Utskottet behandlar i detta betänkande elva motioner om informationstek-
nik (IT) som väckts under den allmänna motionstiden i år. Motionerna
gäller i första hand övergripande frågor om IT-utvecklingen och dess bety-
delse för regional utveckling, sysselsättning och en god miljö.
Utskottet konstaterar att IT påverkar flertalet samhällsområden. Den på-
verkar vår produktionsförmåga och vårt levnadsmönster liksom demo-
kratiska värden som medborgarnas möjligheter till insyn och deltagande i
samhällsutvecklingen. Det är därför viktigt att informationstekniken hante-
ras i sådana former att samhällsutvecklingen främjas och att risker för
regionala obalanser, försämrat integritetsskydd, ökad sårbarhet och kun-
skapsmässiga skillnader mellan olika grupper i samhället motverkas.
Utskottet anser att de väckta motionsförslagen visar att det råder en be-
tydande samsyn om informationsteknikens möjligheter att påverka sam-
hällsutvecklingen i positiv riktning. Denna samsyn gäller även vilka frågor
som närmare bör övervägas. Med hänvisning till pågående utvecklingsar-
bete och i avvaktan på regeringens aviserade redovisning till riksdagen av
en strategi för att utveckla IT-användningen avstyrks samtliga motionsyr-
kanden. Utskottet framhåller i sammanhanget att syftet med flera motion-
syrkanden torde komma att tillgodoses. Det gäller exempelvis yrkanden
om åtgärder för att modernisera lagstiftning och regelverk samt yrkanden
om att göra tillgången till och kostnaderna för IT mer likvärdiga i landets
alla delar.
Till betänkandet har fogats en gemensam reserva-
tion av c- och mp-ledamöterna om enhetstaxa för
anslutning till ISDN-nätet.
Motionerna
Motioner väckta under den allmänna motionstiden
i januari 1995
1994/95:T221 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
33. att riksdagen hos regeringen begär att IT:n skall spridas jämnt över
landet.
1994/95:T226 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag som aktivt bidrar till en gynnsam utveckling av Sveriges
fortsatta utbyggnad av en elektronisk infrastruktur samtidigt som åtgärder
stimuleras för ett ökat utnyttjande av teknologin i enlighet med motionens
intentioner.
1994/95:T232 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio-
nen anförts om lika tillgång till avancerad datakommunikation i hela lan-
det,
17. att riksdagen hos regeringen begär förslag om enhetstaxa för anslut-
ningsavgifter till ISDN-nätet.
1994/95:T236 av Martin Nilsson och Anders Ygeman (båda s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av internationellt harmoniserad lagstiftning.
1994/95:T238 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbyggnad och förnyelse av telekommunikationerna.
1994/95:T239 av Mats Odell m.fl. (kds) vari yrkas
17. att riksdagen hos regeringen begär förslag till satsning på ett gemen-
samt informationssystem för kollektivtrafiken i Sverige.
1994/95:A442 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio-
nen anförts om enhetstaxa på telenätet,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio-
nen anförts om att påskynda moderniseringen av telenätet i glesbygden.
1994/95:A469 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att telekommunikationerna byggs ut.
1994/95:N253 av Lennart Beijer m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att den skriver direktiv till och tillsätter en parlamentarisk
utredning med uppgifter på det informationstekniska området enligt vad
som anförts i motionen.
1994/95:K630 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om centralt stöd till IT-Skåne.
1994/95:K810 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att främja tillväxt på datanäten, inkl. stöd till sta-
tistikprojekt samt katalogsystem,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att främja miljön med hjälp av IT.
Utskottet
1 Inledning
Informationsteknik (IT) avser teknik för insamling, lagring och bearbet-
ning samt kommunikation och presentation av data i olika former. Defini-
tionen av områdets omfattning varierar. Ibland avses enbart datorrelaterad
teknik, i andra fall inräknas även telekommunikation och i ytterligare
andra även hemelektronik. Termen IT används också ibland som beteck-
ning på en ny samhällsform, där dagens industrisamhälle ersatts av ett
kunskaps- och informationssamhälle.
Under den allmänna motionstiden i januari år 1995 har ett flertal motio-
ner väckts som behandlar frågor inom området informationsteknik. Motio-
nerna berör skilda sakområden och har fördelats på olika utskottsområden.
Bland motionsyrkandena finns ett antal mer övergripande frågor om IT-
utvecklingen som hänvisats till trafikutskottet (TU) och som behandlas i
detta betänkande.
Utvecklingen inom IT-området är snabb och starkt internationellt inrik-
tad. Till bilden hör vidare att IT-frågornas spännvidd gör att en rad skilda
företag, stiftelser, organisationer samt kommunala och statliga organ i
samhället arbetar med olika utvecklingsinsatser. Det är därför svårt att
teckna en samlad och aktuell beskrivning av kunskapsläge och pågående
insatser.
Som en bakgrund till motionsbehandlingen redovisas dock
inledningsvis en kort beskrivning av främst vissa statliga ut-
vecklingsinsatser inom området. En översiktsbild ges därefter
av huvuddragen i de lagregler som gäller för den svenska
telemarknaden. Vissa uppgifter lämnas även om EU:s riktlin-
jer på området. Med hänsyn till att IT-frågor berör flera ut-
skottsområden lämnas avslutningsvis uppgifter om riksdagens
behandling av IT-frågor under våren 1995.
2 Bakgrund
2.1 Kartläggning av statliga utvecklingsinsatser m.m.
1994 års IT-kommission
Den 17 mars 1994 inrättade den dåvarande regeringen en kommission för
att höja livskvaliteten och landets internationella konkurrensförmåga ge-
nom användning av informationsteknik. I kommissionens uppgifter ingick
att bl.a. analysera behovet av och föreslå åtgärder i syfte att till år 2010 få
Sverige att tillhöra den globala utvecklingens absoluta spjutspetsar när det
gäller varje del av utnyttjandet av informationsteknologin (prop.
1993/94:177).
Kommissionen färdigställde i augusti 1994 betänkandet Vingar åt män-
niskans förmåga (SOU 1994:118). I utredningen framhålls att statens
uppgifter är främst att undanröja hinder, stödja och stimulera och att vara
föredöme. Utbildning, rättslig förnyelse och effektivisering av den offent-
liga förvaltningen angavs som viktiga områden för statliga insatser.
Kommissionens verksamhet upphörde i samband med regeringsskiftet
hösten 1994. Dessförinnan hade kommissionens rekommendationer delvis
överlämnats till Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling.
1995 års IT-kommission
Efter regeringsskiftet tillkallades genom direktiv den 19 januari 1995 en ny
kommission för att främja en bred användning av informationsteknik (SB
1995:01). Kommissionen skall enligt sina direktiv vara rådgivande till
regeringen i strategiska och övergripande frågor inom informationstekni-
kens område (dir. 1995:1). Kommissionen skall vidare vara pådrivare och
kunskapsspridare i frågor om informationsteknikens användningsmöjlighe-
ter i samhället. Av direktiven framgår att kommissionen bl.a. skall följa
nätverksutbyggnaden och IT-användningen i offentlig sektor samt bidra till
att de rättsliga frågor som är av betydelse för att få till stånd en ökad IT-
användning, skyndsamt kan lösas.
Den nuvarande IT-kommissionen har i allt väsentligt arbetat vidare på den
grund som formulerades av den förra regeringens IT-kommission. Kom-
missionen har under sina första månader koncentrerat sig på att analysera
och konkretisera behovet av åtgärder. I juni 1995 lämnades betänkandet
IT-kommissionens arbetsprogram 1995-96 (SOU 1995:68) till regeringen.
Av betänkandet framgår att kommissionen ser som sin övergripande upp-
gift att stimulera användningen av IT inom alla samhällsområden genom
att bidra till ett gynnsamt klimat för införande och utnyttjande av IT.
