I betänkandet tillstyrker utskottet
proposition 1995/96:198 om ekonomisk-
politiska åtgärder på skatteområdet.
På vissa punkter föreslår utskottet
mindre justeringar. Regeringens förslag
om slopad kompensation för leverans av
värme till industrin innebär enligt
utskottets mening att tidigare gällande
regler skall återinföras och detta
föranleder en justering av det framlagda
lagförslaget. I anslutning till att
utskottet tillstyrker förslaget om en
höjning av beloppsgränsen för snabb
inbetalning och redovisning av
mervärdesskatt till 40 miljoner kronor
föreslår utskottet att gemenskapsinterna
förvärv och import inte skall räknas med
i underlaget.
Utskottet tillstyrker också ett
motionsyrkande om att växthusnäringens
rutiner för nedsättning av energiskatten
skall fortsätta att gälla ytterligare
sex månader till den 1 januari 1997 i
avvaktan på att det aviserade förslaget
om en ny skattenivå och nya
nedsättninsgregler för industrin kan
läggas fram till riksdagen. Vidare anför
utskottet med anledning av ett
motionsyrkande att det ur
neutralitetssynpunkt är ett problem att
de mindre handelsbolagen inte har någon
möjlighet att redovisa mervärdesskatt
per kalenderår och föreslår ett
tillkännagivande till regeringen om att
frågan bör prövas och ett förslag läggas
fram.
Vid betänkandet har fogats 46
reservationer och 6 särskilda yttranden.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet)
föreslår i proposition 1995/96:198 att
riksdagen antar de i propositionen
framlagda förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1994:1776)
om skatt på energi,
2. lag om ändring i lagen (1983:1104)
om särskild skatt för elektrisk kraft
från kärnkraftverk,
3. lag om ändring i lagen (1982:1201)
om skatt på viss elektrisk kraft,
4. lag om ändring i lagen (1991:1850)
om upphävande av lagen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskatt,
5. lag om ändring i
mervärdesskattelagen (1994:200),
6. lag om ändring i lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt,
7. lag om ändring i lagen (1994:1852)
om beräkning av statlig inkomstskatt på
förvärvsinkomster vid 1996-1999 års
taxeringar,
8. lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter.
I propositionen lämnas förslag till ett
antal åtgärder på skatteområdet med
anknytning till regeringens ekonomiska
vårproposition (prop. 1995/96:150).
Förslagen innebär i huvudsak följande.
Fribeloppet för uttag av
förmögenhetsskatt höjs från 800 000 kr
till 900 000 kr fr.o.m. 1997 års
taxering som en följd av 1996 års
fastighetstaxering. Samtliga aktier o.d.
som är marknadsnoterade och som är av
sådant slag att de i dag är
skattepliktiga tas upp till fulla värdet
vid förmögenhetsbeskattningen.
Beträffande mervärdesskatten ändras för
redovisningsperioder som börjar den 1
juli 1996 eller senare redovisnings- och
betalningstidpunkten från den 20 i
månaden efter redovisningsperioden till
den 5 i andra månaden efter
redovisningsperioden för skattskyldiga
vars beskattningsunderlag beräknas uppgå
till högst 40 miljoner kronor.
Det fasta beloppet om 100 kr i statlig
inkomstskatt på förvärvsinkomster höjs
till 200 kr fr.o.m. 1998 års taxering.
Energiskatten för samtliga bränsleslag
höjs. Höjningen sker i två steg, det
första den 1 september 1996 och det
andra den 1 juli 1997. Vid varje
tillfälle höjs skattesatserna för bensin
och olja för motordrivna fordon med
2,5 %, skatten på elektrisk kraft med
1,5 öre per kWh och övriga energiskatter
med 10 %.
Den kompensation som nu utgår för
värmeleveranser till tillverknings
industrin slopas fr.o.m. den 1 september
1996. Produktionsskatterna på elektrisk
kraft från kärnkraftverk och äldre
vattenkraftverk höjs också i två steg
med sammanlagt 2 öre.
Slutligen aviseras senare förslag till
skattereduktion för utgifter för bygg
nadsarbete på bostadshus, begränsningar
av avdragsramen för representation, att
ersätta miljöskatten på inrikes
flygtrafik, höjning av den allmänna egen
avgiften till sjukförsäkringen och
förändringar av vissa andra avgifter
samt ändrade regler för beskattning av
bilförmån.
Lagförslagen har följande lydelse.
Motionerna
1995/96:Sk39 av Lars Hjertén (m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om skatter och avgifter med
särskild hänsyn till jordbruket,
2. att riksdagen avslår regeringens
förslag om höjda energiskatter i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1995/96:Sk40 av Carl Fredrik Graf (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ett snabbt förslag
om nedsättningsregler på
punktskatteområdet för grönfoder
torkindustrin.
1995/96:Sk41 av Lennart Fremling m.fl.
(fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att genom statliga
innerstadsavgifter skapa ett mer
miljöorienterat sätt att ta ut skatten
på vägtrafiken i olika delar av landet,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att den enskilde
skall känna av marginalkostnaden vid
privat körning med förmånsbil.
1995/96:Sk42 av Ingvar Eriksson (m) vari
yrkas att riksdagen beslutar att
förlänga nu gällande system för uppbörd
av energi- och koldioxidskatt för
växthusnäringen i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1995/96:Sk43 av Lars Hedfors och Rolf
Kenneryd (s, c) vari yrkas att riksdagen
beslutar medge trädgårdsnäringen uppskov
till den 1 januari 1997 med övergången
till nya rutiner för nedsättning av
energiskatter.
1995/96:Sk44 av Isa Halvarsson och Karin
Pilsäter (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om handelsbolagens
redovisningsperiod,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att åtgärda
problem vid s.k. negativ moms.
1995/96:Sk45 av Bo Lundgren m.fl. (m)
vari yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ytterligare höjning av
egenavgiften till sjukförsäkringen,
2. att riksdagen hos regeringen begär
förslag om sänkning av nu gällande
egenavgifter i sjukförsäkringen i
enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om den allmänna löneavgiften,
4. att riksdagen hos regeringen begär
förslag om grundavdrag för barn i
enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen hos regeringen begär
förslag om skattereduktion för vissa
hushållstjänster i enlighet med vad som
anförts i motionen,
6. att riksdagen hos regeringen begär
förslag om avdragsrätt för styrkta
barnomsorgskostnader i enlighet med vad
som anförts i motionen,
8. att riksdagen hos regeringen begär
förslag om slopad dubbelbeskattning av
utdelade och kvarhållna vinster i
enlighet med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen beslutar att de
särskilda övergångsreglerna beträffande
förmögenhetsskatt upphör att gälla från
den 1 januari 1997 i enlighet med vad
som anförts i motionen,
10. att riksdagen hos regeringen begär
förslag om kraftigt lindrade regler för
fåmansbolag i enlighet med vad som
anförts i motionen,
11. att riksdagen hos regeringen begär
förslag om riskkapitalavdrag i enlighet
med vad som anförts i motionen,
12. att riksdagen beslutar sänka den
statliga inkomstskatten till 20 %
fr.o.m. den 1 januari 1997 i enlighet
med vad som anförts i motionen,
13. att riksdagen hos regeringen begär
förslag om fullt inflationsskydd från
1998 i enlighet med vad som anförts i
motionen,
14. att riksdagen hos regeringen begär
förslag om återgång till tidigare regler
för betalning av mervärdesskatt i
enlighet med vad som anförts i motionen,
15. att riksdagen avslår regeringens
förslag om höjd energiskatt i enlighet
med vad som anförts i motionen,
16. att riksdagen avslår regeringens
förslag om höjd produktionsskatt på
elektrisk kraft från kärnkraftverk och
äldre vattenkraftverk i enlighet med vad
som anförts i motionen,
17. att riksdagen avslår regeringens
förslag om slopad kompensation för
värmeleveranser till
tillverkningsindustrin och för
växthusuppvärmning i enlighet med vad
som anförts i motionen,
19. att riksdagen avslår regeringens
förslag om halverat avdrag för repre
sentation i enlighet med vad som anförts
i motionen,
20. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande beskattningen av
tjänste- och förmånsbilar,
21. att riksdagen beslutar återställa
mervärdesskatten på livsmedel till 21 %
i enlighet med vad som anförts i
motionen,
22. att riksdagen hos regeringen begär
förslag om successivt sänkt avkast
ningsskatt på pensionssparande i
enlighet med vad som anförts i motionen,
23. att riksdagen beslutar återgå till
tidigare regler vad gäller utrymme för
avdrag för pensionsförsäkring i enlighet
med vad som anförts i motionen,
24. att riksdagen hos regeringen begär
förslag om slopad reklamskatt och höjd
mervärdesskatt på dagstidningar till
21 % i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1995/96:Sk46 av Lars Bäckström m.fl. (v)
vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens
förslag till ändrat fribelopp för förmö
genhetsbeskattningen,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändrad beräkningsgrund för
fastighetsvärdet vid fastställande av
underlaget för förmögenhetsskatt,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen i
övrigt anförts om en reformering av
förmögenhetsskatten,
4. att riksdagen avslår regeringens
förslag om höjt grundbelopp från 100
till 200 kr vid den statliga
beskattningen,
5. att riksdagen avslår regeringens
förslag att slopa nioöreskompensationen
för fjärrvärmeleveranser på bränslen och
elektrisk kraft,
6. att riksdagen hos regeringen begär
förslag till nya regler för kompensation
på fjärrvärmeleveranser och elektrisk
kraft enligt vad i motionen anförts,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en successiv höjning av
produktionsskatten på el från kärnkraft
verk,
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelningspolitiskt
motiverade kompensationer för höjda
energi- och miljöskatter,
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utredningsarbete kring
regionalt differentierade energi- och
miljöskatter,
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om skatteväxling,
11. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om energi- och miljöbeskattning
av industrin.
1995/96:Sk47 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen avslår förslaget till
förändringen av värderingen av aktier i
förmögenhetsbeskattningen,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ej återinföra
förmögenhetsskatt på aktier på O- och
OTC-listorna,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om beskattningen av fåmansbolag,
4. att riksdagen beslutar om en ändring
av momsreglerna i enlighet med vad som
anförts i motionen,
7. att riksdagen avslår förslaget om
höjda energiskatter om inte skatten på
arbete sänks i motsvarande omfattning,
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om skatteväxling av
energiskatter och skatter på arbete.
1995/96:Sk48 av Frank Lassen (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att avdragsramen för
representation sänks till 0 kr.
1995/96:Sk49 av Kjell Ericsson m.fl. (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade reseavdrag för boende i
glesbygd.
1995/96:Sk50 av Mats Odell m.fl. (kds)
vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens
förslag om att höja fribeloppet i förmö
genhetsbeskattningen,
2. att riksdagen begär att regeringen
snarast möjligt lägger fram förslag om
slopad sambeskattning av förmögenhet,
3. att riksdagen avslår regeringens
förslag att skattepliktiga aktier tas
upp till fulla värdet vid
förmögenhetsbeskattningen,
4. att riksdagen beslutar om en
återgång till förutvarande regler för
redovisning av mervärdesskatt,
5. att riksdagen beslutar om ett
borttagande av den s.k. värnskatten och
samtidigt om ett borttagande av
grundavdraget vid den statliga inkomst
skatten med ikraftträdande den 1 januari
1997,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kompensation till
glesbygdsboende för den höjda
energiskatten,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att använda en del av
intäkterna från energiskatten till
miljöåtgärder inom transportsektorn,
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att man, vid utformandet av
den slopade kompensationen för
värmeleveranser, säkerställer att
biobränslenas konkurrenskraft gentemot
oljeanvändning behålls,
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en fond för förnybar
elproduktion,
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om skatteväxling vad avser
vattenkraftsskatten,
11. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om fortsatt miljöstyrning vad
gäller inrikes flygtrafik,
12. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utformningen av
energiskatterna avseende
grönfodertorkarnas situation,
13. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett vidgat ROT-program för
tjänster riktade till hushållen,
14. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att vin och sprit ej skall
ingå i avdragsramen för representation,
15. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om allmänna egenavgifter till
sjukförsäkringen,
16. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om bilförmåner.
1995/96:Sk51 av Marianne Samuelsson
m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i
fråga
1. att riksdagen avslår förslaget att
höja fribeloppet för uttag av förmögen
hetsskatt från 800 000 till 900 000 kr,
2. att riksdagen av regeringen begär
förslag om ett avdrag på 100 000 kr på
taxeringsvärdet på fastighet vid
förmögenhetstaxering i enlighet med vad
som anförts i motionen,
3. att riksdagen avslår förslaget att
marknadsnoterade aktier o.d. skall tas
upp till fulla värdet vid
förmögenhetsbeskattningen,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om skatteväxling mellan
miljörelaterade skatter och skatter på
arbete,
5. att riksdagen beslutar att av
regeringen föreslagna höjningar av
energiskatt på bränslen och elektrisk
kraft den 1 juli 1997 tidigareläggs till
den 1 januari 1997,
6. att riksdagen av regeringen begär
förslag om höjning av koldioxidskatten
med 10 öre per kg koldioxid från den 1
januari 1997,
7. att riksdagen beslutar att av
regeringen föreslagna höjningar av skatt
på elektrisk kraft från kärnkraftverk
och äldre vattenkraftverk den 1 juli
1997 tidigareläggs till den 1 januari
1997,
8. att riksdagen av regeringen begär
förslag om ersättning för miljöskatt på
inrikes flygtrafik genom t.ex.
landningsavgifter så att inkomsterna
till statskassan inte minskar,
9. att riksdagen av regeringen begär
förslag till en avfallsskatt i enlighet
med vad i motionen anförts,
10. att riksdagen av regeringen begär
förslag till höjda avgifter på handels
gödsel och bekämpningsmedel i enlighet
med vad i motionen anförts,
12. att riksdagen beslutar att avskaffa
avdraget för representation från och med
år 1997,
13. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om den allmänna egenavgiften
till sjukförsäkringen.
1995/96:Sk53 av Leo Persson och Jarl
Lander (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ett
differentierat energibeskattningssystem
för bensin och drivmedel i glesbygd.
1995/96:Sk54 av Peter Weibull Bernström
(m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att gifta par och
sambor likställs i
förmögenhetshänseende.
1995/96:Sk55 av Åke Sundqvist m.fl. (m)
vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens
förslag om höjd bensinskatt i enlighet
med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en analys av vilka effekter
en höjning av bensinskatten får för
låginkomsttagare och barnfamiljer i
glesbygd.
Utskottet
Inledning
I propositionen lämnar regeringen
förslag till ett antal åtgärder på
skatteområdet som har anknytning till
regeringens ekonomiska vårproposition
(prop. 1995/96:150).
Regeringen aviserar i propositionen
bl.a. ett förslag om skattereduktion för
reparationer av bostadshus under
perioden den 15 april 1996 - den 31
december 1997. Förslaget har numera
lagts fram och återfinns i proposition
1995/96:229 om skattereduktion för
utgifter för byggnadsarbete. De motioner
som väckts med anledning av det
aviserade förslaget har brutits ut ur
detta ärende och kommer att behandlas
med proposition 1995/96:229 i ett senare
betänkande (SkU32).
Förmögenhetsskatten vid 1997 års
taxering
I propositionen föreslår regeringen att
fribeloppet för uttag av förmögenhets
skatt höjs från 800 000 kr till 900 000
kr för att dämpa genomslaget av 1996 års
fastighetstaxering. Höjningen
finansieras genom att marknadsnoterade
aktier och liknande värdepapper tas upp
till fulla värdet vid förmögenhets
beskattningen. De nya reglerna tillämpas
vid 1997 års taxering. Förslaget ger en
engångsvis budgetförsvagning på 150
miljoner kronor 1997 vilket avräknas den
ram på 2 miljarder kronor som är avsatt
för sänkt företagsskatt (jfr. prop.
1994/95:25). Avsikten är att höjningen
av fribeloppet skall finansieras fullt
ut inom förmögenhetsbeskattningen
fr.o.m. 1998.
I motion Sk45 yrkande 9 av Bo Lundgren
m.fl. (m) hemställer motionärerna att
förmögenhetsskatten i dess helhet
slopas. Enligt motionärernas mening
accentueras förmögenhetsskattens
snedvridande effekter genom regeringens
förslag om höjt skatteuttag på
börsnoterade aktier.
I motion Sk47 yrkande 1 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp) hemställer
motionärerna att förslaget om
fullvärdesbeskattning av börsnoterade
aktier avslås, och motionärerna anför
att det är viktigt att försörjningen med
riskkapital i stället underlättas.
I motion Sk46 yrkandena 1 och 2 av Lars
Bäckström m.fl. (v) hemställer
motionärerna att förslaget om höjt
fribelopp avslås eftersom en generell
lindring i förmögenhetsbeskattningen
inte är fördelningspolitiskt acceptabel.
I stället bör en reducering av
taxeringsvärdet vid
förmögenhetsbeskattningen övervägas.
Övervägande skäl talar vidare enligt
motionärerna för att alla beslut om en
reformerad förmögenhetsskatt bör tas vid
ett och samma tillfälle.
