I betänkandet behandlas avsnitt 7
Barnbidrag m.m. i regeringens
proposition 1995/96:69 Vissa
socialförsäkringsfrågor, m.m. och åtta
motionsyrkanden som väckts med
anledning av propositionen.
Utskottet tillstyrker förslagen i
propositionen, bl.a. att sänka det
förlängda barnbidraget till samma
belopp som det allmänna barnbidraget,
640 kr per barn och månad samt att på
sikt avskaffa flerbarnstilläggen genom
att inga nya flerbarnstillägg beviljas
efter utgången av år 1995. De familjer
som före den 1 januari 1996 beviljats
flerbarnstillägg får behålla detta
tills rätten till stödet upphör enligt
gällande regler. Utskottet avstyrker
motions-yrkanden från fp, v, mp och
kds. Reservationer har anmälts från
dessa partier.
Propositionen
I proposition 1995/96:69 föreslår
regeringen så vitt nu är i fråga att
riksdagen antar förslag till
1. lag om ändring i lagen (1947:529)
om allmänna barnbidrag,
2. lag om ändring i lagen (1986:378)
om förlängt barnbidrag,
3. lag om fortsatt giltighet av lagen
(1987:442) om försöksverksamhet med
kommunal tillståndsprövning för vissa
hem för vård eller boende enligt
socialtjänstlagen (1980:620).
Lagförslagen fogas till betänkandet som
bilaga.
Motionerna
1995/96:Sf5 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)
vari yrkas
2. att riksdagen avslår regeringens
förslag om att sänka det förlängda
barnbidraget från 750 kr till 640 kr
per månad och ungdom.
1995/96:Sf6 av Sigge Godin m.fl. (fp)
vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens
förslag i enlighet med vad som anförts
i motionen (delvis).
1995/96:Sf7 av Rose-Marie Frebran m.fl.
(kds) vari yrkas
4. att riksdagen avslår regeringens
förslag om att inga nya flerbarns-
tillägg skall beviljas efter utgången
av år 1995,
5. att riksdagen avslår regeringens
förslag om att nivån för det förlängda
barnbidraget ändras till 640 kr per
barn och månad,
6. att riksdagen hos regeringen begär
förslag till sådan ändring av
barnbidragssystemet som föreslagits i
motionen.
1995/96:Sf8 av Birger Schlaug m.fl.
(mp) vari yrkas
7. att riksdagen avslår regeringens
förslag att sänka barnbidraget,
8. att riksdagen avslår regeringens
förslag att ta bort flerbarnstillägget,
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts i
motionen om att höja barnbidraget till
12 000 kr per år och samtidigt göra det
skattepliktigt.
Propositionen har remitterats till
socialförsäkringsutskottet men i
angiven del jämte motioner överlämnats
till socialutskottet.
Utskottet
Allmänt barnbidrag
Propositionen
Riksdagen beslutade våren 1995 att av
statsfinansiella skäl och med verkan
fr.o.m. den 1 januari 1996 sänka det
allmänna barnbidraget från 750 kr per
barn och månad till 640 kr per barn och
månad eller till 7 680 kr per barn och
år (prop. 1994/95:100 bil. 6, SoU15,
rskr. 294). Riksdagen avslog samtidigt
förslag från mp om att höja
barnbidraget till 1 000 kr per barn och
månad och att beskatta barnbidraget.
Att beskatta barnbidraget skulle enligt
utskottet bryta mot principen att
barnbidrag skall utgå lika för alla
barn. Det skulle också öka rundgången
av pengar i systemen och därmed öka
administrationen. Utskottet var inte
heller berett att som föreslagits av
kds sänka barnbidraget med 150 kr. och
överföra resurserna till
bostadsbidragssystemet. Detta skulle
enligt utskottet slå alltför hårt mot
många barnfamiljer och inte innebära
någon besparing för statsbudgeten.
I den nu aktuella propositionen har
regeringen när det gäller det allmänna
barnbidraget endast föreslagit en
redaktionell ändring i 3 § lagen
(1947:529) om allmänna barnbidrag
eftersom hänvisningen där till 7 § i
lagen efter en ändring 1994 inte fyller
någon funktion.
Motioner
I motion Sf7 av Rose-Marie Frebran
m.fl. (kds) yrkande 6 delvis begärs
sådan ändring av barnbidragssystemet
som föreslagits i motionen.
