I betänkandet behandlas nära 40 motionsyrkanden som rör allergi och
andra folkhälsofrågor från den allmänna motionstiden 1995. Vidare be-
handlas ett motionsyrkande som väckts med anledning av regeringens
skrivelse 1994/95:127 Ungdomsfrågor.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden, framför allt med hänvis-
ning till det arbete som för närvarande pågår när det gäller olika folkhälso-
frågor.
Till betänkandet har fogats fem reservationer .
Motionerna
Motioner från allmänna motionstiden 1995
1994/95:So270 av Börje Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en strategi
för att motverka de ökade hälsoklyftorna i samhället.
1994/95:So403 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en nationell satsning på allergiforskning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stödet till allergiforskning efter den nya vård- och allergistiftel-
sens tillkomst,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om epidemiologiska studier inom ramen för allergiforskningen,
4. att riksdagen hos regeringen begär att Folkhälsoinstitutet i samarbete
med Socialstyrelsen får i uppdrag att ta initiativ till undervisning beträf-
fande allergiprevention för primärvårdens personal i enlighet med vad som
anförts i motionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunernas arbete med allergianpassning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om pollenservice och pollenrapportering,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder beträffande parfymer och astma.
1994/95:So417 av Ronny Olander (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering
av allergiforskning och förebyggande åtgärder.
1994/95:So466 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med förslag
om ett nationellt program för att motverka astma/allergier,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stödja bildandet av kommunala allergikommittéer,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att premiera kommunala allergikommittéer,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige skall verka för att arbetet med astma/allergi-åtgärder
inom EU bedrivs med en hög ambitionsnivå.
1994/95:So484 av Fanny Rizell m.fl. (kds) vari yrkas
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio-
nen anförts om behovet av att en handlingsplan för förstärkt förebyggande
av allergier och astma bör utarbetas,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio-
nen anförts om att inrättandet av kommunala allergikommittéer stimuleras,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio-
nen anförts om att allergiframkallande ämnen alltid skall deklareras på
konsumentprodukter,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio-
nen anförts om att en heltäckande kartläggning av förekomst av aller-
giframkallande ämnen bör göras,
39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio-
nen anförts om kost och motion.
1994/95:So488 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning av all personal på mödravårds- och barnavårdscen-
traler i allergifrågor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att mödravårds- och barnavårdscentraler bör tillhandahålla
information och kurser om allergi och överkänslighet,
3. att riksdagen beslutar att alla blivande föräldrar bör informeras om
rökningens betydelse för utveckling av allergier,
8. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med förslag
och mål för hur vi bör nå ett samhälle med allergiförekomst på 1950-talets
naturliga nivå på ca 6 %,
9. att riksdagen hos regeringen begär att den utarbetar ett system för
märkning av varor som innehåller allergiframkallande ämnen eller ämnen
som ger överkänslighet,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio-
nen anförts om möjligheter att förebygga allergier.
1994/95:So489 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio-
nen anförts om prioritering av folkhälsoforskning.
1994/95:So500 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten att undersöka former för sammanhållet poli-
tiskt arbete i allergifrågan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förutsätt-
ningarna ses över för hur substitutionsprincipen vad gäller användning av
hälsovådliga och allergiframkallande produkter efterlevs,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att innehålls-
deklaration bör införas på tvål, parfym, rakvatten etc.,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kravet på forskning om allergier,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om trafikens negativa påverkan på astmatiker och allergiker,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en lagänd-
ring bör införas för att möjliggöra mer heltäckande restriktioner mot tom-
gångskörning i kommunerna.
1994/95:L702 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att parfymer
och dylika produkter skall förses med fullständiga innehållsdeklarationer
och/eller varningstexter, som t.ex. på tobaksvaror, vad gäller ämnen som
kan framkalla överkänslighetsreaktioner.
1994/95:T225 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att införa ett nationellt förbud mot tomgångskörning mer än 1
minut.
1994/95:T408 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införande av ett nationellt förbud mot tomgångskörning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade möjligheter att beivra överträdelser av tomgångsförbu-
det.
1994/95:Bo504 av Ulf Björklund m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att en handlingsplan för förstärkt förebyggande av
allergier och astma utarbetas,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inrättandet av kommunala allergikommittéer bör stimuleras,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att allergiframkallande ämnen alltid skall deklareras på konsu-
mentprodukter,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio-
nen anförts om att en heltäckande kartläggning av förekomst av aller-
giframkallande ämnen bör göras.
Motion med anledning av regeringens skrivelse 1994/95:127
Ungdomsfrågor
1994/95:Kr3 av Ewa Larsson (mp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om trafikens betydelse för uppkomsten av allergier.
Motionsyrkandet har överlämnats till socialutskottet från kulturutskottet.
Utskottet
Allmän bakgrund
Sverige har anslutit sig till de mål som Världshälsoorganisationen (WHO)
angett för hälsoutvecklingen i sitt program Hälsa för alla år 2000. Enligt en
resolution från år 1986 skall medlemsländerna bl.a. betrakta hälsotillstån-
det i respektive land - särskilt bland underprivilegierade grupper - som en
indikator på samhällsutvecklingens kvalitet. Under åren 1990 och 1991
uppdaterades hälsomålen bl.a. med hänsyn till utvecklingen inom Europa-
regionen och till nya kunskaper. En samlad uppföljning för Europa gjordes
under år 1994. Av årets budgetproposition (prop. 1994/95:100, bilaga 6)
framgår det att denna uppföljning ger vid handen att Sverige hävdar sig
väl vid en internationell jämförelse. Det finns dock anledning att uppmärk-
samma att hälsosituationen hos vissa grupper, såsom yngre lågutbildade
kvinnor, verkar ha försämrats.
Det finns också tendenser till att vissa hälsoproblem ökar, framgår det
av propositionen. Detta är fallet bl.a. såvitt avser allergier. För att bryta d
negativa utvecklingstendenserna krävs enligt budgetpropositionen att det
preventiva folkhälsoarbetet intensifieras och tydligare inriktas mot struktu-
rella insatser.
Folkhälsoinstitutet (FHI) är en statlig myndighet med uppgift att förebyg-
ga sjukdomar och annan ohälsa samt främja en god hälsa för alla. Verk-
samheten syftar till att för alla skapa likvärdiga förutsättningar för god
hälsa. Särskilt uppmärksammas grupper som är utsatta för de största
hälsoriskerna. En av Folkhälsoinstitutets tolv verksamhetsgrenar är allergi.
Detta verksamhetsområde är ett av de mer omfattande. Övriga verksam-
hetsgrenar är Forskning och utveckling samt samverkan, Alkohol och
narkotika, Barns hälsa, Ungdomars hälsa, Tobak, Skador, Mat och motion,
Kvinnors hälsa, Sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter,
HIV/Aids samt Övriga folkhälsofrågor.
Det övergripande målet för Folkhälsoinstitutets allergiprogram är att fö-
rebygga allergi och annan överkänslighet hos befolkningen samt att för-
bättra situationen för dem som redan drabbats. För att nå målet skall Folk-
hälsoinstitutet
- ställa samman kunskap på vetenskaplig grund samt följa utvecklingen
av allergi och annan överkänslighet,
- bygga upp nätverk med myndigheter, frivilliga organisationer, närings-
liv, kommuner, landsting och utbildningsväsende,
- informera och utbilda nätverk och allmänhet,
- initiera forskning inom bl.a. förebyggande åtgärder och översätta forsk-
ning till praktisk användning,
- initiera satsningar för att skapa sunda inomhusmiljöer,
- genomföra den riksomfattande kampanjen "Allergiåret 95".
Som ett led i uppbyggandet av ett långsiktigt, landsomfattande preven-
tivt arbete har Folkhälsoinstitutet sålunda under år 1995 genom en bred
informations- och utbildningsinsats satt allerifrågorna i fokus. Kampanjen,
som har fått namnet Allergiåret 95, genomförs tillsammans med Astma-
Allergiförbundet, Apoteksbolaget, Livsmedelsverket och Svenska Läkare-
sällskapet. Allergiåret anges vara det första steget i en långsiktig satsning
och nationell samling i kampen mot allergi och annan överkänslighet.