Också i motion Sk50 yrkandena 1 och 3
av Mats Odell m.fl. (kds) hemställer
motionärerna att regeringens förslag
avslås. Problemen med de höjda
taxeringsvärdena kräver enligt
motionärernas mening mer kraftfulla
åtgärder, bl.a. att fastighetsskatten på
bostadsfastigheter sänks till 1,5 % av
taxeringsvärdet och att en takregel som
begränsar fastighetsskatten i storstäder
och skärgårdar införs. När det gäller
förmögenhetsbeskattningen av aktier
finns det enligt motionärernas mening
flera skäl att inte ta upp dem till
fulla värdet. Det främsta är att
aktierna belastas av en latent
skatteskuld avseende reavinst vid en
framtida försäljning.
Även i motion Sk51 yrkandena 1-3 av
Marianne Samuelsson m.fl. (mp)
hemställer motionärerna att regeringens
förslag avslås. De höjda fastighets
taxeringsvärdena bör enligt dessa
motionärer kompenseras på annat sätt,
t.ex. genom att taxeringsvärdet får
reduceras med 100 000 kr vid förmögen
hetsbeskattningen. Motionärerna anser
inte att det är rimligt med
förmögenhetsskatt på en latent
skatteskuld. De framhåller att förslaget
kan leda till att riskvilligt kapital
undandras marknaden, vilket försvårar
förnyelsen av svenskt näringsliv.
Utskottet anser att förmögenhetsskatten
bör behållas av fördelningspolitiska
skäl.
De villavärden som fastställs vid 1996
års fastighetstaxering kommer att
påverka förmögenhetsbeskattningen första
gången vid 1997 års
förmögenhetstaxering, och
prisutvecklingen sedan 1990 års allmänna
fastighetstaxering gör att många villor
kommer att få ett höjt taxeringsvärde.
Det nuvarande fribeloppet på 800 000 kr
vid förmögenhetsbeskattningen
fastställdes i samband med 1990 års
allmänna fastighetstaxering (prop.
1989/90:50, SkU10).
Enligt utskottets mening finns det
anledning att nu söka dämpa genomslaget
av de nya taxeringsvärdena. De lösningar
som motionärerna redovisar innebär
enligt utskottets mening att särskilda
regler måste tillskapas för småhusens
förmögenhetsbeskattning. Med hänsyn till
att fribeloppet inom
förmögenhetsbeskattningen inte justerats
sedan föregående allmänna
fastighetstaxering anser utskottet att
behovet av en justering enklast och bäst
tillgodoses genom en höjning av
fribeloppet. Utskottets ställer sig
således bakom regeringens förslag.
Som regeringen anför bör förslaget
finansieras med en skärpning av
förmögenhetsskattebelastningen på aktier
och liknande värdepapper.
Med det anförda tillstyrker utskottet
regeringens förslag och avstyrker
motionsyrkandena.
En reformerad förmögenhetsbeskattning
I propositionen anförs att
förmögenhetsbeskattningen för närvarande
ses över med sikte på en enklare och
rättvisare ordning och att ett förslag
till de regler som skall gälla fr.o.m.
1998 års taxering inom kort kommer att
redovisas i en departementspromemoria.
Kapital i små och medelstora företag bör
enligt regeringen i allt väsentligt
befrias från förmögenhetsskatt eftersom
detta kapital inte är
placeringstillgångar i egentlig mening.
Det är vidare angeläget att det gynnade
företagskapitalet avgränsas på ett
sådant sätt att företagens tillväxt och
möjligheter att erhålla riskvilligt
kapital inte onödigtvis hämmas. När
företag med en mindre krets ägare
börsintroduceras bör
förmögenhetsskatteplikt därför gälla
fullt ut först efter en längre
övergångsfas. En motsvarande
övergångsperiod bör gälla för
huvuddelägare i företag med börsnoterade
aktier som nu är skattefria efter det
att generell skatteplikt införts även
för dessa aktier.
I motion Sk54 av Peter Weibull
Bernström (m) begärs ett
tillkännagivande om att gifta par och
sambor bör likställas i
förmögenhetsskattehänseende.
I motion Sk47 yrkande 2 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp) anför motionärerna
att en skattebeläggning av onoterade
aktier i praktiken innebär ett
återinförande av skatten på det i
företagen arbetande kapitalet.
I motion Sk46 yrkande 3 av Lars
Bäckström m.fl. (v) anför motionärerna
att en reformering av
förmögenhetsskatten bör omfatta en
bredare skattebas, dock så att principen
om undantag för arbetande kapital i
mindre företag bibehålls. Den
differentierade skattesatsen bör
återinföras så att större förmögenheter
drabbas av en högre skattesats än
mindre. Vidare bör frågan om en övergång
från sambeskattning till
enkelbeskattning prövas. En sådan åtgärd
kräver dock enligt motionärerna en
justering av fribelopp och skiktgränser.
I motion Sk50 yrkande 2 av Mats Odell
m.fl. (kds) anför motionärerna att
sambeskattning får till följd att två
personer eller t.ex. ett samboende par
utan barn kan förlora flera tusen kronor
per år om de gifter sig. Detta är
oacceptabelt. Makar och samboende måste
beskattas lika när det gäller
förmögenhet.
Enligt utskottets mening bör
regeringens aviserade förslag om en
samlad reformerad
förmögenhetsbeskattning avvaktas.
Utskottet avstyrker även de nu aktuella
motionsyrkandena.
Redovisning och betalning av
mervärdesskatt
I propositionen föreslås att
beloppsgränsen för snabbare redovisning
och betalning av mervärdesskatt höjs
från 10 miljoner kronor till 40 miljoner
kronor. Regeringen anför att det har
visat sig att lättnader kan behövas även
för skattskyldiga vars
beskattningsunderlag ligger över gränsen
10 miljoner kronor. Ändringen bör enligt
regeringen träda i kraft så snart som
möjligt, även om den innebär vissa
negativa ekonomiska effekter på
statsbudgeten. Regeringen föreslår
därför att de nya reglerna tillämpas i
fråga om redovisningsperioder som börjar
den 1 juli 1996 eller senare. Åtgärden
beräknas ge en engångsvis försvagning av
statsbudgeten med 1,53 miljarder kronor.
Den varaktiga effekten i form av
ränteförlust uppgår till 30 miljoner
kronor.
I motion Sk45 yrkande 14 av Bo Lundgren
m.fl. (m) anför motionärerna att
förslaget inte är tillräckligt
långtgående och att de tidigare reglerna
för betalning av mervärdesskatt i
stället bör återinföras. Kravet på
snabbare redovisning av mervärdesskatten
medför enligt motionärerna en
likviditetsförsämring som försvagar
företagen och gör det svårt för dem att
investera i nya arbetstillfällen.
Också i motion Sk47 yrkande 4 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp) anför motionärerna
att reglerna om förtida inbetalning av
mervärdesskatt bör avskaffas så att
företagare slipper betala in skatt innan
de har fått betalt av sina kunder.
Motionärerna hemställer att riksdagen
beslutar om en återgång till tidigare
regler.
Även i motion Sk50 yrkande 4 av Mats
Odell m.fl. (kds) hemställer
motionärerna om en återgång till
tidigare regler för redovisning av
mervärdesskatt.
Utskottet har under hösten 1995
tillstyrkt regeringens förslag om
enmånadsredovisning av mervärdesskatt,
utvidgad möjlighet till redovisning av
mervärdesskatt i särskild
självdeklaration och tidigareläggning av
tidpunkten för betalning och
redovisning av mervärdesskatt för större
företag. Omläggningen motiveras i
grunden av statsfinansiella skäl men har
också samband med den kritik för
bristande konkurrensneutralitet som
riktats mot de tidigare reglerna. Vidare
har omläggningen administrativa fördelar
för såväl skattemyndigheterna som de
skattskyldiga genom att möjligheterna
till samordning av olika
skattebetalningar förbättras. Vid
utformningen har särskild hänsyn tagits
till de mindre företagen. Utskottet ser
inte någon anledning till ändrat
ställningstagande i denna del.
När det gäller den beloppsgräns om 10
miljoner kronor som fastställdes för
kravet på snabbare betalning och
redovisning av mervärdesskatten delar
utskottet regeringens bedömning att en
höjning till 40 miljoner kronor är
motiverad.
I sammanhanget har utskottet
uppmärksammat att beloppsgränsen avser
den skattskyldiges samlade beskattnings
underlag och att detta i vissa fall
leder fel. Ett företag som köper in
varor för 10 miljoner kronor från EU och
säljer varorna i Sverige till samma pris
får ett beskattningsunderlag på 20
miljoner kronor trots att mervärdesskatt
endast beräknas på försäljningen i
Sverige. En motsvarande effekt kan
uppträda vid import. Enligt utskottets
mening bör detta förhållande kunna
rättas till. Utskottet föreslår därför
att gemenskapsinterna förvärv och import
inte skall ingå i underlaget när
beloppsgränsen bestäms. Utskottets
förslag föranleder den justering av 14
kap. 12 § mervärdesskattelagen
(1994:200) som framgår av hemställan.
Ett motsvarande problem uppkommer vid
tillämpningen av beloppsgränsen på en
miljon kronor för redovisning i
självdeklaration. En justering av denna
regel får dock effekt tidigast den 1
januari 1997 och det finns därför inte
något omedelbart behov av en justering.
Enligt utskottet mening bör regeringen
överväga vilket beskattningsunderlag som
är lämpligt vid tillämpningen av dessa
båda beloppsgränser och återkomma med
ett förslag på sedvanligt sätt.
Utskottet utgår ifrån att det inte
behövs något särskilt tillkännagivande
härom.
Med det anförda tillstyrker utskottet
propositionen i denna del med angiven
justering och avstyrker
motionsyrkandena.
Handelsbolagens mervärdesskatt
I motion Sk44 yrkande 1 av Isa
Halvarsson och Karin Pilsäter (fp)
föreslår motionärerna att handelsbolag
med ett beskattningsunderlag på upp till
en miljon kronor skall kunna ha
kalenderår som redovisningsperiod.
Preliminär uppbörd kan enligt
motionärerna ske genom att
handelsbolaget får F-skatt med
preliminär mervärdesskatt enligt
preliminärdeklaration. På så sätt uppnås
villkor för handelsbolagen som är
jämförliga med vad som gäller för
aktiebolag och enskilda näringsidkare.
Handelsbolagen utgör inte skattesubjekt
vid inkomsttaxeringen och kan därför
inte redovisa mervärdesskatt i särskild
självdeklaration. Före årsskiftet fanns
dock en särskild regel som gjorde det
möjligt för handelsbolag med en
omsättning av högst 200 000 kr att
redovisa sin mervärdesskatt per
kalenderår. Någon skyldighet att löpande
betala in preliminär skatt fanns inte,
och mervärdesskatten skulle betalas
senast den 5 februari året efter
beskattningsåret. När gränsen för
redovisning i särskild självdeklaration
vid årsskiftet höjdes från 200 000 kr
till en miljon kronor för övriga
skattskyldiga slopades den särskilda
regeln för handelsbolag, eftersom det
inte bedömdes som möjligt att låta
handelsbolag med en så hög omsättning
redovisa och betala per kalenderår
(prop. 1995/96:19, bet. 1995/96:SkU11).
Enligt utskottets mening bör
skattereglerna så långt möjligt vara
neutrala till olika rörelseformer, och
utskottet anser att det med denna
utgångspunkt är ett problem att
handelsbolagen inte har samma möjlighet
som andra skattskyldiga att redovisa per
kalenderår. Regeringen bör enligt
utskottets mening uppmärksamma detta
problem och återkomma till riksdagen med
ett förslag. Det anförda bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Härigenom tillgodoses i allt väsentligt
det aktuella motionsyrkandet.
Återbetalning av överskjutande
mervärdesskatt
I motion Sk44 yrkande 2 av Isa
Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) anför
motionärerna att det är viktigt med en
skyndsam återbetalning av
mervärdesskatten till företag som gör
säsongmässiga inköp av varor. Enligt
motionärerna har det under senare tid
rapporterats stora svårigheter för
seriösa företag att inom rimlig tid
återfå berättigad mervärdesskatt.
Motionärerna hemställer att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
att regeringen bör uppmärksamma
problemet och vidta de åtgärder som
krävs för att återbetalningen av
överskjutande mervärdesskatt inte skall
åsamka företagare problem.
Enligt 6 § mervärdesskatteförordningen
skall överskjutande ingående
mervärdesskatt återbetalas skyndsamt. JO
har i ett ärende (1993/94:JO1 s. 220)
uttalat att den skattskyldiges
berättigade intresse av att snabbt få
tillbaka för mycket erlagd skatt måste
ställas mot myndighetens
kontrollintresse och att det får
accepteras att återbetalningen får anstå
viss kortare tid om utredningsåtgärder
är erforderliga. Skyndsamhetskravet
borde enligt JO anses uppfyllt om
återbetalning verkställs (eller vägras)
inom månaden efter utgången av
deklarationsmånaden.
Enligt utskottets mening är det viktigt
att ärenden om återbetalning av
mervärdesskatt handläggs snabbt så att
företag som är beroende av en skyndsam
återbetalning av överskjutande
mervärdesskatt inte får svårigheter. Som
motionären framhåller gäller detta bl.a.
företag med säsongmässiga inköp. Vid
myndigheternas handläggning måste det
dock finnas utrymme för att genomföra de
kontroller som är nödvändiga för att
förhindra skattebedrägerier. Utskottet
ser gärna att återbetalningsprocessen
snabbas upp under förutsättning att
detta inte åsidosätter kontrollaspekten.
Utskottet förutsätter att regeringens
arbete har denna inriktning och ser
därför inte någon anledning till ett
tillkännagivande till regeringen.
Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Mervärdesskatten på livsmedel och
dagstidningar m.m.
I motion Sk45 av Bo Lundgren m.fl. (m)
hemställer motionärerna att
mervärdesskatten på livsmedel
återställs till 21 % (yrkande 21).
Enligt motionärerna är sänkt skatt på
livsmedel ett synnerligen trubbigt
instrument om syftet är att förbättra
för hushåll med lägre inkomster och
flera barn. Särskilt när det gäller
barnfamiljer är det enligt motionärerna
bättre att genomföra skattesänkningar
som är direkt riktade till denna grupp,
t.ex. genom grundavdrag för barn.
Motionärerna anför vidare att
reklamskatten bör slopas och att
denna åtgärd bör finansieras genom att
mervärdesskatten på dagstidningar höjs
till 21 %. Motionärerna hemställer att
riksdagen hos regeringen begär ett
förslag med denna innebörd (yrkande 24).
Utskottet vill framhålla att sänkningen
av mervärdesskatten på livsmedel har
vidtagits för att värna om särskilt
utsatta grupper såsom barnfamiljer,
pensionärer och låginkomsttagare som i
allmänhet använder en relativt stor
andel av sin hushållsbudget till
matinköp. Genom sänkningens inverkan på
KPI understryks ytterligare riksdagens
ambitioner att vidmakthålla en
långsiktigt låg nivå på inflationen.
Åtgärden utgör en viktig del i arbetet
med att uppnå en rättvis fördelning av
de bördor som måste bäras om Sveriges
finanser och konkurrenskraft skall kunna
återställas. Utskottet avvisar förslaget
om en höjning av mervärdesskatten på
livsmedel.
När det gäller reklamskatten pågår det
för närvarande en översyn av
reklambeskattningen i syfte att
undersöka möjligheterna att utvidga
skatten till de i dag skattefria
områdena, särskilt reklam i radio och
TV. Översynen skall vara klar senast den
1 december 1996. Resultatet av denna
översyn bör avvaktas. Utskottet ser inte
något skäl att nu överväga att slopa
reklamskatten.
Utskottet avstyrker de aktuella
motionsyrkandena.
Den statliga inkomstskatten på
förvärvsinkomster
I propositionen föreslår regeringen att
det fasta beloppet om 100 kr i statlig
inkomstskatt på förvärvsinkomster höjs
till 200 kr fr.o.m. 1998 års taxering.
Det fasta beloppet betalas av
skattskyldiga som har minst 100 kr i
beskattningsbar förvärvsinkomst. I
propositionen anförs att skatteuttaget i
denna del har begränsade effekter på
individernas beteende, bl.a. vad gäller
arbetsutbudet. I förhållande till andra
skatter på förvärvsinkomster är således
de negativa effekterna av en höjning av
det fasta beloppet begränsade. I övrigt
föreslås att mätperioden för
indexuppräkning av skiktgränsen anpassas
till de förändringar som regeringen
föreslagit i proposition 1995/96:169 om
beräkning av basbelopp m.m. Höjningen av
det fasta beloppet beräknas ge en
inkomstförstärkning på 600 miljoner
kronor.
I motion Sk46 yrkande 4 av Lars
Bäckström m.fl. (v) hemställer
motionärerna att förslaget avslås. De
anför att höjningen av det fasta
beloppet inte har en godtagbar
fördelningspolitisk profil och att
ytterligare åtgärder behövs, t.ex. en
höjning av grundavdraget vid lägre
inkomster och slopat grundavdrag vid
högre inkomster.
Enligt utskottets mening är det viktigt
att de åtgärder som vidtas för att
förstärka budgeten fördelas rättvist.
Den nu aktuella åtgärden har dock mindre
betydelse ur fördelningssynpunkt
eftersom den rör ett förhållandevis
begränsat belopp. Utskottet tillstyrker
propositionen i denna del och avstyrker
motionsyrkandet.
Inkomstbeskattningens allmänna
utformning
I motion Sk45 av Bo Lundgren m.fl. (m)
anför motionärerna att marginalskatten
stigit kraftigt för alla inkomsttagare.
