Skatteutskottets betänkande
1995/96:SKU32

rr


Innehåll

1995/96
SkU32

Sammanfattning

Utskottet  tillstyrker den i proposition
1995/96:229 föreslagna skattereduktionen
för s.k. ROT-åtgärder.
Till     betänkandet     har     fogats
reservationer.

Propositionen

Regeringen         (Finansdepartementet)
föreslår  i proposition 1995/96:229  att
riksdagen   antar  de  i   propositionen
framlagda förslagen till
1.  lag om skattereduktion för utgifter
för byggnadsarbete på bostadshus,
2. lag om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343).
I      propositionen     föreslås     en
skattereduktion  för  utgifter  avseende
byggnadsarbeten      på      bostadshus.
Skattereduktionen skall på vissa villkor
kunna  erhållas  av fastighetsägare  och
bostadsrättsinnehavare.
Skattereduktionen uppgår till 30  %  av
ett  underlag  som  består  av  nedlagda
arbetskostnader.   För   småhus   uppgår
skattereduktionen till högst 10 500  kr.
För  hyreshus är motsvarande belopp  det
högsta  av  beloppen 20 000 kr  och  tre
gånger  den fastighetsskatt som beräknas
för  bostadsdelen för hela  kalenderåret
1996.   En  nyhet  i  förhållande   till
tidigare   lagstiftning  av  motsvarande
slag  är  att skattereduktion också  kan
medges   bostadsrättsinnehavare.  Skatte
reduktionen kan i sådana fall uppgå till
högst 5 000 kr per lägenhet.
Reglerna föreslås träda i kraft  den  1
juli  1996 och avse byggnadsarbete under
tiden  den  15 april 1996 - 31  december
1997.
Lagförslagen har följande lydelse.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av
proposition 1995/96:198

1995/96:Sk45  av Bo Lundgren  m.fl.  (m)
vari yrkas, såvitt nu är i fråga
7.  att riksdagen hos regeringen  begär
förslag  om avdrag för reparationer  och
underhåll  av egna bostäder  i  enlighet
med vad som anförts i motionen,
18.  att  riksdagen avslår  regeringens
förslag  om  tillfällig  skattereduktion
för   utgifter   för  byggnadsarbete   i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1995/96:Sk47  av  Lars Leijonborg  m.fl.
(fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
5.  att riksdagen avslår förslaget till
skattereduktion  för  byggnadsarbete  på
bostadshus,
6.   att  riksdagen  -  vid  avslag  på
yrkande   5   -  som  sin   mening   ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts     om    krav    på    positiva
miljöeffekter för ROT-projekt m.m.
1995/96:Sk51   av  Marianne   Samuelsson
m.fl.  (mp) vari yrkas, såvitt nu  är  i
fråga
11.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om skattereduktion för utgifter
för byggnadsarbete på bostadshus.
1995/96:Sk52  av Barbro  Westerholm  och
Erling   Bager  (fp)  vari   yrkas   att
riksdagen - vid bifall till förslaget om
ett  nytt  ROT-program - som sin  mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts  om  att  inom ramen  för  detta
program  genomföra en flerårig  satsning
på    allergisanering   av    offentliga
lokaler.

Motioner väckta med anledning av
proposition 1995/96:229

1995/96:Sk56  av Bo Lundgren  m.fl.  (m)
vari yrkas
1.  att riksdagen hos regeringen  begär
förslag  om  ett  permanent  system  som
sänker   skattekilen   på   arbete   för
reparation   och   underhåll   av   egna
bostäder i enlighet med vad som  anförts
i motionen,
2.  att  riksdagen  avslår  proposition
1995/96:229  i  enlighet  med  vad   som
anförts i motionen.
1995/96:Sk57 av Isa Halvarsson och Karin
Pilsäter  (fp) vari yrkas att  riksdagen
avslår proposition 1995/96:229.

1995/96:Sk58 av Mats Odell  m.fl.  (kds)
vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om   en   bredare   bas    för
skattereduktion,
2.    att   riksdagen   beslutar    att
skattereduktion  skall  medges  med  ett
belopp motsvarande 60 % av underlaget,
3.    att   riksdagen   beslutar    att
skattereduktion  skall  medges  även  år
1998 och år 1999.
1995/96:Sk59 av Lars Bäckström m.fl. (v)
vari yrkas
1.   att   riksdagen  med   avslag   på
regeringens  propositon 1995/96:229  som
sin mening ger regeringen till känna vad
i  motionen anförts om riktade stöd inom
bostadssektorn,
2. att riksdagen, vid avslag av yrkande
1,  som  sin mening ger regeringen  till
känna   vad   i  motionen   anförts   om
skattereduktioner  för   bygg-bostadssek
torn.
1995/96:Sk60  av  Ronny  Korsberg  m.fl.
(mp) vari yrkas
1.   att   riksdagen   avslår   den   i
propositionen                 föreslagna
skattereduktionen för utgifter  avseende
byggnadsarbeten   på    bostadshus,    i
enlighet med vad som anförts i motionen,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att ytterligare  minst  600
miljoner  kronor anslås under budgetåret
1995/96 till allergisanering,
3.  att riksdagen hos regeringen  begär
förslag   till  "grönt"  ROT-bidrag,   i
enlighet med vad som anförts i motionen.
Yttrande från annat utskott

Bostadsutskottet  har   yttrat   sig   i
ärendet.    Yttrandet   (1995/96:BoU10y)
fogas som bilaga till detta betänkande.

Utskottet

Ställningstaganden

I      propositionen     föreslås     en
skattereduktion   för    utgifter    för
reparationer  och om- och  tillbyggnader
av  bostadshus  som  har  utförts  under
tiden  15  april 1996-31  december  1997
(ROT-åtgärder).  Förslaget  ansluter   i
stora  delar  till  tidigare  regler  om
skattereduktion   för   byggnadsåtgärder
under tiden 15 februari 1993-31 december
1994.   En   skillnad   är   att    även
bostadsrättsinnehavare  skall  kunna  få
skattereduktion.
Skattereduktionen blir enligt förslaget
30  %  av de nedlagda arbetskostnaderna,
för  småhus dock högst 10 500 kr och för
hyreshus högst 20 000 kr eller högst tre
gånger  den fastighetsskatt som beräknas
för  bostadsdelen för hela  kalenderåret
1996.     För     bostadsrättsinnehavare
begränsas  skattereduktionen  i  vanliga
fall  till högst 5 000 kr, vid sidan  av
vad    som   gäller   för   bostadsrätts
föreningen.  I fråga om småhus  föreslås
att  bostadsrättsinnehavaren  skall   få
skattereduktion enligt samma regler  som
villaägare, och inte bostadsföretaget.
Yrkanden  om  avslag  på  propositionen
framställs  av  olika  skäl  i  de   med
anledning   av   propositionen    väckta
motionerna Sk56 yrkande 2 av Bo Lundgren
m.fl.  (m),  Sk57 av Isa Halvarsson  och
Karin    Pilsäter   (fp).    Motsvarande
yrkanden från samma håll framställs i de
med  anledning av proposition 198 väckta
motionerna  Sk45  yrkande   18   av   Bo
Lundgren m.fl. (m) och Sk47 yrkande 5 av
Lars   Leijonborg   m.fl.   (fp).   Även
motionerna  Sk59  yrkande  1   av   Lars
Bäckström  m.fl. (v) och Sk60 yrkande  1
av  Ronny  Korsberg m.fl.  (mp)  innebär
avslag         på         propositionen.
Kristdemokraterna  godtar   däremot   en
skattereduktion men begär i motion  Sk58
av    Mats   Odell   m.fl.   (kds)   att
skattereduktionen utökas till  60  %  av
underlaget i olika hänseenden (yrkandena
2  och  3).  -  Motion Sk57 grundar  sig
främst   på  statsfinansiella  skäl.   I
motion  Sk56 vill motionärerna i stället
ha   ett  permanent  system  som  sänker
skattekilen på arbete för reparation och
underhåll  av egna bostäder.  Motionerna
Sk59    och   Sk60   grundar   sig    på
uppfattningen att stimulanser i form  av
bidragssystem är att föredra framför  en
skattereduktion.
Utskottet återkommer senare till  olika
motionsyrkanden rörande  underlaget  för
skattereduktionen   och    till    vissa
detaljfrågor.
Utskottet  konstaterar  att  det  råder
bred  enighet  om att det av  konjunktur
skäl  är  angeläget  att  nu  införa  en
stimulans     av    reparationer     och
renoveringsåtgärder    för    att    öka
kapacitetsutnyttjandet inom  byggsektorn
och       motverka       arbetslösheten.
Bostadsutskottet  har  i  sitt  yttrande
anfört  att  den lämpligaste formen  för
och  omfattningen  av stimulanserna  kan
diskuteras men har inte funnit skäl  att
ifrågasätta  regeringens  bedömning  att
syftet i dagsläget bäst kan uppnås genom
ett   system  med  skattereduktion   för
byggnadsarbeten      på      bostadshus.
Skatteutskottet       instämmer        i
bostadsutskottets bedömningar  av  dessa
frågor liksom i uppfattningen att den av
regeringen    föreslagna    nivån    och
tidsperioden  för  skattereduktionen  är
tillräckliga.
Utskottet tillstyrker propositionen och
avstyrker   alltså  avslagsyrkandena   i
motionerna Sk45 yrkande 18, Sk47 yrkande
5, Sk56 yrkande 2, Sk57, Sk59 yrkande  1
och  Sk60  yrkande 1 liksom yrkandena  2
och  3  i motion Sk58 om att höja  nivån
och     förlänga    tidsperioden     för
skattereduktionen.
När  det gäller detaljutformningen yrkas
i tre motioner att skattereduktionen får
en     mer    direkt    miljöinriktning.
Motionerna Sk47 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp)   yrkande  6  och  Sk52  av  Barbro
Westerholm  och  Erling Bager  (fp)  går
bl.a.  ut  på  att man  inom  ramen  för
skattereduktionen bör genomföra en  fler
årig  satsning  på  allergisanering   av
offentliga lokaler. Yrkande 11 i  motion
Sk51  av Marianne Samuelsson m.fl.  (mp)
grundar   sig   på   uppfattningen   att
statligt stöd, genom skatteavdrag  eller
investeringsbidrag,  skall  utgå  endast
för arbeten med särskild milöjinriktning
(allergisanering,  energiutveckling).  I
motion Sk59 av Lars Bäckström m.fl.  (v)
yrkas (yrkande 2) att skattereduktionen,
om  den  genomförs, bör utformas på  ett
sätt  som framför allt gynnar reparation
och     tillbyggnader    i    eftersatta
bostadsområden    och    större     fler
familjshus. Yrkande 1 i motion  Sk58  av
Mats  Odell  m.fl.  (kds)  innebär   att
skattereduktionen  skall  utvidgas  även
till  bilreparationer, större  trädgårds
arbeten   av   anläggningskaraktär   och
installationer  t.ex.  av  vitvaror  och
datorer.
Bostadsutskottet  har  avstyrkt   dessa
yrkanden  såvitt de berör  bostadsutskot
tets ämnesområde.
Syftet  med  den  skattereduktion   som
utskottet  nyss har förordat är  att  på
bästa  sätt genomföra den stimulans  för
byggsektorn     som    den     nuvarande
situationen kräver, och förslaget bygger
på  regler som är välkända och  som  har
fungerat  bra i praktiken. Att nu  ändra
dessa  regler  i  väsentliga  hänseenden
skulle   enligt  utskottets  uppfattning
rycka  undan  dessa förutsättningar  och
medföra  ohanterliga praktiska  problem.
Som  bostadsutskottet anfört ligger  det
inte  heller  någon  motsättning  mellan
önskemålet  om miljöinriktade satsningar
och utformningen av regeringens förslag.
Utskottet avstyrker alltså dessa motions
yrkanden.
I  motionerna Sk45 yrkande  7  och  Sk56
yrkande  1  begär Bo Lundgren m.fl.  (m)
att  regeringen skall lägga fram förslag
till  permanenta regler som  sänker  den
s.k.    skattekilen   på   arbete    för
reparation  och underhåll av  egna  bygg
nader.
Bostadsutskottet      har      avstyrkt
motionerna  med hänvisning till  Bostads
politiska utredningens pågående arbete.
Skatteutskottet     har     vid     sin
återkommande  behandling  av   likartade
motioner    avstyrkt   de    framställda
yrkandena     med    hänvisning     till
statsfinansiella                     och
fördelningspolitiska skäl och  till  att
frågan  om skattelättnader inom  tjänste
sektorn             hör             till
Skatteväxlingskommitténs
utredningsuppdrag.  Utskottet  vidhåller
sin   uppfattning  i  dessa  frågor  och
avstyrker motionerna.
Motion Sk60 av Ronny Korsberg m.fl. (mp)
yrkandena 2 och 3 innebär att minst  600
miljoner kronor ytterligare anslås  till
allergisanering och att regeringen skall
lägga fram förslag till ett "grönt" ROT-
bidrag   för   ett  ekologiskt   riktigt
byggande  med  miljöanpassade  material,
byggmetoder och energisystem.
Utskottet   har  redan  redovisat   sin
ståndpunkt  att den aktuella stimulansen
för  byggsektorn  bör  utformas  som  en
skattereduktion. Förslaget  innebär  att
det  statliga  stöd som  för  närvarande
utgår  i  form av bidrag av  olika  slag
kommer  att  kvarstå  men  att  den  som
erhåller    sådant   stöd   inte    blir
berättigad   till  skattereduktion   för
åtgärderna.  Att förstärka  de  statliga
bidragsformerna      samtidigt       som
skattereduktionen   genomförs    innebär
alltså  inte  att en dubbel kompensation
kommer att utgå. Bidragsfrågorna ingår i
bostadsutskottets    ämnesområde.    Med
hänvisning   till  vad  bostadsutskottet
anfört    i   dessa   frågor   avstyrker
utskottet dessa motionsyrkanden.
Beträffande detaljutformningen i  övrigt
kan   nämnas  att  skattereduktion  inte
medges  för  värdet av  arbete  som  har
utförts   av   fastighetsägaren.   Detta
gäller, på samma sätt som tidigare, även
i   fråga   om  kostnader  för  anställd
personal      hos      fastighetsägaren.
Regeringen  anser  att  motsvarande  bör
gälla   inom   koncerner  och   liknande
förhållanden.  Utskottet   instämmer   i
denna   uppfattning  eftersom   reglerna
annars    kan    föranleda   omotiverade
omstruktureringar  och   slå   snett   i
likartade situationer.
Bostadsutskottet har uppmärksammat  att
man  i  lagförslaget använder  begreppet
bostadsrättsinnehavare  i  stället   för
bostadsrättshavare   som    används    i
bostadsrättslagen       och        andra
författningar.
Bestämmelserna  i 1 § sista  stycket  i
den  föreslagna  lagen har  utformats  i
syfte att klart uttrycka att man i detta
sammanhang    med   bostadsrätt    avser
lägenhet eller småhus som upplåtits till
medlem i sådan förening eller delägare i
sådant aktiebolag som avses i 2 § 7 mom.
lagen om statlig inkomstskatt. Avgörande
vid   denna  bedömning  skall  vara   de
förhållanden som rådde vid  ingången  av
det    kalenderår   då    de    aktuella
byggnadsåtgärderna  utfördes.  Den  till
vilken    lägenheten   eller    småhuset
upplåtits   betecknas   i   lagen    som
bostadsrättsinnehavare. Om bostadsrätten
bytt   innehavare   föreslås   särskilda
regler       som      reglerar       hur
skattereduktionen skall fördelas  mellan
den   förre  och  den  nye  innehavaren.
Utskottet har inte något att erinra  mot
dessa förslag.
Utskottet har inte heller i övrigt något
att erinra mot propositionen.