Kommissionen anser också att mycket arbete redan har gjorts och görs för
att främja användningen av IT. Därför ser kommissionen som sin huvud-
uppgift att sporra andra snarare än att själv starta egna projekt. Staten bör
enligt kommissionens arbetsprogram koncentrera sin roll till att:
anpassa lagstiftning och regelverk,
säkerställa rikstäckande tillgänglighet till IT,
utveckla statsförvaltningens IT-användning,
initiera samverkansprojekt mellan staten och näringslivet,
utforma en nationell policy för användningen av IT inom viktiga sam-
hällssektorer, där skolan har hög prioritet.
Rapporten slår även fast att det är användarna som måste ställa krav på
tekniken och mer än hittills synas bland teknikerna och marknadens aktö-
rer. Då det gäller EU-projekt prioriterar kommissionen telematik, trans-
portinformatik, hälso- och sjukvård, elektronisk handel, offentlig förvalt-
ning och IT i hemmen.
Ungdomens IT-råd
Ungdomens IT-råd (SB 1995:02) har till uppgift att främja barns och ung-
domars användning av IT. Rådet skall enligt sina direktiv samla och för-
medla kunskap om hur barn och ungdomar kan utnyttja IT i skolan och på
fritiden (dir. 1995:02). Rådet skall vidare lyfta fram goda exempel på
användning samt föreslå åtgärder som på lika villkor ger barn och ungdo-
mar kunskap om tekniken och dess användningsmöjligheter. En slutredo-
visning av rådets arbete skall lämnas senast den 15 december 1995.
Toppledarforum
Företrädare för statliga myndigheter samt för kommun- och landstingsför-
bunden har bildat en samverkansgrupp med namnet Toppledarforum.
Gruppen har till syfte att bl.a. främja tillkomsten av en öppen elektronisk
infrastruktur för informationsförsörjning i offentlig förvaltning.
Post- och telestyrelsen
Post- och telestyrelsen är central förvaltningsmyndighet för frågor om
post-, tele- och radiokommunikation. I ansvaret ingår att se till att det
finns ett väl fungerande allmänt telekommunikationssystem som täcker
hela landet och som kan erbjudas alla. Häri infattas ansvar för standardi-
sering samt hänsyn till den internationella teletrafikens behov av tele-
kommunikationer.
Skolverket
Statens skolverk arbetar som central förvaltningsmyndighet för det offent-
liga skolväsendet med en rad IT-frågor. Det gäller bl.a. olika informations-
insatser för att påvisa nyttan av IT som informations- och kommunika-
tionsverktyg. Skolverket utvecklar och driver ett svenskt skoldatanät. Syf-
tet är att skapa förutsättningar för och stimulera till en bred och långsiktig
användning av IT i skolan. Detta sker genom att skolor, elever och lärare
ges bättre möjligheter att kommunicera med varandra och att de får ökad
tillgång till informationskällor som kan användas i undervisningen. Skol-
verket söker även främja lokal IT-utveckling och inledningsvis vara sko-
lornas "guide" på Internet.
NUTEK
Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) arbetar med en rad forsk-
ningsprogram inom IT-området. Verksamheten bedrivs inom fyra delom-
råden:
mikroelektronik,
datavetenskap och kommunikation,
IT:s användning,
industrirelaterade kompetenscentrum.
Som ett exempel på verksamheter kan nämnas ITYP-programmet
(Informationsteknologi inom Tjänsteproduktion för att utveckla Yrkes-
skicklighet och Produktivitet). Programmet föreslår en sexårig satsning för
att med IT höja produktivitet och yrkesskicklighet i tjänsteföretag och
myndigheter. Frågor som hanteras inom programmet är bl.a. IT-stöd för
offentlig samservice, telependling eller decentraliserad tjänsteproduktion,
nätbaserad kunskapshantering, effektiva och kompetenshöjande gränsytor
mellan människa och dator, IT för ökad sysselsättning och systemvärde-
ring och bättre utnyttjande av programvara. I sammanhanget kan vidare
nämnas att NUTEK har fått i uppdrag av regeringen att studera tillgänglig-
heten till kommunikationstjänster i olika regioner och kommuner.
KFB
Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) är en statlig myndighet
som planerar, initierar, samordnar och stödjer övergripande forskning,
utbildning och demonstrationsprojekt inom kommunikationsområdet.
KFB som angett IT/Telematik som ett programområde ser forsknings-
ansvaret ur ett samhälleligt perspektiv där kunskap behövs för utformning-
en av kommunikationspolitiken och för andra ställningstaganden. Telema-
tikprogrammet har tre huvudperspektiv:
Utvecklingen av post- och telesystemens infrastruktur; spelregler,
finansie- ring och huvudaktörer.
Nya användningsområden och avnämare, inte minst gränsytan mot
fysiska transporter.
Samhälleliga konsekvenser och politiska förutsättningar.
Inom KFB:s ansvar ligger även handikappfrågor på kommunikationsområ-
det. KFB har tillsammans med NUTEK utarbetat ett gemensamt forsk-
ningsprogram och avsatt särskilda medel för samordnade insatser inom
området telematik och funktionshinder.
Stiftelsen för Kunskap och Kompetensutveckling
Stiftelsen för Kunskap och Kompetensutveckling tillkom genom ett riks-
dagsbeslut våren 1994 (prop. 1993/94:177, bet. UbU12, rskr. 399). Av
stiftelsens förmögenhet skall enligt stadgarna 30 % användas för att finan-
siera satsningar som främjar användningen av IT. Denna del av kapitalet
får förbrukas under minst fem år. Medlen skall användas för att starta
processer i samhället som utvecklar kunskapen och kompetensen kring IT
och medverkar till framväxten av en nationell infrastruktur för IT-stödd
informationshantering. Insatserna sker inom följande fyra huvudområden:
pilotprojekt inom teknikområdet,
utveckling av teknikens användbarhet,
kompetenshöjning hos utvecklare och användare,
främja en utveckling av det innehåll som infrastrukturen skall förmedla
som t.ex. läromedel och informationstjänster.
Grundlagsutredningen
Den snabba tekniska utvecklingen på IT-området har lett till att en par-
lamentarisk kommitté tillsatts med uppgift att utreda frågan om nya medier
och grundlagarna. (Ju 1994:13, dir. 1994:104, tilläggsdirektiv 1995:14).
Kommittén har bl.a. till uppgift att analysera hur tryckfrihetsförordningen
och yttrandefrihetsgrundlagen skall tillämpas på nya medier som används
vid förmedling av yttranden och annan information till allmänheten. Mot
bakgrund av den analysen skall utredningen undersöka frågan om ett
grundlagsskydd för moderna media som nu inte har ett sådant skydd. Ut-
redningsarbetet skall enligt direktiven vara avslutat vid utgången av år
1996.
Datalagsutredningen
Regeringen har den 15 juni 1995 tillkallat en parlamentariskt sammansatt
kommitté med uppgift att analysera på vilket sätt ett kommande EG-
direktiv om skydd för personuppgifter skall införlivas med svensk rätt (dir.
1995:91). Kommittén skall också föreslå sådana ändringar i tryckfrihets-
förordningens bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet som är
motiverade för att grundlagsregleringen skall vara anpassad till den nya
tekniken och terminologin på området. Utredningsarbetet skall enligt di-
rektiven vara avslutat senast den 31 mars 1997.
IT-utredningen
Regeringen tillsatte i maj 1994 en utredning med uppgift att utarbeta såda-
na förslag till rättslig reglering som kan behövas i samband med inrättan-
det av s.k. elektroniska anslagstavlor och vid användning av elektroniska
dokument inom både förvaltningen och näringslivet (Ju 1994:05, dir.
1994:42). Utredningen beräknas avsluta sitt arbete senast den 1 november
1995.
Delegationen för transporttelematik
Delegationen för transporttelematik (K 1994:08) har till uppgift att bl.a.
utreda frågor om informationsteknikens trafikpolitiska konsekvenser och
behovet av att utforma ett regelverk i fråga om informationsteknikens
användning i trafiken (dir. 1994:41). Delegationen skall också lämna för-
slag till åtgärder som kan påskynda användningen av olika former av
transporttelematik och som kan bidra till att de trafikpolitiska målen infri-
as. Enligt delegationens tidsplan kommer ett första delbetänkande att pre-
senteras i februari 1996 medan uppdraget i sin helhet avses slutrapporteras
i januari 1997.