Motionärerna förordar en generell
neddragning av det allmänna
barnbidraget med 150 kr till 600 kr per
barn och månad och att 150 kr per barn
förs över till den barnrelaterade delen
av bostadsbidraget. Ändringen föreslås
eftersom det inte kan anses acceptabelt
att neddragningen drabbar alla
barnfamiljer lika, oberoende av deras
ekonomiska situation.
I motion Sf8 av Birger Schlaug m.fl.
(mp) yrkande 9 hemställs om ett
tillkännagivande om att barnbidraget
bör höjas till 12 000 kr per barn och
år och samtidigt göras skattepliktigt.
Förslaget innebär att höginkomsttagare
får vidkännas en större real minskning
av barnbidraget medan de med mycket
låga inkomster får en real höjning.
Flerbarnstillägg
Propositionen
Vid behandlingen av anslaget till
allmänna barnbidrag för budgetåret
1995/96 noterade utskottet (bet.
1994/95:SoU15) att riksdagen tidigare
beslutat om en begränsad sänkning av
flerbarnstilläggen. Utskottet var inte
berett att föreslå någon ytterligare
sänkning då det skulle slå hårt mot de
större familjer som i dag erhåller
flerbarnstillägg. Dessa familjer bör få
behålla stödet på nuvarande nivå.
Utskottet ansåg dock att systemet med
flerbarnstillägg på sikt borde upphöra
genom en successiv utfasning så att
flerbarnstillägg inte lämnas för
nytillkommande barn fr.o.m. den 1
januari 1996. Riksdagen beslutade ge
regeringen till känna vad utskottet
uttalat (rskr. 1994/95:294).
Regeringen föreslår nu i enlighet med
utskottets uttalande att fler-
barnstilläggen på sikt avskaffas genom
att inga nya flerbarnstillägg beviljas
efter utgången av år 1995. Detta skall
gälla inte enbart när ytterligare barn
föds i en familj utan också i andra
situationer, t.ex. när två personer som
vardera har barn gifter sig eller får
ett gemensamt barn. De familjer som
före den 1 januari 1996 beviljats
flerbarnstillägg får behålla detta
tills rätten till stödet upphör enligt
gällande regler. Då upphör det för
gott, dvs. även om det enligt nu
gällande bestämmelser bara skulle ha
blivit fråga om ett kortare avbrott i
rätten till flerbarnstillägg. En
särskild fråga som då uppkommer är om
en familj som redan har
flerbarnstillägg skall få ett högre
stöd när ytterligare barn föds i
familjen. Regeringen föreslår - i
konsekvens med att en tvåbarnsfamilj
inte kommer att få flerbarnstillägg för
ett tredje barn - att nytillkommande
barn i större familjer inte berättigar
till ytterligare flerbarnstillägg.
Regeringen föreslår därför att
bestämmelserna om flerbarnstillägg i
lagen om allmänna barnbidrag i 2 a, 2 b
och 4 a §§ upphävs fr.o.m. den 1
januari 1996. Enligt punkt 2 i de
föreslagna övergångsbestämmelserna får
den som uppbär flerbarnstillägg för ett
barn vid ikraftträdandet behålla det,
men bara till dess rätten av någon
anledning upphör. Det betyder att rätt
till flerbarnstillägg inte kan uppstå
igen t.ex. efter en längre
utlandsvistelse. Det betyder också att
när antalet barn i ett hushåll blir
större exempelvis på grund av att två
ensamstående föräldrar flyttar samman
med sina respektive barn, eller att ett
nytt barn föds, kan flerbarnstillägg
inte börja utges för dessa barn. Det
betyder också att man inte kan byta
betalningsmottagare för
flerbarnstillägg. Ett undantag från det
sistnämnda föreskrivs dock. Det är den
ömmande situationen att den förälder
som utbetalning av barnbidrag och
flerbarnstillägg sker till avlider och
att utbetalningen därför måste övergå
till den andra föräldern.
Motioner
I motion Sf6 av Sigge Godin m.fl. (fp)
yrkande 1 delvis hemställs att
riksdagen avslår regeringens förslag i
enlighet med vad som anförts i
motionen. Motionärerna motsätter sig
avskaffandet av flerbarnstilläggen som
enligt dem har en god
fördelningspolitisk träffsäkerhet.
I motion Sf8 av Birger Schlaug m.fl.