Hemställan

Utskottet hemställer
1.  beträffande en ny  stimulans
inom byggsektorn
att    riksdagen   med   avslag    på
motionerna 1995/96: Sk45 yrkande  18,
1995/96:  Sk47  yrkande  5,  1995/96:
Sk56   yrkande  2,  1995/96:    Sk57,
1995/96:  Sk59 yrkande 1 och 1995/96:
Sk60 yrkande 1 och på motion 1995/96:
Sk58   yrkandena  2  och   3   godtar
proposition  1995/96:  229  i   huvud
sakliga delar,
res. 1 (m, fp, mp)
res. 2 (v)
res. 3 (kds)
2.  beträffande  skattereduktion
för   allergisanering  av  offentliga
lokaler
att   riksdagen   avslår   motionerna
1995/96:  Sk47 yrkande 6 och 1995/96:
Sk52,
res. 4 (fp)
3.   beträffande   begränsningar
till arbeten med miljöinriktning
att  riksdagen avslår motion 1995/96:
Sk51 yrkande 11,
res. 5 (mp)
4.   beträffande   begränsningar
till  eftersatta  bostadsområden  och
större flerfamiljshus
att  riksdagen avslår motion 1995/96:
Sk59 yrkande 2,
res. 6 (v)
5.  beträffande  skattereduktion
för bilreparationer m.m.
att  riksdagen avslår motion 1995/96:
Sk58 yrkande 1,
res. 7 (kds)
6.     beträffande    permanenta
skattelättnader för underhåll av egna
byggnader
att   riksdagen   avslår   motionerna
1995/96:  Sk45 yrkande 7 och 1995/96:
Sk56 yrkande 1,
res. 8 (m)
7.   beträffande   bidrag   till
allergisanering  och   "gröna"   ROT-
åtgärder
att  riksdagen avslår motion 1995/96:
Sk60 yrkandena 2 och 3,
res. 9 (mp)
8. beträffande lagförslagen
att   riksdagen  till  följd  av  vad
utskottet  ovan anfört och  hemställt
antar de vid proposition 1995/96: 229
fogade förslagen till
1.   lag   om   skattereduktion   för
utgifter   för   byggnadsarbete    på
bostadshus,
2.      lag     om     ändring      i
skatteregisterlagen (1980:343).

Stockholm den 4 juni 1996

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors
(s), Sverre Palm (s), Lisbeth Staaf-
Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn
Ericson (s), Isa Halvarsson (fp), Ulla
Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny
Korsberg (mp), Lars U Granberg (s),
Ingibjörg Sigurdsdóttir (s), Carl Erik
Hedlund (m), Kaj Larsson (s), Ola
Sundell (m), Inga Berggren (m), Per
Rosengren (v) och Michael Stjernström
(kds).

Reservationer

1. En ny stimulans inom byggsektorn
(mom. 1)

Isa  Halvarsson  (fp), Jan-Olof  Franzén
(m),  Ronny  Korsberg  (mp),  Carl  Erik
Hedlund  (m), Ola Sundell (m)  och  Inga
Berggren (m) har

dels anfört följande:

I   olika   reservationer   till   detta
betänkande - reservation 4, 5  och  8  -
har   vi   från   olika   utgångspunkter
kritiserat     det     förslag      till
skattereduktion  som  regeringen  lägger
fram. Innebörden av denna kritik är  att
propositionen  bör  avslås  och  att  de
yrkanden  om  detta  som  framställs   i
motionerna Sk45, Sk47, Sk56, Sk57,  Sk59
och  Sk60  alltså  bör  bifallas.  Därav
följer att yrkandena i motion Sk58 om en
mer   långtgående  skattereduktion   bör
avslås.

dels vid mom. 1 hemställt
1.  beträffande en ny stimulans inom
byggsektorn
att riksdagen med bifall till motionerna
1995/96: Sk45 yrkande 18, 1995/96: Sk47
yrkande 5, 1995/96: Sk56 yrkande 2,
1995/96:  Sk57 och 1995/96: Sk60 yrkande
1, med bifall till motion1995/96:  Sk59
yrkande 1 i vad avser avslag på
proposition 1995/96:229 och med avslag
på motionsyrkandet i övrigt samt med
avslag på motion 1995/96: Sk58 yrkandena
2 och 3 avslår proposition 1995/96: 229.

2. En ny stimulans inom byggsektorn
(mom. 1)

Per Rosengren (v) har

dels anfört följande:
Vänsterpartiet    delar     regeringens
uppfattning  att särskilda  åtgärder  nu
bör    vidtas    för    att    stimulera
reparationer          och          andra
renoveringsåtgärder  inom   byggsektorn.
Som  anförs  i motion Sk59 (v)  bör  man
dock  välja andra former härför  än  som
regeringen  föreslår. Socialdemokraterna
och Vänsterpartiet har tidigare samfällt
förespråkat bidragsmodellen som hanteras
av    Boverket    och   länsstyrelsernas
bostadsenheter. Detta är en  modell  som
underlättar    såväl    kontroll     som
utvärdering       och      effektivitet.
Propositionen   innebär    att    Social
demokraterna har ändrat uppfattning  och
nu  föreslår  ett  stödsystem  genom  en
skattereduktion.  Vänsterpartiet   anser
inte   att  regeringen  redovisar  några
bärande  skäl för att övergå till  denna
stödform,  och Vänsterpartiet  vidhåller
därför   uppfattningen  att  tillfälliga
byggstimulanser lämpligast genomförs med
riktade bidrag.
Som anförs i motion Sk59 (v) bör därför
propositionen avslås, och riksdagen  bör
i stället begära förslag från regeringen
om ett utökat stöd inom bostadssektorn i
de  bidragsformer som tillämpas  i  dag.
Detta stöd bör ges inom samma ekonomiska
ram    som    regeringen    angivit    i
propositionen,  dvs.  med   ca   1   500
miljoner  kronor  för kalenderåret  1996
och    2   000   miljoner   kronor   för
kalenderåret   1997.   Beträffande    de
närmare   skälen   för   förslaget   och
inriktningen av åtgärderna hänvisar  jag
till  Owe Hellbergs (v) avvikande mening
(nr 3) i bostadsutskottets yttrande.
Jag    yrkar    alltså   bifall    till
Vänsterpartiets motion  Sk59  yrkande  1
och   till  avslagsyrkandena  i   övriga
motioner.  Av det anförda framgår  också
att  yrkandena i motion Sk58 om  en  mer
långtgående skattereduktion bör avslås.
dels vid mom. 1 hemställt
1.  beträffande en ny stimulans inom
byggsektorn
att riksdagen med bifall till motionerna
1995/96: Sk45 yrkande 18, 1995/96: Sk47
yrkande 5, 1995/96: Sk56 yrkande 2,
1995/96:  Sk57, 1995/96:  Sk59 yrkande 1
och 1995/96: Sk60 yrkande 1 och med
avslag på motion 1995/96: Sk58 yrkandena
2 och 3 avslår proposition 1995/96: 229
och som sin mening ger regeringen till
känna vad som här har anförts om riktade
stöd inom bostadssektorn.