Kommunikationskommittén
I den parlamentariska kommitté (K 1995:01) som tillkallats för att utarbe-
ta en nationell plan för kommunikationsområdet utgör IT-frågorna en del
av arbetsuppgifterna (dir. 1994:140). Kommittén skall bl.a. analysera
effekterna av informationsteknikens utveckling och behoven av rörlighet
samt bedöma hur trafikens infrastruktur bör byggas ut. Kommittén plane-
rar att behandla denna utredningsuppgift i sitt slutbetänkande som avses
lämnas senast den 1 december 1996.
Regeringskansliet
Inom regeringskansliet pågår en rad utredningar, översyner och projekt
inom IT-området. Kommunikationsdepartementet har därvid ett övergri-
pande ansvar för hur kommunikationssystemet fungerar som helhet. Inom
departementet pågår mot denna bakgrund arbete med en rad IT-frågor.
Åtgärderna syftar till att främja användningen av IT men också till att
utveckla regelverket på området. Som ett led i detta arbete pågår en över-
syn av telelagen. Regeringen avser enligt vad utskottet erfarit att senast
under år 1997 återkomma till riksdagen beträffande telelagens utformning.
2.2 Telemarknadens reglering
Riksdagen beslöt år 1993 om en ny telelag och en förändrad verksamhets-
form för Televerket m.m. (prop. 1992/93:200, bet. TU30, rskr. 443). Bak-
grunden till beslutet var bl.a. den förändrade marknadssituationen som
inträtt på telekommunikationsområdet. Den svenska telemarknaden är
därmed sedan den 1 juli 1993 avreglerad, vilket lett till att flera aktörer
uppträder på denna marknad i konkurrens med Telia AB. Denna situation
är vid en internationell jämförelse unik.
Av riksdagsbeslutet från år 1993 framgår att det övergripande målet på
teleområdet är att enskilda, såväl fysiska som juridiska personer, och
myndigheter i landets olika delar skall ges tillgång till effektiva telekom-
munikationer till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. Det statliga
ansvaret för grundläggande telekommunikationer angavs till att omfatta
taltelefoni men även fax och viss datakommunikation. Dessa tjänster skall
tillhandahållas på nationell basis under sådana villkor att priset inte skall
vara ett hinder för utnyttjandet. I enlighet med telelagen har staten också
ett övergripande ansvar för andra teletjänster. Det sker bl.a. genom att fasta
teleförbindelser skall tillhandahållas där de efterfrågas.
Inom EU har ett omfattande förändringsarbete inletts inom IT-
området. År 1993 beslöt ministerrådet att alla monopol på teletjäns-
ter inom EU skall vara avskaffade till den 1 januari 1998. Ett bered-
ningsarbete pågår om hur regelverket på en öppen telemarknad skall
se ut. EU-kommissionen har i januari 1995 presenterat en s.k. grön-
bok med förslag till rådsresolution om införande av ett framtida re-
gelverk för telekommunikationer. Förslaget anger att av största bety-
delse för ett framtida regelverk på en liberaliserad telemarknad är tre
principer, nämligen dels regler för tillstånd att tillhandahålla telenät
och teletjänster, dels säkerställande av bastjänster och finansieringen
av dessa på en öppen telemarknad och dels regler för att säkerställa
samtrafik.
2.3 Riksdagens behandling av IT-frågor
Utvecklingen inom IT-området påverkar såväl de frågor som bereds av
riksdagen som riksdagens egna arbetsformer. Under de senaste åren har
IT-frågorna rönt politisk uppmärksamhet i allt större utsträckning. Frågor
rörande informationsteknik ingår också direkt eller indirekt i samtliga
utskotts beredningsområden. Som exempel på IT-frågor som behandlats av
riksdagen under 1994/95 års riksmöte redovisas i det följande uppgifter
från betänkanden från nio utskott. Samtliga dessa betänkanden har god-
känts av riksdagen.
Konstitutionsutskottet har tidigare i år i betänkandet Samhällsinformation
behandlat informationshantering på elektronisk väg inom ramen för s.k.
medborgarkontor och inom den offentliga förvaltningen generellt (bet.
1994/95:KU41). I betänkandet behandlades även motionsyrkanden som
aktualiserar en mängd olika problem med anknytning till informations- och
yttrandefrihet, sekretess och integritet och andra rättsliga problem som rör
informationsteknik. Utskottet konstaterade i sitt betänkande att till en del
behandlas dessa frågor i pågående utredningar och av IT-kommissionen.
Utskottet framhöll för sin del vikten av att de redovisade problemen upp-
märksammas och löses så snart som möjligt. Detta borde enligt utskottets
mening kunna ske inom ramen för det pågående utvecklings- och utred-
ningsarbetet. Utskottet sade sig vidare förutsätta att regeringen spelar en
aktiv och pådrivande roll och bl.a. avdelar nödvändiga resurser till IT-
kommissionen för frågornas fortsatta hantering.
Konstitutionsutskottet har vidare i betänkandet Vissa tryck- och yttran-
defrihetsrättsliga frågor behandlat utvecklingen inom IT-området (bet.
1994/95:KU14). Utgångspunkten var motionsyrkanden som påtalade pro-
blem med ansvarsförhållanden och olika avarter med IT-utvecklingen.
Utskottet hänvisade till utredningen om nya medier och grundlagarna (Ju
1994:13) och framhöll att utredningens arbete inte borde föregripas genom
uttalanden från riksdagens sida.
Lagutskottet har i ett betänkande om konsumentpolitikens mål och inrikt-
ning behandlat utnyttjandet av informationsteknik i det konsumentpolitiska
arbetet (bet. 1994/95: LU32). I likhet med motionärerna ansåg utskottet att
utnyttjandet av datateknik kan medföra stora fördelar. I sammanhanget
erinrades om den IT-kommission som tillkallats.
Socialutskottet har våren 1995 behandlat EU:s handikapparbete (bet.
1994/95:SoU25). Utgångspunkten var bl.a. motionsförslag som framhöll
att utvecklingen inom IT-området kan väsentligt förbättra möjligheterna att
kompensera funktionsbrister hos handikappade och att det därför är viktigt
att Sverige utnyttjar de nya möjligheter som EU-medlemskapet ger att
medverka i forskning och standardisering på telehandikappområdet. Ut-
skottet ansåg att Sverige aktivt bör delta i EU:s handikapparbete för att
föra ut svenska kunskaper och erfarenheter men också för att lära av EU
och övriga medlemsländer.
Kulturutskottet har i betänkandet Övergripande kulturfrågor behandlat
biblioteksverksamheten med utgångspunkt i den snabba utvecklingen på
IT-området (bet. 1994/95: KrU15). Utskottet konstaterade att frågor om
hur vi skall kunna utnyttja fördelarna med den nya informationstekniken
övervägs i en rad sammanhang. Enligt utskottet framstår det som naturligt
att den parlamentariska kulturutredningen uppmärksammar de frågor som
tas upp av motionärerna. Vidare hänvisades till konstitutionsutskottets
behandling av frågor rörande samhällsinformation, där motionsförslag
väckts om att en samlokalisering mellan medborgarkontor och bibliotek
bör övervägas för att utnyttja IT på ett ändamålsenligt sätt. Utskottet ansåg
mot denna bakgrund att riksdagen inte borde ta något initiativ med anled-
ning av de aktuella motionsyrkandena.
Utbildningsutskottet har i flera betänkanden behandlat IT-frågor. I betän-
kandet Anslag till högre utbildning och forskning, m.m. behandlades in-
formationsteknik och distansutbildning (bet. 1994/95:UbU15). Utgångs-
punkten var motionsförslag dels om ett program för bred användning av
informationsteknik i enlighet med de rekommendationer som 1994 års IT-
kommission presenterat, dels om ett program för IT-användning i skolan
och den högre utbildningen och om att främja en ökad kunskapsöverföring
mellan universitet, högskolor och företag. I sitt av riksdagen godkända
betänkande framhöll utskottet att man inte hade något att erinra mot syftet
med motionsyrkandena. Med hänvisning till pågående utvecklingsarbete
ansåg dock utskottet att riksdagen inte nu behövde uttala sig i frågan.
