Utskottet tillstyrker den i proposition
1995/96:229 föreslagna skattereduktionen
för s.k. ROT-åtgärder.
Till betänkandet har fogats
reservationer.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet)
föreslår i proposition 1995/96:229 att
riksdagen antar de i propositionen
framlagda förslagen till
1. lag om skattereduktion för utgifter
för byggnadsarbete på bostadshus,
2. lag om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343).
I propositionen föreslås en
skattereduktion för utgifter avseende
byggnadsarbeten på bostadshus.
Skattereduktionen skall på vissa villkor
kunna erhållas av fastighetsägare och
bostadsrättsinnehavare.
Skattereduktionen uppgår till 30 % av
ett underlag som består av nedlagda
arbetskostnader. För småhus uppgår
skattereduktionen till högst 10 500 kr.
För hyreshus är motsvarande belopp det
högsta av beloppen 20 000 kr och tre
gånger den fastighetsskatt som beräknas
för bostadsdelen för hela kalenderåret
1996. En nyhet i förhållande till
tidigare lagstiftning av motsvarande
slag är att skattereduktion också kan
medges bostadsrättsinnehavare. Skatte
reduktionen kan i sådana fall uppgå till
högst 5 000 kr per lägenhet.
Reglerna föreslås träda i kraft den 1
juli 1996 och avse byggnadsarbete under
tiden den 15 april 1996 - 31 december
1997.
Lagförslagen har följande lydelse.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av
proposition 1995/96:198
1995/96:Sk45 av Bo Lundgren m.fl. (m)
vari yrkas, såvitt nu är i fråga
7. att riksdagen hos regeringen begär
förslag om avdrag för reparationer och
underhåll av egna bostäder i enlighet
med vad som anförts i motionen,
18. att riksdagen avslår regeringens
förslag om tillfällig skattereduktion
för utgifter för byggnadsarbete i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1995/96:Sk47 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
5. att riksdagen avslår förslaget till
skattereduktion för byggnadsarbete på
bostadshus,
6. att riksdagen - vid avslag på
yrkande 5 - som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om krav på positiva
miljöeffekter för ROT-projekt m.m.
1995/96:Sk51 av Marianne Samuelsson
m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i
fråga
11. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om skattereduktion för utgifter
för byggnadsarbete på bostadshus.
1995/96:Sk52 av Barbro Westerholm och
Erling Bager (fp) vari yrkas att
riksdagen - vid bifall till förslaget om
ett nytt ROT-program - som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inom ramen för detta
program genomföra en flerårig satsning
på allergisanering av offentliga
lokaler.
Motioner väckta med anledning av
proposition 1995/96:229
1995/96:Sk56 av Bo Lundgren m.fl. (m)
vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär
förslag om ett permanent system som
sänker skattekilen på arbete för
reparation och underhåll av egna
bostäder i enlighet med vad som anförts
i motionen,
2. att riksdagen avslår proposition
1995/96:229 i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1995/96:Sk57 av Isa Halvarsson och Karin
Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen
avslår proposition 1995/96:229.
1995/96:Sk58 av Mats Odell m.fl. (kds)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en bredare bas för
skattereduktion,
2. att riksdagen beslutar att
skattereduktion skall medges med ett
belopp motsvarande 60 % av underlaget,
3. att riksdagen beslutar att
skattereduktion skall medges även år
1998 och år 1999.
1995/96:Sk59 av Lars Bäckström m.fl. (v)
vari yrkas
1. att riksdagen med avslag på
regeringens propositon 1995/96:229 som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om riktade stöd inom
bostadssektorn,
2. att riksdagen, vid avslag av yrkande
1, som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
skattereduktioner för bygg-bostadssek
torn.
1995/96:Sk60 av Ronny Korsberg m.fl.
(mp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår den i
propositionen föreslagna
skattereduktionen för utgifter avseende
byggnadsarbeten på bostadshus, i
enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ytterligare minst 600
miljoner kronor anslås under budgetåret
1995/96 till allergisanering,
3. att riksdagen hos regeringen begär
förslag till "grönt" ROT-bidrag, i
enlighet med vad som anförts i motionen.
Yttrande från annat utskott
Bostadsutskottet har yttrat sig i
ärendet. Yttrandet (1995/96:BoU10y)
fogas som bilaga till detta betänkande.
Utskottet
Ställningstaganden
I propositionen föreslås en
skattereduktion för utgifter för
reparationer och om- och tillbyggnader
av bostadshus som har utförts under
tiden 15 april 1996-31 december 1997
(ROT-åtgärder). Förslaget ansluter i
stora delar till tidigare regler om
skattereduktion för byggnadsåtgärder
under tiden 15 februari 1993-31 december
1994. En skillnad är att även
bostadsrättsinnehavare skall kunna få
skattereduktion.
Skattereduktionen blir enligt förslaget
30 % av de nedlagda arbetskostnaderna,
för småhus dock högst 10 500 kr och för
hyreshus högst 20 000 kr eller högst tre
gånger den fastighetsskatt som beräknas
för bostadsdelen för hela kalenderåret
1996. För bostadsrättsinnehavare
begränsas skattereduktionen i vanliga
fall till högst 5 000 kr, vid sidan av
vad som gäller för bostadsrätts
föreningen. I fråga om småhus föreslås
att bostadsrättsinnehavaren skall få
skattereduktion enligt samma regler som
villaägare, och inte bostadsföretaget.
Yrkanden om avslag på propositionen
framställs av olika skäl i de med
anledning av propositionen väckta
motionerna Sk56 yrkande 2 av Bo Lundgren
m.fl. (m), Sk57 av Isa Halvarsson och
Karin Pilsäter (fp). Motsvarande
yrkanden från samma håll framställs i de
med anledning av proposition 198 väckta
motionerna Sk45 yrkande 18 av Bo
Lundgren m.fl. (m) och Sk47 yrkande 5 av
Lars Leijonborg m.fl. (fp). Även
motionerna Sk59 yrkande 1 av Lars
Bäckström m.fl. (v) och Sk60 yrkande 1
av Ronny Korsberg m.fl. (mp) innebär
avslag på propositionen.
Kristdemokraterna godtar däremot en
skattereduktion men begär i motion Sk58
av Mats Odell m.fl. (kds) att
skattereduktionen utökas till 60 % av
underlaget i olika hänseenden (yrkandena
2 och 3). - Motion Sk57 grundar sig
främst på statsfinansiella skäl. I
motion Sk56 vill motionärerna i stället
ha ett permanent system som sänker
skattekilen på arbete för reparation och
underhåll av egna bostäder. Motionerna
Sk59 och Sk60 grundar sig på
uppfattningen att stimulanser i form av
bidragssystem är att föredra framför en
skattereduktion.
Utskottet återkommer senare till olika
motionsyrkanden rörande underlaget för
skattereduktionen och till vissa
detaljfrågor.
Utskottet konstaterar att det råder
bred enighet om att det av konjunktur
skäl är angeläget att nu införa en
stimulans av reparationer och
renoveringsåtgärder för att öka
kapacitetsutnyttjandet inom byggsektorn
och motverka arbetslösheten.
Bostadsutskottet har i sitt yttrande
anfört att den lämpligaste formen för
och omfattningen av stimulanserna kan
diskuteras men har inte funnit skäl att
ifrågasätta regeringens bedömning att
syftet i dagsläget bäst kan uppnås genom
ett system med skattereduktion för
byggnadsarbeten på bostadshus.
Skatteutskottet instämmer i
bostadsutskottets bedömningar av dessa
frågor liksom i uppfattningen att den av
regeringen föreslagna nivån och
tidsperioden för skattereduktionen är
tillräckliga.
Utskottet tillstyrker propositionen och
avstyrker alltså avslagsyrkandena i
motionerna Sk45 yrkande 18, Sk47 yrkande
5, Sk56 yrkande 2, Sk57, Sk59 yrkande 1
och Sk60 yrkande 1 liksom yrkandena 2
och 3 i motion Sk58 om att höja nivån
och förlänga tidsperioden för
skattereduktionen.
När det gäller detaljutformningen yrkas
i tre motioner att skattereduktionen får
en mer direkt miljöinriktning.
Motionerna Sk47 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) yrkande 6 och Sk52 av Barbro
Westerholm och Erling Bager (fp) går
bl.a. ut på att man inom ramen för
skattereduktionen bör genomföra en fler
årig satsning på allergisanering av
offentliga lokaler. Yrkande 11 i motion
Sk51 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp)
grundar sig på uppfattningen att
statligt stöd, genom skatteavdrag eller
investeringsbidrag, skall utgå endast
för arbeten med särskild milöjinriktning
(allergisanering, energiutveckling). I
motion Sk59 av Lars Bäckström m.fl. (v)
yrkas (yrkande 2) att skattereduktionen,
om den genomförs, bör utformas på ett
sätt som framför allt gynnar reparation
och tillbyggnader i eftersatta
bostadsområden och större fler
familjshus. Yrkande 1 i motion Sk58 av
Mats Odell m.fl. (kds) innebär att
skattereduktionen skall utvidgas även
till bilreparationer, större trädgårds
arbeten av anläggningskaraktär och
installationer t.ex. av vitvaror och
datorer.
Bostadsutskottet har avstyrkt dessa
yrkanden såvitt de berör bostadsutskot
tets ämnesområde.