Arbete och företagande lönar sig mindre
och det blir enligt motionärerna allt
svårare att investera i utbildning och
hög kompetens. De hemställer att
värnskatten slopas fr.o.m. inkomståret
1997 (yrkande 12) och att
inflationsskyddet i skatteskalan
återställs fr.o.m. inkomståret 1998
(yrkande 13). Särskilt på den privata
tjänstesektorn ger beskattningen
negativa effekter och det är därför
enligt motionärerna motiverat att sänka
skatten på de tjänster som efterfrågas
av hushållen. Motionärerna föreslår en
modell med 50 % skattereduktion för
vissa hushållstjänster (yrkande 5).
Barnfamiljernas situation är enligt
motionärerna ansträngd och de föreslår
därför ett extra kommunalt grundavdrag
för varje barn, och det kan enligt
motionärerna också övervägas att ersätta
dagens barnbidrag med ett motsvarande
grundavdrag (yrkande 4). Dessutom bör en
avdragsrätt för styrkta
barnomsorgskostnader införas (yrkande
6). Privata pensioner blir enligt
motionärerna ett alltmer nödvändigt
komplement till de offentliga
pensionssystemen. Avdragsutrymmet för
pensionssparande bör därför enligt
motionärerna omedelbart återställas till
ett helt basbelopp (yrkande 23) och
regeringen lägga fram ett förslag som
innebär att avkastningsskatten på
pensionssparkapital under en
treårsperiod sänks till 1994 års nivå
(yrkande 23).
I motion Sk50 av Mats Odell m.fl. (kds)
hemställer motionärerna att värnskatten
slopas och att det statliga
grundavdraget tas bort fr.o.m. 1997
(yrkande 5). Motionärerna anför att en
stimulans för tjänstesektorn kan uppnås
genom att tjänster som säljs till
hushåll subventioneras, t.ex. olika
former av underhåll, reparationer,
renoveringar, städning, tvätt,
trädgårdsarbete, privat barnomsorg och
hälsovård. Regeringens förslag till ROT-
program bör enligt motionärerna vidgas
till att omfatta dessa tjänster och
skattereduktionen bör göras avsevärt
större. Det anförda bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna
(yrkande 13).
Enligt utskottets mening bidrar
värnskatten till att ge
inkomstbeskattningen en bättre
fördelningsprofil, och det finns därför
inte någon anledning att överväga en
förtida avveckling av skatten eller skäl
att nu besluta om slopat statligt
grundavdrag. I anslutning till att
värnskatten upphör år 1999 kommer
regeringen att föreslå hur det samlade
skatte- och avgiftsuttaget för
höginkomsttagare skall justeras för att
uppnå en fortsatt god fördelningsprofil.
Begränsningen av indexuppräkningen i
skatteskalan syftar till att förstärka
budgeten, och avsikten är att den skall
avvecklas så snart målet om balans i de
offentliga finanserna nås.
När det gäller förslagen om olika
avdrag och reduktioner i syfte att
stimulera efterfrågan på vissa tjänster
erinrar utskottet om att utrymmet för
sådana åtgärder är begränsat. Att minska
arbetslösheten är nu den viktigaste
uppgiften och arbetet härmed kan enligt
utskottets mening bli framgångsrikt
endast om förtroendet för Sverige och
svensk ekonomi kan återställas genom en
ansvarsfull budgetpolitik. Utskottet
vill vidare erinra om att en
skattedifferentiering på detta område
skulle vålla svåra gränsdragnings- och
kontrollproblem och avvika från
principerna om en enhetlig beskattning.
Om en sänkning av skatterna för olika
tjänster skall kunna nå påvisbara
effekter från sysselsättningssynpunkt
krävs mycket kraftiga sänkningar av
skatterna på dessa områden med
motsvarande skattebortfall som följd.
Mer långsiktiga åtgärder för att få till
stånd en sänkning av skatten på arbete
övervägs för närvarande av
Skatteväxlingskommittén. Utskottet ser
mot den angivna bakgrunden inte något
skäl att tillstyrka förslagen om avdrag
eller reduktioner för olika
hushållstjänster.
När det gäller förslaget om ett
särskilt grundavdrag för barnfamiljer
kan detta i och för sig utformas på ett
sätt som gör att lättnaden blir
förhållandevis likvärdig för
skattskyldiga med olika inkomst. Ett
problem är dock att ett sådant avdrag
inte kan utnyttjas av alla barnfamiljer
och att det därför måste kompletteras
med någon form av bidrag. Enigt
utskottets mening finns det mot denna
bakgrund inte någon anledning att frångå
det allmänna barnbidraget som fungerar
väl.
Utskottet är inte berett att nu
tillstyrka förändringar i beskattningen
av pensionsförsäkringar.
Med det anförda avstyrker utskottet de
nu aktuella motionsyrkandena.
Företagsbeskattningen
I motion Sk45 av Bo Lundgren m.fl. (m)
anför motionärerna att
dubbelbeskattningen av företagens
vinster bör slopas. Eftersom
alternativet med avdrag för erlagd
utdelning är stängt av internationella
skäl får enkelbeskattning genomföras hos
ägaren genom skattefrihet för mottagna
utdelningar eller genom att denne får
tillgodoräkna sig den skatt bolaget
inbetalat (yrkande 8). Vidare bör
fåmansbolagsreglerna förändras så att
avkastningen beskattas som utdelning så
snart delägarna har gjort
marknadsmässiga löneuttag (yrkande 10).
Ett tillfälligt riskkapitalavdrag som
gäller under de närmaste fem
beskattningsåren bör införas. Detta
avdrag bör ha ett högre tak, 300 000 kr,
och även gälla investeringar från
privatpersoner via särskilda
riskkapitalbolag (yrkande 11).
I motion Sk47 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) anför motionärerna att det är
viktigt med sänkt skatt och enklare
regler för fåmansbolag och hemställer
att riksdagen som sin mening ger
regeringen det anförda till känna
(yrkande 3).
Enligt utskottets mening är svensk
företagsbeskattning i dag mycket
konkurrenskraftig vid en internationell
jämförelse. I samband med en omläggning
av beskattningen som innebar en ökad
beskattning för företagen har regeringen
uttalat att skatteuttaget skall sänkas
och avsatt 2 miljarder kronor för detta
ändamål. Ett tillfälligt
riskkapitalavdrag och en utvidgad
kvittningsrätt för enskilda
näringsidkare har införts, och Företags
skatteutredningen ser nu över
skattereglerna i syfte att finna en
modell för en generell skattelättnad på
företagsnivå för att förbättra de
skattemässiga villkoren för företagens
nyinvesteringar och försörjning av
riskkapital. Om utredningen finner
hinder mot en generell metod skall
utredningen i stället presentera förslag
till en selektiv lättnad med inriktning
på mindre företag. Avsikten är att de
nya reglerna skall gälla fr.o.m.
inkomståret 1998.
Utskottet anser att
Företagsskatteutredningens arbete bör
avvaktas och avstyrker därför
motionsyrkandena.
Energiskatten på bränslen och
elektrisk kraft
I propositionen föreslås att
energiskatten höjs för samtliga
bränsleslag och elektrisk kraft.
Höjningarna genomförs i två steg, det
första den 1 september 1996 och det
andra den 1 juli 1997. Vid vardera
tillfället höjs skattesatserna för
bensin och olja för drift av motordrivna
fordon med 2,5 %, skatten på elektrisk
kraft med 1,5 öre per kWh och övriga
energiskatter med 10 %. Härtill kommer
en uppräkning med konsumentprisindex
under tiden t.o.m. oktober månad 1997.
Den varaktiga budgeteffekten beräknas
till 3 miljarder kronor. Härvid
medräknas inte den höjning som beror av
indexuppräkningen.
I motion Sk45 av Bo Lundgren m.fl. (m)
yrkar motionärerna att förslaget avslås.
De anför att det inte finns någon
miljöpolitisk motivering för förslagen
och att det är anmärkningsvärt att de
genomförs innan Skatteväxlingskommittén
har hunnit redovisa sina förslag
(yrkande 15). Ett motsvarande
avslagsyrkande framställs i motion Sk39
yrkande 1 och yrkande 2 delvis av Lars
Hjertén (m) med hänvisning till
jordbrukets situation. I motion Sk55 av
Åke Sundqvist m.fl. (m) hemställer
motionärerna att förslaget om höjd
bensinskatt avslås (yrkande 1) och anför
att effekterna för låginkomsttagare och
barnfamiljer i glesbygd bör analyseras
(yrkande 2).
I motion Sk49 av Kjell Ericsson m.fl.
(c) anförs att det är viktigt att
bensinskattehöjningarna noggrant
analyseras ur regionalpolitiskt
perspektiv eftersom höjningarna kan
inverka menligt på de människor som
lever i glesbygd och har bilen som enda
transportmedel till arbetet, särskilt
låginkomsttagare och barnfamiljer med
stor försörjningsbörda. Det är därför
enligt motionärerna nödvändigt att
avdraget för resor till och från arbetet
höjs till minst 15 kr per mil.
I motion Sk47 yrkande 7 i denna del av
Lars Leijonborg m.fl. (fp) hemställs att
förslaget avslås. Motionärerna anför att
höjningarna kan godtas endast om skatten
på arbete sänks i motsvarande
omfattning. I motion Sk41 yrkande 1 av
Lennart Fremling m.fl. (fp) anför
motionärerna att man bör överväga
särskilda statliga bilskatter i
storstadsområdena, främst i form av
biltullar, trängselavgifter och
regionala bensinskatter. Det är enligt
motionärerna angeläget att beslut kan
tas så snart som möjligt för att
framtida trafikplanering skall kunna
rikta in sig mot rätt förutsättningar.
I motion Sk46 av Lars Bäckström m.fl.
(v) anförs att skatteskärpningarna kan
leda till sneda fördelningspolitiska
effekter och särskilt drabba glesbygden.
Inte minst gäller detta i de norra
delarna av Sverige. Höjningarna bör
därför kombineras med riktade
skattesänkningar för lägre inkomster
(yrkande 8). Förslagen bör också leda
till ett förnyat och forcerat utrednings
arbete kring möjligheterna att regionalt
differentiera beskattningen av drivmedel
(yrkande 9).
I motion Sk51 av Marianne Samuelsson
m.fl. (mp) föreslår motionärerna att den
senare höjningen genomförs redan den 1
januari 1997 för att på det sättet öka
statens inkomster (yrkande 5). Vidare
föreslår dessa motionärer att
koldioxidskatten höjs med 10 öre per kg
från samma datum (yrkande 6).
I motion Sk50 av Mats Odell m.fl. (kds)
anförs att glesbygdsboende bör
kompenseras för den höjda energiskatten
(yrkande 6) och att en del av intäkterna
bör användas för miljöåtgärder inom
transportsektorn (yrkande 7).
I motion Sk53 av Leo Persson och Jarl
Lander (s) anförs att det behövs ett
differentierat system för beskattning av
bensin och drivmedel i glesbygd.
Utskottet vill betona att de föreslagna
höjningarna är avsedda att finansiera de
omfattande utbildningssatsningar som
kommer att genomföras under perioden
1996-1999. Satsningarna omfattar
kommunal vuxenutbildning, kvalificerad
yrkesutbildning samt högskoleutbildning
och beräknas höja utgiftsnivån med 10
miljarder kronor när de är fullt
genomförda 1999. Programmet innebär en
väsentlig förstärkning av Sveriges
utvecklings- och
expansionsförutsättningar och genomförs
inom ramen för en mycket stram budget.
Mot denna bakgrund är utskottet inte
berett att tillstyrka de förslag om
kompensation för höjningarna eller det
förslag om en kraftig höjning av
koldioxidskatten som motionärerna lägger
fram. Enligt utskottets mening är det
viktigt att grunden för de aviserade
utbildningssatsningarna nu läggs genom
att regeringens förslag om höjningar av
energiskatterna genomförs.
De besparingar som genomförs ställer
stora krav på en rättvis fördelning.
Saneringsprogrammet har givits en bra
fördelningsprofil genom att särskilda
åtgärder vidtagits för att kompensera
hushåll med måttliga eller låga
inkomster. En sådan åtgärd är sänkningen
av mervärdesskatten på livsmedel. Av
fördelningspolitiska skäl har också
åtgärder vidtagits som särskilt påverkar
grupper med högre inkomster. Exempel på
detta är bl.a. värnskatten. Regeringen
följer löpande de fördelningseffekter
som uppkommer som en följd av den
ekonomiska krisen, arbetslösheten och
saneringsprogrammet och kommer att vidta
åtgärder om det visar sig att
fördelningsprofilen hotas på något sätt.
När det gäller förslagen om särskilda
skatter m.m. i storstadsregionerna har
regeringen nyligen presenterat en
lagrådsremiss med förslag om vägtullar.
Avsikten är att ett förslag skall
föreläggas riksdagen under sommaren.
Med det anförda tillstyrker utskottet
propositionen i denna del och avstyrker
motionsyrkandena.
Industrins energibeskattning
I propositionen anför regeringen att det
förslag om höjd koldioxidskatt för
industrin som regeringen tidigare
aviserat nu anmälts till EU. Industriell
verksamhet och yrkesmässig växthusodling
skall enligt förslaget erlägga
koldioxidskatt med 50 % av den allmänna
nivån upp till 0,8 % av
försäljningsvärdet och därefter med 12 %
av den allmänna nivån. Nedsättningen
kommer att beröra ett 60-tal företag,
bl.a. fodertorkar. Nuvarande bestämmelse
(1,2-procentsregeln) om nedsättning av
koldioxidskatten på kol och naturgas
slopas efter en övergångsperiod på tre
år. Den lägre skattenivån motsvarar de
minimiskattesatser på
mineraloljeprodukter som föreskrivs i
direktiv 92/82/EEG. Regeringen har för
avsikt att senare lägga fram förslag med
den angivna inriktningen.
I motion Sk46 yrkande 11 av Lars
Bäckström m.fl. (v) anför motionärerna
att industrin bör betala energiskatt på
el. En rimlig nivå kan enligt
motionärerna vara att industrin skall
erlägga halv energiskatt på el. Detta
skulle ligga i linje med förslaget om
halv koldioxidskatt för industrin. I
likhet med vad som gäller för
koldioxidskatten kan lättnader införas
för särskilt energiintensiv industri.
Energikommissionen har i sitt
betänkande Omställning av energisystemet
(SOU 1995:139) bl.a. behandlat frågan om
energiskatt på el för industrin.
Regeringen har under våren inbjudit
samtliga riksdagspartier till
vverläggningar om energipolitiken på
grundval av 1991 års energi
överenskommelse, Energikommissionens
betänkande och remissvaren på detta.
Partiöverläggningarna har nyligen
påbörjats och syftar till att skapa
förutsättningar för långsiktigt hållbara
beslut inom energipolitiken.
Enligt utskottets mening bör resultatet
av partiöverläggningarna om
energipolitiken nu avvaktas och
utskottet avstyrker därför
motionsyrkandet.
I motion Sk40 av Carl Fredrik Graf (m)
anförs att de nuvarande
nedsättningsreglerna för energiintensiv
industri inte omfattar grönfoder
torkarna och att den svenska
produktionen av grönpellets håller på
att slås ut. De nedsättningsregler som
Sverige anmält till EU kan visserligen
tillämpas på grönfodertorkindustrin, men
nedsättningen är enligt motionären
otillräcklig för att den svenska
industrin skall klara konkurrensen med
den danska. Förklaringen är att Danmark
har väsentligt lägre energiskatter för
sin grönfoderindustri. Enligt motionären
fordrar läget att regeringen snarast
föreslår nedsättningsregler som gör det
möjligt att producera grönpellets i
Sverige.
I motion Sk50 yrkande 12 av Mats Odell
m.fl. (kds) anförs att
grönfodertorkarnas situation är speciell
på grund av konkurrensförhållandena med
Danmark och att särskild hänsyn måste
tas till denna verksamhet när man i
detalj utformar industrins
energibeskattning.
När regeringen våren 1995 aviserade det
kommande förslaget om fördubblad
koldioxidskatt för industrin
uppmärksammades grönfodertorkarnas
situation eftersom dessa den 1 januari
1995 fått höjda kostnader när 1,2-
procentsregeln fick ett mer begränsat
tillämpningsområde. Från branschens sida
bedömde man läget som mycket allvarligt.
Utskottet uttalade i ärendet att
regeringen noga bör följa utvecklingen
för denna och andra branscher som
befinner sig i ett på motsvarande sätt
utsatt läge och vid behov vidta
åtgärder. Vidare borde branscher som
dessa bli föremål för en ingående analys
vid utformningen av nya
nedsättningsregler för industrin (bet.
1994/95:SkU28).
Utskottet vill framhålla att
regeringens aviserade förslag om halv
koldioxidskatt för industrin kan
innebära skattelättnader för de
energitunga grönfodertorkarna. Eftersom
den nya nedsättningsregeln begränsar
skatteuttaget till 12 % av den allmänna
nivån om skattebelastningen överstiger
0,8 % av försäljningen kommer de företag
som i dag har en hög skattebelastning
att få lägre skatt än med dagens regler.
Gränsen för en sådan skattelättnad går
vid en skattebelastning på ca 1,2 % av
försäljningen. Samtidigt behålls miljö
styrningen på en nivå som överstiger
EU:s miniminivå för mineraloljor.