Genom allergiprogrammet arbetar Folkhälsoinstitutet för att öka kun-
skaperna om hur allergier kan förebyggas. Detta sker bl.a. genom utbild-
ning av olika personalgrupper inom landsting och kommuner. Utbild-
ningsarbetet intensifieras under Allergiåret. Viktiga målgrupper för ut-
bildning är bl.a. primärvårdspersonal, hälsoplanerare samt hälso- och
miljöskyddspersonal. Ett 70-tal utbildningstillfällen och ca 5 000 personer
har t.o.m. mars 1995 gått utbildningar eller kurser som Folkhälsoinstitutet
arrangerat eller medverkat i. I samliga län har det pågått aktiviteter.
Även Centrum för epidemiologi och social analys (EpC) och folkhälsoen-
heten vid Socialstyrelsen har stor betydelse för folkhälsoarbetet. Socialsty-
relsen presenterade våren 1994 en folkhälsorapport och en uppföljning av
landstingens folkhälsoansvar. Resultaten från folkhälsorapporten visar
såväl positiva som oroande trender i folkhälsan. De sociala skillnaderna i
hälsa och dödlighet ökar - samtidigt som befolkningen i stort blir friskare
och lever längre. Infödda svenskar har bättre hälsa än många invandrar-
grupper. Kvinnors hälsa tycks utvecklas sämre än förut. Levnadsvanorna
utvecklas i positiv riktning liksom t.ex. den fysiska arbetsmiljön. Arbets-
lösheten kommer dock att få negativa följder för folkhälsan.
Sommaren 1994 antog de europeiska hälso- och miljöministrarna en dekla-
ration om åtgärder för miljö och hälsa i Europa. Som särskilt viktiga pro-
blemområden nämns bl.a. luftföroreningar ute och inne samt städernas
miljö. Varje land förband sig genom deklarationen att utarbeta ett natio-
nellt handlingsprogram för förbättrad miljö och hälsa baserat på de egna
behoven. Handlingsprogrammet skall vara klart senast år 1997 och utarbe-
tas i samarbete mellan miljö- och hälsodepartementen, myndigheterna
inom respektive sektor och ansvariga organ på regional och lokal nivå.
En särskild utredare har därefter tillkallats för att utarbeta ett handlings-
program för att minska de miljörelaterade hälsoriskerna i Sverige
(Miljöhälsoutredningen). Syftet är att identifiera de miljöproblem som är
en risk för hälsan och lämna förslag till åtgärder för att minska dessa risker
(dir. 1995:68). Utredaren skall sålunda enligt sina direktiv
- göra en inventering och analys av miljörelaterade hälsorisker i Sverige,
- analysera befintliga miljömål som syftar till att förbättra hälsan,
- föreslå mål som medför att hälsoriskerna minskas och åtgärder för att nå
dessa mål,
- göra en prioritering mellan olika mål och redovisa grunderna för denna
prioritering,
- redovisa och analysera hur olika centrala, regionala och lokala aktörer
samverkar inom miljö- och hälsoskyddsområdet,
- precisera vilka samhällsinstanser som bör ha ansvar för att de åtgärder
som utredaren föreslår genomförs och följs upp,
- föreslå eventuella organisatoriska förändringar utifrån analysen av sam-
verkan mellan olika centrala, regionala och lokala organ på miljö- och
hälsoskyddsområdet.
Utredaren skall härvid bl.a. göra en genomgång av lagstiftning, tillsyn,
forskning och utveckling, förebyggande insatser, utredningsarbete m.m.
som för närvarande finns på området. Vidare skall utredaren ange vilka
instanser inom olika samhällssektorer, såsom kommuner, landsting, myn-
digheter, näringsliv, organisationer m.m., som skall ha ansvar för att de
föreslagna åtgärderna genomförs. Utredningsarbetet skall vara slutfört
senast den 1 september nästa år.
I svar på en fråga angående åtgärder mot allergi och om regeringen hade
för avsikt att utarbeta en handlingsplan för förstärkt förebyggande av ast-
ma och allergier framhöll socialminister Ingela Thalén nyligen att två
miljarder kronor hade avsatts för att sanera inomhusmiljöer i bostäder och
offentliga lokaler såsom daghem och skolor. Dessutom kommer, framhöll
socialministern, många av de miljöfaktorer som i dag är kända för att
orsaka olika hälsoproblem, som t.ex. allergier, att behandlas av Miljöhäl-
soutredningen. Detta gäller bl.a. luftföroreningar ute och inne (fråga
1994/95:1049).
När det gäller folkhälsofrågorna är direktiven till ytterligare en kommitté
under beredning i regeringskansliet. Enligt 1995 års regeringsförklaring
skall sålunda en parlamentarisk kommitté tillkallas för att föreslå hälsomål
för hela nationen. Under innevarande höst kommer också en grupp bestå-
ende av statsråd från flera olika departement att samlas. Statsrådsgruppen
kommer att ha till uppgift att dra upp riktlinjerna för hur folkhälsan lång-
siktigt kan förstärkas och hur ojämlikheten i hälsa kan undanröjas.
Samhällets hälsoklyftor m.m.
Motioner
I motion So270 av Börje Nilsson (s) hemställs att riksdagen ger regeringen
till känna vad som anförs i motionen om en strategi för att motverka de
ökade hälsoklyftorna i samhället. Hälsoklyftorna ökar, och risken är stor
att vi går in i ett tvåtredjedelssamhälle, befarar motionären. Det finns flera
orsaker till varför hälsan försämras för en viss del av befolkningen; bl.a.
finns ett klart samband mellan ohälsa och långvarig arbetslöshet, påpekas
det i motionen. Det finns också jämlikhetsproblem inom sjukvården. Det
är sålunda vanligt att arbetarna inte får sitt vårdbehov tillgodosett i lika
hög grad som de högutbildade. Nu krävs enligt motionären förnyade an-
strängningar i syfte att förbättra hälsoläget för hela befolkningen och att
motverka klyftorna i samhället. Regeringen bör därför snarast tillsätta en
grupp som tar fram en politisk strategi för det fortsatta folkhälsoarbetet
och för att i ett bredare perspektiv angripa klyftorna i samhället. Målet bör
vara att skapa nya förutsättningar för välfärdens fördelning.
I motion So484 av Fanny Rizell m.fl. (kds) hemställs om ett tillkännagi-
vande som rör kost och motion (yrkande 39). Motionärerna påpekar att det
finns stora skillnader i kost- och motionsvanor mellan olika befolknings-
grupper. Samtidigt är många sjukdomar relaterade till kost- och mo-
tionsvanorna. Det är enligt motionärerna viktigt att stödja ideella förening-
ar, såsom idrottsföreningar, för att barn och ungdomar skall få positiva
upplevelser av friluftsliv, lek och idrott.
Bakgrund och tidigare behandling
Av den Folkhälsorapport som Socialstyrelsen presenterade år 1994 fram-
går att befolkningens hälsa successivt har blivit bättre i takt med att den
allmänna levnadsstandarden har höjts. Bättre kost, hygien, arbetsmiljö,
boende, allmän skolgång och medicinska insatser har gett befolkningen
gynnsammare livsvilkor. Detta avspeglar sig också i hälsotillståndet som
generellt sett är bättre än i de flesta andra jämförbara länder. Medellivs-
längden är bland de högsta och spädbarnsdödligheten bland de lägsta i
världen. Den medicinska och tekniska utvecklingen bidrar till att allt fler
patienter i alla åldrar kan behandlas och rehabiliteras.
Skillnaderna i hälsa mellan olika grupper är dock fortfarande stora. Det
finns sålunda betydande skillnader mellan olika socioekonomiska grupper
liksom mellan kvinnor och män och mellan infödda svenskar och invand-
rare. Uppgifterna tyder också på att skillnaderna ökar. Nästa folkhälsorap-
port väntas år 1997.