I samma betänkande behandlades vidare motionsyrkanden om använd-
ning av modern informationsteknik i Skåne. Utskottet framhöll att man
välkomnade lokala och regionala initiativ i syfte att öka användningen av
IT. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen
ansåg dock utskottet inte vara påkallad. Motionsyrkanden om att främja en
allmän tillgång till informationsteknik genom att installera datorer på
allmänna bibliotek avstyrktes vidare med hänvisning till pågående arbete
inom IT-kommissionen.
Vad gäller IT i skolan sade sig utbildningsutskottet dela motionärernas
uppfattning om vikten av satsningar inom utbildningsväsendet. Skolan
spelar en avgörande roll när det gäller att skapa förutsättningar för en
likvärdig tillgång till informationsteknik. I sammanhanget erinrades om de
uppdrag som Skolverket fått att svara för utveckling och drift av det
svenska skoldatanätet, lärarnas datoranvändning, dataläromedel, nordiskt
samarbete samt uppföljning och utvärdering. Beträffande distansutbildning
underströk utskottet att det är angeläget med en fortsatt utveckling av
denna utbildningsform med hjälp av informationsteknik. Via datanätverk
och andra former av kommunikationsteknik kan geografiska, sociala och
kulturella gränser därmed överskridas. Med hänvisning till förutsatt ut-
redningsarbete avstyrktes aktuella motionsyrkanden.
Utbildningsutskottet har även behandlat motionsförslag om utbildning
inom informationsteknik i lärarutbildningen (Anslag till skolväsendet,
m.m. bet. 1994/95:UbU10, resp. Jämställdhet, bet. 1994/95:UbU18). I
motionerna framhölls bl.a. att flickor och pojkar i samma utsträckning
måste få stifta bekantskap med den nya informationstekniken. Det är sär-
skilt viktigt för de elever som inte har tillgång till dator hemma eller inte
omedelbart kommer igång med datorbaserad utbildning, Utskottet delade
motionärernas uppfattning att det är viktigt med en god teknisk utbildning
och utbildning inom IT i lärarutbildning och lärarfortbildning.. Med hän-
visning till att dessa frågor förutsattes vara en viktig del i den översyn som
pågår av lärarutbildningen avstyrktes de berörda motionsyrkandena.
Trafikutskottet har behandlat IT-relaterade frågor i tre betänkanden under
våren 1995.
I betänkandet Trafikpolitikens inriktning behandlades motionsförslag
som omfattade infrastruktursatsningar för flera trafikslag (bet.
1994/95:TU13). Bland dessa motionsyrkanden ingick förslag om regionala
åtgärder på teleområdet för olika delar av landet. Samtliga motions-
yrkanden avstyrktes av utskottet med hänvisning till gällande planerings-
system och formerna för riksdagens inflytande samt den uppföljning och
utvärdering av investeringar i infrastrukturen som skall ske (rskr. 230).
Trafikutskottet har vidare i ett betänkande om post och tele-
kommunikationer (bet. 1994/95:TU25) behandlat regeringsförslag om
anslag för informationsteknik samt motionsyrkanden om privatisering av
Telia AB, fortsatt avreglering av telemarknaden och om den regionalpoli-
tiska utvecklingen inom teleområdet. Utskottet framhöll att telekommuni-
kationer utgör en väsentlig del av landets infrastruktur. Det är därför nöd-
vändigt att se till att landets alla delar har tillgång till en god teleservice
Genom de investeringar som Telia och andra operatörer genomför förbätt-
ras den elektroniska infrastrukturen. I betänkandet underströk utskottet att
det är viktigt att telemarknaden fungerar väl så att de mål som angetts av
statsmakterna uppnås. För detta krävs bl.a. en aktiv konkurrensvårdande
politik samt en kontinuerlig uppföljning av hur de telepolitiska målen
uppnås. Beträffande motionsyrkanden om en regionalpolitisk anpassning
av telekostnaderna framhöll utskottet att det är angeläget att utvecklingen
mot ett "rundare Sverige" kan fortsätta. Samtliga motionsförslag avstyrktes
av utskottet.
Slutligen har utskottet i betänkandet Kommunikationsforskning tillstyrkt
ett regeringsförslag om särskilda medel för att utreda frågor om bl.a. in-
formationsteknikens trafikpolitiska konsekvenser (bet. 1994/95:TU24).
Näringsutskottet har i ett betänkande om Näringspolitik tidigare i år be-
handlat anslag och långsiktiga bemyndiganden till NUTEK för att främja
och stödja teknisk forskning inom området informationsteknik (bet.
1994/95:NU18). Utskottet uppmärksammade i sammanhanget det arbete
med att digitalisera olika typer av information för småföretag som bedrivs
inom olika myndigheter och institutioner. Utskottet framhöll att det är
mycket viktigt för de små och medelstora företagen att detta arbete drivs
vidare, liksom att annan liknande offentlig information görs tillgänglig för
dessa företag.
Arbetsmarknadsutskottet har under våren 1995 i betänkandet Regionalpo-
litik behandlat frågor om IT och nätverk (bet. 1994/95:AU13). Utskottet
framhöll att tillgång till informationsteknik och telekommunikationer är av
vikt för såväl hela samhällets som för de enskilda regionernas utveckling.
Utskottet erinrade vidare om att genom de strukturfondsprogram som
håller på att utarbetas öppnas nya möjligheter - inte minst ekonomiska -
till förstärkning av den teknologiska infrastrukturen. Utskottet framhöll
vidare att småföretags tillgång till ny informationsteknik är mycket viktig.
Med hänvisning till pågående och planerade insatser samt telelagens ut-
formning avstyrktes samtliga aktuella motionsyrkanden.
Bostadsutskottet har behandlat motionsförslag om en samordning av geo-
grafiska informationssystem som är under uppbyggnad vid olika statliga
myndigheter och affärsverk (bet. 1994/95: BoU17). Utskottet delade mo-
tionärernas uppfattning om vikten och värdet av att en samordning kom-
mer till stånd. Med hänvisning till att regeringen hade sagt sig ämna ägna
särskild uppmärksamhet åt de övergripande samordningsfrågorna avstyrk-
tes motionsyrkandena.
I sammanhanget kan vidare nämnas att när det gäller riksdagens arbets-
former har modern IT-teknik under de senaste åren allt mer tagits i bruk.
Detta gäller såväl för det interna riksdagsarbetet som för informationstjäns-
ter till allmänheten och olika intressenter. Ett uttryck för detta är riksda-
gens informationssystem Rixlex, som tillhandahåller information ur riks-
dagens databaser om bl.a. propositioner, motioner, betänkanden och pro-
tokoll till såväl ledamöter och tjänstemän som till allmänheten.
Den informationstekniska utvecklingen har därmed öppnat
nya möjligheter för riksdagen att samla in, analysera och
distribuera information. Samtidigt har helt nya förutsättningar
tillkommit för att kommunicera med och informera medbor-
garna om riksdagens arbete. För att skapa en väl fungerande
informationshantering i riksdagen och förbättrad kommuni-
kation med medborgarna och omvärlden har en referensgrupp
för IT-frågor nyligen inrättats, Riksdagens IT-råd. I rådet
ingår samtliga riksdagspartier liksom företrädare för riksdags-
förvaltningen. IT-rådet skall följa utvecklingen på kort och
lång sikt och verka för att ny teknik utnyttjas så effektivt som
möjligt i beslutsprocessen och i informationsarbetet.
3 Motionsförslag
3.1 Övergripande utvecklingsfrågor
I motion T236 (s) anges att en rad rättsliga frågeställningar uppkommer i
och med den snabba tekniska utvecklingen och de nya kommunika-
tionsmönster som tekniken medger. Som exempel på lagstiftningsfrågor
anges att det kan bli nödvändigt att skydda upphovsrätter. Skattelagar och
grundlagen om yttrandefrihet kan vidare försvåra en snabbt ökad datori-
sering. För användarna är det viktigt att de lagar som tillämpas är inter-
nationella i så hög grad som möjligt. Sverige måste därför enligt motio-
närerna stifta sina lagar med hänsyn till en internationell miljö och verka
för en harmonisering av lagarna med andra länder i så hög utsträckning
som möjligt.