(mp) yrkande 8 hemställs också att
riksdagen avslår förslaget att ta bort
flerbarnstillägget, eftersom detta
enligt motionärerna kommer att tvinga
många flerbarnsfamiljer att bli
socialbidragstagare. Kostnaderna
vältras över på kommunerna vilket kan
medföra ytterligare negativa
konsekvenser för familjer med små
ekonomiska marginaler. Enligt
motionärerna bör flerbarnstilläggen i
stället höjas i motsvarande mån som det
allmänna barnbidraget enligt dem bör
höjas och samtidigt beskattas.
Även i motion Sf7 av Rose-Marie Frebran
m.fl. (kds) yrkande 4 hemställs att
riksdagen avslår förslaget. Enligt
yrkande 6 delvis i samma motion bör
flerbarnstilläggen vara relaterade till
det allmänna barnbidraget, enligt
motionärerna 600 kr per barn och månad,
och utgöra 50 % av barnbidraget för
tredje barnet och 100 % för det fjärde
och följande barn.
Utskottets bedömning
Utskottet fann vid behandlingen av
årets budgetproposition att det av
statsfinansiella skäl var nödvändigt
att sänka det allmänna barnbidraget med
110 kr till 640 kr per barn och månad.
Samtidigt avstyrkte utskottet en motion
(mp) om att i stället höja barnbidraget
med 250 kr och beskatta det eftersom
detta skulle bryta principen att
barnbidrag skall utgå lika för alla
barn och öka rundgången av pengar i
systemen och därmed öka
administrationen. Utskottet var inte
heller berett att som föreslogs i en
motion (kds) sänka barnbidraget med 150
kr och överföra resurserna till
bostadsbidragssystemet eftersom detta
enligt utskottet skulle slå alltför
hårt mot många barnfamiljer och inte
innebära någon besparing för
statsbudgeten. Riksdagen följde
socialutskottet. Utskottet har inte
ändrat uppfattning och avstyrker därmed
motionerna Sf7 (kds) yrkande 6 delvis
och Sf8 (mp) yrkande 9.
Utskottet vidhåller sin tidigare
inställning att systemet med flerbarns-
tillägg på sikt avskaffas genom en
successiv utfasning så att flerbarns-
tillägg inte utgår för nytillkommande
barn fr.o.m. den 1 januari 1996.
Utskottet tillstyrker förslaget att
upphäva 2 a, 2 b och 4 a §§ i lagen
(1947:529) om allmänna barnbidrag och
avstyrker motionerna Sf6 (fp) yrkande 1
delvis, Sf7 (kds) yrkandena 4 och 6
delvis samt Sf8 (mp) yrkande 8.
Utskottet tillstyrker i övrigt
förslaget till lag om ändring i lagen
om allmänna barnbidrag med tillägget
att 11 § i lagen om allmänna barnbidrag
ändras på så sätt att orden eller
flerbarnstillägg i paragrafens första
stycke utgår.
Vad gäller de barn som föds i december
1995 och för vilka flerbarns-tillägg
skall utges första gången i januari
1996 gäller att rätten att uppbära
flerbarnstillägg uppkommer redan när
barnet föds. Även för dessa barn skall
alltså kunna utges flerbarnstillägg.
Enligt de föreslagna
övergångsbestämmelserna leder, förutom
i ett mycket speciellt fall, avbrott i
rätten att uppbära flerbarnstillägg för
ett barn till att barnet inte längre
berättigar till flerbarnstillägg över
huvud taget.
Grundregeln är att barnbidrag, och
flerbarnstillägg, lämnas till och med
det kvartal barnet fyller 16 år. För de
barn som efter fyllda 16 år berättigar
till flerbarnstillägg på grund av
fortsatta studier meddelar
försäkringskassan, efter anmälan, ett
beslut om att förutsättningar för
flerbarnstillägg fortfarande
föreligger. Om inte något avbrott i
studierna görs (förutom sedvanligt
sommarlov) kommer också
flerbarnstillägg från försäkringskassan
därmed att utan avbrott fortsätta att
betalas ut till samma person. Något
avbrott kan då inte heller anses ha
skett i den personens rätt att uppbära
flerbarnstillägg för ett barn, varför
de nuvarande bestämmelserna om
flerbarnstillägg skall fortsätta att
tillämpas.