Syftet med den skattereduktion som
utskottet nyss har förordat är att på
bästa sätt genomföra den stimulans för
byggsektorn som den nuvarande
situationen kräver, och förslaget bygger
på regler som är välkända och som har
fungerat bra i praktiken. Att nu ändra
dessa regler i väsentliga hänseenden
skulle enligt utskottets uppfattning
rycka undan dessa förutsättningar och
medföra ohanterliga praktiska problem.
Som bostadsutskottet anfört ligger det
inte heller någon motsättning mellan
önskemålet om miljöinriktade satsningar
och utformningen av regeringens förslag.
Utskottet avstyrker alltså dessa motions
yrkanden.
I motionerna Sk45 yrkande 7 och Sk56
yrkande 1 begär Bo Lundgren m.fl. (m)
att regeringen skall lägga fram förslag
till permanenta regler som sänker den
s.k. skattekilen på arbete för
reparation och underhåll av egna bygg
nader.
Bostadsutskottet har avstyrkt
motionerna med hänvisning till Bostads
politiska utredningens pågående arbete.
Skatteutskottet har vid sin
återkommande behandling av likartade
motioner avstyrkt de framställda
yrkandena med hänvisning till
statsfinansiella och
fördelningspolitiska skäl och till att
frågan om skattelättnader inom tjänste
sektorn hör till
Skatteväxlingskommitténs
utredningsuppdrag. Utskottet vidhåller
sin uppfattning i dessa frågor och
avstyrker motionerna.
Motion Sk60 av Ronny Korsberg m.fl. (mp)
yrkandena 2 och 3 innebär att minst 600
miljoner kronor ytterligare anslås till
allergisanering och att regeringen skall
lägga fram förslag till ett "grönt" ROT-
bidrag för ett ekologiskt riktigt
byggande med miljöanpassade material,
byggmetoder och energisystem.
Utskottet har redan redovisat sin
ståndpunkt att den aktuella stimulansen
för byggsektorn bör utformas som en
skattereduktion. Förslaget innebär att
det statliga stöd som för närvarande
utgår i form av bidrag av olika slag
kommer att kvarstå men att den som
erhåller sådant stöd inte blir
berättigad till skattereduktion för
åtgärderna. Att förstärka de statliga
bidragsformerna samtidigt som
skattereduktionen genomförs innebär
alltså inte att en dubbel kompensation
kommer att utgå. Bidragsfrågorna ingår i
bostadsutskottets ämnesområde. Med
hänvisning till vad bostadsutskottet
anfört i dessa frågor avstyrker
utskottet dessa motionsyrkanden.
Beträffande detaljutformningen i övrigt
kan nämnas att skattereduktion inte
medges för värdet av arbete som har
utförts av fastighetsägaren. Detta
gäller, på samma sätt som tidigare, även
i fråga om kostnader för anställd
personal hos fastighetsägaren.
Regeringen anser att motsvarande bör
gälla inom koncerner och liknande
förhållanden. Utskottet instämmer i
denna uppfattning eftersom reglerna
annars kan föranleda omotiverade
omstruktureringar och slå snett i
likartade situationer.
Bostadsutskottet har uppmärksammat att
man i lagförslaget använder begreppet
bostadsrättsinnehavare i stället för
bostadsrättshavare som används i
bostadsrättslagen och andra
författningar.
Bestämmelserna i 1 § sista stycket i
den föreslagna lagen har utformats i
syfte att klart uttrycka att man i detta
sammanhang med bostadsrätt avser
lägenhet eller småhus som upplåtits till
medlem i sådan förening eller delägare i
sådant aktiebolag som avses i 2 § 7 mom.
lagen om statlig inkomstskatt. Avgörande
vid denna bedömning skall vara de
förhållanden som rådde vid ingången av
det kalenderår då de aktuella
byggnadsåtgärderna utfördes. Den till
vilken lägenheten eller småhuset
upplåtits betecknas i lagen som
bostadsrättsinnehavare. Om bostadsrätten
bytt innehavare föreslås särskilda
regler som reglerar hur
skattereduktionen skall fördelas mellan
den förre och den nye innehavaren.
Utskottet har inte något att erinra mot
dessa förslag.
Utskottet har inte heller i övrigt något
att erinra mot propositionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande en ny stimulans
inom byggsektorn
att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96: Sk45 yrkande 18,
1995/96: Sk47 yrkande 5, 1995/96:
Sk56 yrkande 2, 1995/96: Sk57,
1995/96: Sk59 yrkande 1 och 1995/96:
Sk60 yrkande 1 och på motion 1995/96:
Sk58 yrkandena 2 och 3 godtar
proposition 1995/96: 229 i huvud
sakliga delar,
res. 1 (m, fp, mp)
res. 2 (v)
res. 3 (kds)
2. beträffande skattereduktion
för allergisanering av offentliga
lokaler
att riksdagen avslår motionerna
1995/96: Sk47 yrkande 6 och 1995/96:
Sk52,
res. 4 (fp)
3. beträffande begränsningar
till arbeten med miljöinriktning
att riksdagen avslår motion 1995/96:
Sk51 yrkande 11,
res. 5 (mp)
4. beträffande begränsningar
till eftersatta bostadsområden och
större flerfamiljshus
att riksdagen avslår motion 1995/96:
Sk59 yrkande 2,
res. 6 (v)
5. beträffande skattereduktion
för bilreparationer m.m.
att riksdagen avslår motion 1995/96:
Sk58 yrkande 1,
res. 7 (kds)
6. beträffande permanenta
skattelättnader för underhåll av egna
byggnader
att riksdagen avslår motionerna
1995/96: Sk45 yrkande 7 och 1995/96:
Sk56 yrkande 1,
res. 8 (m)
7. beträffande bidrag till
allergisanering och "gröna" ROT-
åtgärder
att riksdagen avslår motion 1995/96:
Sk60 yrkandena 2 och 3,
res. 9 (mp)
8. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad
utskottet ovan anfört och hemställt
antar de vid proposition 1995/96: 229
fogade förslagen till
1. lag om skattereduktion för
utgifter för byggnadsarbete på
bostadshus,
2. lag om ändring i
skatteregisterlagen (1980:343).
Stockholm den 4 juni 1996
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors
(s), Sverre Palm (s), Lisbeth Staaf-
Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn
Ericson (s), Isa Halvarsson (fp), Ulla
Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny
Korsberg (mp), Lars U Granberg (s),
Ingibjörg Sigurdsdóttir (s), Carl Erik
Hedlund (m), Kaj Larsson (s), Ola
Sundell (m), Inga Berggren (m), Per
Rosengren (v) och Michael Stjernström
(kds).
Reservationer
1. En ny stimulans inom byggsektorn
(mom. 1)
Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén
(m), Ronny Korsberg (mp), Carl Erik
Hedlund (m), Ola Sundell (m) och Inga
Berggren (m) har
dels anfört följande:
I olika reservationer till detta
betänkande - reservation 4, 5 och 8 -
har vi från olika utgångspunkter
kritiserat det förslag till
skattereduktion som regeringen lägger
fram. Innebörden av denna kritik är att
propositionen bör avslås och att de
yrkanden om detta som framställs i
motionerna Sk45, Sk47, Sk56, Sk57, Sk59
och Sk60 alltså bör bifallas. Därav
följer att yrkandena i motion Sk58 om en
mer långtgående skattereduktion bör
avslås.
dels vid mom. 1 hemställt
1. beträffande en ny stimulans inom
byggsektorn
att riksdagen med bifall till motionerna
1995/96: Sk45 yrkande 18, 1995/96: Sk47
yrkande 5, 1995/96: Sk56 yrkande 2,
1995/96: Sk57 och 1995/96: Sk60 yrkande
1, med bifall till motion1995/96: Sk59
yrkande 1 i vad avser avslag på
proposition 1995/96:229 och med avslag
på motionsyrkandet i övrigt samt med
avslag på motion 1995/96: Sk58 yrkandena
2 och 3 avslår proposition 1995/96: 229.
2. En ny stimulans inom byggsektorn
(mom. 1)
Per Rosengren (v) har
dels anfört följande:
Vänsterpartiet delar regeringens
uppfattning att särskilda åtgärder nu
bör vidtas för att stimulera
reparationer och andra
renoveringsåtgärder inom byggsektorn.
Som anförs i motion Sk59 (v) bör man
dock välja andra former härför än som
regeringen föreslår. Socialdemokraterna
och Vänsterpartiet har tidigare samfällt
förespråkat bidragsmodellen som hanteras
av Boverket och länsstyrelsernas
bostadsenheter. Detta är en modell som
underlättar såväl kontroll som
utvärdering och effektivitet.
Propositionen innebär att Social
demokraterna har ändrat uppfattning och
nu föreslår ett stödsystem genom en
skattereduktion. Vänsterpartiet anser
inte att regeringen redovisar några
bärande skäl för att övergå till denna
stödform, och Vänsterpartiet vidhåller
därför uppfattningen att tillfälliga
byggstimulanser lämpligast genomförs med
riktade bidrag.
Som anförs i motion Sk59 (v) bör därför
propositionen avslås, och riksdagen bör
i stället begära förslag från regeringen
om ett utökat stöd inom bostadssektorn i
de bidragsformer som tillämpas i dag.
Detta stöd bör ges inom samma ekonomiska
ram som regeringen angivit i
propositionen, dvs. med ca 1 500
miljoner kronor för kalenderåret 1996
och 2 000 miljoner kronor för
kalenderåret 1997. Beträffande de
närmare skälen för förslaget och
inriktningen av åtgärderna hänvisar jag
till Owe Hellbergs (v) avvikande mening
(nr 3) i bostadsutskottets yttrande.