3. En ny stimulans inom byggsektorn
(mom. 1)

Michael Stjernström (kds) har

dels anfört följande:

Som  framhålls i motion Sk58 och  i  Ulf
Björklunds (kds) avvikande mening nr 5 i
bostadsutskottets  yttrande   talar   de
hittillsvarande erfarenheterna av  olika
statliga  stimulanser  för  en  återgång
till  ett  system  med  skattereduktion.
Till  grund  för detta ställningstagande
ligger  inte  enbart  konjunktupolitiska
och  bostadspolitiska överväganden. Även
behovet  i övrigt att stimulera  tjänste
sektorn   talar  för  ett   system   med
skattereduktion. Ett minskat skattetryck
på  tjänster är en förutsättning för att
normala  hushåll  skall  kunna  utnyttja
arbetskraft  för  arbeten  på  den  egna
bostaden. Därtill kommer att ett  system
med  skatteavdrag bidrar till att minska
förekomsten  av  svartjobb  och   därmed
också     till    att    öka     statens
skatteintäkter. En förutsättning  härför
är  att  avdragsnivån sätts tillräckligt
högt.   Enligt   vår   uppfattning    är
regeringens      förslag      om      en
skattereduktion    på    30    %    inte
tillräckligt  för  att  förhindra  svart
jobben. Enligt Kristdemokraternas mening
bör  därför skattereduktionen  bestämmas
till 60 % av arbetskostnaden.
Enligt        propositionen         bör
skattereduktion  kunna  erhållas  t.o.m.
utgången av år 1997. För att undvika  de
tröskeleffekter och den ryckighet som en
så begränsad varaktighet skulle innebära
bör  enligt  vår  mening skattereduktion
kunna  erhållas också för åren 1998  och
1999.
Jag  tillstyrker alltså motion  Sk58  i
dessa delar (yrkandena 2 och 3) och  att
propositionen  godtas med  de  ändringar
som detta innebär.
I  reservation  6 återkommer  jag  till
frågan  om  en  bredare bas  för  skatte
reduktionen.
dels vid mom. 1 hemställt
1.  beträffande en ny stimulans inom
byggsektorn
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:' Sk58 yrkandena 2 och 3, med
avslag på motionerna 1995/96: Sk45
yrkande 18, 1995/96: Sk47 yrkande 5,
1995/96: Sk56 yrkande 2, 1995/96:  Sk57,
1995/96:  Sk59 yrkande 1 och 1995/96:
Sk60 yrkande 1 och med anledning av
proposition 1995/96: 229 godtar den i
propositionen föreslagna
skattereduktionen med de ändringarna att
skattereduktion skall utgå med 60 % av
underlaget och medges även för åren 1998
och 1999.

4. Skattereduktion för allergisanering
av offentliga lokaler (mom. 2)

Isa Halvarsson (fp) har

dels anfört följande:
Regeringens        förslag         till
skattereduktion för byggnadsarbeten  har
mött    kraftig   kritik,   bl.a.   från
Folkpartiet i motionerna Sk47, Sk52  och
Sk57.  Vi  instämmer i denna kritik  och
anser att det i rådande statsfinansiella
läge  inte  är försvarligt att genomföra
de  stora satsningar på ett sådant  nytt
allmänt  ROT-program  som  propositionen
innebär.  De  begränsade resurserna  för
statligt  stöd måste i stället  inriktas
mot vad som är särskilt angeläget.
Om  propositionen  trots  denna  kritik
antas  av  riksdagen föreslås  i  motion
Sk52   ett  riksdagsuttalande   om   att
Folkpartiets  program  för  en  flerårig
satsning    på    allergisanering     av
offentliga  lokaler  med  400   miljoner
kronor per år bör genomföras inom  ramen
för  regeringens förslag. Även i  motion
Sk47   yrkande  5  yrkas   under   samma
förutsättning  ett riksdagsuttalande  om
krav  på positiva miljöeffekter för ROT-
projekt m.m.
I  en  avvikande  mening  (nr  5)  till
bostadsutskottets    yttrande    belyser
Lennart Fremling (fp) angelägenheten  av
att  inrikta  stimulanserna  mot  sådana
åtgärder som föreslås i motion Sk52  och
förordar ett årligt stöd på 400 miljoner
kronor    till   byggnadsåtgärder    som
förbättrar  inomhusmiljön  i  offentliga
lokaler  på  ett sådant sätt att  risken
för allergier minskar.
Vi instämmer i motionärernas uppfattning
i  dessa  frågor och tillstyrker  det  i
motion  Sk52 framlagda förslaget. Därmed
är  också syftet med motion Sk47 yrkande
6   tillgodosett.  Det  bör  ankomma  på
regeringen   att  utarbeta  de   närmare
villkoren  för ett saneringsprogram  med
den   här   angivna   inriktningen   och
skyndsamt  återkomma till riksdagen  med
förslag i frågan.


dels vid mom. 2 hemställt
2.  beträffande skattereduktion  för
allergisanering av offentliga lokaler
att riksdagen - vid avslag på
reservation 1 - med anledning av motion
1995/96: Sk47 yrkande 6 och med bifall
till motion 1995/96:  Sk52 som sin
mening ger regeringen till känna vad som
här har anförts om ett program för
sanering av inomhusmiljön i offentliga
lokaler.

5. Begränsningar till arbeten med
miljöinriktning (mom. 3)

Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
De   olika   former  av  tidsbegränsade
statliga stöd som under de senaste  åren
i  bygg-  och  bostadssektorn  har  inte
varit  förenade  med krav  på  att  bygg
nadsåtgärderna  skall  vidtas   på   ett
ekologiskt   hållbart  och  miljöriktigt
sätt.   Följden  har  blivit  att  många
bostäder  byggts eller byggts om  enligt
metoder  som redan visat sig ge  problem
på  sikt, bl.a. i form av osunda inomhus
miljöer.
I  den  mån som staten fortsättningsvis
bör  stödja s.k. ROT-projekt är det  mot
denna  bakgrund självklart att krav  bör
ställas   på  att  åtgärderna   i   fort
sättningen  vidtas  på  ett  långsiktigt
miljöriktigt  sätt.  Det  av  regeringen
föreslagna  systemet för skattereduktion
har inte givits en sådan utformning. Mot
denna  bakgrund har jag i reservation  1
yrkat avslag på propositionen.
Motion   Sk51  av  Marianne  Samuelsson
m.fl.  (mp)  behandlas  i  ett  särskilt
moment  i utskottets hemställan. Yrkande
11   i  motionen  grundar  sig  på   den
principiella       uppfattning       som
Miljöpartiet  har  i  denna  fråga   och
innebär att statligt stöd, i den mån ett
sådant stöd över huvud taget bör komma i
fråga   i  form  av  skatteavdrag  eller
bidrag, bör utgå endast för arbeten  med
särskild   miljöinriktning,  t.ex.   för
allergisanering av lokaler och bostäder.
Den  överenskommelse  som  Miljöpartiet
och regeringen träffade i början av 1995
om  ett  bidrag på 1,8 miljarder  kronor
till   allergisanering  av  skolor   och
daghem  skall  -  som  vi  anför  i   en
särskild  reservation  vid  moment  7  -
fullföljas. Detta innebär att minst  600
miljoner   kronor  ytterligare   behöver
anslås  för detta ändamål, eftersom  det
beslutade  stödet  har  omfördelats  och
delvis har utgått till andra ändamål.
Det   anförda  innebär  att  jag  delar
motionärernas   uppfattning   och   till
styrker motionen.
dels vid mom. 3 hemställt
3.  beträffande  begränsningar  till
arbeten med miljöinriktning
att riksdagen med bifall till motion
1995/96: Sk51 yrkande 11 som sin mening
ger regeringen till känna att sub
ventioner av byggnadsarbeten, i den mån
sådana skall utgå, bör gälla arbeten med
särskild miljöinriktning.

6. Begränsningar till eftersatta
bostadsområden och större flerfamiljshus
(mom. 4)

Per Rosengren (v) har

dels anfört följande:
Som  framgår  av  reservation  2  anser
Vänsterpartiet  att en bidragsmodell  är
att  föredra framför skattereduktion när
det gäller stimulanser till byggsektorn.
Det  finns  dock  även fördelar  med  en
stimulans    genom   ett   skatteavdrag,
eftersom  en  sådan  konstruktion   inte
belastar  budgetens utgiftssida.  Om  en
riksdagsmajoritet  inte  ser   det   som
möjligt  att  stödja ytterligare  bidrag
enligt    vad    som    redovisats     i
reservationen   så   är   Vänsterpartiet
berett  att  diskutera hur en  eventuell
skattereduktion kan utformas så att  den
blir   så   effektiv  och  rättvis   som
möjligt. Skattereduktionen bör i så fall
läggas ut så att den framför allt gynnar
reparations-,          om-           och
tillbyggnadssatsningar   i    eftersatta
bostadsområden        och         större
flerfamiljshus.
dels vid mom. 4 hemställt
4.  beträffande  begränsningar  till
eftersatta bostadsområden och  större
flerfamiljshus
att riksdagen - vid avslag på
reservation 1- med bifall till motion
1995/96: Sk59 yrkande 2 som sin mening
uttalar att villkoren för
skattereduktionen bör utformas på ett
sätt som i första hand gynnar ROT-
insatser i eftersatta bostadsområden och
flerfamiljshus.