Våren 1994 avlämnade den förra regeringen skrivelsen 1993/94:247 In-
vesteringar i hälsa - Prioritera för hälsa. I skrivelsen lämnade regeringen
en redogörelse för de senaste årens hälsoutveckling med utgångspunkt i
Socialstyrelsens folkhälsorapport. Socialutskottet (1994/95:SoU6) ansåg
att skrivelsen inte borde föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
Riksdagen följde utskottet.
I årets budgetproposition (prop. 1994/95:100, bilaga 6) påpekas att det
finns anledning att uppmärksamma det faktum att vissa gruppers hälsosi-
tuation verkar försämras. Folkhälsoarbetet måste därför drivas vidare med
oförminskad kraft och Folkhälsoinstitutets uppgifter och insatser koncen-
treras till att finna metoder för att förbättra de sämst ställda gruppernas
hälsotillstånd. I arbetet med att nå de mest utsatta grupperna skall institutet
dels främja samarbetet mellan olika organ för att främst påverka folkhäl-
sans strukturella betingelser, dels stödja och initiera processer i det lokala
folkhälsoarbetet.
Bl.a. tar regeringen upp den höga arbetslösheten och konstaterar att detta
problem kanske är ett av de största hoten mot folkhälsan. Insatser för att
komma till rätta med arbetslösheten är därför av stor vikt ur ett folkhälso-
perspektiv, anförs det i budgetpropositionen.
I propositionen redovisas också vad Folkhälsoinstitutet redan gjort för
att öka jämlikheten i hälsa. Bl.a. hänvisas till ett forskningssamarbete med
Umeå och Lund, initiativ och medverkan i bildandet av ett nationellt nät-
verk för lokalt folkhälsoarbete och satsning på arbetslöshet och ohälsa.
Enligt regeringens uppfattning bör jämlikheten i hälsa prioriteras än hårda-
re framöver. Målet att nå de sämst ställda bör vara ett inslag i alla Folkhäl-
soinstitutets program. Sålunda anges att institutet för budgetåret 1995/96
särskilt bör prioritera bl.a. verksamhet som inriktar sig på att förbättra
hälsovillkoren för de sämst ställda och som syftar till att minska ojämlik-
heter i hälsa. Det är, framhåller regeringen, genom att förbättra dessa
gruppers hälsa som de stora folkhälsovinsterna kan göras.
Utredningen (S 1992:02) om prioriteringar inom hälso- och sjukvården
(Prioriteringsutredningen) överlämnade våren 1995 sitt slutbetänkande
SOU 1995:5 Vårdens svåra val. Utredningens uppgift har bl.a. varit att
utifrån etiska utgångspunkter diskutera hälso- och sjukvårdens roll i väl-
färdssamhället och lyfta fram de grundläggande principer efter vilka priori-
teringar inom vården skall ske. Utredningen föreslår att prioriteringarna
skall utgå från en etisk plattform som baseras på bl.a. människovär-
desprincipen, dvs. alla människor har lika värde och samma rätt, oberoen-
de av personliga egenskaper och funktioner i samhället.
Kommittén (S 1992:04) om hälso- och sjukvårdens finansiering och or-
ganisation (HSU 2000) skall i enlighet med tilläggsdirektiv till kommittén
(dir. 1994:152) bl.a. överväga hur hälso- och sjukvårdens folkhälsoarbete
skall definieras och därav följande ansvars- och uppgiftsfördelning mellan
stat, landsting och kommuner. Kommittén skall analysera hur samverkan
mellan olika aktörer kan förbättras. Vidare bör kommittén enligt sina di-
rektiv belysa hur de olika organisations- och styrsystem som sjukvårdshu-
vudmännen utvecklar påverkar förutsättningarna för folkhälsoarbetet.
Slutligen skall kommittén överväga om det finns behov av att precisera
kommunernas och landstingens folkhälsoansvar i hälso- och sjukvårdsla-
gen. Kommitténs arbete skall vara slutfört senast vid utgången av juni
månad 1996.
I Socialdepartementet har startats ett så kallat Välfärdsprojekt. Projektet
har till syfte att samla kunskaper och initiera forskning om hur det svenska
samhället och välfärden har förändrats och att ge underlag för en bred
diskussion och till förslag om hur välfärden kan utvecklas för att kunna
möta nya förutsättningar och framtida problem. Arbetet skall bedrivas
öppet och utåtriktat. En viktig del i detta arbete är att kartlägga risken för
att vissa grupper skall falla igenom samhällets skyddsnät och marginalise-
ras.
Utskottets bedömning
Det finns enligt utskottet anledning att uppmärksamma det faktum att vissa
gruppers hälsosituation verkar försämras. I budgetpropositionen framhålls
att folkhälsoarbetet måste drivas vidare med oförminskad kraft och att
Folkhälsoinstitutets uppgifter och insatser bör koncentreras till att finna
metoder för att förbättra de sämst ställda gruppernas hälsotillstånd. Målet
att nå de sämst ställda skall sålunda enligt budgetpropositionen vara ett
inslag i alla Folkhälsoinstitutets verksamhetsområden. Ett av institutets
program är mat och motion. Vidare är såväl HSU 2000 som Välfärdspro-
jektet sysselsatta med folkhälsofrågorna, och ytterligare en parlamentarisk
utredning kommer att tillkallas för att föreslå nationella hälsomål. En
särskild statsrådsgrupp kommer att dra upp riktlinjerna för hur folkhälsan
skall kunna förstärkas. Inom folkhälsoområdet pågår sålunda ett omfattan-
de arbete och en prioritering sker av verksamheter som syftar till att undan-
röja ojämlikheterna i hälsa. Något initiativ från riksdagen behövs därför
inte. Motionerna So270 (s) och So484 (kds) yrkande 39 avstyrks.
Folkhälsoforskning
Motionen
I motion So489 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas ett tillkännagivande om
att folkhälsoforskningen bör prioriteras (yrkande 14). Forskning som
belyser samspelet mellan sociala faktorer och sjukdom, liksom forskning
om t.ex. astma och reumatiska sjukdomar, bör prioriteras, anförs det i
motionen. Bl.a. bör massarbetslöshetens konsekvenser belysas bättre,
anförs det vidare.
Bakgrund och tidigare behandling
I proposition 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg behandla-
des även folkhälsoforskningen. Denna forskning är interdisciplinär. Till
området räknas forskning om familjers, arbetslivets, miljöns och hälso-
och sjukvårdens betydelse för folkhälsan. Således innefattas studier inom
bl.a. epidemiologi, hälso- och sjukvårdsforskning, hälsoekonomi, arbets-
och miljömedicin, kost- och beroendefrågor samt preventiv medicin och
socialmedicin i bred bemärkelse. Regeringen ansåg att folkhälsoforskning-
en skulle vara ett prioriterat forskningsområde för Socialvetenskapliga
forskningsrådet (SFR) och inom det medicinska forskningsområdet för den
kommande treårsperioden. Socialutskottet (1992/93:SoU25, s. 28) instäm-
de i att folkhälsoforskningen borde prioriteras. Bl.a. SFR och Folkhälso-
institutet har viktiga funktioner att fylla i detta arbete, uttalade utskottet.
Vidare delade utskottet regeringens bedömning att det fanns ett behov av
att mer systematiskt utvärdera olika preventiva insatser på området.
Våren 1995 behandlade Socialutskottet i betänkandet 1994/95:SoU15 (s.
39 f.) ett antal motioner om stöd till forskning på välfärdsområdet. Utskot-
tet delade motionärernas uppfattning att det behövs mer kunskap och
forskning på en rad områden för att få en helhetsbild av hur de samlade
effekterna av de senaste årens höga arbetslöshet och försämrade ekonomi
men även andra förändringar i samhället och i vår omvärld påverkar män-
niskors levnadsvillkor. Utskottet ställde sig bakom huvudlinjerna i de
motioner som då behandlades och ansåg att regeringen borde beakta syn-
punkterna i det fortsatta arbetet med frågor som rör den allmänna välfär-
den.
Utskottets bedömning
Utskottet vidhåller sin uppfattning att folkhälsoforskningen är ett angelä-
get forskningsområde och att sådan forskning bör vara prioriterad. Något
tillkännagivande till regeringen behövs dock inte. Motion So489 (v) yr-
kande 14 avstyrks.
