I betänkandet behandlar utskottet
regeringens proposition 1995/96:99
Spris fortsatta verksamhet och fyra
motionsyrkanden med anledning av
propositionen.
Regeringen föreslår dels att
riksdagen godkänner att Spris
verksamhet skall bedrivas inom ramen
för en ideell förening, dels att 2 500
000 kr anvisas på tilläggsbudget för
budgetåret 1995/96.
I proposition 1995/96:99 Spris
fortsatta verksamhet föreslår
regeringen (Socialdepartementet) att
riksdagen
1. godkänner vad regeringen föreslår
om ombildning av och ändrad form för
Spri (avsnitt 4.1 i propositionen),
2. till Bidrag till Spri på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 under femte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
på 2 500 000 kr.
Motionerna
1995/96:So8 av Gullan Lindblad m.fl.
(m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition
1995/96:99 i enlighet med vad som
anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om statens engagemang i Spri.
1995/96:So9 av Barbro Westerholm m.fl.
(fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om gränsdragningen mellan
Socialstyrelsens, SBU:s och Spris
ansvarsområden,
2. att riksdagen som sin meningen ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om Spris ansvar för
metodutveckling av kunskapsspridning.
Utskottet
Bakgrund
Spri är hälso- och sjukvårdens
utvecklingsinstitut som har varit i
verksamhet sedan den 1 januari 1968.
Huvudmän för institutet är staten och
Landstingsförbundet. Verksamheten
regleras genom ett avtal mellan
huvudmännen. Nuvarande avtal om Spris
verksamhetsinriktning och finansiering
avser perioden 1993-1995. I avvaktan på
ett nytt avtal om Spris inriktning och
finansiering beräknades anslaget Bidrag
till Spri vid budgetregleringen inför
innevarande år med ett i förhållande
till föregående budgetår oförändrat
belopp (omräknat till 18 månader) på 40
800 000 kr (prop. 1994/95:100 bil. 6,
bet. 1994/95:SoU15, rskr. 1994/95:294).
Anslaget anvisades som förslagsanslag.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen föreslår dels att riksdagen
godkänner att Spris verksamhet skall
bedrivas inom ramen för en ideell
förening, dels att 2 500 000 kr anvisas
på tilläggsbudget för budgetåret
1995/96.
Avtal, stadgar och finansieringsavtal
för perioden 1996-1999
I propositionen anges att företrädare
för staten och Landstingsförbundet i
ett konsortialavtal den 19 oktober 1995
har träffat ett avtal om att bilda den
allmännyttiga ideella föreningen Spri.
Avtalet blir inte giltigt förrän det
har godkänts av regeringen. Enligt
avtalet skall föreningen ta över
nuvarande Spris verksamhet den 1
januari 1996.
Överenskommelsen innebär, enligt
propositionen, att den verksamhet som
har bedrivits av det nuvarande
institutet i sin helhet skall fortsätta
i den nybildade föreningens regi,
varefter institutet avvecklas.
Övergången innebär i huvudsak att
föreningen övertar arbetsgivaransvaret
för institutets personal samt de
rättigheter och förpliktelser i övrigt
som institutet på huvudmännens vägnar
tidigare förvärvat eller iklätt sig.
Föreningen planeras vidare överta
institutets tillgångar och skulder.
Enligt utkast till stadgar för
föreningen skall Spri främja utveckling
av hälso- och sjukvården i Sverige.
Uppgiften skall tillgodoses genom ett
långsiktigt kvalificerat
utvecklingsarbete. Spris arbetsresultat
skall kunna användas inom svensk
hälso- och sjukvård och vara inriktat
mot aktuella problemområden. Arbetet
skall ha sin tyngdpunkt inom områdena
hälsoekonomi, kvalitetsutveckling,
informationsteknik och
informationsförsörjning och ha sin
huvudsakliga inriktning på generellt
tillämpbara metoder och system. Det
skall vara möjligt för Spri att inom
ramen för sin kompetens utföra uppdrag
på önskemål av en enskild intressent.
Enligt finansieringsavtalet för
perioden 1996-1999 avser staten och
Landstingsförbundet att vardera
tillskjuta 29 700 000 kr för vart och
ett av dessa år, dvs. för båda
parterna sammanlagt 59 400 000 kr per
år. Beloppen är dock inte slutgiltiga
utan är avsedda att utgöra ett underlag
för Spris planering. Slutligt beslut om
bidragsbeloppen kommer, enligt
propositionen, att fattas för ett år i
taget av respektive part. För statens
del måste således riksdagen fatta
beslut om anslag.