Jag yrkar alltså bifall till
Vänsterpartiets motion Sk59 yrkande 1
och till avslagsyrkandena i övriga
motioner. Av det anförda framgår också
att yrkandena i motion Sk58 om en mer
långtgående skattereduktion bör avslås.
dels vid mom. 1 hemställt
1. beträffande en ny stimulans inom
byggsektorn
att riksdagen med bifall till motionerna
1995/96: Sk45 yrkande 18, 1995/96: Sk47
yrkande 5, 1995/96: Sk56 yrkande 2,
1995/96: Sk57, 1995/96: Sk59 yrkande 1
och 1995/96: Sk60 yrkande 1 och med
avslag på motion 1995/96: Sk58 yrkandena
2 och 3 avslår proposition 1995/96: 229
och som sin mening ger regeringen till
känna vad som här har anförts om riktade
stöd inom bostadssektorn.
3. En ny stimulans inom byggsektorn
(mom. 1)
Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
Som framhålls i motion Sk58 och i Ulf
Björklunds (kds) avvikande mening nr 5 i
bostadsutskottets yttrande talar de
hittillsvarande erfarenheterna av olika
statliga stimulanser för en återgång
till ett system med skattereduktion.
Till grund för detta ställningstagande
ligger inte enbart konjunktupolitiska
och bostadspolitiska överväganden. Även
behovet i övrigt att stimulera tjänste
sektorn talar för ett system med
skattereduktion. Ett minskat skattetryck
på tjänster är en förutsättning för att
normala hushåll skall kunna utnyttja
arbetskraft för arbeten på den egna
bostaden. Därtill kommer att ett system
med skatteavdrag bidrar till att minska
förekomsten av svartjobb och därmed
också till att öka statens
skatteintäkter. En förutsättning härför
är att avdragsnivån sätts tillräckligt
högt. Enligt vår uppfattning är
regeringens förslag om en
skattereduktion på 30 % inte
tillräckligt för att förhindra svart
jobben. Enligt Kristdemokraternas mening
bör därför skattereduktionen bestämmas
till 60 % av arbetskostnaden.
Enligt propositionen bör
skattereduktion kunna erhållas t.o.m.
utgången av år 1997. För att undvika de
tröskeleffekter och den ryckighet som en
så begränsad varaktighet skulle innebära
bör enligt vår mening skattereduktion
kunna erhållas också för åren 1998 och
1999.
Jag tillstyrker alltså motion Sk58 i
dessa delar (yrkandena 2 och 3) och att
propositionen godtas med de ändringar
som detta innebär.
I reservation 6 återkommer jag till
frågan om en bredare bas för skatte
reduktionen.
dels vid mom. 1 hemställt
1. beträffande en ny stimulans inom
byggsektorn
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:' Sk58 yrkandena 2 och 3, med
avslag på motionerna 1995/96: Sk45
yrkande 18, 1995/96: Sk47 yrkande 5,
1995/96: Sk56 yrkande 2, 1995/96: Sk57,
1995/96: Sk59 yrkande 1 och 1995/96:
Sk60 yrkande 1 och med anledning av
proposition 1995/96: 229 godtar den i
propositionen föreslagna
skattereduktionen med de ändringarna att
skattereduktion skall utgå med 60 % av
underlaget och medges även för åren 1998
och 1999.
4. Skattereduktion för allergisanering
av offentliga lokaler (mom. 2)
Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande:
Regeringens förslag till
skattereduktion för byggnadsarbeten har
mött kraftig kritik, bl.a. från
Folkpartiet i motionerna Sk47, Sk52 och
Sk57. Vi instämmer i denna kritik och
anser att det i rådande statsfinansiella
läge inte är försvarligt att genomföra
de stora satsningar på ett sådant nytt
allmänt ROT-program som propositionen
innebär. De begränsade resurserna för
statligt stöd måste i stället inriktas
mot vad som är särskilt angeläget.
Om propositionen trots denna kritik
antas av riksdagen föreslås i motion
Sk52 ett riksdagsuttalande om att
Folkpartiets program för en flerårig
satsning på allergisanering av
offentliga lokaler med 400 miljoner
kronor per år bör genomföras inom ramen
för regeringens förslag. Även i motion
Sk47 yrkande 5 yrkas under samma
förutsättning ett riksdagsuttalande om
krav på positiva miljöeffekter för ROT-
projekt m.m.
I en avvikande mening (nr 5) till
bostadsutskottets yttrande belyser
Lennart Fremling (fp) angelägenheten av
att inrikta stimulanserna mot sådana
åtgärder som föreslås i motion Sk52 och
förordar ett årligt stöd på 400 miljoner
kronor till byggnadsåtgärder som
förbättrar inomhusmiljön i offentliga
lokaler på ett sådant sätt att risken
för allergier minskar.
Vi instämmer i motionärernas uppfattning
i dessa frågor och tillstyrker det i
motion Sk52 framlagda förslaget. Därmed
är också syftet med motion Sk47 yrkande
6 tillgodosett. Det bör ankomma på
regeringen att utarbeta de närmare
villkoren för ett saneringsprogram med
den här angivna inriktningen och
skyndsamt återkomma till riksdagen med
förslag i frågan.
dels vid mom. 2 hemställt
2. beträffande skattereduktion för
allergisanering av offentliga lokaler
att riksdagen - vid avslag på
reservation 1 - med anledning av motion
1995/96: Sk47 yrkande 6 och med bifall
till motion 1995/96: Sk52 som sin
mening ger regeringen till känna vad som
här har anförts om ett program för
sanering av inomhusmiljön i offentliga
lokaler.
5. Begränsningar till arbeten med
miljöinriktning (mom. 3)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
De olika former av tidsbegränsade
statliga stöd som under de senaste åren
i bygg- och bostadssektorn har inte
varit förenade med krav på att bygg
nadsåtgärderna skall vidtas på ett
ekologiskt hållbart och miljöriktigt
sätt. Följden har blivit att många
bostäder byggts eller byggts om enligt
metoder som redan visat sig ge problem
på sikt, bl.a. i form av osunda inomhus
miljöer.
I den mån som staten fortsättningsvis
bör stödja s.k. ROT-projekt är det mot
denna bakgrund självklart att krav bör
ställas på att åtgärderna i fort
sättningen vidtas på ett långsiktigt
miljöriktigt sätt. Det av regeringen
föreslagna systemet för skattereduktion
har inte givits en sådan utformning. Mot
denna bakgrund har jag i reservation 1
yrkat avslag på propositionen.
Motion Sk51 av Marianne Samuelsson
m.fl. (mp) behandlas i ett särskilt
moment i utskottets hemställan. Yrkande
11 i motionen grundar sig på den
principiella uppfattning som
Miljöpartiet har i denna fråga och
innebär att statligt stöd, i den mån ett
sådant stöd över huvud taget bör komma i
fråga i form av skatteavdrag eller
bidrag, bör utgå endast för arbeten med
särskild miljöinriktning, t.ex. för
allergisanering av lokaler och bostäder.
Den överenskommelse som Miljöpartiet
och regeringen träffade i början av 1995
om ett bidrag på 1,8 miljarder kronor
till allergisanering av skolor och
daghem skall - som vi anför i en
särskild reservation vid moment 7 -
fullföljas. Detta innebär att minst 600
miljoner kronor ytterligare behöver
anslås för detta ändamål, eftersom det
beslutade stödet har omfördelats och
delvis har utgått till andra ändamål.
Det anförda innebär att jag delar
motionärernas uppfattning och till
styrker motionen.
dels vid mom. 3 hemställt
3. beträffande begränsningar till
arbeten med miljöinriktning
att riksdagen med bifall till motion
1995/96: Sk51 yrkande 11 som sin mening
ger regeringen till känna att sub
ventioner av byggnadsarbeten, i den mån
sådana skall utgå, bör gälla arbeten med
särskild miljöinriktning.
6. Begränsningar till eftersatta
bostadsområden och större flerfamiljshus
(mom. 4)
Per Rosengren (v) har
dels anfört följande:
Som framgår av reservation 2 anser
Vänsterpartiet att en bidragsmodell är
att föredra framför skattereduktion när
det gäller stimulanser till byggsektorn.
Det finns dock även fördelar med en
stimulans genom ett skatteavdrag,
eftersom en sådan konstruktion inte
belastar budgetens utgiftssida. Om en
riksdagsmajoritet inte ser det som
möjligt att stödja ytterligare bidrag
enligt vad som redovisats i
reservationen så är Vänsterpartiet
berett att diskutera hur en eventuell
skattereduktion kan utformas så att den
blir så effektiv och rättvis som
möjligt. Skattereduktionen bör i så fall
läggas ut så att den framför allt gynnar
reparations-, om- och
tillbyggnadssatsningar i eftersatta
bostadsområden och större
flerfamiljshus.
dels vid mom. 4 hemställt
4. beträffande begränsningar till
eftersatta bostadsområden och större
flerfamiljshus
att riksdagen - vid avslag på
reservation 1- med bifall till motion
1995/96: Sk59 yrkande 2 som sin mening
uttalar att villkoren för
skattereduktionen bör utformas på ett
sätt som i första hand gynnar ROT-
insatser i eftersatta bostadsområden och
flerfamiljshus.