7. Skattereduktion för bilreparationer
m.m. (mom. 5)

Michael Stjernström (kds) har

dels anfört följande:
I      motion      Sk58      framhåller
Kristdemokraterna att det är  nödvändigt
att       minska      den      nuvarande
diskrimineringen   av    tjänsteföretag.
Tjänsteföretagen  beskattas   högre   än
industriföretagen, och arbete  beskattas
hårdare  än kapital. Detta måste  ändras
för   att  tjänstesektorn  skall   kunna
utveckla  sin  stora  tillväxtpotential.
Att  generellt  sänka  tjänsteföretagens
kostnader  skulle  för  att   ge   någon
betydande  effekt dock vara  en  alltför
dyr  åtgärd  i  dagens  statsfinansiella
läge.  Kristdemokraterna vill i  stället
sänka hushållens kostnader för att  köpa
tjänster.  Denna  sektor  har  en   stor
potential och möjlighet att erbjuda  nya
arbetstillfällen,  men   den   nuvarande
skattesituationen  gör  att   den   vita
marknaden  för sådana tjänster  i  stort
sett är utplånad.
I  motionen  diskuteras olika  modeller
för  att  uppnå en lämplig  effekt.  Vad
gäller   tjänster   av   den   art   som
regeringen nu tar upp anser motionärerna
att   subventionsgraden  bör   ökas.   I
motionen  föreslås också en bredare  bas
för  skattereduktionen.  Förutom  sådana
husrenoveringar  som  omfattas  av  rege
ringens förslag vill motionärerna  också
inbegripa  bilreparationer, större  träd
gårdsarbeten av anläggningskaraktär  och
olika   installationsarbeten  av   t.ex.
vitvaror och datorer.
Jag     instämmer    i    motionärernas
uppfattning att skattereduktionen är  en
bra  modell för tjänster av detta  slag.
Som  anförs i motionen är dessa  arbeten
avgränsade  och kan planeras.  Förslaget
kan  enligt  min  uppfattning  förväntas
medföra     positiva     effekter     på
sysselsättningen och andra därmed samman
hängande   fördelar  som  mer   än   väl
uppväger  kostnaderna  för  denna  stimu
lans.
Med   det   anförda   tillstyrker   jag
motionen i denna del. Regeringen bör sna
rast   lägga   fram  förslag   till   de
ändringar  i  lagstiftnigen som  behövs.
Vad som här har anförts bör riksdagen  -
med  bifall  till  motionen  -  som  sin
mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 5 hemställt
5.  beträffande skattereduktion  för
bilreparationer m.m.
att riksdagen med bifall till motion
1995/96: Sk58 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad som här
har anförts om behovet av en bredare bas
för skattereduktionen.

8. Permanenta skattelättnader för
underhåll av egna byggnader (mom. 6)

Jan-Olof Franzén (m), Carl Erik  Hedlund
(m),  Ola  Sundell (m) och Inga Berggren
(m) har

dels anfört följande:
Som  anförs i motionerna Sk45 och  Sk56
bör  man  i  stället för den tillfälliga
skattereduktion som regeringen  föreslår
införa  permanenta  skattelättnader  för
ROT-åtgärder   i   den  egna   bostaden.
Förslaget  är ett led i en  politik  som
syftar       till       att        skapa
expansionsmöjligheter för den del av den
privata  tjänstesektorn  som  är  riktad
till  de  enskilda hushållen. För  denna
sektor  är  de  stora skattekilarna  ett
kraftigt   hinder  för  att   efterfråga
tjänster   i  form  av  reparation   och
underhåll.
Som  Moderata samlingspartiet redovisat
i  tidigare  motioner bör ett  permanent
system  med  reducerade skattekilar  för
tjänster till hushållen vara inlemmat  i
det  ordinarie  skattesystemet.  De   nu
gällande   direktiven  inom  EU   medför
emellertid  svårigheter  att   genomföra
lämpliga lösningar med denna inriktning.
I avvaktan på att EU-reglerna ändras kan
en    permanent   skattereduktion    för
reparation  och underhåll  av  byggnader
m.m.    vara   ett   sätt   att   minska
skattekilarna.   Som  framgår   av   den
avvikande  mening (nr 1) som Moderaterna
i    bostadsutskottet   avlämnat    till
bostadsutskottets betänkande  finns  det
också  bostadspolitiska skäl för att  nu
välja en sådan lösning.
Det  anförda innebär att vi tillstyrker
motion Sk56 i denna del.
dels vid mom. 6 hemställt
6.       beträffande      permanenta
skattelättnader för underhåll av egna
byggnader
att riksdagen med bifall till motionerna
1995/96: Sk45 yrkande 7 och 1995/96:
Sk56 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad som här har
anförts om ett permanent system för
skattelättnader för reparation och
underhåll av egna bostäder.

9. Bidrag till allergisanering och
"gröna" ROT-åtgärder (mom. 7)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:
Avsikten  med regeringens förslag  till
skattereduktion  för byggnadsarbeten  är
att   stimulera  sysselsättningen   inom
byggbranschen.  Inom Miljöpartiet  anser
vi att effekten av förslaget är tveksam.
Merparten av de arbeten som omfattas  av
skattereduktionen   skulle   förmodligen
utföras ändå, och risken är stor för att
de flesta arbeten som kommer att utföras
inte    är   nytillkomna   utan   endast
omfördelade i tiden.
I  reservation 1 har jag av dessa  skäl
yrkat att riksdagen avslår propositionen
och  alltså  bifaller de avslagsyrkanden
som framställts i motion Sk60 (mp) och i
andra motioner.
Som   anförs  i  motion  Sk60  är   det
betydligt  viktigare att  fullfölja  den
överenskommelse som träffades i februari
1995  mellan regeringen och Miljöpartiet
om  ett  bidrag på 1,8 miljarder  kronor
till allergisanering av bostäder, skolor
och   daghem.  Detta  stöd  har   senare
omfördelats så att det delvis har utgått
till  andra ändamål. Minst 600  miljoner
kronor  ytterligare behöver  anslås  för
denna stödform under budgetåret 1995/96,
i enlighet med vad som föreslås i motion
Sk60 yrkande 2.
Om    ytterligare    satsningar    inom
byggsektorn skall genomföras måste detta
enligt Miljöpartiers uppfattning ske med
"gröna"  förtecken, dvs. ett  ekologiskt
riktigt   byggande  med   miljöanpassade
material,  byggmetoder och energisystem.
I  motion 60 föreslås att riksdagen  hos
regeringen   begär  förslag   till   ett
"grönt" ROT-bidrag med detta syfte.  Jag
tillstyrker även detta förslag.
dels vid mom. 7 hemställt
7.     beträffande    bidrag    till
allergisanering  och   "gröna"   ROT-
åtgärder
att  riksdagen med bifall till motion
1995/96: Sk60 yrkandena 2 och  3  som
sin  mening ger regeringen till känna
vad   som   här   har   anförts    om
ytterligare      statsanslag      för
allergisanering och  om  ett  "grönt"
ROT-bidrag för ett ekologiskt riktigt
byggande.

Särskilt yttrande

Skattereduktion för allergisanering av
offentliga lokaler
(mom. 2)

I  miljöpartiet anser vi att  frågan  om
stöd till allergisanering bör lösas inom
ramen   för   den  överenskommelse   som
Miljöpartiet  redan  har   träffat   med
regeringen  i denna fråga. Jag  hänvisar
till  reservation 9 vid  moment  7,  där
frågan belyses närmare.
Bostadsutskottets yttrande
1995/96:BoU10y
Skattereduktion för utgifter för
byggnadsarbete på bostadshus
Till skatteutskottet
Skatteutskottet        har        berett
bostadsutskottet tillfälle att yttra sig
över   propositionerna   1995/96:198   -
Ekonomisk-politiska åtgärder på  skatte-
och  avgiftsområdet - och 1995/96:229  -
Skattereduktion   för    utgifter    för
byggnadsarbete  på  bostadshus  -  jämte
motioner.      I     den     förstnämnda
propositionen  finns  inga  förslag  som
berör  bostadsutskottets  ansvarsområde,
däremot   aviseras   det   förslag   som
sedermera  lades fram i  den  sistnämnda
propositionen.  Vad  gäller  regeringens
förslag  tas  i  detta yttrande  således
endast   upp   förslagen  i  proposition
1996/96:229.  Motioner har  dock  väckts
med anledning av båda propositionerna  i
frågor   som   berör   bostadsutskottets
beredningsområde.

Sammanfattning

Bostadsutkottet              tillstyrker
regeringsförslaget  om   skattereduktion
för   utgifter  för  byggnadsarbete   på
bostadshus  och  avstyrker  samtliga   i
detta yttrande behandlade motioner.
Till yttrandet har fogats fem avvikande
meningar.

Förslagen i proposition 1995/96:229 i
korthet

I      propositionen     föreslås     en
skattereduktion  för  utgifter  avseende
byggnadsarbeten på bostadshus som utförs
under  tiden  den  15 april  1996  -  31
december  1997.  Förslaget  ansluter   i
stora   delar  till  reglerna  för   den
skattereduktion för motsvarande  ändamål
som kunde utgå den 15 februari 1993 - 31
december  1994.  En  skillnad   är   att
skattereduktionen  nu   föreslås   kunna
utnyttjas  inte  bara av fastighetsägare
utan även av bostadsrättsinnehavare.
Skattereduktionen föreslås  uppgå  till
30  %  av  ett  underlag som  består  av
nedlagda  arbetskostnader. I  underlaget
medräknas  inte värdet av byggnadsarbete
som  utförts  av ägaren  eller  vissa  i
lagförslaget med ägaren jämställda.  För
småhus  uppgår  skattereduktionen   till
högst   10  500  kr.  För  hyreshus   är
motsvarande   belopp   det   högsta   av
beloppen  20 000 kr och tre  gånger  den
fastighetsskatt   som    beräknas    för
bostadsdelen för hela kalenderåret 1996.
Skattereduktionen                    för
bostadsrättsinnehavare  kan  uppgå  till
högst 5 000 kr per lägenhet.
För  att inte dubbel kompensation skall
utgå   i   vissa   fall   föreslås   att
skattereduktion inte medges för åtgärder
för vilka beviljats statligt ombyggnads-
,           förbättrings-          eller
upprustningsbidrag.      Skattereduktion
medges inte heller när utgifterna för en
åtgärd täcks av försäkringsersättning.
I yttrandet behandlade motioner

Följande  motioner väckta med  anledning
av   proposition  1995/96:198  tar   upp
bostadsfrågor:

1995/96:Sk45  av Bo Lundgren  m.fl.  (m)
yrkande  7  vari föreslås att  riksdagen
hos  regeringen begär förslag om  avdrag
för  reparationer och underhåll av  egna
bostäder. Motionärerna anser att  det  i
stället för den av regeringen föreslagna
skattereduktionen bör införas ett system
med permanent avdrag för arbetskostnader
vid  reparation  och underhåll  av  egna
bostäder.