Övergripande insatser för att motverka allergier
Motioner
I motion So403 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs tillkännagivanden dels
om en nationell satsning på allergiforskning (yrkande 1), dels om stödet
till allergiforskning efter den nya vård- och allergistiftelsens tillkomst
(yrkande 2), dels om vad som anförs om epidemiologiska studier inom
ramen för allergiforskning (yrkande 3). Motionärerna hänvisar till att
Folkhälsoinstitutets allergiforskningsgrupp funnit att det finns kompetens i
Sverige för en nationell satsning på allergiforskning. De anser i likhet med
allergiforskningsgruppen att ett nätverk bör skapas där några kompeten-
scentra ges ansvaret för att med en tvärvetenskaplig arbetsmetodik samla
och stärka forskningen kring allergifrågor och sprida resultaten. Den sär-
skilda vård- och allergistiftelsens tillkomst bör enligt motionärerna medfö-
ra att forskningen inom området intensifieras. Övrigt stöd till allergiforsk-
ningen får därför inte minska. Det är vidare angeläget att den epidemiolo-
giska forskningen prioriteras, framhåller motionärerna. De anser att riks-
omfattande epidemiologiska studier bör genomföras för att bl.a. få svar på
vad det är som orsakar allergier, vilka som är i riskzonen och varför aller-
gierna ökar så kraftigt. Socialstyrelsens centrum för epidemiologi och
social analys bör enligt motionärerna få i uppdrag att ansvara för att sådana
epidemiologiska undersökningar kommer till stånd.
I motion So417 av Ronny Olander (s) hemställs att riksdagen ger rege-
ringen till känna vad som anförs i motionen om prioritering av allergi-
forskning och förebyggande åtgärder. Enligt motionären har allergier och
andra typer av överkänslighet blivit vår tids största folksjukdom. Eftersom
sjukdomsdebut och utveckling påverkas av miljöfaktorer angår dessa
sjukdomar alla samhälssektorer. Med aktivt förebyggande arbete bör man
på sikt kunna minska förekomsten av allergier, påpekar motionären, som
också förespråkar en satsning på allergiforskning.
I motion So466 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) yrkas att riksdagen begär
att regeringen återkommer med förslag om ett nationellt program för att
motverka astma och allergier (yrkande 1). Vidare begärs ett tillkännagi-
vande om att Sverige skall verka för att arbetet med astma/allergiåtgärder
inom EU bedrivs med en hög ambitionsnivå (yrkande 5). Motionärerna
påpekar att astma och allergi tillhör Sveriges vanligaste folksjukdomar. De
anser att Sverige i likhet med andra nordiska länder bör ta fram ett natio-
nellt program för att motverka astma och allergier. Vidare anser de att
Sverige bör verka för att svenska krav och regler rörande allergifrågor får
genomslag inom EU.
I motion So484 av Fanny Rizell m.fl. (kds) begärs ett tillkännagivande
om vad som anförs när det gäller behovet av en handlingsplan för förstärkt
förebyggande av allergier och astma (yrkande 21). I motionen framhålls
att kunskap och information är nyckelbegrepp när det gäller att minska
allergierna samt därmed besvären för den enskilde och kostnaderna för
samhället. En sådan handlingsplan som beskrivs i motionen bör därför
utarbetas. Även i motion Bo504 av Ulf Björklund m.fl. (kds) begärs ett
tillkännagivande om behovet av att en handlingsplan för förstärkt förebyg-
gande av astma och allergier utarbetas (yrkande 1).
I motion So488 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) yrkas att riksdagen begär
att regeringen återkommer med mål och förslag hur vi skall få ett samhälle
med en allergiförekomst som motsvarar 1950-talets nivå, nämligen ca 6 %
(yrkande 8). Vidare begär motionärerna ett tillkännagivande om vad som
anförs om möjligheter att förebygga allergier (yrkande 11). Till skillnad
från 1950-talet, då allergiförekomsten endast var ca 6 %, är den nu så hög
som 30 %, framgår det av motionen. Insatser krävs av såväl politisk som
personlig art, och bl.a. måste kunskaper om de allergiska sjukdomarna
spridas så att farorna kan undvikas.
I motion So500 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkas tillkännagi-
vanden om nödvändigheten av att undersöka formerna för ett sammanhål-
let politiskt arbete i allergifrågan (yrkande 1), om att förutsättningarna ses
över för hur substitutionsprincipen såvitt avser användningen av hälsovåd-
liga och allergiframkallande produkter efterlevs (yrkande 3) samt om
kravet på forskning om allergier (yrkande 6). Allergier är enligt motionä-
rerna den väckarklocka som talar om att vi måste skapa en friskare miljö.
Information om allergifrågorna är viktig, men informationen måste också
följas av konkreta åtgärder som grundas på ett sammanhållet politiskt
arbete. Dagligen utsätts vi för en uppsjö av kemikalier. Det s.k. kemikalie-
samhället har tillsammans med den förorenade miljön skapat problem som
den enskilde individen har svårt att skydda sig emot. Substitutionsprinci-
pen, dvs. att alltid välja det minst hälsovådliga ämnet av flera möjliga,
måste därför enligt motionärerna få fullt genomslag. Vidare kräver motio-
närerna mer forskning om varför vissa allergier ökar.
Bakgrund och tidigare behandling
Allergi är en överkänslighetsreaktion som bygger på ärftliga faktorer.
Kroppens immunförsvar överreagerar mot vissa ämnen, s.k. allergener.
Några av de vanligaste allergenen är pollen, pälsdjur, livsmedel och
kvalster. Överkänslighet kan också utvecklas mot gaser, partiklar, som
t.ex. tobaksrök, och symtomen kan utlösas av kyla eller ansträngning. De
vanligaste symtomen är eksem, hösnuva, astma och nässelfeber. Årligen
dör ca 1 200 personer av allergi - främst astma - som direkt eller bidra-
gande dödsorsak. Folkhälsoinstitutet har våren 1994 redovisat vetenskapli-
ga kunskapssammanställningar rörande omfattningen av allergier och
annan överkänslighet och om orsakerna till allergier. Studier visar att ca 40
% av alla skolbarn har någon form av allergi eller annan överkänslighet.
Ungefär 20 % av befolkningen uppger sig ha eksem eller hudutslag. Sedan
1960-talet har allergierna fördubblats, och allergi är nu en av de största
folksjukdomarna.
Vårdal - stiftelsen för vård och allergiforskning - bildades år 1994 efter
beslut av riksdagen. Stiftelsen har enligt sina stadgar att främja forskning
och forskarutbildning inom vård- och allergiområdet. 500 miljoner kronor
har avsatts till stiftelsen, varav 250 miljoner kronor har avsatts för att
främja forskning om allergier. Vårdalstiftelsen räknar med att kunna dela
ut 30-40 miljoner kronor per år genom olika former av forskningsstöd.
Stiftelsen kommer att stödja forskning som syftar till att minska risken
för allergier i samhället och som också ger ökad kunskap om hur allergier
uppstår och behandlas. Stiftelsen vill särskilt uppmuntra till ökat samarbe-
te mellan svenska forskare inom och utanför landets gränser inom aller-
giområdet. Som exempel på sådana samarbetsområden kan nämnas medi-
cin, naturvetenskap, teknik, samhälls- och beteendevetenskap samt eko-
nomi. Ett sådant samarbete innebär också en samverkan över institutions-,
fakultets- och universitetsgränser. För närvarande ger stiftelsen stöd till
forskning under två olika teman; dels att förebygga och leva med allergier,
dels att förstå allergier och annan överkänslighet.