7. Skattereduktion för bilreparationer
m.m. (mom. 5)
Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
I motion Sk58 framhåller
Kristdemokraterna att det är nödvändigt
att minska den nuvarande
diskrimineringen av tjänsteföretag.
Tjänsteföretagen beskattas högre än
industriföretagen, och arbete beskattas
hårdare än kapital. Detta måste ändras
för att tjänstesektorn skall kunna
utveckla sin stora tillväxtpotential.
Att generellt sänka tjänsteföretagens
kostnader skulle för att ge någon
betydande effekt dock vara en alltför
dyr åtgärd i dagens statsfinansiella
läge. Kristdemokraterna vill i stället
sänka hushållens kostnader för att köpa
tjänster. Denna sektor har en stor
potential och möjlighet att erbjuda nya
arbetstillfällen, men den nuvarande
skattesituationen gör att den vita
marknaden för sådana tjänster i stort
sett är utplånad.
I motionen diskuteras olika modeller
för att uppnå en lämplig effekt. Vad
gäller tjänster av den art som
regeringen nu tar upp anser motionärerna
att subventionsgraden bör ökas. I
motionen föreslås också en bredare bas
för skattereduktionen. Förutom sådana
husrenoveringar som omfattas av rege
ringens förslag vill motionärerna också
inbegripa bilreparationer, större träd
gårdsarbeten av anläggningskaraktär och
olika installationsarbeten av t.ex.
vitvaror och datorer.
Jag instämmer i motionärernas
uppfattning att skattereduktionen är en
bra modell för tjänster av detta slag.
Som anförs i motionen är dessa arbeten
avgränsade och kan planeras. Förslaget
kan enligt min uppfattning förväntas
medföra positiva effekter på
sysselsättningen och andra därmed samman
hängande fördelar som mer än väl
uppväger kostnaderna för denna stimu
lans.
Med det anförda tillstyrker jag
motionen i denna del. Regeringen bör sna
rast lägga fram förslag till de
ändringar i lagstiftnigen som behövs.
Vad som här har anförts bör riksdagen -
med bifall till motionen - som sin
mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 5 hemställt
5. beträffande skattereduktion för
bilreparationer m.m.
att riksdagen med bifall till motion
1995/96: Sk58 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad som här
har anförts om behovet av en bredare bas
för skattereduktionen.
8. Permanenta skattelättnader för
underhåll av egna byggnader (mom. 6)
Jan-Olof Franzén (m), Carl Erik Hedlund
(m), Ola Sundell (m) och Inga Berggren
(m) har
dels anfört följande:
Som anförs i motionerna Sk45 och Sk56
bör man i stället för den tillfälliga
skattereduktion som regeringen föreslår
införa permanenta skattelättnader för
ROT-åtgärder i den egna bostaden.
Förslaget är ett led i en politik som
syftar till att skapa
expansionsmöjligheter för den del av den
privata tjänstesektorn som är riktad
till de enskilda hushållen. För denna
sektor är de stora skattekilarna ett
kraftigt hinder för att efterfråga
tjänster i form av reparation och
underhåll.
Som Moderata samlingspartiet redovisat
i tidigare motioner bör ett permanent
system med reducerade skattekilar för
tjänster till hushållen vara inlemmat i
det ordinarie skattesystemet. De nu
gällande direktiven inom EU medför
emellertid svårigheter att genomföra
lämpliga lösningar med denna inriktning.
I avvaktan på att EU-reglerna ändras kan
en permanent skattereduktion för
reparation och underhåll av byggnader
m.m. vara ett sätt att minska
skattekilarna. Som framgår av den
avvikande mening (nr 1) som Moderaterna
i bostadsutskottet avlämnat till
bostadsutskottets betänkande finns det
också bostadspolitiska skäl för att nu
välja en sådan lösning.
Det anförda innebär att vi tillstyrker
motion Sk56 i denna del.
dels vid mom. 6 hemställt
6. beträffande permanenta
skattelättnader för underhåll av egna
byggnader
att riksdagen med bifall till motionerna
1995/96: Sk45 yrkande 7 och 1995/96:
Sk56 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad som här har
anförts om ett permanent system för
skattelättnader för reparation och
underhåll av egna bostäder.
9. Bidrag till allergisanering och
"gröna" ROT-åtgärder (mom. 7)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Avsikten med regeringens förslag till
skattereduktion för byggnadsarbeten är
att stimulera sysselsättningen inom
byggbranschen. Inom Miljöpartiet anser
vi att effekten av förslaget är tveksam.
Merparten av de arbeten som omfattas av
skattereduktionen skulle förmodligen
utföras ändå, och risken är stor för att
de flesta arbeten som kommer att utföras
inte är nytillkomna utan endast
omfördelade i tiden.
I reservation 1 har jag av dessa skäl
yrkat att riksdagen avslår propositionen
och alltså bifaller de avslagsyrkanden
som framställts i motion Sk60 (mp) och i
andra motioner.
Som anförs i motion Sk60 är det
betydligt viktigare att fullfölja den
överenskommelse som träffades i februari
1995 mellan regeringen och Miljöpartiet
om ett bidrag på 1,8 miljarder kronor
till allergisanering av bostäder, skolor
och daghem. Detta stöd har senare
omfördelats så att det delvis har utgått
till andra ändamål. Minst 600 miljoner
kronor ytterligare behöver anslås för
denna stödform under budgetåret 1995/96,
i enlighet med vad som föreslås i motion
Sk60 yrkande 2.
Om ytterligare satsningar inom
byggsektorn skall genomföras måste detta
enligt Miljöpartiers uppfattning ske med
"gröna" förtecken, dvs. ett ekologiskt
riktigt byggande med miljöanpassade
material, byggmetoder och energisystem.
I motion 60 föreslås att riksdagen hos
regeringen begär förslag till ett
"grönt" ROT-bidrag med detta syfte. Jag
tillstyrker även detta förslag.
dels vid mom. 7 hemställt
7. beträffande bidrag till
allergisanering och "gröna" ROT-
åtgärder
att riksdagen med bifall till motion
1995/96: Sk60 yrkandena 2 och 3 som
sin mening ger regeringen till känna
vad som här har anförts om
ytterligare statsanslag för
allergisanering och om ett "grönt"
ROT-bidrag för ett ekologiskt riktigt
byggande.
Särskilt yttrande
Skattereduktion för allergisanering av
offentliga lokaler
(mom. 2)
I miljöpartiet anser vi att frågan om
stöd till allergisanering bör lösas inom
ramen för den överenskommelse som
Miljöpartiet redan har träffat med
regeringen i denna fråga. Jag hänvisar
till reservation 9 vid moment 7, där
frågan belyses närmare.
Bostadsutskottets yttrande
1995/96:BoU10y
Skattereduktion för utgifter för
byggnadsarbete på bostadshus
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har berett
bostadsutskottet tillfälle att yttra sig
över propositionerna 1995/96:198 -
Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte-
och avgiftsområdet - och 1995/96:229 -
Skattereduktion för utgifter för
byggnadsarbete på bostadshus - jämte
motioner. I den förstnämnda
propositionen finns inga förslag som
berör bostadsutskottets ansvarsområde,
däremot aviseras det förslag som
sedermera lades fram i den sistnämnda
propositionen. Vad gäller regeringens
förslag tas i detta yttrande således
endast upp förslagen i proposition
1996/96:229. Motioner har dock väckts
med anledning av båda propositionerna i
frågor som berör bostadsutskottets
beredningsområde.
Sammanfattning
Bostadsutkottet tillstyrker
regeringsförslaget om skattereduktion
för utgifter för byggnadsarbete på
bostadshus och avstyrker samtliga i
detta yttrande behandlade motioner.
Till yttrandet har fogats fem avvikande
meningar.
Förslagen i proposition 1995/96:229 i
korthet
I propositionen föreslås en
skattereduktion för utgifter avseende
byggnadsarbeten på bostadshus som utförs
under tiden den 15 april 1996 - 31
december 1997. Förslaget ansluter i
stora delar till reglerna för den
skattereduktion för motsvarande ändamål
som kunde utgå den 15 februari 1993 - 31
december 1994. En skillnad är att
skattereduktionen nu föreslås kunna
utnyttjas inte bara av fastighetsägare
utan även av bostadsrättsinnehavare.
Skattereduktionen föreslås uppgå till
30 % av ett underlag som består av
nedlagda arbetskostnader. I underlaget
medräknas inte värdet av byggnadsarbete
som utförts av ägaren eller vissa i
lagförslaget med ägaren jämställda. För
småhus uppgår skattereduktionen till
högst 10 500 kr. För hyreshus är
motsvarande belopp det högsta av
beloppen 20 000 kr och tre gånger den
fastighetsskatt som beräknas för
bostadsdelen för hela kalenderåret 1996.
Skattereduktionen för
bostadsrättsinnehavare kan uppgå till
högst 5 000 kr per lägenhet.
För att inte dubbel kompensation skall
utgå i vissa fall föreslås att
skattereduktion inte medges för åtgärder
för vilka beviljats statligt ombyggnads-
, förbättrings- eller
upprustningsbidrag. Skattereduktion
medges inte heller när utgifterna för en
åtgärd täcks av försäkringsersättning.
I yttrandet behandlade motioner
Följande motioner väckta med anledning
av proposition 1995/96:198 tar upp
bostadsfrågor:
1995/96:Sk45 av Bo Lundgren m.fl. (m)
yrkande 7 vari föreslås att riksdagen
hos regeringen begär förslag om avdrag
för reparationer och underhåll av egna
bostäder. Motionärerna anser att det i
stället för den av regeringen föreslagna
skattereduktionen bör införas ett system
med permanent avdrag för arbetskostnader
vid reparation och underhåll av egna
bostäder.