En utvärdering av Spris verksamhet
skall, enligt propositionen,
presenteras senast den 30 juni 1998.
Fråga om avslag på propositionen
I motion So8 av Gullan Lindblad m.fl.
(m) hemställs att riksdagen avslår
propositionen (yrkande 1). Motionärerna
anför att det statsfinansiella läget
fortfarande är ansträngt och kommer
att så vara under en överskådlig tid. I
det nu aktuella avtalet om förändringen
av Spri förbinder sig staten att under
fyra år betala ut 120 miljoner kronor
totalt. Motionärerna anser att all
statlig verksamhet måste ses över och
omprövas. Motionärerna anser att
statens engagemang i Spri skall
avvecklas fr.o.m. den 1 januari 1996. I
yrkande 2 begärs ett tillkännagivande
till regeringen om vad i motionen
anförts om statens engagemang i Spri.
Motionärerna anför att Spris största
kund i dag är landstingen. Det är ingen
hemlighet att landstingen i allt större
utsträckning använder sig av helt
fristående konsulter för att utvärdera
den egna verksamheten. Det är en
positiv utveckling, men det innebär att
Spri förlorar alltmer av sin roll. Om
landstingen önskar ha en organisation
som samordnar utvärdering och planering
står det dem naturligtvis fritt.
Statens engagemang är dock onödigt
enligt motionärerna, Spris verksamhet
sammanfaller t.ex. delvis med
Socialstyrelsens. Man gör helt enkelt
samma saker, heter det i motionen.
Utskottet
Utskottet, som delar regeringens
inställning i propositionen, avstyrker
motion So8 (m).
Formen för och inriktningen av Spris
verksamhet
Propositionen
Regeringen föreslår att en allmännyttig
ideell förening, Spri, bildas.
Regeringen hänvisar till proposition
1995/96:61 Former för verksamhet som är
beroende av statligt stöd, m.m. I den
propositionen föreslås att när staten
tillsammans med en annan part engagerar
sig i verksamhet som är beroende av
statligt stöd skall det främst ske
genom att ett aktiebolag eller en
ideell förening bildas.
Verksamhetsformen ideell förening bör
övervägas när det finns intresse för
uppgiften hos en större krets.
Regeringen anför i den nu aktuella
propositionen att den ideella
föreningen Spri bildas, enligt avtal,
av staten och Landstingsförbundet.
Enligt regeringens bedömning torde det
finnas ett behov av och ett intresse
för Spris verksamhet i en större krets,
t.ex. Svenska Kommunförbundet,
sammanslutningar av privata vårdgivare
eller enskilda privata vårdgivare. Ett
sådant intresse torde, i framtiden,
kunna avspegla sig i en önskan om ett
medlemskap i föreningen. Regeringen
anför vidare att Spris anställda, i
enlighet med gällande arbetsrättsliga
regler, kan övergå till den nya
organisationen utan föregående
uppsägning.
I propositionen redovisas att Spri,
enligt utkast till stadgar för
föreningen, skall utveckla metoder och
annan kunskap, följa utvecklingsarbetet
i Sverige och internationellt och
därvid efter behov och lämplighet
medverka i eller stödja sådant arbete,
pröva och anpassa utländska resultat
och erfarenheter till svenska
förutsättningar, aktivt verka för att
uppnådd kunskap sprids och vinner
genomslag samt tillhandahålla en
nationell dokumentations- och
förlagsservice. Spri skall arbeta
utifrån sin roll som utvecklingsresurs
för berörda statliga myndigheter och
andra statliga organ, för
sjukvårdshuvudmännen och för
vårdgivarna. Arbetet skall bedrivas i
nära samarbete med dessa organ, liksom
med universitet och högskolor, andra
forsknings- och
utvecklingsinstitutioner samt med andra
organ av betydelse som är verksamma
inom hälso- och sjukvården.
Lagutskottets behandling av proposition
1995/96:61
Lagutskottet har i betänkande
1995/96:LU7 tillstyrkt bifall till
propositionen. I en reservation (c, m,
fp, mp) begärs förslag om en rättslig
reglering av anslagsberoende
verksamheter.
I betänkandet anförs bl.a. följande
(s. 6-10):
- - -
Vid behandlingen av regeringens förslag
till stiftelselag våren 1994 framhöll
lagutskottet särskilt att det är en
självklar angelägenhet när en ny
lagstiftning skall införas att tillse
att de nya reglerna svarar mot
praktiska behov och anpassas till
villkoren i övrigt för den verksamhet
som skall regleras. Därtill måste
lagstiftaren även vara observant på att
ett nytt regelsystem inte medför
negativa effekter på sådana områden som
inte direkt omfattas av regleringen.