Det problem som motionärerna tar upp
gäller konkurrensen från de danska
grönfodertorkarna. Enligt motionärerna
är det de låga danska skatterna som ger
upphov till problem. Det kan noteras att
de danska regler som under år 1995
anmälts till kommissionen och sedermera
godkänts innebär att koldioxidskatten
för tyngre industri skall uppgå till 2,5
öre per kg koldioxid med en möjlighet
till nedsättning till 0,3 öre per kg.
Danmark hör till de länder som den 1
januari 1991 inte tillämpade punktskatt
på dieselolja för uppvärmning och har
därför enligt artikel 4 punkt 3 i
direktiv 92/82/EEG rätt att fortsätta
att tillämpa nollskatt under
förutsättning att det tar ut en
övervakningsavgift på 5 ECU per 1000
liter. I Sverige uppgår industrins
koldioxidskatt till ca 9 öre per kg. Med
regeringens aviserade förslag höjs
koldioxidskatten för industrin till 18
öre per kg med en möjlighet till
nedsättning till 2,2 öre per kg, vilket
motsvarar EU:s minimikrav för
mineraloljor.
Grönfodertorkarnas problem med
konkurrensen från de danska
anläggningarna har uppmärksammats av
utskottet redan våren 1995, och
utskottet uttalade därvid att branschen
bör bli föremål för en ingående analys
vid utformningen av de nya nedsättnings
reglerna. Det förslag som regeringen
anmält till EU har enligt utskottets
mening en allmän utformning som väl
svarar mot kravet på ökad miljöhänsyn
inom industrin och behovet av en rimlig
beskattning av den industri som möter
konkurrens från länder med ingen eller
låg koldioxidskatt. Det finns anledning
att framhålla att kravet på stärkt
miljöstyrning gör att också de mest
energitunga företagen bör träffas av en
koldioxidbeskattning, även om denna är
låg. Nedsättningsregelns lägsta nivå på
2,2 öre per kg koldioxid framstår därför
som välmotiverad. Regeringen har vid
arbetet med den nya nedsättningsregeln
funnit att den bör gälla generellt så
snart skattebelastningen överstiger 0,8
% av försäljningen, vilket gör att foder
torkarna kan utnyttja regeln.
Även om regeringens förslag till
nedsättningsregler innebär att de
energitunga fodertorkarnas situation
förbättras, finns det enligt utskottets
mening ett fortsatt behov av analys av
näringens konkurrenssituation inom EU
och möjligheterna att genom ytterligare
åtgärder komma till rätta med de
skillnader i konkurrensförutsättningarna
som synes föreligga. Bl.a. bör
möjligheterna till EU-stöd undersökas.
Utskottet förutsätter att regeringen
fortsätter sitt arbete med denna fråga
och redovisar sina överväganden i
samband med att det aviserade förslaget
om halv koldioxidskatt för industrin
läggs fram.
Därmed är motionärernas syfte i
väsentliga delar tillgodosett. Någon
tillstyrkan av de aktuella
motionsyrkandena erfordras därför ej.
Värmeleveranser till industrin och
växthusnäringen
I propositionen föreslås att
kompensationen om 9 öre per kWh vid
levererans av värme till
tillverkningsindustrin och för
växthusuppvärmning slopas. Regeringen
anför att värmekompensationen i allt
högre grad kommit att utnyttjas på ett
sätt som inte var avsett vid införandet.
Kompensationen bör därför slopas så
snart som möjligt. Regeringen kommer att
i annan ordning överväga förslag om
ekonomiska stödåtgärder till vissa
värmeleverantörer, främst värmeverk vars
huvudsakliga bränsleförbrukning består
av biobränslen och som har stora
industrileveranser. Sådana åtgärder bör
dock enligt regeringen vidtas utan
anknytning till energiskattesystemet.
I motion Sk45 yrkande 17 av Bo Lundgren
m.fl. (m) hemställer motionärerna att
förslaget avslås.
Även i motion Sk46 yrkandena 5 och 6 av
Lars Bäckström m.fl. (v) hemställer
motionärerna att förslaget avslås och
att riksdagen hos regeringen begär ett
nytt förslag som innebär att
fjärrvärmeverken får kompensation för
sina leveranser till industrin, t.ex.
genom en återgång till tidigare regler.
I motion Sk50 yrkande 8 av Mats Odell
m.fl. (kds) anför motionärerna att
problemet med den slopade kompensationen
är att biobränslen drabbas. Enligt
motionärernas mening bör det finnas
andra möjligheter att stävja ett
eventuellt missbruk av kompensationen.
Vid förändringar på detta område bör
enligt motionärerna biobränslenas
konkurrenskraft säkerställas.
Utskottet vill inledningsvis klargöra
att det enligt utskottets mening inte
kan komma i fråga att helt slopa
värmeverkens möjlighet till skatte
nedsättning vid värmeleveranser till
industrin. Att avskaffa denna möjlighet
skulle gå vida utöver det syfte som
regeringen angivit för sitt förslag.
Utskottet har inte heller uppfattat att
detta är avsikten, även om lagtexten
fått en sådan utformning. Utskottet
utgår därför vid sin fortsatta
behandling från ett förslag som innebär
att de tidigare gällande reglerna skall
sättas i kraft när den s.k. nioöringen
slopas.
När industrins energiskatt slopades och
koldioxidskatten reducerades till 25 %
av den allmänna nivån den 1 januari 1993
infördes en motsvarande
skattenedsättning för de värmeverk som
levererar värme till industrin.
Härigenom blev det möjligt för
värmeverken att erbjuda industrin värme
på samma villkor som gäller för
industrins egen produktion. Lagstiftaren
kunde på detta sätt undvika att
industrin bygger upp egen
värmeproduktion i de fall då fjärrvärme
finns att tillgå. För att inte
möjligheterna att använda biobränslen
för övrig produktion i värmeverken
skulle påverkas negativt och för att
skattenedsättningen vid
industrileveranser skulle få full effekt
angavs i ärendet att skattepliktiga
bränslen i första hand skall anses
använda för industrileveranser.
Den 1 juli 1994 ersattes
skattenedsättningen med en
schabloniserad kompensation vid
värmeleveranser i syfte att ytterligare
öka utrymmet för användning av
biobränslen i värmeverk.
Värmekompensationen bestämdes till 9 öre
per kWh, vilket bedömdes ge en viss
inkomstökning för staten. Med nioöringen
sjönk kompensationen till värmeverken
under den nivå som gäller för industrins
egen värmeproduktion samtidigt som
verken fick möjlighet till kompensation
för obeskattade bränslen. Sedan värme
kompensationen infördes har
energiskatterna höjts med cirka 10 %
utan någon motsvarande justering av
nioöringen.
Möjligheten till värmekompensation står
öppen för alla former av leverans av
värme till industrin. Kompensationen kan
därför utnyttjas av industriföretag som
av olika skäl redan tidigare använt
annat än mineraloljebaserade bränslen
för att producera värme i tillverknings
processen. Om värmeproduktionen bryts ut
ur tillverkningsföretaget och placeras i
en egen juridisk person kan
värmekompensation erhållas för
leveranserna. Utgifterna för
värmekompensationen beräknades
ursprungligen till ca 400 miljoner
kronor. Industrins anpassning till
reglerna har under senare tid gått
snabbt, och som en följd bl.a. av denna
anpassning kan utgifterna för år 1996
med nuvarande uppgifter beräknas till
vver 1,2 miljarder kronor. Om inget görs
kan utgifterna komma att tredubblas
ytterligare en gång.
Enligt utskottets mening talar starka
skäl för att utrymmet för
värmekompensation nu måste begränsas
till de fall som ursprungligen varit
avsedda att omfattas av dessa regler. En
utgångspunkt måste vara att förändringen
skall genomföras utan att biobränslenas
konkurrenskraft i dessa fall minskar.
Olika lösningar kan tillgripas och
utskottet har bl.a. övervägt möjligheten
att låta värmekompensationen ligga kvar
i skattereglerna och begränsa den till
vissa typer av värmeleveranser. Med
hänsyn till att värmekompensationen för
biobränslen utgör ett bidrag som bör
redovisas på budgetens utgiftssida och
då stödformen ger betydligt säkrare
möjligheter att undvika oönskade
företeelser anser utskottet emellertid
att behovet av bibehållna
konkurrensförutsättningar för
biobränslena bör tillgodoses genom ett
särskilt stöd.
Innan utskottet går in på
skattereglernas utformning vill
utskottet understryka vikten av ett
skyndsamt besked till näringen om
stödets utformning så att de
investeringsbeslut som fattas nu inte
påverkas negativt och även vikten av att
stödet får en utformning som möjliggör
långsiktiga investeringar på området. I
sammanhanget bör också nämnas att
regeringens aviserade förslag om en
höjning av koldioxidskatten för
industrin kommer att innebära en kraftig
förbättring av biobränslenas
konkurrenssituation inom industrin,
vilket bör minska stödbehovet.
Utskottet anser således att nioöringen
bör ersättas med ett särskilt stöd när
det gäller biobränslena. När nioöringen
slopas bör som utskottet redan anfört
tidigare gällande regler återinföras. På
detta sätt återställs skattened
sättningen vid värmeleveranser till
industrin till den nivå som gäller för
industrins egen värmeproduktion, och de
värmeverk som haft svårigheter att
utveckla sina värmeleveranser till
industrin på grund av nioöringens
urholkning får sin konkurrenskraft
återställd.
Med nioöringen infördes också en spärr
mot användning av råtallolja i de
berörda verken. Råtalloljan är ett
biobränsle och därför skattefri.
Samtidigt utgör den en viktig råvara vid
framställning av färg, lacker etc. För
att förhindra att råtalloljan används
som bränsle i de värmeverk som var
beroende av nioöringen föreskrevs att
värmekompensation skulle utgå endast
under förutsättning att råtallolja inte
används i verket.
När nioöringen nu avskaffas finns det
anledning att överväga om spärren bör
kvarstå i någon form. Härvid kan noteras
att spärren inte omfattar de verk som
klarar sig utan värmekompensationen.
Vidare är problemet med råtalloljan inte
unikt. Stimulansen för eldning av
biobränslen medför att dessa allmänt
sett får ett större ekonomiskt värde,
och en följd är att kostnaderna för
alternativa användningar ökar. En
motsvarande effekt uppkommer t.ex. när
efterfrågan på spån som biobränsle ökar
råvarukostnaderna för
spånskiveproducenterna. Enligt
utskottets mening bör behovet av en
spärr i de verk som tar emot stöd kunna
tillgodoses via stödet och då utskottet
inte är berett att föreslå att spärren
utvidgas till andra områden anser
utskottet att spärren bör utgå ur
skattelagstiftningen.
De regler som utskottet föreslår
innebär att värmeverk som levererar
värme till industrin och växthusnäringen
skall vara berättigade till en
nedsättning som motsvarar hela
energiskatten och tre fjärdedelar av
koldioxidskatten på det bränsle som
använts för leveransen. I första hand
skall skattepliktiga bränslen anses
använda för värmeleveranser som
berättigar till nedsättning. I
förhållande till regeringens förslag
till lag om ändring i lagen (1994:1776)
om skatt på energi innebär utskottets
förslag dels att ändringarna i 9 kap.
7 och 8 §§ utgår, dels att 9 kap. 5 §
får den ändrade lydelse som framgår av
hemställan.
Med det anförda tillstyrker utskottet
regeringens förslag med de justeringar
som utskottet angivit. Härigenom
tillgodoses i allt väsentligt syftet med
motion Sk46 yrkandena 5 och 6.
Utskottet avstyrker motion Sk45 yrkande
17. Som en följd av utskottets
ställningstagande behövs inte något
tillkännagivande till regeringen om
behovet av att säkerställa biobränslenas
konkurrenskraft varför utskottet
avstyrker även motion Sk50 yrkande 8.
Växthusnäringens energiskatter
I motion Sk43 av Lars Hedfors (s) och
Rolf Kenneryd (c) hemställer
motionärerna att växthusnäringen får
uppskov med övergången till nya rutiner
för nedsättning av energiskatten till
den 1 januari 1997 i avvaktan på att ett
förslag om nya regler för industrins
energibeskattning kan läggas fram.
I motion Sk42 av Ingvar Eriksson (m)
anförs att regeringen ännu inte
presenterat något förslag till
uppbördssystem för växthusodlingen som
beaktar branschens speciella
likviditetsproblem och
likviditetssvängningar över året. I
avvaktan på ett sådant förslag bör
enligt motionärerna nuvarande regler
fortsätta att tillämpas.
Växthusnäringen får i dag sin
energiskattenedsättning när bränslet
levereras. Enligt ett tidigare beslut
skulle näringen ha gått över till ett
system med kvartalsvis återbetalning den
1 januari 1996. Omläggningen har
skjutits upp till den 1 juli 1996 bl.a.
med hänsyn till att regeringen tidigare
aviserat att förslag om nya regler för
industrins energibeskattning skulle
läggas fram före den 1 juli 1996 (bet.
1995/96:SkU21).
Enligt utskottets mening bör
växthusnäringens övergång till nya
regler för nedsättningen av energiskatt
skjutas upp till den 1 januari 1997 i
avvaktan på att nya regler för
industrins energibeskattning kan
föreläggas riksdagen. Utskottet
tillstyrker således motion Sk43.
Härigenom tillgodose i allt väsentligt
motion Sk42.
Utskottet ställningstagande föranleder
den ändring i punkterna 5 och 6 av
övergångsbestämmelserna till lagen
(1994:1776) om skatt på energi som
framgår av hemställan.
Produktionsskatterna på elektrisk
kraft från kärnkraftverk och äldre
vattenkraftverk
I propositionen föreslås att
produktionsskatterna på elektrisk kraft
från kärnkraftverk och från äldre
vattenkraftverk höjs med 1 öre per kWh
den 1 september 1996 och med ytterligare
1 öre per kWh den 1 juli 1997.
Regeringen anför att vattenkraftsskatten
visserligen nyligen höjts (prop.
1994/95:203, bet. 1994/95:SkU28) men av
statsfinansiella skäl bör nu en
ytterligare höjning ske. Inom
regeringskansliet har enligt vad som
anförs under en längre tid övervägts i
vad mån vattenkraftsskatten i sin helhet
bör ersättas med en fastighetsskatt. Det
är regeringens avsikt att så snart som
möjligt lägga fram ett sådant förslag
till riksdagen. En omläggning till
fastighetsskatt medför enligt regeringen
att de ekonomiska snedvridningar som den
nuvarande produktionsskatten ger upphov
till minskar. Den varaktiga effekten av
höjningen av skatten på el från
kärnkraftverk beräknas till 720 miljoner
kronor och motsvarande effekt av
höjningen av skatten på äldre
vattenkraftverk beräknas till 460
miljoner kronor. Till den del höjningen
träffar näringslivets energianvändning
bygger beräkningen på antagandet att en
övervältring successivt kommer att ske
på lönerna med minskat underlag för
skatter och avgifter som följd.
I motionerna Sk45 yrkande 16 av Bo
Lundgren m.fl. (m), Sk39 yrkande 2
delvis av Lars Hjertén (m) och Sk47
yrkande 7 delvis av Lars Leijonborg
m.fl. (fp) hemställer motionärerna om
avslag på förslaget.
I motion Sk51 yrkande 7 av Marianne
Samuelsson m.fl. (mp) föreslår
motionärerna att den senare höjningen
genomförs redan den 1 januari 1997.
I motion Sk46 yrkande 7 av Lars
Bäckström m.fl. (v) anför motionärerna
att produktionsskatten på el från
kärnkraftverk är lägre än skatten på el
från äldre vattenkraftverk. Denna
skillnad bör enligt motionärerna minska,
lämpligast genom en successiv ökning av
produktionsskatten på el från
kärnkraftverk.
I motion Sk50 yrkandena 9 och 10 av
Mats Odell m.fl. (kds) anförs att
ensidiga skatteökningar kan ge upphov
till import av fossilbränslebaserad
kraftproduktion. Det ökade skatteuttaget
på kärnkraftsbaserad elproduktion ligger
dock enligt motionärerna i linje med
strävan att långsiktigt ge en riktigare
prisbild när det gäller kraftproduktion.
Det riktiga vore dock att fondera dessa
ökade intäkter för att ge möjlighet till
nyinvesteringar i förnybar elproduktion
(biobränsle och vind). Vad gäller
vattenkraftsskatten bör enligt
motionärernas mening en höjning
kompenseras med sänkta
arbetskraftskostnader.
Enligt uppgifter som bl.a.
Industriförbundet lämnat i en skrivelse
till utskottet är de flesta elintensiva
företagen bundna av fleråriga kontrakt
som ger leverantörerna rätt att
övervältra alla nya skatter som påförs
dem. Den prishöjning som genomfördes med
anledning av motsvarande skattehöjningar
den 1 januari 1996 är dock enligt
skrivelsen föremål för process. Med
anledning av bl.a. dessa uppgifter har
skatteminister Thomas Östros i ett
interpellationssvar den 24 maj 1996
meddelat att regeringen skyndsamt kommer
att utvärdera produktionsskatterna med
hänsyn bl.a. till
övervältringseffekterna och, om det
bedöms nödvändigt, återkomma med ett
besked under hösten 1996.
Enligt utskottets mening syftar den
utbildningssatsning som regeringen
föreslår i vårpropositionen till att
långsiktigt stärka Sveriges
internationella konkurrenskraft. De
föreslagna höjningarna bidrar till att
finansiera denna satsning och utgör
därför en viktig del i de
kraftansträngningar som måste göras för
att målen om balans i budgeten och
långsiktig konkurrenskraft skall kunna
nås. Andra skattehöjningar som genomförs
belastar i stället konsumtionen och
hushållen.