1995/96:Sk47 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) yrkande 5 vari föreslås att
riksdagen avslår förslaget till
skattereduktion för byggnadsarbete på
bostadshus. I yrkande 6 föreslås att
riksdagen vid avslag på yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad
som anförts om krav på positiva
miljöeffekter för ROT-projekt m.m.
1995/96:Sk50 av Mats Odell m.fl. (kds)
yrkande 13 vari föreslås att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett vidgat ROT-
program för tjänster riktade till
hushållen. Motionärerna anför att
skattereduktionen bör vara avsevärt
större än vad regeringen förordat i
propositionen. Yrkandet behandlas i
detta yttrande endast till den del som
avser åtgärder i bostadshus.
1995/96:Sk51 av Marianne Samuelsson
m.fl. (mp) yrkande 11 vari föreslås att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
skattereduktion för utgifter för
bostadshus. Motionärerna anser att i den
mån staten skall subventionera
byggnadsarbeten, bör detta gälla arbeten
med särskild miljöinriktning.
1995/96:Sk52 av Barbro Westerholm och
Erling Bager (fp) vari föreslås att
riksdagen - vid bifall till förslaget om
ett nytt ROT-program - som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inom ramen för detta
program genomföra en flerårig satsning
på allergisanering av offentliga
lokaler. Motionärerna anför att det i
dagens statsfinansiella läge inte är
försvarligt att satsa skattemedel på ROT-
åtgärder. Skulle riksdagen ändå besluta
om en sådan satsning förordas emellertid
att medlen används för ett flerårigt
program om 400 miljoner kronor per år
för allergisanering av offentliga
lokaler.
Följande motioner har väckts med
anledning av proposition 1995/96:229:
1995/96:Sk56 av Bo Lundgren m.fl. (m)
yrkande 1 vari föreslås att riksdagen
hos regeringen begär förslag om ett
permanent system som sänker skattekilen
på arbete för reparation och underhåll
av egna bostäder. I yrkande 2 föreslås
att riksdagen avslår proposition
1995/96:229. Motionärerna framhåller att
nuvarande skattebelastning utgör ett
kraftigt hinder för efterfrågan av
tjänster i form av arbete med reparation
och underhåll.
1995/96:Sk57 av Isa Halvarsson och Karin
Pilsäter (båda fp) vari föreslås att
riksdagen avslår proposition
1995/96:229. I motionen hänvisas till
statsfinanserna samt till att generella
förbättringar av företagsklimatet även
skulle gynna byggsektorn.
1995/96:Sk58 av Mats Odell m.fl. (kds)
yrkande 2 vari föreslås att riksdagen
beslutar att skattereduktion skall
medges med ett belopp motsvarande 60 %
av underlaget. I yrkande 3 föreslås att
riksdagen beslutar att skattereduktion
skall medges även åren 1998 och 1999.
Motionens yrkande 1 avser förslag om en
bredare bas för skattereduktionen. Detta
förslag tas dock inte upp i
bostadsutskottets yttrande. Vad gäller
regeringsförslaget om skattereduktion
för arbete på bostadshus framhåller
motionärerna att man i grunden är
positiva men att man förordar ändringar
av lagförslaget enligt yrkandena 2 och 3
i syfte att minska risken för
svartarbete och för att skapa större
kontinuitet.
1995/96:Sk59 av Lars Bäckström m.fl. (v)
yrkande 1 vari föreslås att riksdagen
med avslag på regeringens proposition
1995/96:229 som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktade stöd inom
bostadssektorn. Motionärerna anser att
stimulansen av byggsektorn i första hand
bör ske genom de befintliga stödformerna
- det extra statliga stödet för
förbättring av bostäder respektive
bidraget för förbättring av
inomhusmiljön i bostäder och vissa
lokaler. Dessutom förordar man att ett
särskilt stöd med miljöprofil inrättas
för egnahem. De olika stöden föreslås
utgå inom samma ekonomiska ram som
beräknats för regeringsförslaget, dvs.
totalt 3 500 miljoner kronor. Som ett
andrahandsyrkande, i händelse av att
riksdagsbehandlingen leder till ett stöd
för systemet med skattereduktion,
föreslår motionärerna i yrkande 2 att
riksdagen begär ett nytt förslag som
gynnar eftersatta bostadsområden.
1995/96:Sk60 av Ronny Korsberg m.fl.
(mp) vari föreslås i yrkande 1 att
riksdagen avslår proposition
1995/96:229. Det anförs att merparten av
arbetena som medför skattereduktion
sannolikt skulle ha utförts ändå. I
yrkande 2 föreslås att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ytterligare
minst 600 miljoner kronor anslås under
budgetåret 1995/96 till allergisanering.
Motionärerna avser det bidrag som kan
utgå för förbättring av inomhusmiljön i
bostäder och vissa lokaler. I yrkande 3
föreslås att riksdagen hos regeringen
begär förslag till ett grönt ROT-
bidrag. Stödet föreslås gå till
ekologiskt riktigt byggande med
miljöanpassade material.
Skrivelser
Skrivelser med anknytning till de frågor
som behandlas i detta yttrande har till
bostadsutskottet inkommit från
Länsbostadsdirektörsföreningen, Sveriges
allmännyttiga bostadsföretag (SABO) och
Byggentreprenörerna.
Utskottet
Investeringarna inom bostadssektorn har
under flera år legat på en mycket låg
nivå. Enligt en redovisning i den
ekonomiska vårpropositionen är
bostadsbyggandets andel av BNP nu den
lägsta under hela efterkrigstiden. Den
historiskt sett mycket låga nivån på
nyproduktionen av bostäder har
emellertid under de senaste åren till
viss del motverkats av en ökad satsning
på ROT-åtgärder (Reparationer,
Ombyggnad, Tillbyggnad) i det befintliga
bostads- och byggnadsbeståndet. Denna
satsning har delvis kommit till stånd
med olika former av statliga stöd som
inrättats av bl.a.
sysselsättningspolitiska skäl. Ett extra
statligt stöd för förbättring av
bostäder (SFS 1994:1994) har således
kunnat utgå för projekt som påbörjas
under tiden 1 januari 1995-30 september
1995 och slutförs senast under år 1996.
Dessutom har stöd givits åt
förbättringar av inomhusmiljön i
bostäder och vissa lokaler (SFS
1995:802) för projekt för vilka
preliminär ansökan om stöd inlämnats
senast den 29 februari 1996.
Bostadsutskottet har vid olika
tillfällen understrukit behovet av att
upprätthålla investeringarna inom
bostadssektorn på en rimlig nivå. Genom
att ledig kapacitet inom byggsektorn
kunnat utnyttjas för att genomföra
nödvändiga reparations- och
underhållsarbeten m.m. i bostäder och
andra byggnader har den höga
arbetslösheten inom branschen kunnat
begränsas. Olika prognoser tyder på att
bostadsefterfrågan inom några år kommer
att öka påtagligt i vissa delar av
landet. Det är därför angeläget att
tillräcklig byggkapacitet står till buds
när nyproduktionen av bostäder åter
ökar.
Bostadsutskottet ser således positivt
på fortsatta stimulansåtgärder inom ROT-
sektorn. Som framhållits i flera
motioner kan den lämpligaste formen för
och omfattningen av stimulansåtgärderna
diskuteras. Utskottet har förståelse för
de synpunkter som framförs i motion
1995/96:Sk59 (v) om att vissa fördelar
skulle kunna uppnås med en fortsatt
stödgivning enligt redan etablerade
bidragsformer. Behovet av kontinuitet
vad gäller villkoren för bygg- och
bostadssektorn har vid flera tillfällen
framhållits av utskottet. Regeringen har
emellertid nu gjort bedömningen att
syftet att öka kapacitetsutnyttjandet
inom byggsektorn och att motverka
arbetslösheten i dagsläget bäst kan
uppnås genom ett system med
skattereduktion för byggnadsarbeten på
bostadshus. Den skattereduktion som
kunde utgå under år 1993 och 1994 anses
ha givit ett gott resultat.
Bostadsutskottet har inte skäl att
ifrågasätta denna bedömning.
I dagens statsfinansiella läge måste
satsningar inom olika samhällssektorer
utformas på ett sådant sätt att hänsyn
tas till det totala samhällsekonomiska
och statsfinansiella utfallet. Det
viktigaste är naturligtvis att stödet
får avsedd effekt och att
sysselsättningen inom sektorn kan
upprätthållas. Det bör även framhållas
att det föreslagna systemet med
skattereduktion för byggnadsarbete i
huvudsak ansluter till vad som gällde
under åren 1993 och 1994. Under denna
period fanns hos såväl bygg- och
bostadsföretag som hos en bredare
allmänhet en utbredd kännedom om
möjligheten till skattereduktion. Det
finns därför skäl att anta att en ny
period med möjlighet till
skattereduktion nu kan introduceras utan
de initiala problem som ofta blir
följden av helt nya stödformer.