Enligt utskottets mening hade den
senare aspekten, såvitt gäller
anslagsberoende verksamheter av det
slag som traditionellt har bedrivits i
stiftelseform, inte fått tillräcklig
uppmärksamhet i lagstiftningsärendet.
Utskottet ansåg därför, i likhet med
vad kulturutskottet hade uttalat i
drendet (yttr. 1993/94:KrU2y), att
påtagliga behov talade för att
regeringen borde återkomma till
riksdagen med förslag till regler om
hur den rättsliga regleringen av
anslagsberoende verksamheter bör
anordnas.
- - -
I förevarande proposition anför
regeringen att statlig verksamhet bör
bedrivas i myndighetsform. I några fall
kan det dock vara aktuellt att låta en
statlig uppgift utföras i en
privaträttslig verksamhetsform. Sådana
överväganden kan vara aktuella då det
finns statsfinansiella eller andra skäl
för staten att samverka med någon
annan.
- - -
När en privaträttslig form krävs för
statlig verksamhet som är beroende av
återkommande tilldelning av
anslagsmedel skall enligt propositionen
främst formerna aktiebolag och ideell
förening användas. Dessa
verksamhetsformer är enligt vad
regeringen framhåller lämpliga också
för motsvarande verksamheter i kommuner
och landsting. Förslaget överensstämmer
med förslaget som framlagts i
betänkandet (SOU 1994:147) Former för
statlig verksamhet. I utredarens
uppdrag har dock inte ingått frågan att
överväga en alternativ juridisk form
för anslagsberoende verksamheter i
enlighet med riksdagens begäran.
Regeringen konstaterar att sådan
verksamhet som tidigare skulle ha getts
formen anslagsstiftelse i
fortsättningen antingen skall ges
myndighetsformen eller någon av de
nämnda privaträttsliga formerna.
- - -
I motion L20 av Bengt Harding Olson
(fp) erinras om att de
offentligrättsliga organen allt oftare
utnyttjar andra verksamhetsformer än
myndighetsformen. Särskilt gäller detta
när det finns skäl att samverka med
andra parter.
- - -
Fortfarande saknas en grundläggande
analys för att tillskapa en ny och
lämplig associationsform som garanterar
erforderlig långsiktighet, nödvändig
flexibilitet och klar ansvarsfördelning
mellan medverkande parter. Till följd
av det anförda bör riksdagen enligt
motionären förnya sin tidigare begäran
om förslag på en lämplig
associationsform för anslagsberoende
verksamheter.
- - -
Kulturutskottet anser i sitt yttrande
att de skäl inte är övertygande som
anförts i propositionen för att det
inte finns behov av en särskild
organisationsform för bl.a.
kulturverksamheter som är beroende av
anslag från stat, kommun eller
landsting och som inte bör bedrivas i
myndighetsform. Utskottet finner att de
synpunkter som anfördes i yttrandet
till lagutskottet över propositionen
med förslag till stiftelselag
fortfarande har bärkraft (se yttr.
1993/94:KrU2y). Vidare anser
kulturutskottet att det finns starka
skäl som talar för att riksdagen bör
upprepa sin begäran om att regeringen
snarast skall förelägga riksdagen
förslag om lämplig organisationsform
för anslagsberoende verksamheter.
- - -
Kulturutskottet erinrar - med anledning
av regeringens förslag om användande av
ideella föreningar - om att det i den
angivna studien påpekas att det kan
föreligga en risk för att en
organisation som man antagit vara en
ideell förening kan komma att bli
klassificerad som ett enkelt bolag om
medlemsantalet de facto är statiskt.
- - -
I likhet med kulturutskottet nödgas
lagutskottet konstatera att varken den
föregående eller den nuvarande
regeringen har föranstaltat om en
utredning som kan läggas till grund för
förslag till en sådan rättslig
reglering av anslagsberoende verksamhet
som riksdagen efterlyst. Lagutskottet
kan också ställa sig bakom
kulturutskottets bedömning om behovet
av en alternativ privaträttslig form
för sådan anslagsberoende verksamhet
som inte bör bedrivas i myndighetsform.
När det gäller de av regeringen
förordade formerna för sådan verksamhet
vill utskottet beträffande aktiebolaget
göra det påpekandet att
aktiebolagsformen - även om den i och
för sig kan användas för den verksamhet
som nu diskuteras och i en del fall
också är lämplig för det - är utformad
med utgångspunkt i näringslivets behov.