I motion T226 (c) anges att en viktig faktor för effektiviseringen av det
svenska näringslivet har varit och är en ökad datoranvändning. Skall
Sverige klara av att behålla sin ledande position måste därför tillräckliga
förutsättningar skapas för att utnyttja elektroniken på bästa möjliga sätt.
Beträffande kommunikationsnätets utbyggnad framhålls att det är bra för
kunderna att det finns olika, konkurrerande operatörer. Någon statlig
reglering, utöver telelagen, behövs därmed i princip inte för att se till att
erforderlig kapacitet blir tillgänglig. För vissa glesbygdsområden kan
dock undantag behöva göras som innebär att staten åläggs ett ansvar för
att kapaciteten byggs ut.
Enligt motionen är det viktigt att staten ser till att kommunikationsnätet
finns tillgängligt på lika villkor för alla intressenter, så att medborgaren
kan få bästa tänkbara lösning. Principen att ''alla skall nå alla'' är därför
viktig. Det medför bl.a. att staten bör ställa sig positiv till kombinationer
mellan gammal och ny teknik. Vidare är det enligt motionen angeläget att
de olika operatörernas nät - såväl fysiska nät som logiska nät - knyts
samman med varandra. Väl utbyggda system för elektronisk post, tele- och
datakommunikation anges vara en nödvändig förutsättning för det svenska
näringslivets konkurrenskraft.
Många av de små och medelstora företagen kräver hjälp för att kunna
utnyttja dessa nät på ett sådant sätt, att deras affärsverksamhet stöds. Ett
bra sätt att nå detta är att staten stöder bildandet av och kommunikation
med ''elektroniska marknadsplatser''. En annan typ av datakommunikation
som kan användas, inte minst av små och medelstora företag, är Electronic
Data Interchange (EDI). Trots standardiseringen har EDI enligt motionen
ännu inte fått sitt riktiga genombrott. Det är därför viktigt att staten stöder
denna utveckling, genom att verka för att myndigheter utnyttjar EDI i sin
kommunikation med andra verksamheter.
Motionärerna konstaterar sammanfattningsvis att det är oerhört viktigt
att Sverige inte kommer efter i utvecklingen och att staten genom olika
aktiviteter bör ta initiativ som direkt eller indirekt stöder denna utveckling.
Som exempel på ett indirekt initiativ nämns åtgärder som underlättar di-
stansarbete i hemmet.
I motion K810 (fp) framhålls att en framsynt IT-användning främjar hus-
hållning med fysiska resurser samtidigt som miljöförstöring motverkas.
Användning av system för distansarbete kan sannolikt både begränsa
energiåtgång och motverka nedsmutsning genom minskad biltrafik till och
från dagens arbetsplatser. I motionen rekommenderas forskare att ta aktiva
kontakter med de nya forskningsstiftelserna.
Vidare anges i motionen att om parterna på de elektroniska marknaderna
skall kunna finna varandra, är det nödvändigt med allmän tillgång till
kataloger över adresser. Det gäller gemensamma kataloger för telefoni,
mobiltelefoni, postnummer, fax, e-post m.m.. Post- och Telestyrelsen samt
Konsumentverket förutsätts stödja tillkomsten av allmänt tillgängliga
kataloger. Motionärerna ser gärna att projekt utvecklas som kombinerar
privata och offentliga elektroniska kataloger. En projektverksamhet be-
döms som väsentlig för framväxt av effektiva elektroniska marknader.
I motionen anges även att tillgången på statistik över användningen av
datorstödd informationsbehandling i landet är bristfällig. De samman-
ställningar som den tidigare IT-kommissionen lät göra byggde på ofull-
ständig kännedom om det verkliga läget. Kunnandet i landet om hur da-
tanät och samhälleliga databaser används och av vilka är begränsat. Mot
denna bakgrund förordas att projekt inleds för att studera olika typer av
användningar av datorer på arbetsplatserna och i hemmen. Särskild upp-
märksamhet bör ägnas skillnaden mellan kvinnors och mäns sätt att an-
vända datasystem. NUTEK föreslås få i uppdrag att främja forskning om
olika typer av användningar av data- och telesystem, med uppmärksamhet
på kvantitativa såväl som kvalitativa analyser.
I motion N253 (v) anförs att IT-utvecklingen får djupgående samhälleliga
konsekvenser. För att en svensk satsning främst skall tjäna folkets behov
och inte enbart underlätta för de multinationella företagen att få avsätt-
ning för sina produkter bör staten inte nöja sig med rollen som tillhanda-
hållare av riskkapital. Staten bör därför ta ansvar för infrastrukturen och
sörja för att ett fiberoptiskt nät blir tillgängligt för alla i hela landet. På
motsvarande sätt som staten äger spår och ledningar via Banverket och
Svenska kraftnät bör staten äga och tillgängliggöra de digitala motorvä-
garna. En sådan allemansrätt skulle kunna omfatta varje medborgares rätt
till tillgänglighet till rymdens grundläggande infrastruktur och rymdens
grundläggande funktioner vad gäller informationsutbyte och debatt. I
motionen behandlas vidare IT-utvecklingens betydelse för regional ba-
lans, för demokratisk insyn och för trafikens miljökonsekvenser. Motio-
närerna anser mot denna bakgrund att en parlamentarisk utredning bör
tillsättas. Utredningen bör ta fram förslag om hur staten skall kunna
överta, ansvara för och bygga ut ett fiberoptiskt kommunikationsnät i
hela landet. Vidare bör studeras hur en offentlig IT-struktur kan byggas
upp som främjar användning av nätverksteknik i folkbildningens tjänst,
utvecklar demokratin, näringsliv och förbättrar glesbygdens samhälls-
service samt utvecklar den gemensamma sektorn. Utredningen bör belysa
hur förhållandet mellan olika infrastrukturer och kommunikationsslag
påverkar miljön. Utredningen bör studera hur hemarbete kan främjas ge-
nom förändringar i lagstiftningen samt hur mångsidig forskning med in-
riktning på användning av den nya tekniken kan främjas. En uppgift bör
även vara att initiera forskning om de sociala problem som kan uppstå på
grund av hemarbete.
I motion K630 (s) om Skåneregionen anges att IT-utvecklingen öppnar
nya möjligheter inte minst att decentralisera produktion och administra-
tion. IT-utvecklingen bedöms också ge nya förutsättningar att skapa jobb
i små och medelstora företag. I motionen omnämns att i projektet IT-
Skåne samverkar länsstyrelserna i Skåne, Lunds universitet och Kristian-
stads högskola med näringsliv och kommuner. Ett syfte med projektet är
att göra Skåneregionen till en föregångare vad gäller användning av mo-
dern informationsteknik. Motionärerna erinrar om de medel som tidigare
avsatts för stöd till IT-utvecklingen och förutsätter att IT-Skåne får cent-
ralt stöd för sin viktiga verksamhet.
3.2 Regional balans
I motion T232 (c) framhålls att den moderna kommunikationstekniken
behöver byggas ut i samma takt på landsbygden som i landets mer tätbe-
byggda områden. En förutsättning för detta är en fortsatt utbyggnad av
AXE-nätet i hela landet. För mer avancerad dataöverföring krävs dessutom
tillgång till ISDN-nätet (Integrated Services Digital Network) genom
"påfarter" och "småvägar". Motionärerna framhåller att det bör klargöras
att staten har ansvaret för att informationstekniken i bred bemärkelse leder
till lika tillgång till avancerad datakommunikation i hela landet. I motionen
behandlas vidare IT-tjänsternas prissättning. Anslutningsavgiften till
ISDN-nätet anges i dag variera kraftigt. För motionärerna är det självklart
att alla skall ha tillgång till den moderna tekniken under likartade ekono-
miska villkor. Detta betyder prisneutralitet mellan glesbygd och tätort
genom tillämpning av ett system med enhetstaxa. Enligt motionen bör
regeringen därför snarast redovisa för riksdagen hur ett system med en-
hetstaxa för anslutning till ISDN-nätet kan genomföras.