1995/96:Sk47  av  Lars Leijonborg  m.fl.
(fp)   yrkande   5  vari  föreslås   att
riksdagen    avslår    förslaget    till
skattereduktion  för  byggnadsarbete  på
bostadshus.  I  yrkande 6  föreslås  att
riksdagen  vid avslag på yrkande  5  som
sin mening ger regeringen till känna vad
som   anförts   om  krav   på   positiva
miljöeffekter för ROT-projekt m.m.

1995/96:Sk50 av Mats Odell  m.fl.  (kds)
yrkande  13 vari föreslås att  riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett vidgat ROT-
program   för   tjänster  riktade   till
hushållen.   Motionärerna   anför    att
skattereduktionen  bör   vara   avsevärt
större  än  vad  regeringen  förordat  i
propositionen.  Yrkandet   behandlas   i
detta  yttrande endast till den del  som
avser åtgärder i bostadshus.

1995/96:Sk51   av  Marianne   Samuelsson
m.fl. (mp) yrkande 11 vari föreslås  att
riksdagen  som sin mening ger regeringen
till  känna  vad i motionen  anförts  om
skattereduktion   för    utgifter    för
bostadshus. Motionärerna anser att i den
mån     staten    skall    subventionera
byggnadsarbeten, bör detta gälla arbeten
med särskild miljöinriktning.

1995/96:Sk52  av Barbro  Westerholm  och
Erling  Bager  (fp)  vari  föreslås  att
riksdagen - vid bifall till förslaget om
ett  nytt  ROT-program - som sin  mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts  om  att  inom ramen  för  detta
program  genomföra en flerårig  satsning
på    allergisanering   av    offentliga
lokaler.  Motionärerna anför att  det  i
dagens  statsfinansiella  läge  inte  är
försvarligt att satsa skattemedel på ROT-
åtgärder. Skulle riksdagen ändå  besluta
om en sådan satsning förordas emellertid
att  medlen  används för  ett  flerårigt
program  om 400 miljoner kronor  per  år
för    allergisanering   av   offentliga
lokaler.

Följande   motioner   har   väckts   med
anledning av proposition 1995/96:229:

1995/96:Sk56  av Bo Lundgren  m.fl.  (m)
yrkande  1  vari föreslås att  riksdagen
hos  regeringen  begär  förslag  om  ett
permanent  system som sänker skattekilen
på  arbete  för reparation och underhåll
av  egna  bostäder. I yrkande 2 föreslås
att    riksdagen   avslår    proposition
1995/96:229. Motionärerna framhåller att
nuvarande  skattebelastning  utgör   ett
kraftigt   hinder  för  efterfrågan   av
tjänster i form av arbete med reparation
och underhåll.

1995/96:Sk57 av Isa Halvarsson och Karin
Pilsäter  (båda  fp) vari  föreslås  att
riksdagen       avslår       proposition
1995/96:229.  I motionen  hänvisas  till
statsfinanserna samt till att  generella
förbättringar  av företagsklimatet  även
skulle gynna byggsektorn.

1995/96:Sk58 av Mats Odell  m.fl.  (kds)
yrkande  2  vari föreslås att  riksdagen
beslutar   att   skattereduktion   skall
medges med ett belopp motsvarande  60  %
av  underlaget. I yrkande 3 föreslås att
riksdagen  beslutar att  skattereduktion
skall  medges även åren 1998  och  1999.
Motionens yrkande 1 avser förslag om  en
bredare bas för skattereduktionen. Detta
förslag    tas   dock   inte    upp    i
bostadsutskottets yttrande.  Vad  gäller
regeringsförslaget  om   skattereduktion
för   arbete  på  bostadshus  framhåller
motionärerna  att  man  i   grunden   är
positiva  men att man förordar ändringar
av lagförslaget enligt yrkandena 2 och 3
i    syfte   att   minska   risken   för
svartarbete  och  för att  skapa  större
kontinuitet.

1995/96:Sk59 av Lars Bäckström m.fl. (v)
yrkande  1  vari föreslås att  riksdagen
med  avslag  på regeringens  proposition
1995/96:229   som   sin    mening    ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts    om    riktade    stöd    inom
bostadssektorn. Motionärerna  anser  att
stimulansen av byggsektorn i första hand
bör ske genom de befintliga stödformerna
-   det   extra  statliga   stödet   för
förbättring   av   bostäder   respektive
bidraget     för     förbättring      av
inomhusmiljön  i  bostäder   och   vissa
lokaler. Dessutom förordar man  att  ett
särskilt  stöd med miljöprofil  inrättas
för  egnahem.  De olika stöden  föreslås
utgå  inom  samma  ekonomiska  ram   som
beräknats  för regeringsförslaget,  dvs.
totalt  3 500 miljoner kronor.  Som  ett
andrahandsyrkande,  i  händelse  av  att
riksdagsbehandlingen leder till ett stöd
för    systemet   med   skattereduktion,
föreslår  motionärerna i yrkande  2  att
riksdagen  begär  ett nytt  förslag  som
gynnar eftersatta bostadsområden.

1995/96:Sk60  av  Ronny  Korsberg  m.fl.
(mp)  vari  föreslås  i  yrkande  1  att
riksdagen       avslår       proposition
1995/96:229. Det anförs att merparten av
arbetena   som   medför  skattereduktion
sannolikt  skulle  ha  utförts  ändå.  I
yrkande 2 föreslås att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna  vad  i
motionen   anförts  om  att  ytterligare
minst  600 miljoner kronor anslås  under
budgetåret 1995/96 till allergisanering.
Motionärerna  avser det bidrag  som  kan
utgå för förbättring av inomhusmiljön  i
bostäder och vissa lokaler. I yrkande  3
föreslås  att  riksdagen hos  regeringen
begär  förslag  till  ett   grönt   ROT-
bidrag.   Stödet   föreslås   gå    till
ekologiskt    riktigt    byggande    med
miljöanpassade material.

Skrivelser

Skrivelser med anknytning till de frågor
som  behandlas i detta yttrande har till
bostadsutskottet      inkommit      från
Länsbostadsdirektörsföreningen, Sveriges
allmännyttiga bostadsföretag (SABO)  och
Byggentreprenörerna.