De aktuella skatterna betalas av
elproducenterna. På den avreglerade
elmarknaden sätts priset på el efter
marknadsmässiga förutsättningar, och det
finns inte någon automatisk koppling
mellan höjda produktionsskatter och
priserna på el. De uppgifter som lämnats
om att det skulle finnas sådana
kopplingar mot den energiintensiva
industrin kommer att snabbutredas.
Enligt utskottets mening bör dessa
uppgifter inte utgöra ett hinder för att
påbörja den planerade
utbildningssatsningen genom att nu fatta
de nödvändiga finansieringsbesluten.
Av det anförda framgår att utskottet
ställer sig bakom regeringens förslag om
en höjning av de aktuella
produktionsskatterna och att utskottet
avstyrker såväl avslagsyrkandena i
motionerna Sk45, Sk39 och Sk47 som
yrkandet om en tidigareläggning i motion
Sk51.
När det gäller yrkandena om framtida
förändringar av produktionsskatterna
pågår för närvarande överläggningar
mellan partierna om energipolitikens
utformning. Överläggningarna grundar sig
på 1991 års energiöverenskommelse,
Energikommissionens slutbetänkande och
remissvaren på detta. Grundläggande för
överläggningarna är målet att nå ett
fortsatt brett och stabilt samförstånd i
energipolitiken som möjliggör en
omställning av energisystemet på
grundval av långsiktigt hållbara
politiska beslut. När det gäller
ekonomiska styrmedel är det bl.a. frågan
om hur industrins energianvändning skall
beskattas som enligt kommissionen
behöver få en tillfredsställande
lösning.
Utskottet anser att resultatet av
överläggningarna bör avvaktas i denna
del och avstyrker därför förslagen om
tillkännagivanden till regeringen om
behovet av en högre skatt på
kärnkraften, en fond för investeringar i
förnybar elproduktion och om sänkta
arbetsgivaravgifter.
I motion Sk46 yrkande 10 av Lars
Bäckström m.fl. (v) anförs att det bör
finnas en beredskap att genomföra en
skatteväxling med höjda energi- och
miljörelaterade skatter och motsvarande
skattesänkningar på arbete i kombination
med fördelningspolitiskt riktade
åtgärder för lägre inkomstskikt. En
utgångspunkt kan enligt motionärerna
vara att öka de miljörelaterade
skatterna till en nivå om 5-6 % av BNP.
I motion Sk51 av Marianne Samuelsson
m.fl. (mp) anförs att en skatteväxling
bör ske successivt och uppgå till 100
miljarder kronor år 2010. Under den
närmaste treårsperioden bör
skatteväxlingen omfatta 25 miljarder
kronor (yrkande 4). En avfallsskatt bör
införas (yrkande 9) liksom höjda
avgifter på handelsgödsel och
bekämpningsmedel (yrkande 10).
I motion Sk47 yrkande 8 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp) anför motionärerna
att ekonomiska styrmedel i form av t.ex.
energiskatter har en avgörande betydelse
i arbetet för ett ekologiskt hållbart
samhälle. Det finns all anledning att
hävda verklig skatteväxling som en
huvudprincip när det gäller nya
skattehöjningar på t.ex. energi. Det är
nödvändigt och önskvärt att för varje
skatt som höjs av miljöskäl samtidigt
sänka en annan skatt, t.ex. på arbete.
Enligt utskottets mening eftersträvar
regeringen i konvergensprogrammet att
tillgodose miljöhänsynen genom en
ändring av skattestrukturen så att
skattebelastningen på arbetskraften
lättas och beskattningen av
miljöstörande utsläpp ökas - så kallad
skatteväxling. Inom miljö- och
energipolitiken finns det enligt vad
regeringen anför i vårpropositionen skäl
att utveckla användandet av skatter och
avgifter för att styra mot ett
ekologiskt mer uthålligt samhälle. För
närvarande prövar Skatteväxlings
kommittén frågan hur en växling mellan
skatter på arbete och miljörelaterade
skatter kan komma till stånd. Sedan
kommittén avslutat sitt arbete avser
regeringen att pröva möjligheterna till
en sådan s.k. grön skatteväxling.
Utskottet anser i likhet med regeringen
att resultatet av Skatteväxlings
kommitténs arbete bör avvaktas och
utskottet avstyrker därför motions
yrkandena om tillkännagivanden till
regeringen i denna fråga.
Miljöskatt på inrikes flygtrafik
I propositionen anförs att miljöskatten
på inrikes flygtrafik fr.o.m. den 1
januari 1997 bör ersättas av ett system
med bättre miljöstyrning, t.ex.
differentierade landningsavgifter.
Avregleringen av den civila inrikes
luftfarten har gjort det allt svårare
att på ett rättvist sätt göra de
schablonberäkningar som miljöskatten
grundas på. I en skrivelse den 21
februari 1996 har EU-kommissionens
generaldirektorat för skattefrågor
vidare hävdat att miljöskatten på
inrikes flygtrafik inte är förenlig med
mineraloljedirektivets bestämmelse om
att yrkesmässigt flyg inte får
beskattas. Förändringen beräknas ge ett
varaktigt skattebortfall på 100 miljoner
kronor.
I motion Sk50 yrkande 11 av Mats Odell
m.fl. (kds) anför motionärerna att det
är nödvändigt att få en motsvarande
miljöstyrning och att det ger felaktiga
signaler om man räknar med att
förändringen skall ge minskade
inkomster.
I motion Sk51 yrkande 8 av Marianne
Samuelsson m.fl. (mp) yrkas att
riksdagen hos regeringen begär ett
förslag som innebär att miljöskatten
ersätts med t.ex. landningsavgifter så
att inkomsterna inte minskar.
Enligt utskottets mening bör
regeringens förslag avvaktas. Utskottet
avstyrker motionsyrkandena.
Avdragsramen för representation
I propositionen anförs att ett led i
saneringen av statsfinanserna bör vara
att avdragsramen för representation
begränsas. Det maximalt avdragsgilla
beloppet för måltidsutgifter bör
halveras till 90 kr. Begränsningen bör
gälla representation fr.o.m. år 1997.
Regeringen avser att återkomma till
riksdagen med ett förslag senare i år.
Förslaget beräknas ge en varaktig
inkomstförstärkning på 500 miljoner
kronor.
I motion Sk45 yrkande 19 av Bo Lundgren
m.fl. (m) avvisar motionärerna det
aviserade förslaget. De anför att
inslaget av svårkontrollerad
representation i egna lokaler sannolikt
kommer att öka och att förslaget kommer
att hota sysselsättningen i
restaurangbranschen.
I motion Sk50 yrkande 14 av Mats Odell
m.fl. (kds) anförs att det nyligen
slopade avdragsförbudet för vin och
sprit bör återinföras.
I motion Sk51 yrkande 12 av Marianne
Samuelsson m.fl. (mp) anför motionärerna
att det inte finns något behov av att
skattesubventionera en mindre grupp
människors konsumtion av mat och
alkohol. Motionärerna föreslår att
avdraget för representation avskaffas
fr.o.m. år 1997.
I motion Sk48 av Frank Lassen (s) anför
motionären att avdraget för
representation bör slopas eftersom
åtgärden knappast kan påverka de svenska
företagens konkurrens- och
överlevnadskraft och regelverket skulle
bli enklare och kostnaderna för
administration minska.
Som utskottet framhållit är den
satsning på utbildning som regeringen
föreslår i vårpropositionen en viktig
del i programmet för att långsiktigt
stärka Sveriges konkurrenskraft och nå
en stabil balans i de offentliga
finanserna. Utskottet anser dock att ett
definitivt ställningstagande till frågan
om den aviserade åtgärden bör genomföras
som ett led i finansieringen av denna
satsning bör anstå till dess att ett
konkret förslag från regeringen
föreligger. I avvaktan härpå avstyrker
utskottet de aktuella motionsyrkandena.
Allmänna egenavgiften till
sjukförsäkringen m.m.
I propositionen anför regeringen att
förslag om höjning av den allmänna
sjukförsäkringsavgiften för löntagare
till 4,95 % för år 1997 och 5,95 %
fr.o.m. år 1998 kommer att läggas fram
senare i vår. På samma sätt som vid
tidigare tillfällen kommer
sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare
och egenföretagare att sänkas och en
annan avgift att höjas i motsvarande
mån. Denna gång bör dock enligt
regeringen den allmänna löneavgiften och
inte arbetsmarknadsavgiften användas för
att balansera sänkningen av
sjukförsäkringsavgiften. Den allmänna
löneavgiften utgör en inkomstkälla för
staten och bidrar enligt regeringens
mening därför till en mer entydig
förstärkning av de offentliga
finanserna. Dessa förändringar
aktualiserar justeringar av de särskilda
löneskatterna på vissa förvärvsinkomster
och på pensionskostnader för 1997 och
1998 samt justeringar i den särskilda
premieskatten för grupplivförsäkringar
m.m. Även i denna del kommer ett förslag
att lämnas senare i vår. Någon ökad
inkomst beräknas inte i detta sammanhang
eftersom förslaget om en successiv
höjning av den allmänna
sjukförsäkringsavgiften under åren
1996-1998 redan godkänts av riksdagen
och ingår i saneringsprogrammet.
I motion Sk45 av Bo Lundgren m.fl. (m)
anför motionärerna att skatten på arbete
måste sänkas för att förbättra
förutsättningarna för nya arbeten. De
avvisar ytterligare höjningar av den
allmänna sjukförsäkringsavgiften och
begär att avgiften sänks med en
procentenhet (yrkandena 1 och 2). Den
allmänna löneavgiften bör enligt
motionärernas mening slopas (yrkande 3).
I motion Sk50 yrkande 15 av Mats Odell
m.fl. (kds) motsätter sig motionärerna
en höjning av de allmänna egenavgifterna
eftersom den drabbar låginkomsttagare
och medför minskade inkomster för
kommunerna. Enligt motionärernas mening
drabbar detta vård och omsorg.
I motion Sk51 yrkande 13 av Marianne
Samuelsson m.fl. (mp) anför motionärerna
att egenavgifter är betydligt mer
kännbara för låg- än för
höginkomsttagare och att höjningarna
urholkar kommunernas skatteunderlag,
tvingar fram neddragningar av kommunal
verksamhet och försvårar för kommunerna
att uppnå ekonomisk balans. Målet bör
enligt motionärerna vara att de allmänna
egenavgifterna avskaffas.
Enligt utskottets mening har de
åtgärder som riksdagen beslutat i syfte
att skapa balans mellan statens
inkomster och utgifter inneburit både
höjda skatter och sänkta utgifter.
Ambitionen att så långt möjligt värna
vård, omsorg och utbildning har
inneburit att utgiftsminskningarna
främst har lagts på bidrag och
ersättningar till hushållen och den
statliga verksamheten. Av
fördelningspolitiska skäl har
skatteåtgärderna utformats så att de
särskilt påverkar grupper med högre
inkomster. Några exempel på detta är
full skatt på utdelningsinkomster, full
skatt på realisationsvinster, bibehållen
förmögenhetsskatt och värnskatt. Andra
åtgärder som höjningen av egenavgifterna
har en mer jämn fördelningspolitisk
profil. Målet att få balans i de
offentliga utgifterna nås således genom
besparingar som sammantaget ger en
rättvis fördelningsprofil. Den
viktigaste fördelningspolitiska
uppgiften är dock att minska
arbetslösheten, som vidgar klyftorna och
urholkar den sociala tryggheten. Den
viktigaste uppgiften är därför att göra
det möjligt för alla som kan att
försörja sig på arbete. En varaktigt god
tillväxt och hög sysselsättning måste
byggas under av goda statsfinanser.
Budgetsaneringen stärker därmed
möjligheterna att halvera den öppna
arbetslösheten fram till år 2000.
Enligt utskottets mening är det med
hänsyn till målen för budgetpolitiken
viktigt att de åtgärder som ingår i
saneringsprogrammet och godkänts av
riksdagen genomförs. Utskottet anser att
regeringens aviserade förslag bör
avvaktas innan definitiv ställning tas
till de aktualiserade åtgärderna och
avstyrker med hänvisning härtill motions
yrkandena.
Bilförmån
I propositionen anför regeringen att ett
förslag om ändrade regler för
beskattning av bilförmån kommer att
läggas fram och att utgångspunkten är
att förmånsbeskattningen inte skall vara
oberoende av den privata körsträckans
längd.
I motion Sk45 yrkande 20 av Bo Lundgren
m.fl. (m) anförs att regeringen bör
överväga en sänkt förmånsbeskattning för
tjänstebilar som används privat i
begränsad utsträckning genom exempelvis
en rörlig del i beskattningen. En sådan
modell leder sannolikt till en
överströmning från användandet av äldre
privatägda och miljömässigt mindre bra
fordon till fler företagsägda och
modernare bilar, vilket ger en positiv
miljöeffekt.
I motion Sk41 yrkande 2 av Lennart
Fremling m.fl. (fp) anförs att förslaget
om bilförmånsbeskattning måste utgå från
ambitionen att den enskilde skall
beskattas för privat körning på ett
sådant sätt att hon känner av
marginalkostnaden av privat bilkörning
beräknad med samhällsekonomiska metoder.
I motion Sk50 yrkande 16 av Mats Odell
m.fl. (kds) anförs att bilförmåns
beskattningen måste bli mer
miljöanpassad. Det är viktigt att
förändringar kommer till stånd som kan
skapa förutsättningar för att privat
användning av tjänstebilar belastas med
en relevant kostnad.
Ett förslag till beskattning av
bilförmån har nu lagts fram i
departementspromemorian Beskattning av
bilförmån (Ds 1996:34). I promemorian
föreslås en beskattningsmodell där
förmånens värde bestäms efter schablon.
Schablonen skall motsvara samtliga
kostnader utom drivmedel och bygger på
en uppskattad genomsnittlig privat
körsträcka om 1 600 mil. Om
förmånshavaren inte bekostar samtliga
kostnader för drivmedel skall till
förmånsvärdet läggas marknadsvärdet av
förmånen av fritt drivmedel, dock lägst
kostnaden för 4 000 mils körning.
Utskottet vill betona att den nuvarande
beskattningen av förmånsbilar inte
innebär något incitament för
förmånstagaren att begränsa sin körning
eller att välja en bränslesnål bil. Det
utredningsförslag som tagits fram inom
regeringskansliet har som
huvudinriktning att innehavaren själv
skall betala sina kostnader för
drivmedel och detta ger ett incitament
att köra mindre. Kontrollproblemen blir
med denna modell också mindre än om
förmånsbeskattningen fullt ut knutits
till det privata nyttjandet. Enligt
utskottet mening bör remissbehandlingen
av förslaget och regeringens
överväganden och beslut i frågan nu
avvaktas. Utskottet avstyrker de
aktuella motionsyrkandena.
Övriga frågor
Riksdagen har nyligen antagit en lag om
ändring i 2 kap. 8 § lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter
med ikraftträdande den 1 juli 1996
(prop. 1995/96:152, bet. 1995/96:SkU25).
Av lagtekniska skäl bör den ytterligare
ändring i paragrafen som föreslås i
detta ärende få formen av en ändring i
den redan antagna ändringslagen.