Förslag om att avslå propositionen av
framför allt statsfinansiella skäl förs
fram i Folkpartiets partimotion
1995/96:Sk47 samt i motion 1995/96:Sk57
(fp). Bostadsutskottet vill i denna
fråga erinra om att en bevarad kapacitet
i byggbranschen i form av arbetskraft
och realkapital kan få stor
samhällsekonomisk betydelse och därmed
även en positiv inverkan på statens
finanser. Utskottet kan därutöver
hänvisa till vad i propositionen anförts
om att en ökad byggaktivitet leder till
minskade utgifter i form av
arbetslöshetsunderstöd samt till ökade
skatte- och avgiftsintäkter.
I flera motioner framhålls att
eventuella statliga stimulansåtgärder
inom ROT-sektorn bör ges en mer direkt
miljöinriktning. Förslag om fortsatt
bidragsgivning till inomhusmiljön i
bostäder och vissa lokaler läggs fram i
motionerna 1995/96:Sk59 (v) och
1995/96:Sk60 (mp). I den senare motionen
förordas även att riksdagen begär ett
förslag om ett grönt ROT-bidrag.
Motsvarande förslag finns också i motion
1995/96:Sk51 (mp). En flerårig satsning
på allergisanering av offentliga lokaler
föreslås i motion 1995/96:Sk52 (fp).
Bostadsutskottet, som ägnat stor
uppmärksamhet åt frågor om inomhusmiljön
och åtgärder för att skapa sunda
boendemiljöer, anser det givetvis vara
önskvärt att de byggnadsåtgärder som
fortsättningsvis kommer att vidtas med
utnyttjande av skattereduktionen i hög
grad inriktas mot angelägna
miljöförbättrande åtgärder. Ett utbrett
intresse för att vidta sådana åtgärder
har också framkommit i samband med den
stödgivning som under det senaste året
varit direkt inriktad mot förbättringar
av inomhusmiljön. Som framgår av motion
Sk60 (mp) tyder preliminära beräkningar
på att efterfrågan på detta stöd inte
helt kan tillgodoses inom den
tillgängliga medelsramen om ca 1 000
miljoner kronor. En fördel i detta
avseende med den nu föreslagna
skattereduktionen i förhållande till den
tidigare bidragsformen är att de
fastighetsägare som önskar vidta
miljöförbättrande åtgärder - eller andra
typer av byggnadsåtgärder - inte behöver
sväva i ovisshet om att erforderliga
medel kommer att stå till buds när
ansökan om skattereduktion behandlas.
Skattereduktion kommer enligt
regeringsförslaget att medges utan någon
rambegränsning av det totala
utnyttjandet, under förutsättning att
den sökande i övrigt har uppfyllt
villkoren för reduktionen. Några
bestämmelser som förhindrar åtgärder som
inriktas mot exempelvis förbättringar ur
allergisynpunkt finns inte.
Bostadsutskottet kan därför inte se
någon motsättning mellan önskemålet om
miljöinriktade satsningar och
regeringsförslagets utformning.
Utskottet vill i sammanhanget också
erinra om de riktade stöd till
miljöförbättrande åtgärder som
fortfarande kan utgå för radonsanering
och från fonden för fukt- och
mögelskador i småhus.
Ett i förhållande till regeringens
förslag mer omfattande system för
skattereduktion eller skatteavdrag
förordas i vissa motioner. Således
föreslås i motionerna 1995/96:Sk45 (m)
och 1995/96:Sk56 (m) att riksdagen skall
begära förslag om ett system med
permanent avdrag för reparationer och
underhåll på egna bostäder.
Bostadsutskottet har under det
innevarande riksdagsåret avstått från
att göra uttalanden om formerna för
statens stöd till bostadssektorn på
längre sikt med hänvisning till den
Bostadspolitiska utredningens pågående
arbete. Inte heller i detta sammanhang
är utskottet berett att föregripa den
parlamentariska utredningens förslag i
frågan.
Även i motionerna 1995/96:Sk50 (kds)
och 1995/96:Sk58 (kds) föreslås en
utvidgning i förhållande till
regeringförslaget. Motionärerna anför
dock att man i grunden är positiva till
förslaget i propositionen. I den
sistnämnda motionen förordas i yrkande 2
att nivån på skattereduktionen bestäms
till 60 % och i yrkande 3 att
reduktionen även medges under åren 1998
och 1999. Övriga i motionen förordade
utvidgningar av basen för skattreduktion
m.m. ligger inte inom bostadsutskottets
beredningsområde. De behandlas därför
inte i detta yttrande. Vad gäller
förslaget att förlänga möjligheten till
skattereduktion med två år vill
utskottet dels hänvisa till det ovan
anförda om den Bostadspolitiska
utredningens förslag, dels till
svårigheterna att nu bedöma behovet av
den aktuella stimulansen under de sista
åren på 1990-talet. Förhoppningen är
givetvis att byggarbetsmarknaden efter
år 1997 skall vara i sådan balans att
behovet av tidsbegränsade särskilda
insatser starkt minskat eller helt kan
undvaras. Den av regeringen föreslagna
nivån på skattereduktionen - 30 % -
måste ses i förhållande till vilket
skattebortfall som i det rådande
statsfinansiella läget är acceptabelt.
Erfarenheterna från den tidigare
perioden med skattereduktion visar också
att denna nivå är tillräcklig för att
stimulera till en relativt omfattande
byggnadsverksamhet.
Bostadsutskottet anser
sammanfattningsvis att
regeringsförslaget om skattereduktion
för utgifter för byggnadsarbete på
bostadshus bör vinna riksdagens bifall.
Med hänvisning till det ovan anförda
avstyrker utskottet samtliga i detta
yttrande behandlade motionsyrkanden.
Inför den fortsatta beredning av
lagförslaget vill bostadsutskottet
avslutningsvis göra skatteutskottet
uppmärksamt på att begreppet
bostadsrättsinnehavare som används i
propositionen normalt inte används i
författningstext. I bostadsrättslagen
(1991:614) m.fl. relevanta lagar används
i stället begreppet bostadsrättshavare.
Stockholm den 28 maj 1996
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
I beslutet har deltagit: Knut Billing
(m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson
(s), Marianne Carlström (s), Rigmor
Ahlstedt (c), Lars Stjernkvist (s), Stig
Grauers (m), Lena Larsson (s), Owe
Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Inga
Berggren (m), Per Lager (mp), Ulf
Björklund (kds), Carina Moberg (s), Juan
Fonseca (s), Peter Weibull Bernström (m)
och Lennart Fremling (fp).
Avvikande meningar
1. Skattereduktion för byggnadsarbete
Knut Billing, Stig Grauers, Inga
Berggren och Peter Weibull Bernström (m)
anser att bostadsutskottets yttrande
under rubriken Utskottet bort ha
följande lydelse:
Även om skattesystemet som sådant inte
nu är föremål för överväganden förtjänar
det enligt utskottets mening att påpekas
att detta system i mångt och mycket är
grunden till de problem som i dag finns
i byggsektorn. Olika skatter och
avgifter utgör en orimligt hög andel av
den totala byggkostnaden. Inte minst
gäller detta vid reparation, om- och
tillbyggnad (ROT). De bidrar dessutom
till att kraftigt begränsa efterfrågan.
Ett minskat skatteuttag avseende såväl
inkomstbeskattningen som skatten på
byggande och boende är därför
synnerligen angeläget. Detta bör enligt
utskottets mening åstadkommas genom en
genomgripande reformering av
skattesystemet i enlighet med vad
Moderata samlingspartiet föreslagit
bl.a. i sin partimotion 1995/96:Fi78.
Målet bör således vara att skapa sådana
allmänna förutsättningar för byggande
och boende att samhällets insatser och
styrning kan minimeras.
En ytterligare förutsättning för en
bostadsproduktion som svarar mot
efterfrågan är stabila och förutsägbara
spelregler. Med ett sådant synsätt
framstår det som mindre lämpligt att mer
eller mindre planlöst införa temporära
åtgärder på det sätt som skett under
senare år. Här har skatteavdrag och
bidrag med olika konstruktion både
avlöst och överlappat varandra på ett
sätt som nästan inte kunnat överblickas.
Det är naturligtvis inte möjligt att
upprätthålla en jämn bostadsproduktion
och ett planmässigt underhåll i en
situation där förutsättningarna hela
tiden ändras. Sammantaget talar detta
enligt utskottets mening för att den av
regeringen tidsbegränsade
skattereduktionen för byggnadsarbeten
inte bör införas. Regeringens förslag
avstyrks i enlighet med vad som förordas
i motion 1995/96:Sk56 (m) yrkande 2.
Åtgärder inom ROT-sektorn är jämfört
med nyproduktion väsentligt mer
arbetsintensiva. Det innebär att en stor
del av kostnaden vid denna typ av
projekt utgörs av arbetskostnader. En
följd av detta är att skattebelastningen
på denna typ av arbeten i form av
inkomstskatt, löneskatt och
mervärdesskatt blir särskilt stor.
Enligt utskottets mening kan det mot
bakgrund härav finnas skäl att överväga
införandet av ett permanent system för
avdrag för ROT-åtgärder som avser den
egna bostaden. Genom en sådan
avdragsrätt skulle de negativa
effekterna av dagens skattesystem
minskas samtidigt som långsiktiga
spelreger för denna del av byggmarknaden
läggs fast.
Vad utskottet nu med anledning av
motionerna 1995/96:Sk45 (m) yrkande 7
samt 1995/96:Sk56 (m) yrkande 1 anfört
om ett permanent system med
skattereduktion för ROT-åtgärder i den
egna bostaden bör riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna. Övriga
motionsyrkanden avstyrks av utskottet i
den mån de inte kan anses tillgodosedda
med vad nu förordats.