Förlängt barnbidrag
Riksdagens beslut våren 1995 att sänka
det allmänna barnbidraget till 640 kr
per barn och månad innebar inte att
motsvarande sänkning genomfördes
beträffande det förlängda barnbidraget
som lämnas till elever i bl.a.
grundskolan efter det att eleven fyllt
16 år. Enligt regeringen bör samma
regler gälla för det förlängda
barnbidraget som för de allmänna
barnbidragen. 1 § lagen (1986:378) om
förlängt barnbidrag föreslås ändras i
enlighet härmed.
I motion Sf5 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)
yrkande 2 hemställs att riksdagen
avslår förslaget att sänka det
förlängda barnbidraget. Barnfamiljerna
är enligt motionärerna redan hårt
ansträngda av riksdagens och
regeringens omotiverat hårda
besparingar, och det blir i många fall
föräldrarna som får kompensera den
bortfallna hundralappen. Den är för det
mesta redan intecknad för klädinköp,
resor och fickpengar.
Även i motionerna Sf7 av Rose-Marie
Frebran m.fl. (kds) yrkande 5 och Sf8
av Birger Schlaug m.fl. (mp) yrkande 7
avstyrks förslaget. Motionärerna
hänvisar till sina respektive förslag
beträffande det allmänna barnbidraget.
Utskottets bedömning
Riksdagen har beslutat att det allmänna
barnbidraget skall sänkas till 640 kr
per barn och månad fr.o.m. år 1996.
Utskottet anser i likhet med regeringen
att samma regler bör gälla för det
förlängda barnbidraget som för det
allmänna barnbidraget och tillstyrker
därför förslaget till lag om ändring i
lagen om förlängt barnbidrag och
avstyrker motionerna Sf5 (v) yrkande 2,
Sf7 (kds) yrkande 5 och Sf8 (mp)
yrkande 7.
Försöksverksamhet med viss kommunal
tillståndsprövning
Utskottet tillstyrker förslaget till
lag om fortsatt giltighet av lagen
(1987:442) om försöksverksamhet med
kommunal tillståndsprövning för vissa
hem för vård eller boende enligt
socialtjänstlagen (1980:620), vilket
innebär att lagen förlängs till
utgången av år 1997.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande det allmänna
barnbidraget
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:Sf7 yrkande 6 delvis och
1995/96:Sf8 yrkande 9,
res. 1 (mp) delvis
res. 2 (kds)
delvis
2. beträffande utfasning av
flerbarnstillägget
att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Sf6 yrkande 1
delvis, 1995/96:Sf7 yrkandena 4 och
6 delvis samt 1995/96:Sf8 yrkande 8
antar regeringens förslag att 2 a,
2 b och 4 a §§ i lagen (1947:529)
om allmänna barnbidrag skall
upphöra att gälla,
res. 1 (mp) delvis
res. 2 (kds) delvis
res. 3 (fp)
3. beträffande 11 § lagen
(1947:529) om allmänna barnbidrag
att riksdagen beslutar dels att
orden eller flerbarnstillägg i 11
§ första stycket lagen (1947:529)
om allmänna barnbidrag skall utgå
dels om sådan ändring av ingressen
i regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1947:529) som
föranleds härav,
res. 1 (mp) delvis
res. 2 (kds) delvis
4. beträffande förslaget till
lag om ändring i lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag i övrigt
att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i lagen
(1947:529) om allmänna barnbidrag i
den mån det inte omfattas av vad
utskottet hemställt under mom. 2
och 3,
res. 1 (mp) delvis
res. 2 (kds) delvis
5. beträffande förslaget till
lag om ändring i lagen (1986:378) om
förlängt barnbidrag
att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Sf5 yrkande 2,
1995/96:Sf7 yrkande 5 och
1995/96:Sf8 yrkande 7 antar
regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1986:378) om
förlängt barnbidrag
res. 1 (mp) delvis
res. 2 (kds) delvis
res. 4 (v)
6. beträffande förslaget till
lag om fortsatt giltighet av lagen
(1987:442) om försöksverksamhet med
kommunal tillståndsprövning för vissa
hem för vård eller boende enligt
socialtjänstlagen (1980:620)
att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om fortsatt giltighet
av lagen (1987:442) om fösöksverksamhet
med kommunal tillståndsprövning för
vissa hem för vård eller boende enligt
socialtjänstlagen (1980:620).