Utskottet har utformat hemställan i
enlighet härmed.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande
förmögenhetsskatten vid 1997 års
taxering
att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Sk45 yrkande 9,
1995/96:Sk46 yrkandena 1 och 2,
1995/96:Sk47 yrkande 1, 1995/96:Sk50
yrkandena 1 och 3 och 1995/96:Sk51
yrkandena 1-3 bifaller proposition
1995/96:198 i denna del,
res. 1 (m) - delvis
res. 2 (fp) - delvis
res. 3 (v) - delvis
res. 4 (mp) - delvis
res. 5 (kds) - delvis
2. beträffande en reformerad
förmögenhetsbeskattning
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:Sk46 yrkande 3 och
1995/96:Sk47 yrkande 2,
res. 6 (fp)
res. 7 (v))
3. beträffande sambeskattningen
av förmögenhet
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:Sk54 och 1995/96:Sk50 yrkande
2,
res. 8 (fp, kds)
4. beträffande redovisning och
betalning av mervärdesskatt
att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Sk45 yrkande 14,
1995/96:Sk47 yrkande 4 och
1995/96:Sk50 yrkande 4 bifaller
proposition 1995/96:198 i denna del
och beslutar om den justering av
underlaget för beloppsgränsen som
utskottet redovisat,
res. 9 (m, fp, kds)
5. beträffande handelsbolagens
mervärdesskatt
att riksdagen med anledning av motion
1995/96:Sk44 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
6. beträffande återbetalning av
överskjutande mervärdesskatt
att riksdagen avslår motion
1995/96:Sk44 yrkande 2,
res. 10 (m, fp)
7. beträffande mervärdesskatten
på livsmedel och tidningar
att riksdagen avslår motion
1995/96:Sk45 yrkandena 21 och 24,
res. 11 (m)
res. 12 (fp)
8. beträffande statlig
inkomstskatt på förvärvsinkomster
att riksdagen med avslag på motion
1995/96:Sk46 yrkande 4 bifaller
proposition 1995/96:198 i denna del,
res. 13 (m) -
delvis
res. 14 (v) -
delvis
9. beträffande mätperioden för
indexuppräkning av brytpunkten
att riksdagen bifaller proposition
1995/96:198 i denna del,
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:Sk45 yrkandena 4-6, 12, 13,
22 och 23 och 1995/96:Sk50 yrkandena
5 och 13,
res. 15 (m)
res. 16 (fp)
res. 17 (kds)
11. beträffande
företagsbeskattningen
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:Sk45 yrkandena 8, 10 och 11
och 1995/96:Sk47 yrkande 3,
res. 18 (m)
res. 19 (fp)
12. beträffande energiskatten på
bränslen och elektrisk kraft
att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Sk39 yrkande 1 och
yrkande 2 i denna del, 1995/96:Sk41
yrkande 1, 1995/96:Sk45 yrkande 15,
1995/96:Sk46 yrkandena 8 och 9,
1995/96:Sk47 yrkande 7 i denna del,
1995/96:Sk49, 1995/96:Sk50 yrkandena
6 och 7, 1995/96:Sk51 yrkandena 5 och
6, 1995/96:Sk53 och 1995/96:Sk55
yrkandena 1 och 2 bifaller
proposition 1995/96:198 i denna del,
res. 20 (m, fp) - delvis
res. 21 (v)
res. 22 (mp) -
delvis
res. 23 (kds)
13. beträffande industrins
energibeskattning
att riksdagen avslår motion
1995/96:Sk46 yrkande 11,
res. 24 (v)
14. beträffande
grönfodertorkarna
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:Sk40 och 1995/96:Sk50 yrkande
12,
res. 25 (m, fp, v)
15. beträffande värmeleveranser
till industrin och växthusnäringen
att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Sk46 yrkande 5,
1995/96:Sk45 yrkande 17 och
1995/96:Sk50 yrkande 8 och med
anledning av motion 1995/96:Sk46
yrkande 6 och proposition 1995/96:198
beslutar om en återgång till tidigare
regler för kompensationen för
värmeleveranser till industri och
växthusnäring,
res. 26 (m) - delvis
res. 27 (mp) - delvis
res. 28 (kds)
16. beträffande växthusnäringens
energiskatter
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk43 och med anledning av
motion 1995/96:Sk42 beslutar skjuta
upp omläggningen av rutinerna för
växthusnäringens
energiskattenedsättning från den 1
juli 1996 till den 1 januari 1997,
17. beträffande
produktionsskatterna på kärnkraft
och äldre vattenkraft
att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Sk39 yrkande 2 i
denna del, 1995/96:Sk45 yrkande 16,
1995/96:Sk47 yrkande 7 i denna del
och 1995/96:Sk51 yrkande 7 bifaller
proposition 1995/96:198 i denna del,
res. 29 (m, fp) - delvis
res. 30 (v)
res. 31 (mp) - delvis
18. beträffande den framtida
utformningen av produktionsskatterna
på el
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:Sk46 yrkande 7 och
1995/96:Sk50 yrkandena 9 och 10,
res. 32 (v)
res. 33 (kds)
19. beträffande skatteväxling
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:Sk46 yrkande 10, 1995/96:Sk47
yrkande 8 och 1995/96:Sk51 yrkandena
4, 9 och 10,
res. 34 (m)
res. 35 (fp)
res. 36 (v)
res. 37 (mp)
20. beträffande miljöskatten på
inrikes flygtrafik
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:Sk50 yrkande 11 och
1995/96:Sk51 yrkande 8,
res. 38 (mp, kds)
21. beträffande avdragsramen för
representation
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:Sk45 yrkande 19,
1995/96:Sk48, 1995/96:Sk50 yrkande 14
och 1995/96:Sk51 yrkande 12,
res. 39 (m)
res. 40 (mp)
res. 41 (fp, kds)
22. beträffande allmänna
egenavgifter m.m.
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:Sk45 yrkandena 1-3,
1995/96:Sk50 yrkande 15 och
1995/96:Sk51 yrkande 13,
res. 42 (m)
res. 43 (mp)
res. 44 (kds)
23. beträffande bilförmån
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:Sk41 yrkande 2, 1995/96:Sk45
yrkande 20 och 1995/96:Sk50 yrkande
16,
res. 45 (m)
res. 46 (fp)
24. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad
utskottet anfört och hemställt
dels antar de vid proposition
1995/96:198 fogade förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1994:1776)
om skatt på energi med
dels den ändringen att 9 kap. 7 och
8 §§ utgår ur förslaget,
dels den ändringen att 9 kap. 5 §
erhåller följande som utskottets
förslag betecknade lydelse.
Regeringens förslag Utskottets förslag
(Paragrafen upphör Om värme har
att gälla) levererats för
tillverkningsproces
sen i industriell
verksamhet eller
för växthus
uppvärmning vid
yrkesmässig växt
husodling, medger
beskattnings
myndigheten efter
ansökan av den som
framställt värmen
återbetalning av
energiskatten och
tre fjärdedelar av
koldioxidskatten på
bränsle som
förbrukats vid fram
ställning av
värmen.
2. lag om ändring i lagen (1983:1104)
om särskild skatt för elektrisk kraft
från kärnkraftverk,
3. lag om ändring i lagen
(1982:1201) om skatt på viss
elektrisk kraft,
4. lag om ändring i lagen (1991:1850)
om upphävande av lagen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskatt,
5. lag om ändring i
mervärdesskattelagen (1994:200) med
den ändringen att 14 kap. 12 §
erhåller följande som utskottets
förslag betecknade lydelse.
Regeringens förslag Utskottets förslag
14 kap.
12 §
Om inget annat Om inget annat
följer av 13 §, följer av 13 §,
skall den som skall den som
bedriver en verk bedriver en verksam
samhet där het där
beskattnings beskattnings
underlagen för underlagen
beskattningsåret exklusive
beräknas uppgå till gemenskapsinterna
förvärv och import
1. högst 40 för beskattnings
miljoner kronor året beräknas uppgå
lämna in till
deklarationen
senast den 5 i 1. högst 40
andra månaden efter miljoner kronor
utgången av den lämna in
redovisningsperiod deklarationen
som deklarationen senast den 5 i
avser, andra månaden efter
utgången av den
2. mer än 40 redovisningsperiod
miljoner kronor som deklarationen
lämna in avser,
deklarationen
senast den 20 i 2. mer än 40
månaden efter miljoner kronor
utgången av den lämna in
redovisningsperiod deklarationen
som deklarationen senast den 20 i
avser. månaden efter
utgången av den
redovisningsperiod
som deklarationen
avser.
I fall som avses i 5 § andra meningen
skall deklarationen lämnas in senast 35
dagar efter förvärvet.
6. lag om ändring i lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt,
7. lag om ändring i lagen (1994:1852)
om beräkning av statlig inkomstskatt
på förvärvsinkomster vid 1996-1999
års taxeringar,
8. lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter
med den ändringen att 2 kap. 8 § utgår
ur förslaget,
dels antar följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1996:000) om
ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 8 §
lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter i dess lydelse enligt
lagen (1996:000) om ändring i nämnda lag
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
8 §1
Följande juridiska personer skall lämna
självdeklaration
1. aktiebolag, ekonomisk förening,
sparbank, ömsesidigt skadeförsäk
ringsföretag och värdepappersfond samt
sådan stiftelse, fond eller inrättning
som har till huvudsakligt ändamål att
tillgodose viss familjs, vissa familjers
eller bestämda personers ekonomiska
intressen,
2. ideell förening, som avses i 7 § 5
mom. första stycket lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt, om dess
bruttointäkter under beskattningsåret
överstigit grundavdraget enligt 8 §
nämnda lag,
3. dödsbo när dess bruttointäkter av
kapital av annat slag än avkastning för
vilken preliminär A-skatt skall betalas
enligt 3 § 2 mom. tredje stycket
uppbördslagen (1953:272) och
bruttointäkter av en eller flera andra
förvärvskällor uppgått till sammanlagt
minst 100 kronor,
4. annan juridisk person, om dess
bruttointäkter av en eller flera
förvärvskällor under beskattningsåret
uppgått till sammanlagt minst 100
kronor,
5. juridisk 5. juridisk
person, vars person, vars
tillgångar av den tillgångar av den
art som anges i 3 § art som anges i 3 §
1 mom. lagen 1 mom. den
(1947:577) om upphävda lagen
statlig förmö- (1947:577) om
genhetsskatt, vid statlig förmögen
beskattningsårets hetsskatt, vid
utgång haft ett beskattningsårets
värde som utgång haft ett
överstiger 800 värde som
000 kronor eller, överstiger 900
i fråga om sådan 000 kronor eller,
juridisk person som i fråga om sådan
avses i 6 § 1 mom. juridisk person som
b nämnda lag, 25 avses i 6 § 1 mom.
000 kronor, b nämnda lag, 25
000 kronor,
6. juridisk person för vilken underlag
för statlig fastighetsskatt,
avkastningsskatt på pensionsmedel eller
särskild löneskatt på pensionskostnader
skall fastställas.
Vid bedömandet av Vid bedömandet av
deklarations deklarations
skyldighet enligt skyldighet enligt
första stycket 2-5 första stycket 2-5
skall hänsyn inte skall hänsyn inte
tas till sådan in tas till sådan in
komst eller komst eller
förmögenhet, för förmögenhet, för
vilken vilken
skattskyldighet skattskyldighet
inte föreligger inte föreligger
enligt kommunal enligt kommunal
skattelagen skattelagen
(1928:370), lagen (1928:370), lagen
om statlig om statlig
inkomstskatt eller inkomstskatt eller
lagen om statlig den upphävda
förmögenhetsskatt. lagen om statlig
Däremot skall förmögenhetsskatt.
hänsyn tas till Däremot skall
sådan inkomst eller hänsyn tas till
förmögenhet som sådan inkomst eller
enligt dubbel förmögenhet som
beskattningsavtal enligt dubbel
skall vara helt beskattningsavtal
eller delvis skall vara helt
undantagen från eller delvis
beskattning i undantagen från
Sverige. beskattning i
Sverige.
1. Lydelse enligt prop. 1995/96:152,
SkU25, rskr. 274.
dels antar följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1994:1776) om
skatt på energi
Härigenom föreskrivs att punkterna 51
och 62 av övergångsbestämmelserna till
lagen (1994:1776) om skatt på energi
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
5. Såvitt avser 5. Såvitt avser
växthusuppvärmning växthusuppvärmning
vid yrkesmässig vid yrkesmässig
växthusodling växthusodling
tillämpas bestämmel tillämpas bestämmel
serna i 7 kap. 4 § serna i 7 kap. 4 §
den nya lagen först den nya lagen först
från och med den 1 från och med den 1
januari 1996 och be januari 1996 och be
stämmelserna i 9 stämmelserna i 9
kap. 2, 5, 7 och 8 kap. 2, 5, 7 och 8
§§ den nya lagen §§ den nya lagen
först från och med först från och med
den 1 juli den 1 januari
1996. 1997.
6. För bränsle, 6. För bränsle,
som förbrukas för som förbrukas för
växthusuppvärmning växthusuppvärmning
vid yrkesmässig vid yrkesmässig
växthusodling av växthusodling av
någon som inte är någon som inte är
skattskyldig, skall skattskyldig, skall
till utgången av till utgången av
juni månad 1996 december månad
ingen energiskatt 1996 ingen
tas ut och kol energiskatt tas ut
dioxidskatt tas ut och koldioxidskatt
efter en skattesats tas ut efter en
som svarar mot en skattesats som
fjärdedel av den svarar mot en
skattesats som fjärdedel av den
enligt den nya skattesats som
lagen gäller för enligt den nya
ifrågavarande lagen gäller för
bränsle. I fråga om ifrågavarande
gasol för drift av bränsle. I fråga om
stationära motorer gasol för drift av
skall dock stationära motorer
koldioxidskatt tas skall dock
ut med 350 kronor koldioxidskatt tas
per 1 000 kilogram. ut med 350 kronor
per 1 000 kilogram.
Denna lag träder i kraft den 1 juli
1996. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om förhållanden som
hänför sig till tiden före
ikraftträdandet.
1. Senaste lydelse 1995:1533
2. Senaste lydelse 1995:1533
res. 1 (m) - delvis
res. 2 (fp) -delvis
res. 3 (v) - delvis
res. 4 (mp) - delvis
res. 5 (kds)- delvis
res. 13 (m) - delvis
res. 14 (v) - delvis
res. 20 (m,fp) - delvis
res. 22 (mp) - delvis
res. 26 (m) - delvis
res. 27 (mp) - delvis
res. 29 (m, fp) - delvis
res. 31 (mp) - delvis
Stockholm den 30 maj 1996
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors
(s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s),
Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-
Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn
Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa
Halvarsson (fp), Lars Bäckström (v),
Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m),
Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson
(kds), Lars U Granberg (s), Carl Erik
Hedlund (m) och Barbro Andersson (s).
Reservationer
1. Förmögenhetsskatten (mom. 1 och
mom. 24 i motsvarande del)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,
Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund
(alla m) har
dels anfört följande:
Den borgerliga regeringen slopade 1991
förmögenhetsskatten på arbetande kapital
i företag och fattade även beslut om att
förmögenhetsskatten i sin helhet skulle
slopas 1995. Innan beslutet att slopa
förmögenhetsskatten hann träda i kraft
ändrades det av den socialdemokratiska
regeringen i avsikt att behålla och
bredda förmögenhetsbeskattningen. Vid
1997 års taxering föreslår regeringen en
skärpt beskattning av börsnoterade
aktier, och vid 1998 års taxering har
regeringen uppenbarligen för avsikt att
gå vidare på denna linje genom att bryta
upp 1991 års beslut om att skydda
företagens arbetande kapital från
förmögenhetsbeskattning.
Förmögenhetskatten gör det svårt att
äga och driva företag i Sverige, och
många lämnar Sverige för att undgå
beskattningen. Genom den utflyttning som
är en följd av förmögenhetsskatten
förloras enligt en doktorsavhandling
1990 sannolikt minst lika mycket som
skatten inbringar genom att avkastningen
inte beskattas här. Till det kommer att
entreprenörer och företagare som flyttar
från landet har gått förlorade. Ett
problem för skattemyndigheterna är också
olika försök till kringgående genom
ägande via utlandet. Försöken från
svensk sida att beskatta utländska
kapitalförsäkringar visar på de
kontrollproblem som föreligger.
Regeringens förslag om skärpt
förmögenhetsbeskattning av börsnoterade
aktier gör det svårare för företagen att
dra till sig nödvändigt riskkapital.
Planerna på en förmögenhetsbeskattning
av det arbetande kapitalet i företagen
får samma effekt och bidrar nu till en
osäkerhet om förutsättningarna för att
äga och driva företag i Sverige. Så
länge något bestämt besked inte lämnas
om planerna på en
förmögenhetsbeskattning av det arbetande
kapitalet i de mindre företagen är det
svårt för dessa att fatta några som
helst beslut om anskaffning av kapital.
Förmögenhetsbeskattningen är i dag
upphov till en mängd gränsdragnings
problem och orättvisor. Skärgårdsborna
drabbas av en mycket hög beskattning på
grund av fastighetsskatten och
förmögenhetsskatten. I många fall har de
inte några möjligheter att betala dessa
skatter utan kan t.o.m. tvingas sälja
sin hem för att klara situationen.
Sambeskattningen av förmögenhet ger
svårförklarliga effekter som påtalats i
motioner i detta ärende. Samboende utan
barn kan ha en gemensam förmögenhet på
1,6 miljoner kronor utan någon
beskattning, men om de skaffar barn
utgår förmögenhetsskatt med tusentals
kronor. Sambeskattningen har också
kritiserats utifrån administrativa
synpunkter av Riksskatteverket i
rapporten Förslag till förenklingar i
skattelagstiftningen (RSV Rapport
1995:10) och verket föreslår att den
avskaffas.
Vi anser att förmögenhetsskatten bör
slopas i sin helhet. På detta sätt löses
på ett enkelt och bra sätt alla de
problem som hänger samman med
förmögenhetsbeskattningen, bl.a. med
sambeskattningen, och regeringen kan
skrinlägga sina planer på en breddad
förmögenhetsbeskattning.