I motion A469 (c) anges att IT-utvecklingen ger landsbygden och små
orter nya möjligheter att utvecklas. Teknikintensiv företagsamhet kan
etablera sig var som helst i landet och ge nya och intressanta arbetstillfäl-
len. Motionärerna konstaterar att teleförbindelserna är avgörande för hur
den nya teknikens möjligheter skall kunna användas i landets olika delar.
Motionärerna framhåller därför vikten av att telekommunikationerna
byggs ut på ett sådant sätt att hela Sverige kan vara med.
I motion T238 (fp) konstateras att IT-utvecklingen kan medföra stora
miljöfördelar. Teknikens snabba utveckling öppnar vidare helt nya möj-
ligheter att flytta arbetstillfällen till människan i stället för tvärtom. Spe-
ciellt för Sveriges glesbygder utgör därför telekommunikationerna en stor
framtidsmöjlighet. Motionärerna framhåller mot denna bakgrund vikten
av att telekommunikationerna byggs ut och förnyas i hela landet.
I motion T221 (mp) framhålls att utvecklingen på IT-området fyller en
mycket viktig funktion inom hela trafikområdet. Elektronisk kommuni-
kation är också resurssnål och högeffektiv. Ingen vet dock hur långt in-
formationsteknikens främsta egenskap, att ge enorma möjligheter till
kommunikation, kan utvecklas. Motionärerna bedömer för sin del att i
framtiden kommer den elektroniska kommunikationen att vara ett av de
absolut viktigaste kommunikationssätten. I sammanhanget refereras till
att flera länder inom EU arbetar med att bygga upp elektroniska motor-
vägar med fiberoptiska kablar. Motionärerna förordar att de elektroniska
kommunikationsvägarna utvecklas och att såväl kunskap som använd-
ningsmöjlighet sprids jämnt över hela landet med en god förankring i
samhällets alla delar.
I motion A442 (mp) om regionalpolitiken behandlas telenätets roll som
en betydelsefull kommunikationsväg. Med datorisering och IT bedöms
bra och billiga teletjänster bli en allt viktigare konkurrensfaktor. Sats-
ningarna på att bygga om och modernisera telenätet måste därför påskyn-
das så att hela landet får tillgång till den nya informationstekniken. Mil-
jöpartiet anser vidare att det är hög tid att en enhetstaxa införs på telenä-
tet. Det skulle öka möjligheterna för glesbygden och norra Sverige att
konkurrera om den nya tekniken och medföljande arbetstillfällen.
3.3 Kollektivtrafik
I motion T239 (kds) framhålls att ett problem med kollektivtrafiken är att
det saknas tillgång till samlad information om olika resemöjligheter. Mo-
tionärerna anser att i framtiden bör det vara naturligt att man genom dator i
hemmet eller på exempelvis järnvägsstationer, busstationer eller postkon-
tor kan informera sig om lämpliga kollektivtrafikalternativ.
För att bygga upp ett sådant informationssystem krävs ett
nära samarbete mellan landets olika kollektivtrafikföretag.
Enligt motionen kan dock en sådan verksamhet svårligen
genomföras snabbt på rent företagsekonomiska grunder. Re-
geringen bör därför uppdra åt en kommitté att undersöka
förutsättningarna för en kraftfull satsning på ett informations-
system för kollektivtrafiken. Uppdraget bedöms i motionen
kunna vara slutfört under år 1995 så att nödvändiga resurser
kan avsättas i nästkommande budgetproposition.
4 Utskottets ställningstagande
Allmänna utgångspunkter
Utskottet konstaterar att IT påverkar ett flertal samhällsområden. En bred
och effektiv IT-användning betyder mycket för vår produktionsförmåga
och konkurrenskraft. Utvecklingen mot ett informationssamhälle påverkar
vidare arbetsliv och levnadsmönster samt demokratiska värden som insyn
och påverkansmöjligheter.
Det är därför viktigt att IT-utvecklingen sker i sådana former att en po-
sitiv samhällsutveckling främjas. Rätt använd kan IT bidra till att stärka
Sveriges produktionsförmåga och den svenska ekonomins konkurrenskraft
samt medverka till att skapa nya arbetstillfällen. IT-användningen innebär
dock även risker för nya former av kriminalitet samtidigt som problem
såsom regionala obalanser, försämrad personligt integritetsskydd, ökad
sårbarhet och kunskapsmässiga skillnader mellan olika grupper i samhället
kan uppstå.
Denna syn på IT-frågornas breda betydelse för samhällsutvecklingen av-
speglas i de motionsyrkanden som väckts. Motionerna klargör IT-frågans
vikt och dess betydelse inte minst för regional utveckling, en god miljö
och för demokratins utveckling. En betydande samsyn synes föreligga
enligt utskottets mening om informationsteknikens möjligheter och förut-
sättningar. Denna samsyn gäller även vilka frågor som närmare behöver
övervägas.
Utskottet ser för sin del mycket positivt på den uppmärksamhet som
partierna ägnat dessa frågor. En bred politisk samsyn om vilka insatser
som är erforderliga underlättar enligt utskottets mening möjligheterna för
Sverige att även i framtiden inneha en tätposition i världen när det gäller
utveckling och användning av informationsteknik.
Regional balans
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna T221 (mp),
T238 (fp), T232 (c), A442 (mp) och A469 (c) om informationsteknikens
betydelse för regional balans. Utskottet bedömer att det finns en betydande
tillväxtpotential för ny företagsamhet och ny sysselsättning inom bl.a. de
delar av tjänstesektorn som har stort IT-utnyttjande. Även inom traditionell
tillverkningsindustri kan IT förbättra möjligheterna att skapa sysselsättning
i glesbygdsområden. Utvecklingen på IT-området utgör därmed en viktig
förutsättning för den regionala utvecklingen. Genom väl utnyttjad infor-
mationsteknik kan hela vårt land utvecklas.
Telekommunikationer utgör en väsentlig del av landets infrastruktur. Det
är därför nödvändigt att se till att landets alla delar har tillgång till en go
teleservice. Genom de investeringar som Telia och andra operatörer ge-
nomför och planerar att genomföra förbättras den elektroniska infrastruk-
turen. Samtliga kunder skall sålunda vara anslutna till AXE senast vid
utgången av år 1997. AXE medger större flexibilitet, nya tjänster och lägre
underhållskostnader. ISDN-nätet byggs samtidigt ut vilket väsentligt för-
bättrar kapaciteten för datakommunikation.
Enligt utskottets mening är det angeläget att telemarknaden fungerar väl
så att de mål som angetts av statsmakterna uppnås. För detta krävs bl.a. en
aktiv konkurrensvårdande politik samt en kontinuerlig uppföljning av hur
de telepolitiska målen uppnås och att utvecklingen mot ett "rundare Sveri-
ge" kan fortsätta. Det är därför viktigt att det finns klara och rättvisa spel-
regler på marknaden.
Utskottet anser att Sverige har mycket goda förutsättningar att inta en
internationell tätposition när det gäller utveckling och användning av in-
formationsteknik som också kommer hela landet till del. Utskottet anser
det angeläget att denna position befästs och förstärks.
Utskottet anser, med hänvisning till pågående berednings- och utred-
ningsarbete och till vad som nu anförts, att nu behandlade yrkanden i
motionerna T221 (mp), T238 (fp), T232 (c), A442 (mp) och A469 (c) till
väsentlig del blir tillgodosedda. Något initiativ från riksdagens sida är
därför inte erforderligt. Motionerna avstyrks därför av utskottet i denna
del.
Enhetstaxa för ISDN
Kapaciteten för dataöverföring kan ökas väsentligt genom tillgång till
ISDN-nätet (Integrated Services Digital Network). Utbyggnaden av detta
digitala nätverk sker på affärsmässiga villkor, och ISDN täcker i dag över
90 % av landet. Som framhålls i motionerna T232 (c) och A442 (mp) finns
dock skillnader mellan glesbygd och tätort framför allt när det gäller priser
för tillgång till ISDN-nätet. Enhetliga abonnemangs- och trafikavgifter
tillämpas i hela landet men för anslutningsavgifterna finns två priszoner.