Utskottet

Investeringarna inom bostadssektorn  har
under  flera år legat på en  mycket  låg
nivå.   Enligt  en  redovisning  i   den
ekonomiska      vårpropositionen      är
bostadsbyggandets andel av  BNP  nu  den
lägsta  under hela efterkrigstiden.  Den
historiskt  sett mycket  låga  nivån  på
nyproduktionen    av    bostäder     har
emellertid  under de senaste  åren  till
viss  del motverkats av en ökad satsning
på      ROT-åtgärder      (Reparationer,
Ombyggnad, Tillbyggnad) i det befintliga
bostads-  och  byggnadsbeståndet.  Denna
satsning  har delvis kommit  till  stånd
med  olika former av statliga  stöd  som
inrättats            av            bl.a.
sysselsättningspolitiska skäl. Ett extra
statligt   stöd   för   förbättring   av
bostäder  (SFS  1994:1994)  har  således
kunnat  utgå  för projekt  som  påbörjas
under  tiden 1 januari 1995-30 september
1995  och slutförs senast under år 1996.
Dessutom    har    stöd    givits     åt
förbättringar    av   inomhusmiljön    i
bostäder   och   vissa   lokaler    (SFS
1995:802)   för   projekt   för    vilka
preliminär  ansökan  om  stöd  inlämnats
senast den 29 februari 1996.
Bostadsutskottet    har    vid    olika
tillfällen understrukit behovet  av  att
upprätthålla    investeringarna     inom
bostadssektorn på en rimlig nivå.  Genom
att  ledig  kapacitet  inom  byggsektorn
kunnat   utnyttjas  för  att   genomföra
nödvändiga       reparations-        och
underhållsarbeten m.m.  i  bostäder  och
andra    byggnader    har    den    höga
arbetslösheten  inom  branschen   kunnat
begränsas. Olika prognoser tyder på  att
bostadsefterfrågan inom några år  kommer
att  öka  påtagligt  i  vissa  delar  av
landet.  Det  är  därför  angeläget  att
tillräcklig byggkapacitet står till buds
när   nyproduktionen  av  bostäder  åter
ökar.
Bostadsutskottet  ser således  positivt
på fortsatta stimulansåtgärder inom ROT-
sektorn.   Som   framhållits   i   flera
motioner kan den lämpligaste formen  för
och  omfattningen av stimulansåtgärderna
diskuteras. Utskottet har förståelse för
de  synpunkter  som  framförs  i  motion
1995/96:Sk59  (v) om att vissa  fördelar
skulle  kunna  uppnås  med  en  fortsatt
stödgivning   enligt  redan   etablerade
bidragsformer.  Behovet  av  kontinuitet
vad   gäller  villkoren  för  bygg-  och
bostadssektorn har vid flera  tillfällen
framhållits av utskottet. Regeringen har
emellertid  nu  gjort  bedömningen   att
syftet  att  öka  kapacitetsutnyttjandet
inom   byggsektorn  och   att   motverka
arbetslösheten  i  dagsläget  bäst   kan
uppnås    genom    ett    system     med
skattereduktion  för byggnadsarbeten  på
bostadshus.   Den  skattereduktion   som
kunde  utgå under år 1993 och 1994 anses
ha     givit    ett    gott    resultat.
Bostadsutskottet  har  inte   skäl   att
ifrågasätta denna bedömning.
I  dagens  statsfinansiella läge  måste
satsningar  inom  olika samhällssektorer
utformas  på ett sådant sätt att  hänsyn
tas  till  det totala samhällsekonomiska
och   statsfinansiella   utfallet.   Det
viktigaste  är naturligtvis  att  stödet
får     avsedd    effekt     och     att
sysselsättningen   inom   sektorn    kan
upprätthållas.  Det bör även  framhållas
att    det   föreslagna   systemet   med
skattereduktion  för  byggnadsarbete   i
huvudsak  ansluter till vad  som  gällde
under  åren  1993 och 1994. Under  denna
period   fanns  hos  såväl   bygg-   och
bostadsföretag   som  hos   en   bredare
allmänhet   en   utbredd   kännedom   om
möjligheten  till  skattereduktion.  Det
finns  därför skäl att anta  att  en  ny
period      med      möjlighet      till
skattereduktion nu kan introduceras utan
de   initiala  problem  som  ofta   blir
följden av helt nya stödformer.
Förslag  om att avslå propositionen  av
framför allt statsfinansiella skäl  förs
fram    i    Folkpartiets    partimotion
1995/96:Sk47  samt i motion 1995/96:Sk57
(fp).   Bostadsutskottet  vill  i  denna
fråga erinra om att en bevarad kapacitet
i  byggbranschen i form  av  arbetskraft
och     realkapital    kan    få    stor
samhällsekonomisk betydelse  och  därmed
även  en  positiv  inverkan  på  statens
finanser.    Utskottet   kan   därutöver
hänvisa till vad i propositionen anförts
om  att en ökad byggaktivitet leder till
minskade    utgifter    i    form     av
arbetslöshetsunderstöd samt  till  ökade
skatte- och avgiftsintäkter.
I    flera   motioner   framhålls   att
eventuella   statliga  stimulansåtgärder
inom  ROT-sektorn bör ges en mer  direkt
miljöinriktning.  Förslag  om   fortsatt
bidragsgivning   till  inomhusmiljön   i
bostäder och vissa lokaler läggs fram  i
motionerna    1995/96:Sk59    (v)    och
1995/96:Sk60 (mp). I den senare motionen
förordas  även att riksdagen  begär  ett
förslag   om   ett   grönt   ROT-bidrag.
Motsvarande förslag finns också i motion
1995/96:Sk51 (mp). En flerårig  satsning
på allergisanering av offentliga lokaler
föreslås i motion 1995/96:Sk52 (fp).
Bostadsutskottet,   som   ägnat    stor
uppmärksamhet åt frågor om inomhusmiljön
och   åtgärder  för  att   skapa   sunda
boendemiljöer, anser det  givetvis  vara
önskvärt  att  de  byggnadsåtgärder  som
fortsättningsvis kommer att  vidtas  med
utnyttjande av skattereduktionen  i  hög
grad      inriktas     mot     angelägna
miljöförbättrande åtgärder. Ett  utbrett
intresse  för att vidta sådana  åtgärder
har  också framkommit i samband med  den
stödgivning  som under det senaste  året
varit  direkt inriktad mot förbättringar
av  inomhusmiljön. Som framgår av motion
Sk60  (mp) tyder preliminära beräkningar
på  att  efterfrågan på detta stöd  inte
helt    kan    tillgodoses   inom    den
tillgängliga medelsramen  om  ca  1  000
miljoner  kronor.  En  fördel  i   detta
avseende    med   den   nu    föreslagna
skattereduktionen i förhållande till den
tidigare   bidragsformen   är   att   de
fastighetsägare   som    önskar    vidta
miljöförbättrande åtgärder - eller andra
typer av byggnadsåtgärder - inte behöver
sväva  i  ovisshet  om att  erforderliga
medel  kommer  att  stå  till  buds  när
ansökan  om  skattereduktion  behandlas.
Skattereduktion      kommer       enligt
regeringsförslaget att medges utan någon
rambegränsning     av     det     totala
utnyttjandet,  under  förutsättning  att
den   sökande  i  övrigt  har   uppfyllt
villkoren    för   reduktionen.    Några
bestämmelser som förhindrar åtgärder som
inriktas mot exempelvis förbättringar ur
allergisynpunkt       finns        inte.
Bostadsutskottet  kan  därför  inte   se
någon  motsättning mellan önskemålet  om
miljöinriktade      satsningar       och
regeringsförslagets          utformning.
Utskottet  vill  i  sammanhanget   också
erinra   om   de   riktade   stöd   till
miljöförbättrande      åtgärder      som
fortfarande  kan utgå för  radonsanering
och    från   fonden   för   fukt-   och
mögelskador i småhus.
Ett   i  förhållande  till  regeringens
förslag   mer  omfattande   system   för
skattereduktion    eller    skatteavdrag
förordas   i  vissa  motioner.   Således
föreslås  i motionerna 1995/96:Sk45  (m)
och 1995/96:Sk56 (m) att riksdagen skall
begära   förslag  om  ett   system   med
permanent  avdrag  för reparationer  och
underhåll      på     egna     bostäder.
Bostadsutskottet    har    under     det
innevarande  riksdagsåret  avstått  från
att  göra  uttalanden  om  formerna  för
statens  stöd  till  bostadssektorn   på
längre  sikt  med  hänvisning  till  den
Bostadspolitiska  utredningens  pågående
arbete.  Inte heller i detta  sammanhang
är  utskottet  berett att föregripa  den
parlamentariska utredningens  förslag  i
frågan.
Även  i  motionerna 1995/96:Sk50  (kds)
och   1995/96:Sk58  (kds)  föreslås   en
utvidgning     i    förhållande     till
regeringförslaget.  Motionärerna   anför
dock  att man i grunden är positiva till
förslaget   i   propositionen.   I   den
sistnämnda motionen förordas i yrkande 2
att  nivån på skattereduktionen  bestäms
till   60   %  och  i  yrkande   3   att
reduktionen även medges under åren  1998
och  1999.  Övriga i motionen  förordade
utvidgningar av basen för skattreduktion
m.m.  ligger inte inom bostadsutskottets
beredningsområde.  De  behandlas  därför
inte   i   detta  yttrande.  Vad  gäller
förslaget att förlänga möjligheten  till
skattereduktion   med   två   år    vill
utskottet  dels hänvisa  till  det  ovan
anförda    om    den    Bostadspolitiska
utredningens    förslag,    dels    till
svårigheterna att nu bedöma  behovet  av
den  aktuella stimulansen under de sista
åren  på  1990-talet.  Förhoppningen  är
givetvis  att byggarbetsmarknaden  efter
år  1997  skall vara i sådan balans  att
behovet   av  tidsbegränsade   särskilda
insatser  starkt minskat eller helt  kan
undvaras.  Den av regeringen  föreslagna
nivån  på  skattereduktionen -  30  %  -
måste  ses  i  förhållande  till  vilket
skattebortfall   som   i   det   rådande
statsfinansiella läget  är  acceptabelt.
Erfarenheterna   från    den    tidigare
perioden med skattereduktion visar också
att  denna nivå är tillräcklig  för  att
stimulera  till  en relativt  omfattande
byggnadsverksamhet.
Bostadsutskottet                  anser
sammanfattningsvis                   att
regeringsförslaget  om   skattereduktion
för   utgifter  för  byggnadsarbete   på
bostadshus bör vinna riksdagens  bifall.
Med  hänvisning  till det  ovan  anförda
avstyrker  utskottet  samtliga  i  detta
yttrande behandlade motionsyrkanden.
Inför   den   fortsatta   beredning   av
lagförslaget    vill    bostadsutskottet
avslutningsvis    göra   skatteutskottet
uppmärksamt     på     att     begreppet
bostadsrättsinnehavare  som  används   i
propositionen  normalt  inte  används  i
författningstext.   I  bostadsrättslagen
(1991:614) m.fl. relevanta lagar används
i stället begreppet bostadsrättshavare.

Stockholm den 28 maj 1996

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

I  beslutet  har deltagit: Knut  Billing
(m),  Lennart Nilsson (s), Rune Evensson
(s),   Marianne  Carlström  (s),  Rigmor
Ahlstedt (c), Lars Stjernkvist (s), Stig
Grauers  (m),  Lena  Larsson  (s),   Owe
Hellberg  (v), Lilian Virgin  (s),  Inga
Berggren   (m),  Per  Lager  (mp),   Ulf
Björklund (kds), Carina Moberg (s), Juan
Fonseca (s), Peter Weibull Bernström (m)
och Lennart Fremling (fp).

Avvikande meningar

1. Skattereduktion för byggnadsarbete

Knut   Billing,   Stig   Grauers,   Inga
Berggren och Peter Weibull Bernström (m)
anser   att  bostadsutskottets  yttrande
under   rubriken   Utskottet   bort   ha
följande lydelse:
Även  om skattesystemet som sådant inte
nu är föremål för överväganden förtjänar
det enligt utskottets mening att påpekas
att  detta system i mångt och mycket  är
grunden till de problem som i dag  finns
i   byggsektorn.   Olika   skatter   och
avgifter utgör en orimligt hög andel  av
den  totala  byggkostnaden.  Inte  minst
gäller  detta  vid reparation,  om-  och
tillbyggnad  (ROT). De  bidrar  dessutom
till  att kraftigt begränsa efterfrågan.
Ett  minskat skatteuttag avseende  såväl
inkomstbeskattningen  som   skatten   på
byggande    och   boende    är    därför
synnerligen angeläget. Detta bör  enligt
utskottets mening åstadkommas  genom  en
genomgripande       reformering       av
skattesystemet   i  enlighet   med   vad
Moderata    samlingspartiet   föreslagit
bl.a.  i  sin  partimotion 1995/96:Fi78.
Målet  bör således vara att skapa sådana
allmänna  förutsättningar  för  byggande
och  boende att samhällets insatser  och
styrning kan minimeras.
En  ytterligare  förutsättning  för  en
bostadsproduktion   som    svarar    mot
efterfrågan  är stabila och förutsägbara
spelregler.   Med  ett  sådant   synsätt
framstår det som mindre lämpligt att mer
eller  mindre planlöst införa  temporära
åtgärder  på  det sätt som  skett  under
senare  år.  Här  har  skatteavdrag  och
bidrag   med  olika  konstruktion   både
avlöst  och överlappat varandra  på  ett
sätt som nästan inte kunnat överblickas.
Det  är  naturligtvis inte  möjligt  att
upprätthålla  en  jämn bostadsproduktion
och  ett  planmässigt  underhåll  i   en
situation  där  förutsättningarna   hela
tiden  ändras. Sammantaget  talar  detta
enligt utskottets mening för att den  av
regeringen                tidsbegränsade
skattereduktionen  för   byggnadsarbeten
inte  bör  införas. Regeringens  förslag
avstyrks i enlighet med vad som förordas
i motion 1995/96:Sk56 (m) yrkande 2.
Åtgärder  inom ROT-sektorn  är  jämfört
med    nyproduktion    väsentligt    mer
arbetsintensiva. Det innebär att en stor
del  av  kostnaden  vid  denna  typ   av
projekt  utgörs  av arbetskostnader.  En
följd av detta är att skattebelastningen
på  denna  typ  av  arbeten  i  form  av
inkomstskatt,       löneskatt        och
mervärdesskatt   blir   särskilt   stor.
Enligt  utskottets mening  kan  det  mot
bakgrund  härav finnas skäl att överväga
införandet  av ett permanent system  för
avdrag  för ROT-åtgärder som  avser  den
egna    bostaden.   Genom    en    sådan
avdragsrätt    skulle    de     negativa
effekterna    av   dagens   skattesystem
minskas    samtidigt   som   långsiktiga
spelreger för denna del av byggmarknaden
läggs fast.
Vad  utskottet  nu  med  anledning   av
motionerna  1995/96:Sk45 (m)  yrkande  7
samt  1995/96:Sk56 (m) yrkande 1  anfört
om     ett    permanent    system    med
skattereduktion för ROT-åtgärder  i  den
egna  bostaden  bör  riksdagen  som  sin
mening ger regeringen till känna. Övriga
motionsyrkanden avstyrks av utskottet  i
den  mån de inte kan anses tillgodosedda
med vad nu förordats.
2. Skattereduktion för byggnadsarbete