Med det anförda tillstyrker vi motion
Sk45 yrkande 9.
dels vid mom. 1 och mom. 24 i
motsvarande del hemställt
1. beträffande förmögenhetsskatten
vid 1997 års taxering
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk45 yrkande 9 och med
avslag på motionerna 1995/96:Sk46
yrkandena 1 och 2, 1995/96:Sk47
yrkande 1, 1995/96:Sk50 yrkandena 1
och 3 och 1995/96:Sk51 yrkandena 1-3
och proposition 1995/96:198 i denna
del beslutar slopa
förmögenhetsbeskattningen i dess
helhet,
24. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad
utskottet anfört och hemställt antar
det vid proposition 1995/96:198
fogade förslaget till lag om ändring
i lagen (1991:1850) om upphävande av
lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt med
dels den ändringen att lagen
erhåller följande som reservanternas
förslag betecknade lydelse,
Nuvarande lydelse Reservanternas
förslag
Enligt riksdagens Enligt riksdagens
beslut föreskrivs beslut föreskrivs
att lagen att lagen
(1947:577) om (1947:577) om
statlig statlig
förmögenhetsskatt förmögenhetsskatt
skall upphöra att skall upphöra att
gälla vid utgången gälla vid utgången
av år 1991. Den av år 1991. Den
upphävda lagen upphävda lagen
tillämpas dock tillämpas dock
alltjämt vid alltjämt vid
1997 och 1996 och
tidigare års tidigare års
taxeringar. Vid taxeringar. Vid
1992-1997 års 1992-1996 års
taxeringar taxeringar
tillämpas den tillämpas den
upphävda lagen med upphävda lagen med
de ändringar som de ändringar som
framgår av framgår av
punkterna 1-5 punkterna 1-5
nedan. nedan.
dels den ändringen att punkt 2 av
övergångsbestämmelserna utgår ur
förslaget,
dels den ändringen att punkt 3 av
övergångsbestämmelserna erhåller
följande som reservanternas förslag
betecknade lydelse:
Regeringens förslag Reservanternas
förslag
3. Statlig 3. Statlig
förmögenhetsskatt förmögenhetsskatt
för skattskyldig för skattskyldig
som avses i 11 § 1 som avses i 11 § 1
mom. är mom. är
vid 1992 års vid 1992 års
taxering 1,5 taxering 1,5
procent av den del procent av den del
av den av den
beskattningsbara beskattningsbara
förmögenheten som förmögenheten som
överstiger 800 000 överstiger 800 000
kronor men inte kronor men inte
1 600 000 kronor 1 600 000 kronor
och 2,5 procent av och 2,5 procent av
den del av förmögen den del av förmögen
heten som heten som
överstiger överstiger
1 600 000 kronor, 1 600 000 kronor,
samt samt
vid 1993-1996 års vid 1993-1996 års
taxeringar 1,5 taxeringar 1,5
procent av den del procent av den del
av den beskatt av den beskatt
ningsbara ningsbara
förmögenheten som förmögenheten som
överstiger 800 000 överstiger 800 000
kronor, samt kronor.
vid 1997 års
taxering 1,5
procent av den del
av den
beskattningsbara
förmögenheten som
överstiger 900 000
kronor.
2. Förmögenhetsskatten (mom. 1 och
mom. 24 i motsvarande del)
Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande:
En starkt bidragande orsak till Sveriges
problem är att andelen företagare har
minskat kraftigt de senast decennierna.
Bakom denna utveckling ligger bl.a. en
serie skattehöjningar som inverkat
negativt på möjligheterna för människor
att äga och driva företag. Genom att
regeländringarna varit många har de
också skadat förtroendet för systemets
stabilitet, och företagen är i dag
försiktiga med att binda sig för
långsiktiga investeringsbeslut.
Politiken måste nu inriktas på att
återskapa ett klimat med goda villkor
för nyföretagande och investeringar för
att på det sättet få fart på Sverige.
Människors affärsidéer och vilja och
förmåga att starta egna företag och
expandera redan etablerade företag måste
uppmuntras och stimuleras.
En viktig förutsättning för att
företagen skall kunna investera och växa
är att de har tillgång till riskvilligt
kapital, och Folkpartiet vill därför
göra det lättare för företagen att dra
till sig kapital. Ett grundläggande
ställningstagande inom
förmögenhetsbeskattningen är här
beslutet år 1991 om att det arbetande
kapitalet i företagen inte skall
förmögenhetsbeskattas.
Regeringens förslag om skärpt
förmögenhetsbeskattning av börsnoterade
aktier innebär att de börsnoterade
företagen får svårare att dra till sig
svenskt riskkapital och måste avvisas.
Regeringens överväganden om en
förmögenhetsbeskattning av O- och OTC-
aktierna är illavarslande, och det bör
klargöras att en sådan beskattning i
praktiken innebär ett återinförande av
förmögenhetsskatten på det arbetande
kapitalet i företagen och därför måste
avvisas. I denna del återkommer vi i en
senare reservation.
Sambeskattning av förmögenhet är det
enda kvarvarande momentet av
sambeskattning som finns i nuvarande
skattesystem den sista föråldrade
kvarlevan av den syn på kvinnor som förr
genomsyrade hela samhället. Fribeloppet
på 800 000 kr är gemensamt för makar som
sammanbott större delen av
beskattningsåret. Med makar jämställs de
som utan att vara gifta bor tillsammans
och har eller har haft barn eller
tidigare varit gifta med varandra. Detta
innebär att samboende utan barn inte
sambeskattas. I praktiken innebär detta
att två personer eller t.ex. ett
samboende par utan barn kan förlora
flera tusen kronor per år om de gifter
sig. Detta är oacceptabelt. Makar och
samboende måste beskattas lika när det
gäller förmögenhet.
Riksskatteverket anser i sin rapport
Förslag till förenklingar i
skattelagstiftningen
(RSV Rapport 1995:10) att ett slopande
av sambeskattningen av familjs
förmögenhet skulle vara till stor fördel
och innebära avsevärda förenklingar i de
tekniska systemen.
Vi anser att sambeskattningen av
förmögenhet skall slopas. I denna del
återkommer vi i en senare reservation.
Jag avstyrker med det anförda
regeringens förslag om skärpt
beskattning av börsnoterade aktier.
dels vid mom. 1 och mom. 24 i
motsvarande del hemställt
1. beträffande förmögenhetsskatten
vid 1997 års taxering
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk47 yrkande 1 och med
anledning av motionerna 1995/96:Sk45
yrkande 9, 1995/96:Sk46 yrkandena 1
och 2, 1995/96:Sk50 yrkandena 1 och 3
och 1995/96:Sk51 yrkandena 1-3 och
med anledning av proposition
1995/96:198 i denna del bifaller
förslaget om höjt fribelopp och
avslår förslaget om
fullvärdesbeskattning av börsnoterade
aktier m.m.,
24. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad
utskottet anfört och hemställt antar
det vid proposition 1995/96:198
fogade förslaget till lag om ändring
i lagen (1991:1850) om upphävande av
lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt med den ändringen
att punkt 2 av övergångs
bestämmelserna utgår ur förslaget.
3. Förmögenhetsskatten (mom. 1 och
mom. 24 i motsvarande del)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Regeringen anger att de nya
taxeringsvärdena för villor motiverar en
höjning av fribeloppet vid
förmögenhetsbeskattningen från
800 000 kr till 900 000 kr.
Vi delar regeringens uppfattning att
de nya taxeringsvärdena kan skapa
effekter som inte är rimliga när det
gäller uttaget av förmögenhetsskatt men
är inte övertygade om att det bästa
sättet att möta detta problem är att
höja fribeloppet för
förmögenhetsskatten.
En höjning av fribeloppet innebär en
lindring även för personer med
förmögenhet som inte är bunden i en
villafastighet. Lättnader av en sådan
karaktär kan inte ses som
fördelningspolitiskt acceptabla i det
ansträngda statsfinansiella läge som
råder.
Vi anser att man i stället bör överväga
att reducera taxeringsvärdet vid
förmögenhetsbeskattningen, så att
fastigheten inte tas upp till det fulla
taxeringsvärdet när det gäller
förmögenhetsskatt. För ett beslut i
sådan riktning fordras dock ytterligare
beredning, och regeringens förslag till
höjt fribelopp bör avslås i avvaktan på
en sådan utredning. Vad här anförts bör
riksdagen vidare som sin mening ge
regeringen till känna.
I propositionen anför regeringen att
förmögenhetsskatten för närvarande ses
över med sikte på en enklare och
rättvisare ordning. Regeringen anger
vidare att ett förslag till en
reformerad förmögenhetsbeskattning inom
kort kommer att remissbehandlas för att
därefter föreläggas riksdagen så att ett
beslut kan träda i kraft till 1998 års
taxering.
Vänsterpartiet har länge krävt en
fullständig reformering av förmögen
hetsbeskattningen och ser positivt på
att regeringen aviserar ett kommande
samlat förslag. Vänsterpartiet anser att
en sådan reform bl.a. bör omfatta en
bredare skattebas, dock så att principen
om att undanta s.k. arbetande kapital i
mindre företag bibehålls. Den
differentierade skattesatsen bör
återinföras så att större förmögenheter
drabbas av en högre skattesats än
mindre.
Vänsterpartiet är dessutom berett att
positivt pröva en övergång från
sambeskattning till enkelbeskattning i
förmögenhetsbeskattningen. En sådan
åtgärd kräver dock en justering av
fribelopp och skiktgränser.
Övervägande skäl talar för att alla
beslut om en reformerad
förmögenhetsskatt borde tas vid ett och
samma tillfälle.
Det anförda bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. I denna
del återkommer jag i en senare
reservation.
dels vid mom. 1 och mom. 24 i
motsvarande del hemställt
1. beträffande förmögenhetsskatten
vid 1997 års taxering
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk46 yrkandena 1 och 2 och
med anledning av motionerna
1995/96:Sk45 yrkande 9, 1995/96:Sk47
yrkande 1, 1995/96:Sk50 yrkandena 1
och 3, 1995/96:Sk51 yrkandena 1-3 och
med anledning av proposition
1995/96:198 i denna del avslår
förslaget om höjt fribelopp och som
sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförts,
24. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad
utskottet anfört och hemställt
dels antar det vid proposition
1995/96:198 fogade förslaget till lag
om ändring i lagen (1991:1850) om
upphävande av lagen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskatt med den
ändringen att punkt 3 av övergångs
bestämmelserna utgår ur förslaget,
dels avslår det vid proposition
1995/96:198 fogade förslaget till lag
om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och
kontrolluppgifter.
4. Förmögenhetsskatten vid 1997 års
taxering (mom. 1 och mom. 24 i
motsvarande del)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Genom en kombination av höjda
taxeringsvärden och en höjning av
fastighetsskatten, från 1,5 % till 1,7 %
av taxeringsvärdet, har den totala
kostnaden för fastighetsskatt ökat
kraftigt för många hushåll. Grunden för
de kraftiga höjningarna är att skatten
beräknas på ett fiktivt värde,
framräknat med hjälp av
försäljningsvärdet på fastigheter inom
samma värdeområde. De höjda
taxeringsvärdena kan i vissa fall även
påverka förmögenhetsskatten. En del av
fastighetens värde blir på så sätt
dubbelbeskattad.
Den föreslagna höjningen av fribeloppet
för förmögenhetsskatt är enligt
regeringens motivering en kompensation
för den skattehöjning som beror på
höjningen av taxeringsvärdet.
Miljöpartiet de gröna delar regeringens
uppfattning att det behövs en
kompensation för den höjda
fastighetsskatten men avvisar den metod
som regeringen föreslår. I stället kan
en reducering av taxeringsvärdet med
100 000 kr tillåtas i underlaget för
beräkning av förmögenhetsskatt. På så
sätt blir kompensationen riktad enbart
till fastighetsägare. Regeringens
förslag bör avslås, och regeringen
uppmanas att återkomma med ett nytt
förslag i enlighet med det anförda.
Regeringens förslag att
marknadsnoterade aktier skall tas upp
till fullt värde vid
förmögenhetsbeskattning bör avvisas av
flera skäl. Marknadsvärdet är fiktivt så
till vida som det oftast innehåller en
latent skatteskuld. För äldre aktier som
realisationsvinstbeskattas enligt den
s.k. schablonmetoden kan den latenta
skatteskulden uppgå till 24 % av
försäljningsvärdet. Det är inte rimligt
att man skall betala förmögenhetsskatt
för en sådan skatteskuld.
Enligt vår mening är det viktigt med
ett breddat och spritt ägande i svenskt
näringsliv. Tyvärr har utvecklingen
under senare år gått åt det motsatta
hållet. Det institutionella och
utländska ägandet har ökat kraftigt.
Samtidigt har den andel av aktierna som
ägs direkt av svenska privatpersoner
minskat från närmare 70 % för några
decennier sedan till endast drygt 10 % i
dag. Detta är en olycklig utveckling som
skulle ytterligare förstärkas med de
försämrade skattevillkor som regeringen
föreslår. Förslaget kan också leda till
att ytterligare riskvilligt kapital
undandras från marknaden, vilket kan
försvåra den nödvändiga förnyelsen av
svenskt näringsliv. Regeringens förslag
beträffande marknadsnoterade aktier bör
avslås.
Med det anförda avstyrker vi
regeringens förslag om höjt fribelopp
och om fullvärdesbeskattning av
marknadsnoterade aktier. Regeringen bör
i stället återkomma med ett förslag om
en reducering av taxeringsvärdet på
villor vid förmögenhetsbeskattningen.
dels vid mom. 1 och mom. 24 i
motsvarande del hemställt
1. beträffande förmögenhetsskatten
vid 1997 års taxering
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk51 yrkandena 1-3 och med
anledning av motionerna 1995/96:Sk45
yrkande 9, 1995/96:Sk46 yrkandena 1
och 2, 1995/96:Sk47 yrkande 1,
1995/96:Sk50 yrkandena 1 och 3 avslår
proposition 1995/96:198 i denna del
och som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts,
24. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad
utskottet anfört och hemställt avslår
de vid proposition 1995/96:198 fogade
förslagen till lag om ändring i lagen
(1991:1850) om upphävande av lagen
(1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt och lag om ändring
i lagen (1990:325) om
självdeklaration och
kontrolluppgifter.
5. Förmögenhetsskatten (mom. 1 och
mom. 24 i motsvarande del)
Holger Gustafsson (kds) har
dels anfört följande:
Regeringen skriver i propositionen att
höjningen av fribeloppet motiveras med
höjda taxeringsvärden. Problemen med de
höjda taxeringsvärdena kräver dock andra
mer kraftfulla åtgärder. Därför avvisar
vi kristdemokrater förslaget.
Vi förordar bl.a. att fastighetsskatten
på bostadsfastigheter sänks till 1,5 %
av taxeringsvärdet och att en takregel
som begränsar fastighetsskatten i
storstäder och skärgårdar införs. En
takregel kan t.ex. utformas så att
skatten på marken slopas över visst
taxeringsvärde eller att skatten på
marken halveras över visst
taxeringsvärde.
Det finns många motiv till varför
aktier vid förmögenhetsbeskattningen
inte skall tas upp till fulla värdet.
Det främsta skälet är att det i kursen
ligger en latent skatteskuld avseende
reavinst vid en framtida försäljning som
belastar aktierna. I propositionen
skriver regeringen att aktier som
innehas under en lång tid får en
förhållandevis förmånlig behandling vid
inkomstbeskattningen genom att
värdestegring på aktien inte beskattas
före försäljning. Detta är en mycket
märklig skrivning. Om aktien ökar i
värde kommer ju även
förmögenhetsskatten att öka. Skrivningen
synes vidare innebära att regeringen ser
det som något negativt att aktier
innehas under en lång tid för då får
staten inte in någon reavinstskatt under
den perioden. Detta är ett mycket
inskränkt fiskalt och kortsiktigt
tankesätt.
Regeringen skriver i propositionen att
ytterligare överväganden bör göras i
fråga om de i dag skattebefriade
börsaktierna. Ambitionen är dock mycket
klar. Regeringen vill införa
förmögenhetsskatt även på aktierna på O-
och OTC-listan samt på de aktier på A-
listan som var förmånsbehandlade vid
utgången av år 1991. En sådan förändring
skulle vara förödande för mindre och
medelstora företags möjligheter att få
tillgång till riskvilligt kapital.
Kristdemokraterna anser att det privata
sparandet skall gynnas. Genom
opinionsbildning och skatteregler skall
sparande uppmuntras. Tyvärr har
regeringen fortsatt den politik som
undergräver det privata sparandet, bl.a.
genom begränsningar av avdragsutrymmet
för pensionssparande, genom höjd
avkastningsskatt på pensionssparande och
nu genom föreslagna regler för skärpt
förmögenhetsbeskattning av aktier.
Regeringens politik synes vara inriktad
på att öka det statskontrollerade och
institutionella ägandet av svenskt
näringsliv. Genom att metodiskt
skattemässigt missgynna privat sparande
och förmögenhetsuppbyggande har
Socialdemokraterna minskat det
riskvilliga kapital som står till
förfogande för näringslivet.
Institutionerna betalar ingen
förmögenhetsskatt på aktier vilket
innebär att förslaget drabbar privata
sparare. De rika privatpersoner som
omfattas av den s.k. begränsningsregeln
om maximalt 60 % i total skatt kommer
inte heller att betala någon ökad
förmögenhetsskatt.
Sambeskattning av förmögenhet är det
enda kvarvarande momentet av
sambeskattning som finns i nuvarande
skattesystem den sista föråldrade
kvarlevan av den syn på kvinnor som förr
genomsyrade hela samhället.
Förmögenhetsskatten är 1,5 % på den del
av den beskattningsbara förmögenheten
som överstiger 800 000 kr. Den
skattepliktiga förmögenheten beräknas
bl.a. gemensamt för makar som sammanbott
större delen av beskattningsåret. Med
makar jämställs de som utan att vara
gifta bor tillsammans och har eller har
haft barn eller tidigare varit gifta med
varandra. Detta innebär att samboende
utan barn inte sambeskattas.
I praktiken innebär detta att två
personer eller t.ex. ett samboende par
utan barn kan förlora flera tusen kronor
per år om de gifter sig. Detta är
oacceptabelt. Makar och samboende måste
beskattas lika när det gäller
förmögenhet.
Riksskatteverket anser i sin rapport
Förslag till förenklingar i
skattelagstiftningen (RSV Rapport
1995:10) att ett slopande av sambeskatt
ningen av familjs förmögenhet skulle
vara till stor fördel och innebära
avsevärda förenklingar i de tekniska
systemen.
Jag anser att sambeskattningen av
förmögenhet skall slopas. I denna del
återkommer jag i en senare reservation.