Stockholm den 21 november 1995
På socialutskottets vägnar
Sten Svensson
I beslutet har deltagit: Sten Svensson
(m), Bo Holmberg (s), Rinaldo Karlsson
(s), Hans Karlsson (s), Christina
Pettersson (s), Roland Larsson (c),
Marianne Jönsson (s), Leif Carlson (m),
Barbro Westerholm (fp), Conny Öhman
(s), Stig Sandström (v), Mariann
Ytterberg (s), Birgitta Wichne (m),
Thomas Julin (mp), Chatrine Pålsson
(kds), Christin Nilsson (s) och Annika
Jonsell (m).
Reservationer
1. Det allmänna barnbidraget m.m. (mom.
1-5)
Thomas Julin (mp) anser
dels att det avsnitt på s. 4 som börjar
med Utskottet fann och på s. 5 slutar
med att tillämpas. bort utgå,
dels att det avsnitt på s. 6 som börjar
med Riksdagen har och slutar med
yrkande 7. bort utgå,
dels att utskottet bort anföra
följande:
Det allmänna barnbidraget är en mycket
viktig del i den generella
välfärdspolitiken. Det visar på
samhällets positiva syn på barnen och
bidrar till goda uppväxtvillkor för
dem. Barnbidraget har särskilt stor
betydelse för familjer med låga
inkomster och utgör ett viktigt
komplement till förvärvsinkomsterna.
Det statsfinansiella läget
nödvändiggör besparingar också inom
familjepolitikens område. Riksdagen
beslutade hösten 1994 att 3 miljarder
kronor netto skulle sparas på
familjepolitikens område år 1998.
Utskottet anser att besparingarna måste
göras på ett sådant sätt att de mest
utsatta hushållen inte drabbas.
Utskottet anser därför att barnbidragen
bör höjas till 1 000 kr per barn och
månad och samtidigt göras
skattepliktiga. Detsamma bör gälla det
förlängda barnbidraget. Även
flerbarnstilläggen bör höjas och
samtidigt göras skattepliktiga.
Härigenom uppnås regeringens besparing
samtidigt som fördelningsprofilen blir
rättvis. Om flerbarnstillägget tas bort
kommer många barnfamiljer att tvingas
söka socialbidrag. Kostnaderna vältras
därmed över på kommunerna vilket kan
medföra ytterligare negativa
konsekvenser för familjer med små
ekonomiska marginaler. Regeringen bör
snarast återkomma till riksdagen med de
förslag till lagändringar som är
nödvändiga.
Utskottet anser att riksdagen dels bör
avslå regeringens förslag till lag om
ändring i lagen om allmänna barnbidrag
och lag om ändring i lagen om förlängt
barnbidrag, dels ge regeringen till
känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under
1-5 bort ha följande lydelse:
1-5. beträffande det allmänna
barnbidraget m.m.
att riksdagen med anledning av
motionerna 1995/96:Sf5 yrkande 2,
1995/96:Sf6 yrkande 1 delvis,
1995/96:Sf7 yrkandena 4 och 5,
1995/96:Sf8 yrkandena 7-9 och med
avslag på regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag och lag om ändring
i lagen (1986:378) om förlängt
barnbidrag samt motion 1995/96:Sf7
yrkande 6 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
2. Det allmänna barnbidraget m.m. (mom.
1-5)
Chatrine Pålsson (kds) anser
dels att det avsnitt på s. 4 som börjar
med Utskottet fann och på s. 5
slutar med att tillämpas bort utgå,
dels att det avsnitt på s. 6 som börjar
med Riksdagen har och slutar med
yrkande 7. bort utgå,
dels att utskottet bort anföra
följande:
Utskottet anser att huvuddelen av
barnbidraget även fortsättningsvis
skall utgå lika för alla barn och att
det inte skall beskattas. Däremot anser
utskottet att barnbidraget bör sänkas
med 150 kr per barn och månad och att
pengarna bör föras över till den
barnrelaterade delen av
bostadsbidraget. Detsamma bör gälla det
förlängda barnbidraget. Härigenom
skyddas familjer med en svag ekonomi
från effekterna av sänkningen. För att
särskilt värna de stora familjerna bör
en förändring göras i den
barnrelaterade delen av bostadsbidraget
så att ett särskilt stöd utgår för
fjärde barnet. Familjerna med fyra
eller fler barn kompenseras därmed för
den sänkning av flerbarnstilläggen som
riksdagen beslutade om hösten 1994.
Regeringen bör snarast återkomma med de
lagändringar som behövs.
Utskottet delar uppfattningen i motion
Sf7 (kds) att flerbarnstilläggen bör
återställas till den nivå de hade före
den 1 januari 1995, så att
flerbarnstillägget för tredje barnet
bör utgå med 50 % av barnbidraget och
att tillägget för fjärde barnet bör
utgå med 100 % av barnbidraget.