Även användningen av formen ideell
förening kan bli problematisk. Enligt
utskottets mening är det viktigt att
tillse, om den ideella föreningen skall
användas som verksamhetsform, att man
skapar en organisation som har
tillräckliga drag av ideell förening
för att en sådan skall anses föreligga
också i juridisk mening. Utskottet kan
för sin del inte utesluta att det slag
av anpassningar som i det syftet måste
göras kan innebära att den ideella
föreningen inte blir en så användbar
verksamhetsform för anslagsberoende
verksamheter som regeringen har
förutsatt vid utformningen av
propositionens förslag.
Mot bakgrund av det anförda kan det
enligt utskottets mening i vart fall
för närvarande inte uteslutas att det
kan krävas en ny rättslig form vid
sidan av aktiebolaget och den ideella
föreningen för att helt tillfredsställa
behovet av rättslig reglering för de
skilda slags verksamheter som är
beroende av fortlöpande statligt stöd.
Utskottet utgår från att regeringen med
uppmärksamhet följer frågan och om
något år återkommer till riksdagen med
en redovisning härav samt förslag till
en ny rättslig reglering om ett sådant
behov har visat sig föreligga. Något
tillkännagivande från riksdagens sida
är därför inte erforderligt. Utskottet
avstyrker med det sagda bifall till
motion L20.
- - -
Motion
I motion So9 av Barbro Westerholm m.fl.
(fp) hemställs att riksdagen ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om gränsdragningen mellan
Socialstyrelsens, SBU:s (Statens
beredning för utvärdering av medicinsk
metodik) och Spris ansvarsområden
(yrkande 1). Motionärerna säger sig
konstatera att gränsdragningen gentemot
Socialstyrelsens arbete med
kvalitetssäkring i vården är oklar
liksom mot det arbete med
vårdkonsumtionsstudier och hälsoekonomi
styrelsens epidemiologiska centrum
ansvarar för. Detta bäddar för
dubbelarbete och den
konkurrenssituation som utvärderarna av
Spri påpekade i sin rapport 1994. Också
gränsdragningen mot SBU måste
klargöras. Spri bör, enligt
motionärerna, vara ett stöd för
myndigheter och sjukvårdshuvudmän med
uppgift att ta fram metoder,
sammanställa kunskaper och se till att
kunskaperna tas till vara.
Myndigheternas uppgift är att tillse
att vårdens kvalitet och säkerhet
upprätthålls. Propositionen borde,
enligt motionärerna, ha varit tydligare
på denna punkt. Gränsdragningen
gentemot Socialstyrelsens och SBU:s
ansvarsområden måste således klargöras
i Spris stadgar och avtal, heter det i
motionen.
Samma motionärer begär också att
riksdagen ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Spris ansvar för
metodutveckling av kunskapsspridning
(yrkande 2). Motionärerna anför att ett
problem som myndigheterna inom hälso-
och sjukvårdsområdet - Socialstyrelsen,
Folkhälsoinstitutet och
Läkemedelsverket - samt SBU och Spri
har gemensamt är att den kunskap man
tar fram inte tas till vara i
tillräcklig utsträckning i vården.
Miljardbelopp skulle, enligt
motionärerna, kunna sparas om den
framtagna kunskapen användes utöver de
vinster i form av bättre behandling och
livskvalitet de enskilda patienterna
skulle uppleva. En viktig uppgift för
Spri borde vara att utveckla metoder
för kunskapsöverföring som också leder
till handling, heter det i motionen.
Utskottet
Utskottet instämmer i regeringens
bedömning i propositionen att Spri bör
ombildas till en allmännyttig ideell
förening.
Utskottet delar de synpunkter som
framförs i motion So9 (fp) om
gränsdragningen mellan
Socialstyrelsens, SBU:s och Spris
ansvarsområden när det t.ex. gäller
kvalitetssäkring i vården,
vårdkonsumtionsstudier eller
hälsoekonomi. Utskottet noterar
samtidigt att det föreligger skillnader
i arbetsuppgifter. Spri är ett
utvecklingsinstitut som inte har
myndighetsfunktion och tillsynsansvar
som t.ex. Socialstyrelsen. I Spris
uppgifter ingår inte heller utvärdering
av medicinska metoder, vilket är SBU:s
huvuduppgift. Regeringen bör noga följa
utvecklingen på området och vidta de
åtgärder som kan visa sig nödvändiga
för att ytterligare klargöra
gränsdragningen mellan Spri och de
nämnda myndigheterna. När det gäller
frågan om Spris ansvar för
metodutveckling av kunskapsspridning
konstaterar utskottet att Spri enligt
utkastet till stadgar skall bl.a.
aktivt verka för att uppnådd kunskap
sprids och vinner genomslag. Med det
sagda får motion So9 (fp) anses
tillgodosedd och avstyrks.
