I betänkandet tillstyrker utskottet
regeringens förslag i proposition
1995/96:142 att Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut (SMHI) får
delta i den europeiska ekonomiska
intressegrupperingen Ecomet. Huvudsyftet
med Ecomet är att säkerställa ett
fortsatt fritt utbyte av meteorologiska
data och produkter mellan nationella
meteorologiska institut och samtidigt
skapa förutsättningar för en konkurrens
på lika villkor mellan de nationella
instituten och privata aktörer.
Propositionen
Regeringen (Kommunikationsdepartementet)
föreslår i proposition 1995/96: 142 att
riksdagen
1. godkänner att SMHI deltar i
intressegrupperingen European
Cooperation in Meteorology (Ecomet),
2. medger att sjätte huvudtitelns
ramanslag Bidrag till Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut
tas i anspråk för de merkostnader som
kan uppkomma till följd av medlemskapet
i Ecomet.
Utskottet
Regeringens förslag
För att säkerställa ett fortsatt fritt
utbyte av information och samtidigt
skapa förutsättningar för en konkurrens
på lika villkor mellan de nationella
väderinstituten och privata aktörer
ansökte SMHI tillsammans med 15 andra
europeiska meteorologiska institut den
23 december 1992 hos EG-kommissionen om
att få bilda Ecomet (European
Cooperation in Meteorology).
Kommissionen har inte fattat något
formellt beslut att godkänna bildandet
men har dock tillkännagivit sin avsikt
att inta en gynnsam hållning. Ecomet
bildades den 12 december 1995 genom att
sju nationella institut undertecknade
ett huvudavtal.
Ecomet, vars sekretariat är placerat i
Bryssel, skall fungera som en
intresseförening genom vilken de
nationella instituten licensierar
användare att utnyttja de data,
produkter och förädlade tjänster som
finns införda i en gemensam
produktkatalog. Användare kan vara andra
meteorologiska institut eller privata
företag. Allt underlag som en medlem
utnyttjar för kommersiellt bruk, även i
det egna landet, skall tas upp i
katalogen. Härigenom garanteras den
privata sektorn tillgång till likvärdigt
underlag, vilket hittills inte varit
fallet.
Medlemmarna har kommit överens om
principer för prissättningen, som
innebär att priserna skall inkludera ett
bidrag till den meteorologiska
infrastrukturen (observationsnät,
kommunikationsnät och prognosmodeller).
Målsättningen är att minst 3 % av
kostnaden för ländernas meteorologiska
infrastruktur skall täckas med intäkter
från all försäljning, inkl. den i eget
land. Intäkterna från Ecomet-försäljning
skall fördelas mellan producent,
distributör och Ecomet. Överskott av
intäkterna till Ecomet skall återföras
till medlemmarna på samma grunder som
medlemsavgiften beräknas. Utbytet av
information mellan instituten skall
fortfarande vara kostnadsfritt. När
informationen används i en medlems
affärsverksamhet skall
försäljningspriset inkludera ett bidrag
till infrastrukturen enligt Ecomets
principer. På så sätt uppnås en
konkurrensneutral situation mellan
nationella vädertjänster och privata
företag som köper motsvarande underlag
från Ecomet.
Kostnaderna för medlemskap i Ecomet
utgörs av en årlig medlemsavgift samt
kostnader för det egna arbetet med
redovisning av försäljning till Ecomet,
uppdatering av den gemensamma katalogen,
deltagande i generalförsamlingen m.m. Om
samtliga 16 nationella institut som står
bakom ansökan hos kommissionen ansluter
sig beräknas medlemsavgiften för SMHI:s
del uppgå till ca 120 000 kr per år.
SMHI har i en skrivelse begärt
bemyndigande av regeringen att delta i
Ecomet. SMHI framhåller att tillgången
till internationella data och produkter
för institutets basverksamhet kommer att
säkerställas och att ett potentiellt hot
mot fortsatt aktivt samarbete mellan de
nationella instituten undanröjs genom
medlemskap i Ecomet. Konsekvenserna för
SMHI:s anslagsfinansierade verksamhet av
att stå utanför Ecomet skulle vid en
aktiv svensk kommersiell verksamhet i
utlandet med största sannolikhet
innebära att övriga europeiska
vädertjänster, speciellt de i Ecomet-
länderna, skulle visa restriktivitet i
data- och produktutbytet. Detta skulle
kunna innebära försämrad kvalitet i
väderanalyser och prognoser.
Regeringen anser att de finansiella
riskerna med ett medlemskap i dag måste
bedömas som minimala. Om en skuld trots
allt skulle uppstå skall den finansieras
inom ramen för anvisade anslag på sjätte
huvudtiteln. Sammantaget gör regeringen
den bedömningen att fördelarna med ett
medlemskap i Ecomet överväger och att
SMHI därför bör delta. De merkostnader
som medlemskapet medför ryms inom
ramanslaget Bidrag till Sveriges
meteorologiska och hydrologiska
institut.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har ingen erinran mot
regeringens förslag och föreslår därför
att riksdagen godkänner att SMHI deltar
i Ecomet och att anslaget Bidrag till
Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut får tas i anspråk för de
merkostnader som kan uppkomma till följd
av medlemskapet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Ecomet
att riksdagen med bifall till
regeringens förslag godkänner att
SMHI deltar i intressegrupperingen
European Cooperation in Meteorology
(Ecomet),
2. beträffande anslaget Bidrag
till Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut
att riksdagen med bifall till
regeringens förslag medger att sjätte
huvudtitelns ramanslag Bidrag till
Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut tas i anspråk för de
merkostnader som kan uppkomma till följd
av medlemskapet i Ecomet.
Stockholm den 23 april 1996
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica Öhman
(s), Per Westerberg (m), Håkan Strömberg
(s), Jarl Lander (s), Per Erik Granström
(s), Tom Heyman (m), Krister Örnfjäder
(s), Hans Stenberg (s), Birgitta
Wistrand (m), Kenth Skårvik (fp), Monica
Green (s), Karl-Erik Persson (v), Lena
Sandlin (s), Lars Björkman (m), Claes-
Göran Brandin (s) och Sivert Carlsson
(c).