkomponenter kan återanvändas
gynnas stora företag. Sverige är ett
land med betydande
programvarutillverkning. Riksdagen bör
mot denna bakgrund ge regeringen i
uppdrag att utreda problemen med
strukturer på programvarumarknaden som
skapar monopol eller oligopol.
Med det anförda tillstyrker
näringsutskottet den aktuella motionen i
berörd del.
Bostadsutskottets yttrande
1995/96:BoU6y
Informationsteknik
Till trafikutskottet
Trafikutskottet har genom beslut den 19
mars 1996 berett samtliga övriga utskott
tillfälle att avge yttrande över de
förslag i proposition 1995/96:125 om
åtgärder för att bredda och utveckla
användningen av informationsteknik jämte
motioner som väckts med anledning av
propositionen.
Regeringens förslag till riksdagen
omfattar endast målen för en nationell
IT-strategi (avsnitt 4.1) och
prioriterade statliga uppgifter när det
gäller att främja IT-utvecklingen
(avsnitt 4.3). Ett av förslagen till
prioriterade områden avser samhällets
informationsförsörjning. Utskottet vill
uppmärksamma att det ligger en mycket
stor potential i en snabb utbyggnad och
ökad användning av de geografiska
databaserna. Genom den av regeringen
föreslagna prioriteringen av samhällets
informationsförsörjning bör denna
potential kunna komma att tas till vara.
Det avsnitt i regeringsförslaget i
övrigt som närmast berör
bostadsutskottets ansvarsområde omfattar
en del av det handlingsprogram för att
bredda och utveckla användningen av IT
som behandlas i propositionen. De delar
av detta program som får anses direkt
relevant för de frågor som utskottet har
att bereda rör delar av avsnitt 5.3.4 i
propositionen - Utvecklingen av
samhällets grunddatabaser (prop. 45-50).
Handlingsprogrammet är en redovisning
från regeringen till riksdagen. I
propositionen förs beträffande
programmet inte fram något förslag till
riksdagen.
Utskottet har inte funnit anledning
till erinran eller uttalande i vad i
programmet behandlas frågor som rör
bostadsutskottets beredningsområde.
I två motioner aktualiseras frågor som
mera direkt berör utskottets
beredningsområde. Det gäller motion
1995/96:T52 (kds) yrkande 11 och
1995/96:T56 (v) yrkande 16.
I v-motionen föreslås att Boverket
skall ges i uppdrag att utreda frågor om
IT:s betydelse för byggsektorn. Yrkandet
motiveras med att det saknas en
överblick av IT:s möjligheter och
begränsningar inom byggsektorn.
Motionärerna pekar bl.a. på
möjligheterna att dokumentera
byggbeståndet och rationalisera
byggandet samt att en dokumentation kan
underlätta återvinning och
miljöanpassning.
Enligt utskottets mening är det viktigt
att IT kommer till användning inom
byggområdet av bl.a. de skäl
motionärerna anför. Frågan om IT:s
betydelse har uppmärksammats av Boverket
bl.a. genom inrättandet av en särskild
tjänst med ansvar för sådana
teknikfrågor. På olika håll och i olika
former används IT redan i dag inom bo-
och byggsektorn. Det gäller t.ex. IT-
baserade marknader för begagnat
byggmaterial och kommuner som har IT-
dokumenterat sina byggbestånd ur bl.a.
tillgänglighetssynpunkt. Utvecklingen
inom området är mycket snabb och
dynamisk. Uppbyggnaden av
informationsstrukturerna måste därför
tillåtas ske stegvis och i huvudsak i
decenraliserade former. Det är därför
enligt utskottets mening tveksamt om ett
större samlat grepp ger ett sådant
underlag för beslut om framtida
satsningar som motionärerna
eftersträvar. Det kan förutsättas att
frågorna om IT-användningen inom bo- och
byggsektorn kontinuerligt får nödvändig
uppmärksamhet förutom av regeringen och
Boverket också av de övriga aktörerna
inom denna sektor. Utskottet, som i
sakfrågan inte har någon annan
uppfattning än motionärerna när det
gäller IT:s betydelse för byggsektorn,
avstyrker av anförda skäl v-motionen i
nu behandlad del.
I motion 1995/96:T52 (kds) yrkande 11
lämnas förslag bl.a. om att alla
befintliga databaser, dit
fastighetsregistret bör räknas, skall
omedelbart göras tillgängliga på
Internet. Motionärernas förslag omfattar
också att all offentlig information i
elektronisk form skall vara kostnadsfri
samt att kriterierna för sekretess bör
modifieras och preciseras i den mån det
skulle upplevas som kränkande för den
personliga integriteten att
informationen blir tillgänglig.
Utskottet anser att de frågeställningar
motionärerna tar upp är viktiga.
Tillgängligheten till information hänger
intimt samman med hur finansieringen av
databaserna ordnas och i förlängningen
med frågan om kostnaderna för den
enskilde att använda sig av baserna. I
propositionen redovisar regeringen att
ett samhällsekonomiskt riktigt nyttjande
av den information som den offentliga
förvaltningen förfogar över inte får
begränsas eller hindras av att
kostnaderna för att utnyttja de
offentliga registren blir för höga.
Vidare sägs att investeringarna och
driften av grunddatabaserna bör
finansieras av det offentliga när
registren i huvudsak motiveras av deras
administrativa användning.
Riksrevisionsverket har i en rapport
till regeringen lämnat förslag till
prissättningsprinciper. Rapporten
bereds. Det finns emellertid andra
principiella frågor som behöver få sin
belysning. Regeringen redovisar i
propositionen några sådana, bl.a. om
finansiering av investering och drift
när registrens uppbyggnad inte i
huvudsak motiveras av administrativ
användning, möjligheter att direkt
betala för tillgång till databaser över
nätet och vilka kvalitets- och
säkerhetskrav som skall ställas på
register med en bred användning.
Regeringen kommer inom kort att
tillsätta en utredning avseende vissa
frågor vad gäller de centrala person-,
företags- och fastighetsregistren.
Enligt regeringen bör utredningens
resultat även ge vägledning för
ställningstaganden avseende andra
centrala databaser.
Bostadsutskottet anser mot bakgrund av
vad som ovan redovisats att det inte
finns tillräckliga skäl för riksdagen
att nu föra fram de frågor motionärerna
tar upp. Det kan beträffande frågornas
specifika inriktning på
fastighetsdatasystemet dessutom finnas
anledning att avvakta resultatet av
Fastighetsdatautredningen (dir.
1995:120) som sysslar med
fastighetsdatasystemets
författningsreglering. Med hänvisning
till det sagda avstyrker utskottet kds-
motionen T52 yrkande 11 i motsvarande
del.
Stockholm den 18 april 1996
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
I beslutet har deltagit: Knut Billing
(m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson
(s), Sten Andersson (m), Marianne
Carlström (s), Rigmor Ahlstedt (c), Lars
Stjernkvist (s), Stig Grauers (m),
Erling Bager (fp), Lena Larsson (s), Owe
Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Inga
Berggren (m), Per Lager (mp), Juan
Fonseca (s) och Michael Stjernström
(kds).