I det frågesvar som nämns ovan (se Allmän bakgrund) anförde socialmi-
nistern att regeringen arbetar systematiskt för att förebygga uppkomsten av
allergier och astma. Hennes bedömning var dock att det för närvarande
inte är aktuellt för regeringen att, utöver det arbete som pågår, utarbeta en
handlingsplan för förstärkt förebyggande av astma och allergier. Hon
hänvisade därvid till regeringens omfattande stöd till allergisanering av
inomhusmiljöer i bostäder och offentliga lokaler såsom daghem och sko-
lor, till den nyligen tillsatta Miljöhälsoutredningen som skall ta fram en
handlingsplan för att minska hälsoriskerna i miljön, till långsiktigt kun-
skapsuppbyggande via forskning samt till det förebyggande arbete som
bl.a. Folkhälsoinstitutet bedriver. Vidare anförde socialministern att de
mer långsiktiga forskningsbehoven är tryggade i och med bildandet av
Vårdalstiftelsen. Dessutom har Folkhälsoinstitutet, i ett brett samarbete
med andra intressenter, utarbetat ett program för vilken forskning som är
mest angelägen på området de närmaste åren. Stiftelsen använder sig av
bl.a. detta program när man skall besluta om stöd (fråga 1994/95:1049).
Folkhälsoinstitutets Allergiforskningsgrupp (ALLFOG) tillsattes år 1993
av institutet med uppdrag att utarbeta en plan för forskningen om allergi
och annan överkänslighet i Sverige samt bedöma vilken forskning som
behövdes för att öka kunskaperna. Särskilt skulle ALLFOG försöka iden-
tifiera vilken forskning som är angelägen för Folkhälsoinstitutets uppgift
att bedriva prevention. Såvitt avser den epidemiologiska forskningen an-
fördes bl.a. att sådan forskningsmetodik är betydelsefull i ansträngningarna
att identifiera realistiska mål för förebyggande åtgärder.
Våren 1994 behandlade utskottet i betänkandet 1993/94:SoU20 (s. 79 f.)
en motion (s) om ökade resurser till Folkhälsoinstitutet för bl.a. forskning
om allergi. Utskottet hänvisade till att institutet har ett särskilt program fö
allergier som bl.a. innefattar allergipreventiv forskning. Motionen avstyrk-
tes.
Socialutskottet behandlade tidigare i år ett par motionsyrkanden (kds)
om inrättande av ett allergicentrum (1994/95:SoU15, s. 70). Utskottet
erinrade om att en av Folkhälsoinstitutets verksamhetsgrenar är allergi.
Vidare hänvisades till den breda informations- och utbildningsinsats som
pågår i samband med Allergiåret 95. Utskottet avstyrkte motionerna och
riksdagen följde utskottet (rskr. 1994/95:294).
Utskottets bedömning
Den ökande förekomsten av allergier inger oro. Såväl det preventiva arbe-
tet som behandlingen av de redan allergisjuka bör därför enligt utskottet
prioriteras samtidigt som forskning och långsiktigt kompetensuppbyggan-
de i övrigt ges en central roll i sammanhanget.
Utskottet konstaterar att verksamheter bedrivs i bred skala för att på oli-
ka sätt försöka förebygga allergi och lindra dess verkningar. Miljöhälsout-
redningen har regeringens uppdrag att överväga olika åtgärder såvitt avser
de miljörelaterade hälsoproblemen. En av Folkhälsoinstitutets mer omfat-
tande verksamhetsgrenar är allergi, och genom Allergiåret -95 har en
långsiktig nationell satsning påbörjats i syfte att bekämpa allergierna.
Något initiativ från riksdagen behövs därför inte med anledning av motio-
nerna So466 (v) yrkandena 1 och 5, So484 (kds) yrkande 21, So488 (mp)
yrkandena 8 och 11, So500 (mp) yrkandena 1 och 3 samt Bo504 (kds)
yrkande 1. Dessa avstyrks.
Folkhälsoinstitutets Allergiforskningsgrupp har utarbetat en plan för den
framtida allergiforskningen i landet, i vilken även behovet av epidemiolo-
gisk forskning beaktas. Genom Vårdalstiftelsens tillkomst har nya resurser
för allergiforskningen skapats. Utskottet förutsätter att även andra forsk-
ningsstödjande organ också fortsättningsvis beaktar behovet av forskning
inom allergiområdet. Något tillkännagivande behövs inte. Utskottet avstyr-
ker motionerna So403 (fp) yrkandena 1, 2 och 3, So417 (s) samt So500
(mp) yrkande 6.
Kommunala insatser m.m.
Motioner
I motion So403 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas att riksdagen hos rege-
ringen begär att Folkhälsoinstitutet i samarbete med Socialstyrelsen får i
uppdrag att ta initiativ till undervisning beträffande allergiprevention för
primärvårdens personal (yrkande 4). Vidare begärs ett tillkännagivande om
kommunernas arbete med allergianpassning (yrkande 5). Motionärerna
framhåller primärvårdens och mödra- och barnhälsovårdens viktiga roll
när det gäller såväl förebyggande insatser som tidig upptäckt. Bl.a. är det
en viktig uppgift för mödra- och barnhälsovården att sprida kunskap om
uppkomsten av allergi vidare till blivande och nyblivna föräldrar. Vidare
måste allergianpassning av skolor och daghem få hög prioritet i kommu-
nerna, anser motionärerna. Det handlar om att bekämpa fukt- och ventila-
tionsproblem och det handlar om städning. Motionärerna föreslår att rege-
ringen tar upp överläggningar med Kommun- och Landstingsförbunden
om vad som kan göras för att ytterligare prioritera och underlätta arbetet
med allergianpassning.
I motion So466 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) yrkas tillkännagivanden
om att stödja bildandet av kommunala allergikommittéer (yrkande 3) och
om att premiera sådana kommittéer (yrkande 4). Motionärerna anser att så
många kommuner som möjligt bör bilda allergikommittéer för att på lokal
nivå motverka problemen.
I motion So484 av Fanny Rizell m.fl. (kds) begärs ett tillkännagivande
om att inrättandet av kommunala allergikommittéer bör stimuleras
(yrkande 25). Allergikommittéernas uppgift skall enligt motionärerna vara
att driva på och samordna det allergiförebyggande arbetet. De bör upprätta
och genomföra handlingsplaner för detta arbete. Även i motion Bo504 av
Ulf Björklund m.fl. (kds) hemställs om ett tillkännagivande om att inrättan-
det av kommunala allergikommittéer bör stimuleras (yrkande 6).
I motion So488 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) begärs tillkännagivanden
dels om utbildning i allergifrågor av all personal på mödravårds- och bar-
navårdscentraler (yrkande 1), dels om att mödravårds- och barnavårdscen-
tralerna bör tillhandahålla information och kurser om allergi och över-
känslighet (yrkande 2). Vidare yrkas att riksdagen beslutar att alla blivande
föräldrar bör informeras om rökningens betydelse när det gäller att utveck-
la allergier (yrkande 3). Det är viktigt att barn inte i onödan exponeras för
miljöer och ämnen som kan vara allergiframkallande. Föräldrar behöver få
information och kunskap i dessa frågor. Det är därför viktigt att personalen
på mödravårds- och barnavårdscentralerna får utbildning i detta ämne,
anser motionärerna.
Bakgrund och tidigare behandling
Allergiutredningen överlämnade år 1989 sitt betänkande Att förebygga
ALLERGI/överkänslighet (SOU 1989:76). Utredningens sammanställning-
ar av epidemiologiska studier och registerdata visar att allergiska besvär
och annan överkänslighet numera är så vanliga i befolkningen att man kan
tala om ett folkhälsoproblem. Allergiutredningen föreslog bl.a. att allergi-
kommittéer skulle bildas på kommunal nivå i samverkan mellan kommun,
landsting, Astma-Allergiförbundet och andra organisationer. Kommittéer-
na borde enligt utredningen upprätta 5-åriga handlingsplaner med inrikt-
ning på information och utbildning, forsknings- och utvecklingsarbete
samt initiera och samordna ett åtgärdsinriktat allergiförebygggande arbete.
Bl.a. ansåg utredningen att föräldrar bör få information om allergifrågor
från hälso- och sjukvårdspersonal, dels från allergivården, dels från pri-
märvården med mödra- och barnhälsovården, dels från skolhälsovården.