Anslagsfrågor för budgetåret 1995/96
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen
skall anvisa till Bidrag till Spri på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 ett förslagsanslag
på 2 500 000 kr.
Statens bidrag till Spri uppgår för
sista halvåret 1995 till 13 600 000 kr.
Enligt det nya avtalet skall staten för
år 1996 betala 29 700 000 kr. Det
sammanlagda anslagsbehovet för
budgetåret 1995/96 uppgår således till
43 300 000 kr. På statsbudgeten finns
anvisat 40 800 000 kronor, varför
ytterligare 2 500 000 kr behöver
anvisas på tilläggsbudget.
Utskottet
Utskottet tillstyrker propositionens
förslag om ytterligare medel till Spri.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på
propositionen
att riksdagen avslår motion
1995/96:So8,
res. (m)
2. beträffande formen för Spris
verksamhet m.m.
att riksdagen med avslag på motion
1995/96:So9 godkänner vad regeringen
föreslår i avsnitt 4.1 i
propositionen om ombildning av och
ändrad form för Spri,
3. beträffande Bidrag till
Spri
att riksdagen till Bidrag till Spri på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 under femte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
på 2 500 000 kr.
Stockholm den 5 december 1995
På socialutskottets vägnar
Sten Svensson
I beslutet har deltagit: Sten Svensson
(m), Ingrid Andersson (s), Rinaldo
Karlsson (s), Liselotte Wågö (m),
Christina Pettersson (s), Roland
Larsson (c), Marianne Jönsson (s), Leif
Carlson (m), Conny Öhman (s), Stig
Sandström (v), Mariann Ytterberg (s),
Birgitta Wichne (m), Thomas Julin (mp),
Chatrine Pålsson (kds), Christin
Nilsson (s), Sofia Steiner (s) och
Kerstin Heinemann (fp).
Reservation
Avslag på propositionen (mom. 1)
Sten Svensson, Liselotte Wågö, Leif
Carlson och Birgitta Wichne (alla m)
anser
dels att det avsnitt i utskottets
betänkande på s. 3 som börjar med
Utskottet, som delar och slutar med
avstyrker motion So8(m) bort ha
följande lydelse:
Avtalet om förändringen av Spri
sträcker sig fram t.o.m. 1999, dvs.
fyra år. Det innebär att staten
förbinder sig att till den ideella
föreningen betala ut 120 miljoner
kronor totalt. Utskottet konstaterar
att det statsfinansiella läget
fortfarande är ansträngt och kommer att
så vara under en överskådlig tid.
Vidare delar utskottet motionärernas
uppfattning att all statlig verksamhet
därför måste ses över och omprövas.
Utskottet anser att statens engagemang
i Spri skall avvecklas fr.o.m. den 1
januari 1996. Spris största kund i dag
är landstingen. Det är ingen hemlighet
att landstingen i allt större
utsträckning använder sig av helt
fristående konsulter för att utvärdera
den egna verksamheten. Det är en
positiv utveckling, men det innebär att
Spri förlorar alltmer av sin roll. Om
landstingen önskar ha en organisation
för utveckling och som samordnar
utvärdering och planering står det dem
naturligtvis fritt. Statens engagemang
är dock enligt utskottet onödigt. Spris
verksamhet sammanfaller t.ex. delvis
med Socialstyrelsens. Man gör i hög
grad samma saker och gränsdragningen
mellan Spri och andra blir därför
oklar. Av dessa skäl bör statens
finansiering av Spri upphöra.
Utskottet avvisar därmed också
propositionens förslag om att anvisa
ytterligare 2,5 miljoner kronor till
Spri för budgetåret 1995/96.
dels att utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:
1. beträffande avslag på
propositionen
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:So8 avslår propositionen.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motionerna 1
Utskottet 2
Bakgrund 2
Propositionens huvudsakliga innehåll2
Avtal, stadgar och finansieringsavtal
för perioden 1996-1999 2
Fråga om avslag på propositionen 3
Utskottet 3
Formen för och inriktningen av Spris
verksamhet 3
Propositionen 3
Lagutskottets behandling av
proposition 1995/96:61 4