2. Skattereduktion för byggnadsarbete
Lennart Fremling (fp) anser att
bostadsutskottets yttrande under
rubriken Utskottet bort ha följande
lydelse:
Sverige har ett i förhållande till
andra länder i många avseenden modernt
och väl utformat byggnadsbestånd. Det
skulle mot denna bakgrund kunna hävdas
att något behov för staten att genom
bidrag eller tillfälliga
skattesubventioner stimulera till
reparations- och underhållsåtgärder inte
föreligger. Särskilt i dagens
statsfinansiella läge borde de
begränsade resurserna i första hand
kunna inriktas mot insatser på särskilt
angelägna samhällsområden, som
exempelvis stöd till äldre och
handikappade. Dessvärre är emellertid
inte bilden av det svenska
byggnadsbeståndet helt entydig. Inom
detta bestånd finns också ett stort
antal byggnader som kommit att betecknas
som sjuka hus . Brister i byggprocessen
och olämpliga byggmaterial har lett fram
till att vi i dag har bl.a. många
offentliga lokaler som kan vara
hälsovådliga att vistas i under längre
tid. Detta gäller inte minst många
skollokaler och andra byggnader där barn
och ungdomar vistas dagligen.
Bostadsutskottet anser mot denna
bakgrund att eventuella statliga
stimulansåtgärder inom ROT-sektorn
direkt bör inriktas mot åtgärder för att
förbättra inomhusmiljön. Tyvärr har inte
regeringens förslag om skattereduktion
för byggnadsarbete avgränsats på detta
sätt. Bostadsutskottet delar bedömning i
motionerna 1995/96:Sk47 (fp),
1995/96:Sk52 (fp) och 1995/96:Sk57 (fp)
att det i rådande statsfinansiella läge
inte är försvarligt att satsa
skattemedel på ett nytt allmänt ROT-
program för bostäder i enlighet med
regeringens förslag. Däremot har
beredningen av detta ärende visat att
ett brett stöd kan uppnås för stimulans
av byggnadsåtgärder som på sikt leder
till att folkhälsan förbättras och
därmed till minskade utgifter för
sjukskrivningar och sjukvård. Ett
förslag med denna inriktning läggs fram
i motion 1995/96:Sk52 (fp). I motionen
föreslås en flerårig satsning på
allergisanering av offentliga lokaler.
Under lång tid har de växande problemen
med allergier, speciellt bland barn och
ungdomar, diskuterats utan att man från
samhällets sida vidtagit tillräckliga
åtgärder. Det tillfälliga stöd som under
det senaste året kunnat utgå för
förbättringar av inomhusmiljön har
visserligen lett till att många
byggnader åtgärdats, men problemens
omfattning kräver mer uthålliga insatser
från samhällets sida. Allergier har
utvecklats till något av en folksjukdom
som uppemot tre miljoner svenskar lider
av i dag. Två av fem barn är drabbade av
någon form av symptom. Detta leder
givetvis framför allt till lidande för
de drabbade men också till stora
samhällsekonomiska förluster. Insatser
för att förebygga allergier kan därför
antas på sikt även i ekonomiska termer
vara väl motiverade.
Det förslag som läggs fram i motionen,
och som bostadsutskottet således ställer
sig bakom, innebär att 400 miljoner
kronor årligen bör utgå i form av
statsbidrag till byggnadsåtgärder som
förbättrar inomhusmiljön i offentliga
lokaler på ett sådant sätt att risken
för allergier minskar. För att inte den
enskilda kommunens ekonomiska situation
skall bli avgörande för vilka byggnader
som åtgärdas bör den statliga
bidragsandelen sättas högre än den nivå
- 30 % - som under det senaste året
tillämpats för det tillfälliga stödet
till åtgärder i inomhusmiljön. Det bör
ankomma på regeringen att utarbeta de
närmare villkoren för ett
saneringsprogram med den inriktning som
utskottet nu förordat och skyndsamt
återkomma till riksdagen med förslag i
frågan.
Bostadsutskottet anser att
skatteutskottet med anledning av
motionerna 1995/96:Sk47 (fp),
1995/96:Sk52 (fp) och 1995/96:Sk57 (fp)
och med avslag på proposition
1995/96:229 bör föreslå riksdagen att
som sin mening ge regeringen till känna
vad utskottet ovan anfört. Utskottets
ställningstagande innebär vidare att
vissa andra motionsyrkanden om
miljöinriktning av ROT-satsningarna till
stor del kan anses bli tillgodosedda. I
övrigt avstyrks de i detta yttrande
behandlade motionsyrkandena.
3. Skattereduktion för byggnadsarbete
Owe Hellberg (v) anser att
bostadsutskottets yttrande under
rubriken Utskottet bort ha följande
lydelse:
Utmärkande för 1990-talets byggsektor
har varit en kraftigt fallande
bostadsproduktion. Även om nedgången har
varit störst för nyproduktionen har den
också gällt ombyggnadssidan. Nedgången
återspeglas inte bara i extremt låga
produktionstal utan också i en mycket
stor arbetslöshet bland
byggnadsarbetarna. Olika åtgärder har
visserligen vidtagits för att motverka
denna utveckling men dessa har
uppenbarligen inte varit tillräckliga.
Som framhålls i motion 1995/96:Sk59 (v)
finns det skäl att även fortsättningsvis
stimulera och stödja olika
byggnadsåtgärder. Eftersom åtgärder som
avser reparation, om- och tillbyggnad
(ROT) är sysselsättningsintensiva
framstår stöd till denna typ av projekt
som särskilt lämpliga i det nuvarande
arbetsmarknadsläget. Utskottet delar
sålunda den av regeringen framförda
uppfattningen att stöd till ROT-åtgärder
även fortsättningsvis bör utgå. Det
frågan gäller är därför vilka former för
och vilken inriktning av stödet som bör
väljas.
Bostadsutskottet har tidigare uttryckt
den principiella uppfattningen att
statens stöd till byggandet bör hanteras
inom bostadsadministrationen. Till grund
för detta ställningstagande ligger bl.a.
att bidragssystem visat sig vara
effektivare än åtgärder inom
skattesystemet samtidigt som kontroll
och utvärdering av stödet underlättas.
Utskottet kan också konstatera att de
riktade bidrag till ROT-åtgärder som
kunnat utgå under det senaste året -
dvs. det extra statliga
bostadsförbättringsstödet och stödet
till förbättring av inomhusmiljön - rönt
stor efterfrågan och därmed bidragit
till att upprätthålla
byggsysselsättningen. Enligt utskottets
mening är en förlängning av dessa stöd
att föredra framför den skattereduktion
som regeringen nu föreslår. Vid ett
sådant förfarande skulle dessutom den
kunskap som redan i dag finns hos
bostadsmyndigheterna kunna utnyttjas för
att omedelbart få en snabb och effektiv
handläggning av bidragsärendena. Vid
myndigheterna finns också administrativa
stödrutiner i form av
ansökningsblanketter,
informationsmaterial m.m. redan färdiga.
Sammantaget talar det nu anförda enligt
utskottets mening för att ett system med
bidrag, i enlighet med vad som förordas
i motion 1995/96:Sk59 (v) yrkande 1, bör
väljas före det av regeringen förordade
systemet med skattereduktion. Utskottets
ställningstagande i denna del ansluter
också till utskottets uttalande våren
1995 om att villkoren för statens stöd
till byggandet inte bör ändras alltför
ofta (bet. 1994/95:BoU18 s. 33). De
särskilda förutsättningar som råder inom
byggsektorn med bl.a. långa planerings-
och genomförandetider förutsätter en
viss stabilitet i villkoren för
verksamheten.
Den fortsatta stödgivningen bör vidare
i enlighet med förslaget i motionen
kompletteras med ett särskilt bidrag med
miljöprofil riktat mot egnahemssektorn.
Inom ramen för ett sådant bidrag kan
fortsatta satsningar på exempelvis
solvärmeanläggningar och
ackumulatortankar stimuleras. Det bör
ankomma på regeringen att utforma de
närmare villkoren för det föreslagna
bidraget. Sammanlagt bör det fortsatta
stödet till ROT-åtgärder, enligt vad
utskottet nu förordat, utgå med samma
belopp - 3 500 miljoner kronor - som
regeringen beräknat för
skattereduktionen.
Det är, som framgått ovan, utskottets
uppfattning att ett bidragssystem är att
föredra framför ett system med
skattereduktion. Samtidigt är
självfallet ett stöd i form av
skatteavdrag bättre än inget stöd alls.
Skulle den fortsatta beredningen av
ärendet vid skatteutskottet visa att
andra än bostadspolitiska skäl talar för
att ett system med skattereduktion ändå
bör väljas, bör därför denna typ av stöd
kunna accepteras. Som anförs i motion
1995/96:Sk59 (v) yrkande 2 bör dock en
förutsättning i detta fall vara att
villkoren för skattereduktionen ges en
sådan utformning att systemet i första
hand gynnar ROT-insatser i eftersatta
bostadsområden och i större
flerbostadshus.