Lennart   Fremling   (fp)   anser    att
bostadsutskottets     yttrande     under
rubriken   Utskottet  bort  ha  följande
lydelse:
Sverige  har  ett  i  förhållande  till
andra  länder i många avseenden  modernt
och  väl  utformat byggnadsbestånd.  Det
skulle  mot denna bakgrund kunna  hävdas
att  något  behov för staten  att  genom
bidrag         eller         tillfälliga
skattesubventioner    stimulera     till
reparations- och underhållsåtgärder inte
föreligger.    Särskilt     i     dagens
statsfinansiella    läge    borde     de
begränsade  resurserna  i  första   hand
kunna  inriktas mot insatser på särskilt
angelägna      samhällsområden,      som
exempelvis   stöd   till    äldre    och
handikappade.  Dessvärre  är  emellertid
inte     bilden    av    det     svenska
byggnadsbeståndet  helt  entydig.   Inom
detta  bestånd  finns  också  ett  stort
antal byggnader som kommit att betecknas
som  sjuka hus . Brister i byggprocessen
och olämpliga byggmaterial har lett fram
till  att  vi  i  dag  har  bl.a.  många
offentliga   lokaler   som   kan    vara
hälsovådliga  att vistas i under  längre
tid.   Detta  gäller  inte  minst  många
skollokaler och andra byggnader där barn
och ungdomar vistas dagligen.
Bostadsutskottet   anser   mot    denna
bakgrund    att   eventuella    statliga
stimulansåtgärder    inom    ROT-sektorn
direkt bör inriktas mot åtgärder för att
förbättra inomhusmiljön. Tyvärr har inte
regeringens  förslag om  skattereduktion
för  byggnadsarbete avgränsats på  detta
sätt. Bostadsutskottet delar bedömning i
motionerna      1995/96:Sk47       (fp),
1995/96:Sk52 (fp) och 1995/96:Sk57  (fp)
att  det i rådande statsfinansiella läge
inte    är    försvarligt   att    satsa
skattemedel  på  ett nytt  allmänt  ROT-
program  för  bostäder  i  enlighet  med
regeringens    förslag.   Däremot    har
beredningen  av detta ärende  visat  att
ett  brett stöd kan uppnås för stimulans
av  byggnadsåtgärder som på  sikt  leder
till   att  folkhälsan  förbättras   och
därmed   till   minskade  utgifter   för
sjukskrivningar   och   sjukvård.    Ett
förslag med denna inriktning läggs  fram
i  motion  1995/96:Sk52 (fp). I motionen
föreslås   en   flerårig   satsning   på
allergisanering av offentliga lokaler.
Under lång tid har de växande problemen
med  allergier, speciellt bland barn och
ungdomar, diskuterats utan att man  från
samhällets  sida  vidtagit  tillräckliga
åtgärder. Det tillfälliga stöd som under
det   senaste  året  kunnat   utgå   för
förbättringar   av   inomhusmiljön   har
visserligen   lett   till   att    många
byggnader   åtgärdats,  men   problemens
omfattning kräver mer uthålliga insatser
från  samhällets  sida.  Allergier   har
utvecklats  till något av en folksjukdom
som  uppemot tre miljoner svenskar lider
av i dag. Två av fem barn är drabbade av
någon   form  av  symptom.  Detta  leder
givetvis  framför allt till lidande  för
de   drabbade  men  också   till   stora
samhällsekonomiska  förluster.  Insatser
för  att förebygga allergier kan  därför
antas  på sikt även i ekonomiska  termer
vara väl motiverade.
Det  förslag som läggs fram i motionen,
och som bostadsutskottet således ställer
sig  bakom,  innebär  att  400  miljoner
kronor  årligen  bör  utgå  i  form   av
statsbidrag  till  byggnadsåtgärder  som
förbättrar  inomhusmiljön  i  offentliga
lokaler  på  ett sådant sätt att  risken
för  allergier minskar. För att inte den
enskilda  kommunens ekonomiska situation
skall  bli avgörande för vilka byggnader
som    åtgärdas    bör   den    statliga
bidragsandelen sättas högre än den  nivå
-  30  %  - som  under det senaste  året
tillämpats  för  det tillfälliga  stödet
till  åtgärder i inomhusmiljön. Det  bör
ankomma  på  regeringen att utarbeta  de
närmare      villkoren      för      ett
saneringsprogram med den inriktning  som
utskottet   nu  förordat  och  skyndsamt
återkomma  till riksdagen med förslag  i
frågan.
Bostadsutskottet       anser        att
skatteutskottet   med    anledning    av
motionerna      1995/96:Sk47       (fp),
1995/96:Sk52 (fp) och 1995/96:Sk57  (fp)
och    med    avslag   på    proposition
1995/96:229  bör föreslå  riksdagen  att
som  sin mening ge regeringen till känna
vad  utskottet  ovan anfört.  Utskottets
ställningstagande  innebär  vidare   att
vissa    andra    motionsyrkanden     om
miljöinriktning av ROT-satsningarna till
stor del kan anses bli tillgodosedda.  I
övrigt  avstyrks  de  i  detta  yttrande
behandlade motionsyrkandena.
3. Skattereduktion för byggnadsarbete

Owe     Hellberg    (v)    anser     att
bostadsutskottets     yttrande     under
rubriken   Utskottet  bort  ha  följande
lydelse:
Utmärkande  för 1990-talets  byggsektor
har    varit   en   kraftigt    fallande
bostadsproduktion. Även om nedgången har
varit störst för nyproduktionen har  den
också  gällt ombyggnadssidan.  Nedgången
återspeglas  inte bara  i  extremt  låga
produktionstal utan också  i  en  mycket
stor          arbetslöshet         bland
byggnadsarbetarna.  Olika  åtgärder  har
visserligen  vidtagits för att  motverka
denna    utveckling   men   dessa    har
uppenbarligen  inte varit  tillräckliga.
Som  framhålls i motion 1995/96:Sk59 (v)
finns det skäl att även fortsättningsvis
stimulera      och     stödja      olika
byggnadsåtgärder. Eftersom åtgärder  som
avser  reparation, om-  och  tillbyggnad
(ROT)     är    sysselsättningsintensiva
framstår stöd till denna typ av  projekt
som  särskilt  lämpliga i det  nuvarande
arbetsmarknadsläget.   Utskottet   delar
sålunda   den  av  regeringen  framförda
uppfattningen att stöd till ROT-åtgärder
även  fortsättningsvis  bör  utgå.   Det
frågan gäller är därför vilka former för
och  vilken inriktning av stödet som bör
väljas.
Bostadsutskottet har tidigare  uttryckt
den   principiella   uppfattningen   att
statens stöd till byggandet bör hanteras
inom bostadsadministrationen. Till grund
för detta ställningstagande ligger bl.a.
att   bidragssystem   visat   sig   vara
effektivare     än     åtgärder     inom
skattesystemet  samtidigt  som  kontroll
och  utvärdering av stödet  underlättas.
Utskottet  kan också konstatera  att  de
riktade  bidrag  till  ROT-åtgärder  som
kunnat  utgå under det senaste  året   -
dvs.       det       extra      statliga
bostadsförbättringsstödet   och   stödet
till förbättring av inomhusmiljön - rönt
stor  efterfrågan  och  därmed  bidragit
till           att          upprätthålla
byggsysselsättningen. Enligt  utskottets
mening  är en förlängning av dessa  stöd
att  föredra framför den skattereduktion
som  regeringen  nu  föreslår.  Vid  ett
sådant  förfarande skulle  dessutom  den
kunskap  som  redan  i  dag  finns   hos
bostadsmyndigheterna kunna utnyttjas för
att  omedelbart få en snabb och effektiv
handläggning  av  bidragsärendena.   Vid
myndigheterna finns också administrativa
stödrutiner       i       form        av
ansökningsblanketter,
informationsmaterial m.m. redan färdiga.
Sammantaget talar det nu anförda enligt
utskottets mening för att ett system med
bidrag,  i enlighet med vad som förordas
i motion 1995/96:Sk59 (v) yrkande 1, bör
väljas  före det av regeringen förordade
systemet med skattereduktion. Utskottets
ställningstagande i denna  del  ansluter
också  till  utskottets uttalande  våren
1995  om att villkoren för statens  stöd
till  byggandet inte bör ändras  alltför
ofta  (bet.  1994/95:BoU18  s.  33).  De
särskilda förutsättningar som råder inom
byggsektorn  med bl.a. långa planerings-
och  genomförandetider  förutsätter   en
viss   stabilitet   i   villkoren    för
verksamheten.
Den  fortsatta stödgivningen bör vidare
i  enlighet  med  förslaget  i  motionen
kompletteras med ett särskilt bidrag med
miljöprofil  riktat mot egnahemssektorn.
Inom  ramen  för ett sådant  bidrag  kan
fortsatta   satsningar   på   exempelvis
solvärmeanläggningar                 och
ackumulatortankar  stimuleras.  Det  bör
ankomma  på  regeringen att  utforma  de
närmare  villkoren  för  det  föreslagna
bidraget.  Sammanlagt bör det  fortsatta
stödet  till  ROT-åtgärder,  enligt  vad
utskottet  nu förordat, utgå  med  samma
belopp  -  3 500 miljoner kronor  -  som
regeringen         beräknat          för
skattereduktionen.
Det  är,  som framgått ovan, utskottets
uppfattning att ett bidragssystem är att
föredra    framför   ett   system    med
skattereduktion.      Samtidigt       är
självfallet   ett   stöd   i   form   av
skatteavdrag bättre än inget stöd  alls.
Skulle  den  fortsatta  beredningen   av
ärendet  vid  skatteutskottet  visa  att
andra än bostadspolitiska skäl talar för
att  ett system med skattereduktion ändå
bör väljas, bör därför denna typ av stöd
kunna  accepteras. Som anförs  i  motion
1995/96:Sk59 (v) yrkande 2 bör  dock  en
förutsättning  i  detta  fall  vara  att
villkoren för skattereduktionen  ges  en
sådan  utformning att systemet i  första
hand  gynnar  ROT-insatser i  eftersatta
bostadsområden     och     i      större
flerbostadshus.
4. Skattereduktion för byggnadsarbete