För den ena zonen tillämpas ett fast pris och för den andra ett högre pris
baserat på kostnaderna i det enstaka fallet.
Utskottet konstaterar att regeringen har det övergripande ansvaret för att
Sverige har ett väl fungerande kommunikationssystem. I detta ansvar ingår
uppgiften att se till att näten utnyttjas på ett samhällsekonomiskt effektivt
sätt och att alla medborgare kan få tillgång till nätanknutna tjänster på
likvärdiga villkor. Av regeringens budgetproposition framgår att regering-
en följer utvecklingen på området främst vad gäller frågorna om tillgång
till och kostnader för kommunikation och nättjänster i landets alla delar
(prop. 1994/95:100 bil. 7). Utskottet konstaterar vidare att anslutningsav-
gifterna till ISDN-nätet baserade på kostnader i de enstaka fallen blir allt
lägre i takt med moderniseringen av kommu-nikationssystemet. Detta
betyder att en successiv utjämning sker av anslutningsavgifterna.
Med hänvisning till vad som anförts och till pågående berednings- och
utredningsarbete anser utskottet att motionerna T232 (c) yrkande 17 och
A442 (mp) yrkande 11 inte påkallar något initiativ från riksdagens sida. De
avstyrks därför av utskottet.
Kommunikationsnätens utbyggnad och användning
Utskottet anser det angeläget att användningen av IT främjas. Med en bred
användning av IT stimuleras nödvändiga investeringar liksom de produ-
center som är verksamma inom det informationstekniska området. Utskot-
tet anser vidare att grunden för en ökad IT-användning i samhället är en
god infrastruktur. Detta betyder att den fysiska infrastrukturen är av stra-
tegisk betydelse för vilket genomslag olika tillämpningar av informations-
teknik kan få i samhället som helhet. Enligt utskottets mening är också
många av de frågor som behandlas i motionerna om kommunikationsnätets
utbyggnad och användning av stor betydelse för den framtida IT-
utvecklingen. Utskottet kan samtidigt konstatera att inom ramen för bl.a.
det berednings- och utvecklingsarbete som tidigare översiktligt beskrivits
pågår omfattande insatser som berör de frågor som motionärerna har ak-
tualiserat.
Beträffande motionerna T226 (c), T236 (s), K810 (fp) och N253 (v) som
behandlar övergripande frågor om IT-utvecklingen vill utskottet i första
hand hänvisa till IT-kommissionens pågående arbete. Enligt det arbetspro-
gram som kommissionen presenterat i somras pågår och planeras en rad
insatser för att befästa och stärka Sveriges position på IT-området. I arbetet
ingår även att behandla de risker med en ökad IT-användning som upp-
märksammas i motionerna. IT-kommissionen har sålunda i uppdrag att
belysa potentiella faror med den snabba utvecklingen inom området i form
av t.ex. ökad sårbarhet och utanförskap samt föreslå åtgärder för att mot-
verka dessa risker. Hit hör även problemen med kunskapsmässiga skillna-
der mellan grupper, generationer och regioner. Som utskottet återkommer
till senare avser regeringen att presentera för riksdagen en nationell hand-
lingsplan med syfte att ytterligare öka IT-användningen i Sverige.
Utskottet delar den uppfattning som förs fram i motion T226 (c) att
teknik-utbyggnaden bör ske enligt principen att alla skall nå alla, dvs. att
olika nät bör knytas samman och att gammal och ny teknik bör kunna
förenas. En fungerande samtrafik är enligt utskottets mening en förutsätt-
ning för att det svenska telesystemet skall kunna utnyttjas effektivt så att
abonnenter i olika nät kan nå varandra. Alla tillståndshavare är också
enligt telelagen skyldiga att öppna sina nät för samtrafik med andra till-
ståndshavare.
Enligt utskottets mening kan, som föreslås i motion K630 (s), lokala och
regionala initiativ bidra till en ökad användning av IT. I sammanhanget bör
erinras om de ekonomiska resurser som Stiftelsen för kunskap och kompe-
tensutveckling förfogar över för att främja informationsteknikens använd-
ning.
Rättsliga konsekvenser
Utskottet anser att IT-utvecklingen innebär att lagarna måste ses över.
Föråldrade lagar kan hindra utvecklingen inom IT-området och minska
respekten för lagarna. En viktig uppgift för staten är därför att anpassa
såväl lagar som andra regler som berörs av IT.
Dessa frågor har uppmärksammats av IT-kommissionen som i sitt ar-
betsprogram angett att rättsordningen är ett centralt område när det gäller
att främja användningen av IT. Av kommissionens arbetsrapport framgår
vidare att man avser att följa utvecklingen och vara rådgivare till Data-
lagsutredningen. Kommissionen påvisar också möjligheten att med hjälpa
av IT stödja normgivningen och underlätta och effektivisera tillgången till
rättskällor för att klara de växande krav som den ökande internationalise-
ringen ställer på rättsväsendet.
Utskottet vill vidare hänvisa till den rad olika utredningsinsatser som för
närvarande pågår t.ex. om nya media och grundlagarna och om datalag-
stiftningen. Detta betyder enligt utskottets mening att de rättsliga konsek-
venser av IT-utvecklingen, som lyfts fram bl.a. i motion T236 (s), kommer
att uppmärksammas.
Distansarbete
IT-utvecklingen förändrar arbetslivets organisation. Det gäller speciellt
utvecklingen av distansarbete som uppmärksammas i motion T226 (c). IT-
kommissionen har mot denna bakgrund uppdragit åt Ingenjörsvetenskap-
sakademien (IVA) att studera frågan. IVA föreslår bl.a. en översyn av den
lagstiftning som berörs av distansarbete och ett program för att uppmuntra
arbetsmarknadens parter att finna fungerande former för distansarbete
inom ramen för befintlig lagstiftning. IT-kommissionen kommer att föra
en dialog med den pågående utredningen om arbetsrättslagstiftningen.
Kommissionen avser vidare fortsätta samarbetet med IVA rörande di-
stansarbete och söka samverkan med andra intressenter som kan ha erfa-
renheter från sådant arbete.
Utskottet vill vidare hänvisa till det utredningsarbete som pågår och som
syftar till att studera hur en ökad andel distansarbete påverkar resmönstret i
samhället.
Elektronisk handel och elektroniska marknadsplatser
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion T226 (c),
nämligen att utveckling av s.k. elektronisk handel och elektroniska mark-
nadsplatser kan ge väsentliga effektivitets- och produktivitetsvinster. Ut-
skottet kan konstatera att dessa frågor uppmärksammats av IT-
kommissionen. Kommissionen avser sålunda att i nära samverkan med den
tidigare nämnda samverkansgruppen Toppledarforum påskynda en över-
gång till elektronisk handel i förvaltning och företag. Initiativ som avses
tas är bl.a. att stimulera olika näringslivsprojekt, stödja utveckling av pa-
ketlösningar för småföretagare och skolor samt stimulera uppbyggnaden av
öppna elektroniska marknadsplatser.
Miljö
Utskottet anser att IT har stor betydelse för det fortsatta miljöarbetet. De
frågor som väckts i motion K810 (fp) om åtgärder för att främja miljön
med hjälp av IT är därför av stort intresse. Utskottet kan konstatera att
även inom detta område pågår ett omfattande utredningsarbete. Regeringen
har t.ex. gett Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) i uppdrag att utarbeta en
samlad strategi för hur IT kan användas i miljöarbetet.
IT integreras också alltmer i transportsystemet i syfte att skapa ett effek-
tivare resursutnyttjande i transportsektorn och därmed en bättre miljö. IT-
frågor ingår därför som en viktig del i det arbete med att ta fram underlag
för ett nytt trafikpolitiskt beslut som nu pågår inom Kommunikations-
kommittén och Delegationen för transporttelematik.