4. Skattereduktion för byggnadsarbete
Per Lager (mp) anser att
bostadsutskottets yttrande under
rubriken Utskottet bort ha följande
lydelse:
Staten har under de senaste åren riktat
olika former av tidsbegränsade stöd mot
bygg- och bostadssektorn. I de flesta
fallen har dessa stöd kunnat utgå utan
att krav ställts på att
byggnadsåtgärderna skall vidtas på ett
ekologiskt hållbart och miljöriktigt
sätt. Följden har blivit att många
bostäder byggts eller byggts om enligt
metoder som redan visat sig ge problem
på sikt. Användandet av olämpliga
byggmaterial och installation av
komplicerade ventilationsanläggningar
har starkt bidragit till de osunda
inomhusmiljöer som i dag finns både i
bostäder och i många andra byggnader.
I den mån som staten fortsättningsvis
bör stödja s.k. ROT-projekt är det mot
denna bakgrund självklart att krav bör
ställas på att åtgärderna i
fortsättningen vidtas på ett långsiktigt
miljöriktigt sätt. Utskottet beklagar
att det av regeringen nu föreslagna
systemet för skattereduktion inte givits
en sådan utformning. Riksdagen bör
därför avslå regeringsförslaget och
skyndsamt begära ett nytt förslag om ett
grönt ROT-bidrag i enlighet med vad
som förordats i motionerna 1995/96:Sk51
(mp) och 1995/96:Sk60 (mp). Det bör
ankomma på regeringen att utarbeta de
närmare villkoren för bidrag som
stimulerar till ett ekologiskt riktigt
byggande med miljöanpassade material,
byggmetoder och energisystem.
Ett av de stöd till byggnadsåtgärder
som kunnat utgå under senare tid har
emellertid givits den förordade
inriktningen. Stödet till s.k.
allergisanering, dvs. bidraget för
förbättringar av inomhusmiljön i
bostäder och vissa lokaler (SFS
1995:802), har endast utgått till
åtgärder som bedömts vara nödvändiga för
att avhjälpa olägenheter som föranletts
av fukt och dålig luftkvalitet, brister
i ventilationssystemen eller av
hälsofarliga material. Ursprungligen
anslogs 1 800 miljoner kronor för detta
ändamål. Under hösten 1995 godkände
riksdagen att 800 miljoner kronor av de
anslagna medlen skulle få användas för
det extra statliga stödet för
bostadsförbättring. Omfördelningen
gjordes mot bakgrund av att regeringen
vid detta tillfälle redovisade
bedömningen att de anslagna medlen för
åtgärder i inomhusmiljön inte fullt ut
skulle komma att tas i anspråk. Det har
emellertid därefter visat sig att
efterfrågan på detta stöd beräknas
överstiga de nu tillgängliga medlen med
omkring 800 miljoner kronor.
Bostadsutskottet ansluter sig till
bedömningen i motion 1995/96:Sk60 (mp)
yrkande 2 om att ytterligare minst 600
miljoner kronor behöver anslås för den
aktuella stödformen under budgetåret
1995/96. De åtgärder som kan komma till
stånd med detta relativt sett begränsade
medelstillskott är arbetsintensiva och
angelägna ur sysselsättningssynpunkt. De
bidrar dessutom till att ovärderlig
kunskap om hälsosamt byggande kan
genereras och spridas. Utskottet bedömer
därför de åtgärder som stöds med
bidraget till förbättring av
inomhusmiljön vara betydligt mer
angelägna än vad som sannolikt skulle
kunna uppnås med de 3 500 miljoner
kronor som den föreslagna
skattereduktionen beräknas kosta staten.
Med hänvisning till det ovan anförda
förordar således bostadsutskottet att
skatteutskottet med anledning av
motionerna 1995/96:Sk51 (mp) och
1995/96:Sk60 (mp) samt med avslag på
proposition 1995/96:229 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet
ovan anfört. Ett sådant
ställningstagande innebär vidare att
även förslagen om en miljöriktig
inriktning på ROT-åtgärderna i
motionerna 1995/96:Sk59 (v) och
1995/96:Sk52 (fp) till stor del kan
anses bli tillgodosedda. Övriga i detta
yttrande behandlade motionsyrkanden
avstyrks av bostadsutskottet.
5. Skattereduktion för byggnadsarbete
Ulf Björklund (kds) anser att
bostadsutskottets yttrande under
rubriken Utskottet bort ha följande
lydelse:
Utskottet delar uppfattningen att
situationen på byggmarknaden i dag är
sådan att den motiverar införandet av
ett till byggsektorn riktat stöd. Inte
minst det förhållandet att åtgärder som
avser reparation, om- och tillbyggnad
(ROT) är speciellt
sysselsättningsintensiva gör ett stöd
till denna sektor väl motiverat. Däremot
finns det enligt utskottets mening
anledning att överväga stödets närmare
utformning.
Under åren 1993 och 1994 kunde under
vissa förutsättningar skatteavdrag
erhållas för byggnadsarbeten på
bostadshus. Systemet kom att utnyttjas
av ett stort antal fastighetsägare och
det beräknas ha skapat upp till 30 000
nya arbetstillfällen. På förslag av den
nuvarande regeringen ersattes emellertid
skatteavdraget med ett bidragssystem.
Detta innebar att ett inarbetat och väl
fungerande system ersattes av ett system
som för de flesta framstod som
krångligare och svårare att utnyttja.
Bidragen var dessutom betydligt mindre
förmånliga. Den kontinuitet i statens
stöd till bostadsbyggandet som brukar
förespråkas i andra sammanhang bröts
därmed. Enligt utskottets mening är det
olyckligt att på detta sätt skapa
osäkerhet och förvirring bland dem som
stödet riktar sig till. Inte minst för
småhusägarna torde det vara svårt att
hålla reda på vilket eller vilka stöd
som kan komma i fråga vid en viss
tidpunkt.
Enligt utskottets mening talar de
hittillsvarande erfarenheterna av olika
statliga stimulansåtgärder för en
återgång till ett system med
skattereduktion. Utskottet delar sålunda
regeringens uppfattning i detta
avseende. Till grund för utskottets
ställningstagande ligger dock inte
enbart bostadspolitiska överväganden.
Även behovet i övrigt av att stimulera
tjänstesektorn, speciellt vad avser den
del som utnyttjas av hushållen, talar
för ett system med skattreduktion. De
frågor om en bredare bas för
skattereduktionen som tas upp i motion
1995/96:Sk58 (kds) bör således beaktas
när ett sammanhållet system för att
stimulera tjänster riktade mot hushållen
utformas. Bostadsutskottet tar dock i
sitt yttrande inte upp förslagen i den
aktuella motionen om vilken typ av
arbete utöver byggnadsåtgärder som bör
berättiga till skattereduktion.
Ett minskat skattetryck på tjänster är
enligt utskottets mening en absolut
förutsättning för att normala hushåll
skall kunna utnyttja arbetskraft för att
utföra arbeten på den egna bostaden. Ett
system med skatteavdrag bidrar dessutom
till att minska förekomsten av s.k.
svartjobb och därmed till att öka
statens skatteintäkter. En förutsättning
för att de nu förordade avdragen skall
få de önskade effekterna är dock att
avdragsnivån sätts tillräckligt högt.
Utskottet gör i denna fråga bedömningen
att det av regeringen föreslagna
avdraget med 30 % av arbetskostnaden
inte är tillräckligt för att förhindra
utnyttjandet av svart arbetskraft. I
enlighet med förslaget i motion
1995/96:Sk58 (kds) bör därför avdraget
bestämmas till 60 % av arbetskostnaden.
Enligt förslaget i propositionen bör
skatteavdrag kunna erhållas för arbeten
som utförs t.o.m. utgången av år 1997.
För att undvika de tröskeleffekter och
den ryckighet som en så begränsad
varaktighet skulle kunna ge upphov till,
bör enligt utskottets mening
skatteavdrag kunna erhållas också för
åren 1998 och 1999. Härigenom uppnås en
bättre kontinuitet som bl.a. innebär att
sysselsättningspotentialen inom ROT-
sektorn bättre kan tas till vara.
Vad utskottet nu med anledning av
motion 1995/96:Sk58 (kds) yrkandena 2
och 3 anfört om skattereduktionen för
byggnadsarbeten innebär att regeringens
lagförslag bör godtas med de ändringar
avseende reduktionsnivå och varaktighet
som föreslagits i motionen. Det bör
ankomma på skatteutskottet att utforma
de nödvändiga lagändringarna. Övriga
motionsyrkanden som behandlas i detta
yttrande avstyrks av bostadsutskottet.
Innehåll
Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motionerna 11
Motioner väckta med anledning av
proposition 1995/96:198 11
Motioner väckta med anledning av
proposition 1995/96:229 11
Yttrande från annat utskott 12
Utskottet 12
Ställningstaganden 12
Hemställan 15
Reservationer 16
1. En ny stimulans inom byggsektorn
(mom. 1, m, fp, mp) 16
2. En ny stimulans inom byggsektorn
(mom. 1,v) 16
3. En ny stimulans inom byggsektorn
(mom. 1, kds) 17
4. Skattereduktion för
allergisanering av offentliga
lokaler (mom. 2, fp) 18
5. Begränsningar till arbeten med
miljöinriktning (mom. 3, mp) 19
6. Begränsningar till eftersatta
bostadsområden och större
flerfamiljshus (mom. 4, v) 19
7. Skattereduktion för
bilreparationer m.m. (mom. 5, kds) 20
8. Permanenta skattelättnader för
underhåll av egna byggnader
(mom. 6, m) 21
9. Bidrag till allergisanering och
"gröna" ROT-åtgärder (mom. 7, mp) 21
Särskilt yttrande 22
Skattereduktion för allergisanering
av offentliga lokaler (mom. 2) 22