Folkhälsoinstitutet har nu, inom ramen för Allergiåret 95, erbjudit lan-
dets alla kommuner att tävla om utmärkelsen "Årets allergikommun". Bl.a.
har olika kriterier ställts upp för att en kommun skall kunna bli utnämnd
till Allergi-anpassad kommun. För det första skall kommunstyrelsen ha
fattat beslut om att arbeta allergiförebyggande i samverkan med primär-
vården och Astma-Allergiförbundet. För det andra skall en allergikommit-
té ha bildats med representanter från kommunen, landstinget och Astma-
Allergiförbundet. För det tredje skall ett handlingsprogram ha upprättats
och beslutats inom ramen för kommunens, landstingets och Astma-
Allergiförbundets verksamhet.
Handlingsprogrammet bör innehålla följande sex punkter.
1. Beslut om rökfrihet i offentliga lokaler.
2. Beslut om djurfrihet i offentliga miljöer.
3. Plan för godkänd allergistandard i daghem och skolor. Uppmärksam-
het skall riktas mot faktorer som orsakar dålig miljö, såsom bristfällig
städning, dålig ventilation, fukt och husdjur.
4. Plan för god arbetsmiljö för alla.
5. Plan för utbildning om matallergi.
6. Plan för upphandling av allergianpassade produkter.
För närvarande har elva kommuner utsetts till "Allergianpassad kom-
mun" och många andra kommuner har visat intresse för att arbeta lokalt
med allergifrågorna på andra sätt. Många kommuner i landet arbetar enligt
uppgift också aktivt tillsammans med primärvården när det gäller allergi-
prevention.
Folkhälsoinstitutet har en särskild projektgrupp (Alphyddan) för allergi-
anpassad ombyggnad av daghem och skola. Arbetsgruppen representerar
en bred sakkunskap beträffande inomhusmiljöns betydelse för allergi och
annan överkänslighet.
Som tidigare nämnts (se Allmän bakgrund) har också två miljarder kronor
avsatts för att sanera inomhusmiljön i bostäder och offentliga lokaler, bl.a.
daghem, fritidshem och skolor. Stödet skall i första hand inriktas på att
sanera miljön i lokaler där barn och ungdomar vistas. Medlen skall satsas
på att i bred skala och med etablerad miljöriktig teknik avhjälpa lätt kon-
staterade skador och brister till följd av fukt eller dålig luftkvalitet. En de
av medlen skall också gå till att utveckla och sprida kunskaper om hur
olika hälsorisker i inomhusmiljön kan undvikas i den befintliga och i den
tillkommande bebyggelsen (prop. 1994/95:218).
Utskottets bedömning
Inom ramen för Allergiåret -95 pågår en rad aktiviteter i syfte att stimulera
kommunerna till ökade insatser på allergiområdet. Flertalet kommuner är
också enligt uppgift engagerade i olika allergiförebyggande åtgärder. Ut-
skottet utgår från att kommunernas arbete i detta avseende kommer att
vidareutvecklas utan något initiativ från riksdagen. Utskottet avstyrker
därför motionerna So403 (fp) yrkande 5, So466 (v) yrkandena 3 och 4,
So484 (kds) yrkande 25 samt Bo504 (kds) yrkande 6 som får anses tillgo-
dosedda genom det arbete som pågår.
Primärvården har en viktig uppgift att fylla när det gäller att förebygga
och lindra verkningarna av allergier. Utskottet utgår från att personalen ges
sådan utbildning att den står väl rustad när det gäller att möta behovet av
information om allergi och annan överkänslighet. En väl fungerande sam-
verkan mellan kommuner och landsting är vidare enligt utskottets upp-
fattning en förutsättning för ett effektivt förebyggande arbete på allergiom-
rådet. Utskottet avstyrker motionerna So403 (fp) yrkande 4 samt So488
(mp) yrkandena 1, 2 och 3.
Hanteringen av allergiframkallande ämnen
Motioner
I motionerna So484 av Fanny Rizell m.fl. (kds) (yrkande 28) och Bo504 av
Ulf Björklund m.fl. (kds) (yrkande 9) begärs ett tillkännagivande om att
allergiframkallande ämnen alltid skall deklareras på konsumentprodukter.
En förutsättning för att konsumenterna skall kunna välja bort allergener är
att produkterna är märkta, påpekar motionärerna. Produktinformationen
måste därför förbättras genom att allergiframkallande ämnen deklareras på
ett lättbegripligt sätt.
I motionerna So484 (yrkande 31) och Bo504 (yrkande 12) yrkas även ett
tillkännagivande om att en heltäckande kartläggning av förekomsten av
allergiframkallande ämnen bör göras. Det finns ett stort antal allergifram-
kallande ämnen i Sverige, påpekar motionärerna. Det totala antalet aller-
giframkallande ämnen är dock okänt, varför det enligt motionärerna är
angeläget med en kartläggning som är heltäckande.
I motion So488 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att den utarbetar ett system för märkning av varor som
innehåller allergiframkallande ämnen (yrkande 9). Genom märkningen
underlättar man för de konsumenter som vill undvika allergiframkallande
ämnen och ämnen som kan orsaka överkänslighet.
I motion So500 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkas ett tillkänna-
givande om att innehållsdeklarationer bör införas på bl.a. tvål, parfym och
rakvatten (yrkande 4). Den utbredda användningen av parfymer m.m.
medför att doftastmatiker utsätts för besvär som kan vara livshotande.
Motionärerna påpekar att det är fråga om ett dolt handikapp och att det
behövs bättre information genom krav på innehållsdeklaration av produk-
terna. I motion L702 av Per Lager m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande
om att parfymer och liknande produkter skall förses med fullständiga
innehållsdeklarationer och/eller varningstexter såvitt avser allergener. På
parfymer, rakvatten, deodoranter, hårsprayer och andra kraftigt doftande
preparat finns sällan eller aldrig någon innehållsdeklaration, framhålls det i
motionen. Många människor reagerar kraftigt på dessa produkter. För att
komma till rätta med problemet föreslår motionärerna informationsbro-
schyrer, fullständiga innehållsdeklarationer och varningstexter på produk-
terna. I motion So403 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs ett tillkännagi-
vande om åtgärder beträffande parfymer och astma (yrkande 7). Motionä-
rerna påpekar att användningen av parfymer och rakvatten kan vara mycket
besvärande för astmatiker och framhåller vikten av information i ämnet
Bakgrund och tidigare behandling
Enligt Kemikalieinspektionens produktregister finns ca 52 000 kemiska
produkter i Sverige. Ett 80-tal olika ämnen finns uppförda på inspektio-
nens exempellista över allergiframkallande ämnen. Lagen (1985:426) om
kemiska produkter innehåller regler om bl.a. hanteringen av kemiska äm-
nen. När det gäller produktinformation anges i 8 § att den som tillverkar,
importerar eller överlåter en kemisk produkt skall lämna uppgifter av
betydelse från hälso- och miljöskyddssynpunkt genom märkning eller på
annat sätt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter om produktinformationen. Enligt 11 §
förordningen (1985:835) om kemiska produkter skall Kemikalieinspektio-
nen meddela föreskrifter om produktinformation. Det åligger företagen att
själva göra bedömningen och klassificeringen av produkter som kan för-
modas ha allergiframkallande egenskaper.
När det gäller parfymer m.m. anges i 6 § förordningen (1993:1283) om
kosmetiska och hygieniska produkter att det är Läkemedelsverket som får
meddela föreskrifter om produktinformation. Läkemedelsverket har i dag
listor över olika typer av ämnen. För vissa ämnen råder enligt verkets
föreskrifter en plikt att deklarera innehållet. I syfte att EU-anpassa be-
stämmelserna på området kommer det i framtiden att i princip krävas full-
ständiga innehållsdeklarationer såvitt avser ämnen som ingår i kosmetiska
produkter. Dessa bestämmelser börjar tillämpas under år 1997 i enlighet
med EU:s rådsdirektiv 93/35/EEG.