Statistik
Enligt utskottets mening är kunskap om hur IT används en nödvändig
förutsättning för utformningen av en god IT-politik. Statistiken över IT-
användningen är dock, som uppmärksammas i motion K810 (fp), bristfäl-
lig. Det är mot denna bakgrund som IT-kommissionen har initierat ytterli-
gare studier om IT-användningen i Sverige och internationellt. Uppdrag
har lämnats till SCB (Statistiska centralbyrån) att genomföra en studie över
IT-användningen baserad på intervjuer av ett stort antal personer. IT-
kommissionen avser dessutom att ta initiativ till en svensk IT-barometer.
Vidare kan nämnas att Statens institut för kommunikationsanalys
(SIKA) fr.o.m. den 1 juli 1994 har det samlade ansvaret för officiell statis-
tik inom området transporter och kommunikationer. Enligt årets budget-
proposition anser regeringen att SIKA:s arbete med att ta fram en mer
tillförlitlig och heltäckande statistik om telekommunikationer och därtill
hörande informationsteknik bör forceras. NUTEK har vidare fått i uppdrag
att studera tillgängligheten till kommunikationstjänster i olika regioner,
bl.a. i. samtliga kommuner.
Enligt utskottets mening bör de initiativ som tagits tillgodose motionens
önskemål i nu behandlad del.
IT-katalog
Utskottet anser att det är angeläget att IT-användningen underlättas. Den
ökade användningen av nya teletjänster har aktualiserat frågan om hur man
skall få reda på abonnenters teleadresser. Som framhålls i motion K810
(fp) kan införandet av någon form av katalogsystem för IT-marknaden vara
ett verksamt medel för att främja kommunikationen mellan parterna på den
elektroniska marknaden.
Det är också mot den bakgrunden som regeringen nyligen tillkallat en
utredning för att utreda behovet av en nationell teleadresskatalog. Med
teleadresser avses i detta sammanhang adresser för bl.a. olika typer av
telefoni och elektronisk post. Utredningen skall enligt sina direktiv bl.a. ge
svar på hur katalogen skall organiseras och hur ansvaret för funktion och
drift kan fördelas mellan myndigheterna och de operatörer som står för
finansieringen (dir. 1995:125). Likaså skall utredningen ta ställning till
frågor kring datalagens regler för personlig integritet vid upprättande av en
katalog i elektronisk form. Uppdraget skall redovisas senast den 1 juni
1996.
Kollektivtrafik
Beträffande motion T239 (kds) om informationsteknikens betydelse för
kollektivtrafiken vill utskottet framhålla att en väl fungerande kollektivtra-
fik har stor betydelse för olika gruppers livskvalitet. För att utveckla kol-
lektivtrafiken är det som framhålls i motionen angeläget att det finns lätt-
tillgänglig och samlad information om kollektiva resemöjligheter.
Utskottet vill i sammanhanget hänvisa till företaget Samtrafiken i Sveri-
ge AB (Samtrafiken). Detta bolag, som ägs gemensamt av SJ och länstra-
fikföretagen, har till uppgift att främja det totala kollektiva resandet genom
att knyta ihop olika trafikslag så att det bli attraktivt för resenärerna att
oavsett resmål och bostadsort resa med tåg, buss och båt. För att åstad-
komma detta pågår sedan några år ett arbete med att samordna taxor och
biljettregler, telefonupplysning och samordnade tidtabeller (Rikstidta-
bellen).
Enligt vad utskottet erfarit pågår också ett utvecklingsarbete som syftar
till att med hjälp av modern IT utnyttja Samtrafikens riksdatabas för att
förbättra informationen till resenärerna. Med hjälp av modern integrerad
tele- och datateknik kan därmed reskedjor tas fram där olika trafikmedel
och olika trafikföretag kan kopplas samman. Informationssystemet byggs
ut stegvis och beräknas under år 1996 tillgodose marknadens önskemål om
lätt tillgängliga uppgifter om kollektiva resemöjligheter mellan valfria
orter. I planerna ingår även att erbjuda resenärerna självbetjäningssystem
genom disketter, CD-ROM eller via Internet. Syftet med utbyggnaden är
att främja det totala resandet så att merintäkter skapas. Utbyggnaden förut-
sätts därför kunna genomföras utan statliga bidrag.
I sammanhanget kan vidare hänvisas till de lokala och regionala initiativ
som tagits för att genom bättre information höja kollektivtrafikens kvalitet
och effektivitet. I Göteborgsområdet pågår exempelvis projektet GOTIC
(Gothenburg Traffic Information Centre) som drivs av Trafikkontoret i
Göteborg i samarbete med Chalmers tekniska högskola och som stöds av
Kommunikationsforskningsberedningen. GOTIC är ett forum där forsk-
ning och praktiska försök bedrivs i samarbete mellan forskare och
branschföretag. Syftet är att med hjälp av informatik skapa förutsättningar
för bättre kvalitet och större effektivitet inom kollektivtrafiken.
Sammanfattande bedömning
Enligt utskottets mening är det viktigt att regeringen ägnar IT-frågorna stor
uppmärksamhet. Som framgår av den tidigare redovisningen pågår också
ett omfattande arbete inom landet för att befästa och stärka Sveriges posi-
tion när det gäller utveckling och användning av informationsteknik. Ut-
skottet anser det angeläget att dessa olika insatser samordnas för att främja
en effektiv medelsanvändning och arbetsfördelning. För att utvecklingsar-
betet skall kunna bli effektivt och framgångsrikt är det vidare enligt utskot-
tets mening angeläget med en bred politisk samsyn.
Enligt den regeringsförklaring som statsministern lämnade den 3 okto-
ber 1995 kommer regeringen att presentera en övergripande IT-strategi för
riksdagen. Strategin kommer att innehålla en nationell handlingsplan för
arbetet med att ytterligare utveckla IT-användningen i Sverige. Hand-
lingsplanen kommer enligt vad utskottet erfarit att redovisas för riksdagen
i början av år 1996. Enligt utskottets mening är det angeläget att regering-
en därvid redovisar en samlad bild av pågående insatser inom området och
att ett program för det fortsatta arbetet inom IT-området presenteras.
I avvaktan på resultatet av pågående berednings- och utred-
ningsarbete och att regeringen för riksdagen presenterar den
aviserade handlingsplanen bör motionerna T226 (c), T236
(s), T239 (kds), K630 (s), K810 (fp) och N253 (v) i nu be-
handlad del enligt utskottets mening inte föranleda någon
åtgärd från riksdagens sida. De avstyrks därför av utskottet.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T226, 1994/95:T236 yrkande 1,
1994/95:T239 yrkande 17, 1994/95:K630 yrkande 6, 1994/95:K810 yr-
kandena 3 och 7 samt 1994/95:N253.
Stockholm den 26 oktober 1995
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Jarl
Lander (s), Per Erik Granström (s), Tom Heyman
(m), Krister Örnfjäder (s), Karin Starrin (c), Hans
Stenberg (s), Birgitta Wistrand (m), Monica Green
(s), Karl-Erik Persson (v), Lena Sandlin (s), Lars
Björkman (m), Christina Axelsson (s), Claes-
Göran Brandin (s), Jeppe Johnsson (m), Torsten
Gavelin (fp) och Ewa Larsson (mp).
Reservation
Enhetstaxa för ISDN (mom. 2)
Karin Starrin (c) och Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Utskottet
konstaterar" och med "av utskottet" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att detta prissystem innebär att anslutningsavgiften
till ISDN-nätet i dag varierar kraftigt. Enligt utskottets mening är det ange-
läget att alla skall ha tillgång till den moderna tekniken under likartade
ekonomiska villkor. Detta betyder att prisneutralitet mellan glesbygd och
tätort bör skapas genom tillämpning av ett system med enhetstaxa. Utskot-
tet anser därför att regeringen snarast för riksdagen bör redovisa hur ett
system med enhetstaxa för anslutning till ISDN-nätet kan genomföras.
Med hänvisning till vad som nu har anförts tillstyrks motionerna T232 (c)
yrkande 17 och A442 (mp) yrkande 11. Vad utskottet nu anfört bör av
riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande enhetstaxa för ISDN
att riksdagen med bifall till motionerna
1994/95:T232 yrkande 17 och 1994/95:A442 yr-
kande 11 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,