Utskottet anser dels att riksdagen bör
avslå regeringens förslag till lag om
allmänna barnbidrag och lagen om
ändring i lagen om förlängt barnbidrag
dels ge regeringen till känna vad
utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under
1-5 bort ha följande lydelse:
1-5. beträffande det allmänna
barnbidraget m.m.
att riksdagen med anledning av
motionerna 1995/96:Sf5 yrkande 2,
1995/96:Sf6 yrkande 1 delvis,
1995/96:Sf7 yrkandena 4-6 och
1995/96:Sf8 yrkandena 7 och 8 och med
avslag på regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag och lag om ändring
i lagen (1986:378) om förlängt
barnbidrag samt motion 1995/96:Sf8
yrkande 9 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
3. Utfasning av flerbarnstillägget m.m.
(mom. 2-4)
Barbro Westerholm (fp) anser
dels att det avsnitt av utskottets
betänkande på s. 5 som börjar med
Utskottet vidhåller och slutar med
att tillämpas. bort ha följande
lydelse:
Utskottet noterar att de
fördelningspolitiska studier som
utförts under senare tid visar att
barnfamiljerna - särskilt de som har
tre eller flera barn - haft en sämre
ekonomisk utveckling än genomsnittet.
Undersökningar visar att de riktigt
stora familjerna redan med gällande
flerbarnstilläggssy-stem i högre grad
än familjer med färre barn, är beroende
av socialbidrag. Utskottet motsätter
sig avskaffandet av flerbarnstilläggen
eftersom dessa behövs och har god
fördelningspolitisk träffsäkerhet.
Slopas flerbarns-tilläggen innebär det
ett ökat socialbidragsberoende för de
stora familjerna.
Det kan te sig egendomligt för många
föräldrar att flerbarnsfamiljer under
lång tid kommer att få helt olika
bidragsbelopp beroende på när barnen är
födda. Den aktuella besparingen kommer
att få fullt genomslag först efter ca
15 år. Utskottet vill inte förringa
värdet av långsiktigt verkande
utgiftsnedskärningar men konstaterar
att det i nuvarande ekonomiska läge är
mer angeläget att genomföra besparingar
med snabbare verkan, i varje fall före
sekelskiftet.
dels att utskottets hemställan under
2-4 bort ha följande lydelse:
2-4. beträffande utfasning av
flerbarnstillägget m.m.
att riksdagen med anledning av
motionerna 1995/96:Sf6 yrkande 1
delvis, 1995/96:Sf7 yrkande 4 och
1995/96:Sf8 yrkande 8 avslår
regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag och motion
1995/96:Sf7 yrkande 6 delvis,
4. Förslaget till lag om ändring i
lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag
(mom. 5)
Stig Sandström (v) anser
dels att det avsnitt av utskottets
betänkande på s. 6 som börjar med
Riksdagen har och slutar med
yrkande 7 bort ha följande lydelse:
Utskottet motsätter sig den föreslagna
sänkningen av det förlängda
barnbidraget. Barnfamiljerna är redan
hårt ansträngda av riksdagens och
regeringens omotiverat hårda
besparingar.
dels att utskottets hemställan under 5
bort ha följande lydelse:
5. beträffande förslaget till lag
om ändring i lagen (1986:378) om
förlängt barnbidrag
att riksdagen med anledning av
motionerna 1995/96:Sf5 yrkande 2,
1995/96:Sf7 yrkande 5 och
1995/96:Sf8 yrkande 7 avslår
regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1986:378) om
förlängt barnbidrag,
Särskilt yttrande
Det allmänna barnbidraget
Roland Larsson (c) anför:
Centern har i olika sammanhang
framfört att barnbidraget för barn i
åldern 0-6 år och föräldraförsäkringen
skall slås samman och ersättas av ett
s.k. barnkonto. Det förhållandet att
jag i detta sammanhang avstått från att
anmäla reservation innebär ingen ändrad
inställning i frågan.
I propositionen framlagda lagförslag
1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1986:378) om
förlängt barnbidrag
3 Förslag till
Lag om fortsatt giltighet av lagen
(1987:442) om försöksverksamhet med
kommunal tillståndsprövning för vissa
hem för vård eller boende enligt
socialtjänstlagen (1980:620)