Allergiutredningen föreslog i sitt betänkande Att förebygga
ALLERGI/överkänslighet (SOU 1989:76) såvitt avser kemiska produkter
bl.a. att produktinformationen skulle förbättras genom att allergiframkal-
lande ämnen alltid deklareras på produkterna samt att en heltäckande
kartläggning av förekomsten av allergiframkallande ämnen skulle göras
(s.118). Beträffande övriga konsumentprodukter påpekades det att listan
på produkter, som behöver ha sitt innehåll deklarerat så att överkänsliga
personer kan undvika vissa ämnen, kan bli mycket lång. Allergiutredning-
en uppmanade därför tillverkare och importörer av konsumentprodukter att
ta fram redovisning av innehåll i sina produkter. Redovisningen borde
enligt utredningen innehålla en särskild "allergideklaration", dvs. uppgift
om i vilken mån produkten innehåller allergiframkallande ämnen och hur
produkten skall hanteras. Utredningen föreslog också bl.a. att Konsument-
verket och Kemikalieinspektionen skulle följa den fortsatta utvecklingen
när det gäller konsumentprodukterna och deras allergiframkallande effek-
ter
Utskottets bedömning
Många människor lider av överkänslighet mot parfymer och andra starkt
doftande hygienpreparat. Kunskaperna om vidden av detta problem bör
enligt utskottets mening ges en vidare spridning än för närvarande. När det
gäller sådan överkänslighet finns därför anledning att särskilt betona vik-
ten av information.
Såvitt avser information på konsumentprodukter pågår inom flera områ-
den ett arbete i syfte att anpasssa de inhemska bestämmelserna till gällande
EU-normer. I dessa sammanhang är allergifrågorna föremål för uppmärk-
samhet.
Utskottet förutsätter att regeringen och berörda myndigheter utan något
tillkännagivande från riksdagens sida noga följer dessa frågor och avstyr-
ker sålunda motionerna So403 (fp) yrkande 7, So484 (kds) yrkandena 28
och 31, So488 (mp) yrkande 9, So500 (mp) yrkande 4, Bo504 (kds) yrkan-
dena 9 och 12 samt L702 (mp).
Åtgärder avseende trafik och tomgångskörning
Motioner
I motion So500 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkas tillkännagivan-
den om trafikens negativa påverkan på astmatiker och allergiker (yrkande
8) samt att en lagändring bör göras för att möjliggöra mer heltäckande
restriktioner mot tomgångskörning i kommunerna (yrkande 9). Många
människor besväras av och reagerar negativt på avgaserna från motorfor-
don och motorredskap. Därför bör det enligt motionärerna ges laglig möj-
lighet att införa restriktioner mot tomgångskörning. I motion T225 av
Marianne Samuelsson m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om att införa
ett nationellt förbud mot tomgångskörning mer än en minut (yrkande 9).
Förbud mot tomgångskörning, som för närvarande är en kommunal ange-
lägenhet, bör enligt motionärerna bli föremål för nationell lagstiftning.
Även i motion T408 av Lennart Fremling (fp) tas frågan om förbud mot
tomgångskörning upp. I motionen begärs tillkännagivanden dels om infö-
rande av ett nationellt förbud mot tomgångskörning (yrkande 1), dels om
ökade möjligheter att beivra överträdelser av tomgångsförbudet (yrkande
2). Det är enligt motionären både lämpligt och praktiskt att besluten som
rör tomgångskörning får gälla generellt över hela landet. Vidare anser
motionären att reglerna bör ändras så att överträdelser av förbud mot tom-
gångskörning lättare skall kunna beivras. Motionären föreslår ett ägar-
ansvar motsvarande det som föreligger vid felparkering.
I motion Kr3 av Ewa Larsson (mp) begärs ett tillkännagivande om trafi-
kens betydelse för uppkomsten av allergier (yrkande 3).
Bakgrund och tidigare behandling
Med sanitär olägenhet avses enligt 1 § hälsoskyddslagen (1982:1080) en
störning som kan vara skadlig för människors hälsa och som inte är ringa
eller helt tillfällig. Definitionen avser alla former av störningar som kan
inverka skadligt i såväl fysiskt som psykiskt hänseende på en människas
hälsa. Genom 13 § hälsoskyddslagen har regeringen eller - efter regering-
ens bemyndigande - kommunerna bemyndigats att utfärda ytterligare
föreskrifter till förekommande av sanitära olägenheter.
Regeringen har genom hälsoskyddsförordningen (1983:616) bemyndigat
kommunerna att utfärda lokala föreskrifter angående vissa verksamheter. I
11 och 12 §§ hälsoskyddsförordningen anges de områden som de kommu-
nala föreskrifterna får omfatta. Av 11 § första punkten framgår att kom-
munerna får meddela föreskrifter om tomgångskörning med motordrivna
fordon.
Bestämmelser om ansvar för överträdelser av hälsoskyddslagen eller fö-
reskrifter som meddelats med stöd av lagen finns i 23 § hälsoskyddslagen
och 18 § hälsoskyddsförordningen. Av bestämmelserna framgår att den
som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot t.ex. en kommunal före-
skrift om begränsad tomgångskörning kan straffas med böter.
Utskottet har tidigare behandlat liknande motionsyrkanden som de nu
aktuella. I betänkandena 1990/91:SoU4 och 1991/92:SoU5 (s. 89 f.) utgick
utskottet från att regeringen och berörda myndigheter följde frågan varför
något initiativ från riksdagens sida inte behövdes. Motionerna avstyrktes.
Utskottets bedömning
Utskottet utgår liksom tidigare från att regeringen och berörda myndigheter
följer denna fråga. Något initiativ från riksdagen behövs inte. Motionerna
So500 (mp) yrkandena 8 och 9, T225 (mp) yrkande 9, T408 (fp) yrkande-
na 1 och 2 samt Kr3 (mp) yrkande 3 avstyrks.
Pollenrapporter
Motionen
I motion So403 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförs i motionen om pollen-
service och pollenrapportering (yrkande 6). I motionen diskuteras pollen-
rapporteringens framtid. Motionärerna påpekar att den service som finns i
dag är hotad och föreslår tre regionala centra med ansvar för drift och
underhåll av pollenfällor. Landstingen bör få ansvar för pollenservicen till
allmänhet och vårdgivare, anser motionärerna vidare.
Bakgrund och tidigare behandling
Den nuvarande pollenrapporteringen bygger på tre regionala centra, dvs.
Stockholm, Göteborg och Umeå. Dessa centra samlar in data från en
mängd olika mätstationer längs kusterna och i inlandet. Verksamheten
finansieras i Göteborg och Umeå av kommuner och landsting samt i vissa
fall av läkemedelsföretag i samband med läkemedelsstudier. I Stockholm
är det palynologiska laboratoriet vid Naturhistoriska museet som har an-
svar för insamling och bearbetning av pollendata. Palynologiska laborato-
riet har också ansvar för att göra rikstäckande sammanställningar över
pollenförekomsten.
I svar på fråga om vilka åtgärder som socialministern ämnade vidta för att
avvärja hoten mot pollenrapporteringens framtid anförde socialminister
Ingela Thalén helt nyligen att det är regeringens uppfattning att verksamhe-
ten med pollenrapportering är angelägen. Palynologiska laboratoriet har
därför i år tilldelats ett statsbidrag på drygt en miljon kronor, framgår det
av frågesvaret. Vidare anförde socialministern att hon bedömde att det för
närvarande inte är aktuellt med några ytterligare åtgärder från regeringens
sida vad gäller pollenrapporteringen (fråga 1994/95:1135).