Per     Lager     (mp)     anser     att
bostadsutskottets     yttrande     under
rubriken   Utskottet  bort  ha  följande
lydelse:
Staten har under de senaste åren riktat
olika former av tidsbegränsade stöd  mot
bygg-  och  bostadssektorn. I de  flesta
fallen  har dessa stöd kunnat utgå  utan
att      krav     ställts     på     att
byggnadsåtgärderna skall vidtas  på  ett
ekologiskt   hållbart  och  miljöriktigt
sätt.   Följden  har  blivit  att  många
bostäder  byggts eller byggts om  enligt
metoder  som redan visat sig ge  problem
på   sikt.   Användandet  av   olämpliga
byggmaterial    och   installation    av
komplicerade    ventilationsanläggningar
har   starkt  bidragit  till  de  osunda
inomhusmiljöer som i dag  finns  både  i
bostäder och i många andra byggnader.
I  den  mån som staten fortsättningsvis
bör  stödja s.k. ROT-projekt är det  mot
denna  bakgrund självklart att krav  bör
ställas    på    att    åtgärderna     i
fortsättningen vidtas på ett långsiktigt
miljöriktigt  sätt.  Utskottet  beklagar
att  det  av  regeringen  nu  föreslagna
systemet för skattereduktion inte givits
en   sådan  utformning.  Riksdagen   bör
därför   avslå  regeringsförslaget   och
skyndsamt begära ett nytt förslag om ett
 grönt   ROT-bidrag i enlighet  med  vad
som  förordats i motionerna 1995/96:Sk51
(mp)  och  1995/96:Sk60  (mp).  Det  bör
ankomma  på  regeringen att utarbeta  de
närmare   villkoren   för   bidrag   som
stimulerar  till ett ekologiskt  riktigt
byggande  med  miljöanpassade  material,
byggmetoder och energisystem.
Ett  av  de  stöd till byggnadsåtgärder
som  kunnat  utgå under senare  tid  har
emellertid    givits    den    förordade
inriktningen.    Stödet    till     s.k.
allergisanering,   dvs.   bidraget   för
förbättringar    av   inomhusmiljön    i
bostäder   och   vissa   lokaler    (SFS
1995:802),   har  endast   utgått   till
åtgärder som bedömts vara nödvändiga för
att  avhjälpa olägenheter som föranletts
av  fukt och dålig luftkvalitet, brister
i    ventilationssystemen    eller    av
hälsofarliga   material.   Ursprungligen
anslogs 1 800 miljoner kronor för  detta
ändamål.   Under  hösten  1995  godkände
riksdagen att 800 miljoner kronor av  de
anslagna  medlen skulle få användas  för
det    extra    statliga   stödet    för
bostadsförbättring.       Omfördelningen
gjordes  mot bakgrund av att  regeringen
vid     detta    tillfälle    redovisade
bedömningen att de anslagna  medlen  för
åtgärder  i inomhusmiljön inte fullt  ut
skulle komma att tas i anspråk. Det  har
emellertid   därefter  visat   sig   att
efterfrågan   på  detta  stöd   beräknas
överstiga de nu tillgängliga medlen  med
omkring     800     miljoner     kronor.
Bostadsutskottet   ansluter   sig   till
bedömningen  i motion 1995/96:Sk60  (mp)
yrkande  2 om att ytterligare minst  600
miljoner kronor behöver anslås  för  den
aktuella   stödformen  under  budgetåret
1995/96. De åtgärder som kan komma  till
stånd med detta relativt sett begränsade
medelstillskott  är arbetsintensiva  och
angelägna ur sysselsättningssynpunkt. De
bidrar   dessutom  till  att  ovärderlig
kunskap   om   hälsosamt  byggande   kan
genereras och spridas. Utskottet bedömer
därför   de   åtgärder  som  stöds   med
bidraget     till     förbättring     av
inomhusmiljön    vara   betydligt    mer
angelägna  än  vad som sannolikt  skulle
kunna  uppnås  med  de  3  500  miljoner
kronor      som      den      föreslagna
skattereduktionen beräknas kosta staten.
Med  hänvisning till det  ovan  anförda
förordar  således  bostadsutskottet  att
skatteutskottet   med    anledning    av
motionerna   1995/96:Sk51    (mp)    och
1995/96:Sk60  (mp) samt  med  avslag  på
proposition 1995/96:229 som  sin  mening
ger  regeringen till känna vad utskottet
ovan       anfört.      Ett       sådant
ställningstagande  innebär  vidare   att
även   förslagen   om   en   miljöriktig
inriktning    på    ROT-åtgärderna     i
motionerna    1995/96:Sk59    (v)    och
1995/96:Sk52  (fp)  till  stor  del  kan
anses  bli tillgodosedda. Övriga i detta
yttrande    behandlade   motionsyrkanden
avstyrks av bostadsutskottet.
5. Skattereduktion för byggnadsarbete

Ulf    Björklund   (kds)    anser    att
bostadsutskottets     yttrande     under
rubriken   Utskottet  bort  ha  följande
lydelse:
Utskottet   delar   uppfattningen   att
situationen på byggmarknaden  i  dag  är
sådan  att  den motiverar införandet  av
ett  till byggsektorn riktat stöd.  Inte
minst det förhållandet att åtgärder  som
avser  reparation, om-  och  tillbyggnad
(ROT)            är            speciellt
sysselsättningsintensiva  gör  ett  stöd
till denna sektor väl motiverat. Däremot
finns   det  enligt  utskottets   mening
anledning  att överväga stödets  närmare
utformning.
Under  åren  1993 och 1994 kunde  under
vissa    förutsättningar    skatteavdrag
erhållas    för    byggnadsarbeten    på
bostadshus.  Systemet kom att  utnyttjas
av  ett stort antal fastighetsägare  och
det  beräknas ha skapat upp till 30  000
nya  arbetstillfällen. På förslag av den
nuvarande regeringen ersattes emellertid
skatteavdraget  med  ett  bidragssystem.
Detta innebar att ett inarbetat och  väl
fungerande system ersattes av ett system
som   för   de   flesta   framstod   som
krångligare  och svårare  att  utnyttja.
Bidragen  var dessutom betydligt  mindre
förmånliga.  Den kontinuitet  i  statens
stöd  till  bostadsbyggandet som  brukar
förespråkas  i  andra  sammanhang  bröts
därmed. Enligt utskottets mening är  det
olyckligt   att  på  detta  sätt   skapa
osäkerhet och förvirring bland  dem  som
stödet  riktar sig till. Inte minst  för
småhusägarna  torde det vara  svårt  att
hålla  reda  på vilket eller vilka  stöd
som  kan  komma  i  fråga  vid  en  viss
tidpunkt.
Enligt   utskottets  mening  talar   de
hittillsvarande erfarenheterna av  olika
statliga   stimulansåtgärder   för    en
återgång    till    ett    system    med
skattereduktion. Utskottet delar sålunda
regeringens    uppfattning    i    detta
avseende.   Till  grund  för  utskottets
ställningstagande   ligger   dock   inte
enbart   bostadspolitiska  överväganden.
Även  behovet i övrigt av att  stimulera
tjänstesektorn, speciellt vad avser  den
del  som  utnyttjas av hushållen,  talar
för  ett  system med skattreduktion.  De
frågor    om   en   bredare   bas    för
skattereduktionen som tas upp  i  motion
1995/96:Sk58  (kds) bör således  beaktas
när  ett  sammanhållet  system  för  att
stimulera tjänster riktade mot hushållen
utformas.  Bostadsutskottet tar  dock  i
sitt  yttrande inte upp förslagen i  den
aktuella  motionen  om  vilken  typ   av
arbete  utöver byggnadsåtgärder som  bör
berättiga till skattereduktion.
Ett minskat skattetryck på tjänster  är
enligt   utskottets  mening  en  absolut
förutsättning  för att  normala  hushåll
skall kunna utnyttja arbetskraft för att
utföra arbeten på den egna bostaden. Ett
system  med skatteavdrag bidrar dessutom
till  att  minska  förekomsten  av  s.k.
svartjobb  och  därmed  till   att   öka
statens skatteintäkter. En förutsättning
för  att de nu förordade avdragen  skall
få  de  önskade effekterna är  dock  att
avdragsnivån  sätts  tillräckligt  högt.
Utskottet  gör i denna fråga bedömningen
att   det   av   regeringen   föreslagna
avdraget  med  30  % av  arbetskostnaden
inte  är  tillräckligt för att förhindra
utnyttjandet  av  svart  arbetskraft.  I
enlighet   med   förslaget   i    motion
1995/96:Sk58  (kds) bör därför  avdraget
bestämmas till 60 % av arbetskostnaden.
Enligt  förslaget  i propositionen  bör
skatteavdrag kunna erhållas för  arbeten
som  utförs t.o.m. utgången av år  1997.
För  att undvika de tröskeleffekter  och
den   ryckighet  som  en  så   begränsad
varaktighet skulle kunna ge upphov till,
bör     enligt     utskottets     mening
skatteavdrag  kunna erhållas  också  för
åren 1998 och 1999. Härigenom uppnås  en
bättre kontinuitet som bl.a. innebär att
sysselsättningspotentialen   inom   ROT-
sektorn bättre kan tas till vara.
Vad  utskottet  nu  med  anledning   av
motion  1995/96:Sk58 (kds)  yrkandena  2
och  3  anfört om skattereduktionen  för
byggnadsarbeten innebär att  regeringens
lagförslag  bör godtas med de  ändringar
avseende  reduktionsnivå och varaktighet
som  föreslagits  i  motionen.  Det  bör
ankomma  på skatteutskottet att  utforma
de   nödvändiga  lagändringarna.  Övriga
motionsyrkanden  som behandlas  i  detta
yttrande avstyrks av bostadsutskottet.

Innehåll

Sammanfattning                         1
Propositionen                          1
Motionerna                            11
Motioner väckta med anledning av
proposition 1995/96:198             11
Motioner väckta med anledning av
proposition 1995/96:229             11
Yttrande från annat utskott           12
Utskottet                             12
Ställningstaganden                  12
Hemställan                          15
Reservationer                         16
1. En ny stimulans inom byggsektorn
(mom. 1, m, fp, mp)                 16
2. En ny stimulans inom byggsektorn
(mom. 1,v)                          16
3. En ny stimulans inom byggsektorn
(mom. 1, kds)                       17
4. Skattereduktion för
allergisanering av offentliga
lokaler (mom. 2, fp)                18
5. Begränsningar till arbeten med
miljöinriktning (mom. 3, mp)        19
6. Begränsningar till eftersatta
bostadsområden och större
flerfamiljshus (mom. 4, v)          19
7. Skattereduktion för
bilreparationer m.m. (mom. 5, kds)  20
8. Permanenta skattelättnader för
underhåll av egna byggnader
(mom. 6, m)                         21
9. Bidrag till allergisanering och
"gröna" ROT-åtgärder (mom. 7, mp)   21
Särskilt yttrande                     22
Skattereduktion för allergisanering
av offentliga lokaler (mom. 2)      22
Bostadsutskottets yttrande   23








Gotab, Stockholm  1996