Utskottets bedömning
Utskottet delar motionärernas uppfattning att verksamheten med pollen-
rapportering är angelägen. Mot bakgrund av det arbete som pågår och det
stöd som för närvarande utgår till verksamheten får motion So403 (fp)
yrkande 6 anses tillgodosedd. Motionsyrkandet avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande samhällets hälsoklyftor
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So270 och 1994/95:So484
yrkande 39,
2. beträffande folkhälsoforskning
att riksdagen avslår motion 1994/95:So489 yrkande 14,
res.1 (v)
3. beträffande insatser mot allergier
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So466 yrkandena 1 och 5,
1994/95:So484 yrkande 21, 1994/95:So488 yrkandena 8 och 11,
1994/95:So500 yrkandena 1 och 3 samt 1994/95:Bo504 yrkande 1,
res.2 (mp)
4. beträffande forskning om allergi
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So403 yrkandena 1, 2 och
3, 1994/95:So417 samt 1994/95:So500 yrkande 6,
5. beträffande kommunernas arbete
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So403 yrkande 5,
1994/95:So466 yrkandena 3 och 4, 1994/95:So484 yrkande 25
samt 1994/95:Bo504 yrkande 6,
6. beträffande primärvården
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So403 yrkande 4 samt
1994/95:So488 yrkandena 1-3,
res.3 (fp,mp)
7. beträffande allergiframkallande ämnen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So403 yrkande 7,
1994/95:So484 yrkandena 28 och 31, 1994/95:So488 yrkande 9,
1994/95:So500 yrkande 4, 1994/95:Bo504 yrkandena 9 och 12
samt 1994/95:L702,
res.4 (fp, mp,kds)
8. beträffande tomgångskörning
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So500 yrkandena 8 och 9,
1994/95:T225 yrkande 9, 1994/95:T408 yrkandena 1 och 2 samt
1994/95:Kr3 yrkande 3,
res.5 (fp,mp)
9. beträffande pollenrapporter
att riksdagen avslår motion 1994/95:So403 yrkande 6.
Stockholm den 26 oktober 1995
På socialutskottets vägnar
Sten Svensson
I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Ingrid
Andersson (s), Rinaldo Karlsson (s), Hans Karls-
son (s), Liselotte Wågö (m), Christina Pettersson
(s), Roland Larsson (c), Marianne Jönsson (s),
Leif Carlson (m), Barbro Westerholm (fp), Conny
Öhman (s), Mariann Ytterberg (s), Birgitta Wich-
ne (m), Chatrine Pålsson (kds), Sofia Steiner (s),
Charlotta L Bjälkebring (v) och Eva Julin (mp).
Reservationer
1. Folkhälsoforskning (mom. 2)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 10 börjar med "Utskottet vid-
håller" och slutar med "yrkande 14 avstyrks." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att folkhälsoforskning och
forskning som belyser samspelet mellan sociala faktorer och sjukdom bör
prioriteras. Även forskning som behandlar de tunga folksjukdomarna -
såsom astma och reumatiska sjukdomar - bör prioriteras. Dessutom är det
enligt utskottet viktigt att massarbetslöshetens konsekvenser blir bättre
belysta.
Vad utskottet anfört med anledning av motion So489 (v) yrkande 14 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande folkhälsoforskning
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:So489 yrkande 14
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Insatser mot allergier (mom. 3)
Eva Julin (mp) anser
dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 14 börjar med "Utskottet kon-
staterar" och slutar med "Dessa avstyrks." bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att verksamheter bedrivs i bred skala för att på oli-
ka sätt försöka förebygga allergi och lindra dess verkningar. Miljöhälsout-
redningen har regeringens uppdrag att överväga olika åtgärder såvitt avser
de miljörelaterade hälsoproblemen. Eftersom allergifrågan berör många
dimensioner och instanser i samhället är det av största vikt att de konkreta
åtgärderna grundas på ett sammanhållet politiskt arbete.
Kunskaper om de allergiska sjukdomarna måste ges en vidare spridning,
så att farorna kan undvikas, och informationen om allergifrågorna måste
intensifieras.
Dagligen utsätts vi för en uppsjö av kemikalier. Kombinerat med den
alltmer förorenade miljön har kemikaliesamhället skapat problem som den
enskilde har svårt att skydda sig emot. Substitutionsprincipen, dvs. att man
alltid bör välja det minst hälsovådliga ämnet av flera möjliga, måste därför
enligt utskottet ges fullt genomslag.
Utskottet delar således uppfattningen i motionerna So488 (mp) yrkande
11 samt So500 (mp) yrkandena 1 och 3. Vad utskottet här anfört med
anledning av dessa motionsyrkanden bör riksdagen ge regeringen till
känna. Övriga aktuella motionsyrkanden får anses tillgodosedda genom det
arbete som pågår och avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande insatser mot allergier
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:So488 yrkan-
de 11 och 1994/95:So500 yrkandena 1 och 3 samt med avslag på
motionerna 1994/95:So466 yrkandena 1 och 5, 1994/95:So484 yr-
kande 21, 1994/95:So488 yrkande 8 och 1994/95:Bo504 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Primärvården (mom. 6)
Barbro Westerholm (fp) och Eva Julin (mp) anser
dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 16 börjar med "Primärvården
har"och på s. 17 slutar med "1, 2 och 3." bort ha följande lydelse:
Primärvården - och inte minst mödra- och barnhälsovården - har en
viktig roll när det gäller såväl förebyggande insatser som tidig upptäckt av
allergier. Mödra- och barnhälsovården har sålunda enligt utskottet unika
möjligheter att sprida kunskap om uppkomsten av allergier till blivande
och nyblivna föräldrar. Inte minst gäller detta beträffande rökningens
betydelse för uppkomsten av allergier och vilka allergiframkallande ämnen
som i övrigt bör undvikas. Primärvårdens personal behöver därför utbild-
ning i allergifrågor, och Folkhälsoinstitutet har tillsammans med Socialsty-
relsen en mycket viktig roll att fylla i detta sammanhang.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motionerna
So403 (fp) yrkande 4 samt So488 (mp) yrkandena 1, 2 och 3 ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande primärvården
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:So403 yrkande
4 samt 1994/95:So488 yrkandena 1-3 som sin mening ger rege-
ringen till känna vad utskottet anfört,
4. Allergiframkallande ämnen (mom. 7)
Barbro Westerholm (fp), Chatrine Pålsson (kds) och Eva Julin (mp) anser
dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 19 börjar med "Utskottet förut-
sätter" och slutar med "L702 (mp)." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att regeringen och berörda myndigheter noga bör följa
dessa frågor. Det finns enligt utskottets mening anledning att göra en hel-
täckande kartläggning av allergiframkallande ämnen. Regeringen bör
också aktivt verka för att ett system för märkning av varor som innehåller
allergiframkallande ämnen utarbetas. Genom produktmärkning underlättar
man för de konsumenter som måste och vill undvika allergiframkallande
ämnen. Det finns vidare enligt utskottet anledning att uppmärksamma
behovet av information och varningstexter beträffande vissa produkter.
Inte minst gäller detta såvitt avser olika starkt doftande preparat.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motionerna
So403 (fp) yrkande 7, So484 (kds) yrkandena 28 och 31, So488 (mp)
yrkande 9, So500 (mp) yrkande 4, Bo504 (kds) yrkandena 9 och 12 samt
L702 (mp) ge regeringen till känna,
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande allergiframkallande ämnen
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:So403 yrkande
7, 1994/95:So484 yrkandena 28 och 31, 1994/95:So488 yrkande 9,
1994/95:So500 yrkande 4, 1994/95:Bo504 yrkandena 9 och 12
samt 1994/95:L702 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
5. Tomgångskörning (mom. 8)
Barbro Westerholm (fp) och Eva Julin (mp) anser
dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 20 börjar med "Utskottet utgår"
och slutar med "3 avstyrks." bort ha följande lydelse:
Många människor besväras av och reagerar negativt på avgaser från
motorfordon och motorredskap. Utskottet anser därför att regeringen bör
undersöka förutsättningarna för ett nationellt förbud mot tomgångskör-
ning. För att mer effektivt kunna beivra överträdelser av tomgångsförbud
skulle det också vara en fördel om fordonets ägare kunde ställas till ansvar
för överträdelsen.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motionerna
So500 (mp) yrkandena 8 och 9, T225 (mp) yrkande 9, T408 (fp) yrkandena
1 och 2 samt Kr3 (mp) yrkande 3 ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande tomgångskörning
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:So500 yrkan-
dena 8 och 9, 1994/95:T225 yrkande 9, 1994/95:T408 yrkandena 1
och 2 samt 1994/95:Kr3 yrkande 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,