Med det anförda tillstyrker jag motion
Sk50 om avslag på regeringens förslag om
höjt fribelopp och fullvärdesbeskattning
av börsnoterade aktier.
dels vid mom. 1 och mom. 24 i
motsvarande del hemställt
1. beträffande förmögenhetsskatten
vid 1997 års taxering
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk50 yrkandena 1 och 3 och
med anledning av motionerna
1995/96:Sk45 yrkande 9, 1995/96:Sk46
yrkandena 1 och 2, 1995/96:Sk47
yrkande 1 och 1995/96:Sk51 yrkandena
1-3 avslår proposition 1995/96:198 i
denna del,
24. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad
utskottet anfört och hemställt avslår
de vid proposition 1995/96:198 fogade
förslagen till lag om ändring i lagen
(1991:1850) om upphävande av lagen
(1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt och lag om ändring
i lagen (1990:325) om
självdeklaration och
kontrolluppgifter.
6. En reformerad
förmögenhetsbeskattning (mom. 2)
Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande:
Som jag utvecklat i reservation 2
innebär en förmögenhetsbeskattning av O-
och OTC-aktierna i praktiken att
förmögenhetsskatten på det arbetande
kapitalet i företagen återinförs, vilket
måste avvisas.
Det anförda bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 2 hemställt
2. beträffande en reformerad
förmögenhetsbeskattning
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk47 yrkande 2 och med avslag
på motion 1995/96:Sk46 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförts.
7. En reformerad
förmögenhetsbeskattning (mom. 2)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Som jag anfört i reservation 4 ser vi
inom Vänsterpartiet positivt på en
reformering av förmögenhetsskatten som
innebär en breddad bas med undantag för
det arbetande kapitalet i mindre
företag, differentierade skattesatser
och eventuellt slopad sambeskattning. Vi
vill dock särskilt betona vikten av att
beslutet om en reformerad
förmögenhetsskatt fattas vid ett och
samma tillfälle.
Det anförda bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 2 hemställt
2. beträffande en reformerad
förmögenhetsbeskattning
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk46 yrkande 3 och med avslag
på motion 1995/96:Sk47 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförts.
8. Sambeskattningen av förmögenhet
(mom. 3)
Isa Halvarsson (fp) och Holger
Gustafsson (kds) har
dels anfört följande:
Som vi anfört i reservationerna 2 och 5
bör regeringen återkomma med ett förslag
som innebär att problemen med
sambeskattningen löses så att makar och
sambor beskattas lika.
Det anförda bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 3 hemställt
3. beträffande sambeskattningen av
förmögenhet
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk50 yrkande 2 och med
anledning av motion 1995/96:Sk54 hos
regeringen begär ett förslag i
enlighet med vad ovan anförts.
9. Redovisning och betalning av
mervärdesskatt (mom. 4)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik
Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof
Franzén (m), Holger Gustafsson (kds) och
Carl Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
Enligt vår mening bör de tidigare
gällande reglerna för betalning av
mervärdesskatt återinföras. Den
likviditetsförsämring som genomfördes
försvagar möjligheterna att investera i
nya arbetstillfällen, och de långsiktiga
kostnaderna skärper uttaget för de
företag som har nyckeln till högre
tillväxt, nya arbeten och ökat välstånd
i sin hand.
Vi avvisade ändringarna i
mervärdesskattereglerna som gällde nya
redovisningsperioder och ny tidpunkt för
redovisning och betalning av
mervärdesskatt. Ändringarna innebär att
många företag blir tvungna att betala in
mervärdesskatt till staten redan innan
de fått betalt av sina kunder. Detta är
principiellt oacceptabelt och medför
stora likviditetsproblem för många
företag. Företagen fungerar genom
momsredovisningssystemet som statens
uppbördsmän och skall ges rimliga
förutsättningar att klara denna uppgift
utan att det skall påverka deras
möjligheter att klara sin ordinarie
verksamhet.
Statens intressen tycks genom
ändringarna gå före företagens
möjligheter att utvecklas. Det uppstår
negativa statsfinansiella effekter genom
att de nya reglerna orsakar praktiska
och organisatoriska problem hos
företagen och försämrad likviditet.
Detta försvårar i sin tur möjligheterna
till utveckling och expansion, vilket
hämmar rekryteringsbenägenheten,
särskilt hos mindre och medelstora
företag.
Förslaget om att höja
omsättningsgränsen från 10 till 40
miljoner kronor är ett steg i rätt
riktning. Men det räcker inte. Vi anser
att samtliga företag skall ha sin
betalningstidpunkt för moms den 5:e i
andra månaden efter
redovisningsperiodens utgång. Inget
företag skall behöva redovisa moms redan
20 dagar efter redovisningsperiodens
utgång.
Näringslivet, samhället och människor
efterfrågar i dag långsiktighet och
stabilitet i det regelverk som styr
deras verksamhet och liv. Långsiktiga
investeringar, expansion och
nyetableringar kräver möjligheter för
företagare att även på lång sikt kunna
överblicka de regler som påverkar
finansieringen. I avvaktan på
Skattebetalningsutredningens eventuella
förslag om ett s.k. skattekonto borde
man inte gjort några förändringar i
reglerna för momsinbetalningar.
Regeringen medgav själv i propositionen
att införandet av ett system med
skattekonto kan medföra ändrade
förutsättningar även för redovisnings-
och betalningstiden för
mervärdesskatten. Att om ett år återigen
förändra reglerna för företagarna
främjar definitivt inte långsiktighet
och stabilitet, vilket har stor
betydelse för aktörerna på marknaden.
I sammanhanget kan också hänvisas till
den rekommendation EU-kommissionen gav
till medlemsländerna i november 1994 att
företag inte skall behöva betala in moms
förrän de själva fått fakturan betald.
Särskilt gäller detta de små och
medelstora företag med färre än 500
anställda. Kommissionen hänvisar till
företagens likviditet som påverkas av
långa betalningstider.
Regeringen bör återkomma med ett
skyndsamt förslag som innebär att de
tidigare reglerna återställs.
dels vid mom. 4 hemställt
4. beträffande redovisning och
betalning av mervärdesskatt
att riksdagen med anledning
motionerna 1995/96:Sk45 yrkande 14,
1995/96:Sk47 yrkande 4 och
1995/96:Sk50 yrkande 4 och
proposition 1995/96:198 i denna del
hos regeringen begär ett skyndsamt
förslag i enlighet med vad ovan
anförts.
10. Återbetalning av överskjutande
mervärdesskatt (mom. 6)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik
Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof
Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m)
har
dels anfört följande:
Den uppsnabbning av momsinbetalningarna
som infördes vid årsskiftet har
inneburit ökade påfrestningar på
likviditeten hos detaljhandelsföretagen
i landet. För vissa företag uppstår s.k.
negativ moms. Det gäller inte minst
företag som gör säsongmässiga inköp av
varor. För dessa företag är det viktigt
att den negativa momsen återbetalas på
det sätt som lagstiftaren avsett, dvs.
skyndsamt. Under senare tid har
rapporterats stora svårigheter för
seriösa företag att inom rimlig tid
återfå berättigad moms. Skattemyndig
heterna har hänvisat till kravet på
utredning, vilket dröjt. Detta har
inneburit stora problem för många
företag i detaljhandeln. Avsikten har
aldrig varit att seriösa små och
medelstora företags fortlevnad skall
riskeras på grund av
skattemyndigheternas bristande hastighet
i kontrollen. Regeringen bör
uppmärksamma problemet och vidta de
åtgärder som krävs för att s.k. negativ
moms inte skall åsamka företagare
problem.
Vad vi anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 6 hemställt
6. beträffande återbetalning av
överskjutande mervärdesskatt
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk44 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan
anförts.
11. Mervärdesskatten på livsmedel och
tidningar (mom. 7)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,
Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund
(alla m) har
dels anfört följande:
Regeringens och Centerpartiets
överenskommelse om sänkt mer
värdesskatt på livsmedel fick stark
kritik när den presenterades. I det
ekonomiska läge Sverige befinner sig i
bör det utrymme som kan skapas för
sänkta skatter i stället inriktas på att
skapa bättre förutsättningar för
tillväxt och nya arbeten. Det är då
viktigt att skapa förutsättningar för
sänkt skatt på arbete i stället för att
genomföra en fördelningspolitiskt mycket
tveksam skattesänkning. Flera studier
har visat att sänkt skatt på livsmedel
är ett synnerligen trubbigt instrument,
om syftet är att förbättra situationen
för hushåll med lägre inkomster och med
flera barn. Särskilt vad gäller
barnfamiljerna är det bättre att
genomföra skattesänkningar som är direkt
riktade till dessa, t.ex. genom
grundavdrag för barn.
Vi föreslår i övrigt kraftigt sänkta
skatter på arbete genom en egenavgift
till sjukförsäkringen som är tre
procentenheter lägre än vad regeringen
genomfört och aviserat, slopad allmän
löneavgift vilket leder till lägre
priser eller större löneutrymme samt
utrymme för rejält sänkt kommunalskatt.
Mot denna bakgrund bör den genomförda
sänkningen av mervärdesskatten på
livsmedel undanröjas. Samtidigt skall de
skattesänkningar som ovan redovisats
genomföras.
Enligt vår uppfattning bör
reklamskatten slopas. Reklamskatten
snedvrider förutsättningarna för olika
media. I dag gäller reklamskatten
dagstidningar medan etermedia inte
belastas. Det är inte möjligt att
utvidga reklamskatten. Den bör således
slopas. Detta leder till ett
skattebortfall på en miljard kronor.
Samtidigt bör för att uppnå en bättre
konkurrenssituation mellan dagstidningar
och tidskrifter mervärdesskatten på
dagstidningar höjas till 21 %, vilket
enligt vår uppfattning bör vara det
långsiktiga målet för det generella
uttaget av mervärdesskatt. Därigenom
minskas snedvridningarna. Samtidigt
kompenseras dagstidningarna genom att
reklamskatten slopas.
dels vid mom. 7 hemställt
7. beträffande mervärdesskatten på
livsmedel och tidningar
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk45 yrkande 24 och med
anledning av motion 1995/96:Sk45
yrkande 21 hos regeringen begär ett
förslag i enlighet med vad ovan
anförts.
12. Mervärdesskatten på livsmedel och
tidningar (mom. 7)
Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande:
Den enda skattesänkning av betydelse som
Socialdemokraterna har genomfört är
sänkningen av momsen på mat från 21 %
till 12 % vid årsskiftet. Länge stod
Socialdemokraterna emot det populistiska
kravet på en momsdifferentiering,
innebärande lägre moms på mat. I
skattereformen var en enhetlig moms en
av hörnstenarna. Av uppenbarligen
opportuna skäl har man nu i stället gått
in för en mycket kraftig differentiering
som innebär en väldig
konkurrenssnedvridning på
konsumtionsvarumarknaden. Det är högst
tvivelaktigt om de grupper som man vill
hjälpa har någon nytta av sänkningen.
Det kan tvärtom förhålla sig så att den
mest gynnar välbeställda människor med
dyra matvanor.
Vi anser att matmomssänkningen var
mycket dålig fördelningspolitik och har
i vår motion med anledning av
vårpropositionen också framställt
yrkanden som syftar till att beslutet om
sänkt matmoms skall tas tillbaka.
Det finns goda skäl för att i stället
för sänkt matmoms använda en mer
träffsäker fördelningspolitisk insats,
nämligen att stödja barnfamiljerna genom
att barnbidraget återställs till nivån
före sänkningen. Även flerbarnstilläggen
bör förbättras.
Det anförda bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 7 hemställt
7. beträffande mervärdesskatten på
livsmedel och tidningar
att riksdagen med anledning av motion
1995/96:Sk45 yrkandena 21 och 24 som
sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförts.
13. Statlig inkomstskatt på
förvärvsinkomster (mom. 8 och mom. 24 i
motsvarande del)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,
Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund
(alla m) har
dels anfört följande:
Marginalskatten har stigit kraftigt till
följd av den egenavgift till
sjukförsäkringen som i realiteten är en
ren inkomstskatt och höjningen av den
statliga inkomstskatten från 20 till
25 %. Denna senare höjning var
ursprungligen avsedd att enbart gälla
t.o.m. 1998. Regeringen har emellertid
aviserat att den skall ersättas av andra
skattehöjningar med motsvarande effekt.
Det innebär, tillsammans med de
kommunala skattehöjningar som
genomförts, att marginalskatten för en
stor del av de heltidsarbetande i dag
ligger på ca 60 %. Marginalskatten har
skärpts också för alla andra
inkomsttagare.
Regeringens förslag om en höjning av
det fasta beloppet ger visserligen inte
någon höjning av marginalskatten men
ökar skattebelastningen för alla
inkomsttagare.
Skattetrycket i Sverige måste minska om
tillväxten skall kunna ta fart, och vi
föreslår därför en rad skattesänkningar
som skall förbättra förutsättningarna
för sparande och investeringar och
avvisar därför också regeringens olika
förslag om skattehöjningar, bl.a.
förslaget om en fördubbling av det fasta
beloppet.
dels vid mom. 8 och mom. 24 i
motsvarande del hemställt
8. beträffande statlig
inkomstskatt på förvärvsinkomster
att riksdagen med anledning av motion
1995/96:Sk46 yrkande 4 avslår
proposition 1995/96:198 i denna del
och som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts,
24. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad
utskottet anfört och hemställt
dels antar det vid proposition
1995/96:198 fogade förslaget till lag
om ändring i lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt med den
ändringen i 10 § att siffran 200
återställs till siffran 100,
dels avslår det vid proposition
1995/96:198 fogade förslaget till lag
om ändring i lagen (1994:1852) om
beräkning av statlig inkomstskatt på
förvärvsinkomster vid 1996-1999 års
taxeringar.
14. Statlig inkomstskatt på
förvärvsinkomster (mom. 8 och mom. 24 i
motsvarande del)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
I propositionen föreslår regeringen att
den statliga grundskatten höjs från 100
till 200 kronor. Detta är ett förslag
till en proportionellt höjd skatt som
Vänsterpartiet skulle kunna godta inom
en ram som innebär en sammantaget
godtagbar fördelningspolitisk profil,
t.ex. i kombination med ett höjt
grundavdrag för lägre inkomster och
slopat grundavdrag för högre inkomster.
Då regeringen inte kunnat samla sig till
ett sådant alternativ bör förslaget om
höjd grundskatt för närvarande avslås.
dels vid mom. 8 och mom. 24 i
motsvarande del hemställt
8. beträffande statlig
inkomstskatt på förvärvsinkomster
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk46 yrkande 4 avslår
proposition 1995/96:198 i denna del,
24. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad
utskottet anfört och hemställt
dels antar det vid proposition
1995/96:198 fogade förslaget till lag
om ändring i lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt med den
ändringen i 10 § att siffran 200
återställs till siffran 100,
dels avslår det vid proposition
1995/96:198 fogade förslaget till lag
om ändring i lagen (1994:1852) om
beräkning av statlig inkomstskatt på
förvärvsinkomster vid 1996-1999 års
taxeringar.
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,
Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund
(alla m) har
dels anfört följande:
Marginalskatten har stigit kraftigt till
följd av den egenavgift till
sjukförsäkringen som i realiteten är en
ren inkomstskatt och höjningen av den
statliga inkomstskatten från 20 till
25 %. Denna senare höjning var
ursprungligen avsedd att enbart gälla
till och med 1998. Regeringen har
emellertid aviserat att den skall
ersättas av andra skattehöjningar med
motsvarande effekt. Det innebär,
tillsammans med de kommunala
skattehöjningar som genomförts, att
marginalskatten för en stor del av de
heltidsarbetande i dag ligger på ca
60 %. Marginalskatten har skärpts också
för alla andra inkomsttagare.
Denna utveckling skadar
samhällsekonomin. Arbete och företagande
lönar sig mindre. Det ekonomiska
utfallet av att satsa på bättre
utbildning och högre kompetens blir för
många alltför litet. Risken för att
människor med hög kompetens lämnar
Sverige blir större.
Marginalskattereformen måste
återställas. Den statliga inkomstskatten
sänks till 20 % från 1997 och fullt
inflationsskydd införs från 1998.
Gränsen för uttag av statlig
inkomstskatt bör därefter successivt
justeras upp.
Den höga beskattningen av arbete ger
starkt negativa effekter för den privata
tjänstesektorn. De tjänster som
efterfrågas av hushållen är oftast av
sådan karaktär att det finns icke
beskattade alternativ till att anställa
någon eller till att anlita ett företag
för att utföra arbetet. Det vore
önskvärt att beskattningen av arbete
kunde sänkas generellt så kraftigt så
att den potentiellt stora del av den
privata tjänstesektorn som avser
hushållstjänster skulle kunna expandera.
Det medför emellertid ett så kraftigt
skattebortfall att det inte är
realistiskt. Det är därför nödvändigt
att i ett första steg genomföra
selektiva åtgärder så att skattekilen på
arbete sänks kraftigt på tjänster med
stort arbetsinnehåll som skulle kunna
efterfrågas av de enskilda hushållen.
Vi förslår att en modell med
skattereduktion för vissa hushålls
tjänster införs och att reduktionen
sätts till 50 % av kostnaden för det
utförda arbetet. Dessutom bör som vi
tidigare föreslagit avdragsrätt för
styrkta barnomsorgskostnader
införas, liksom ett permanent avdrag
på reparationer och underhåll av egna
bostäder. Denna senare fråga kräver
emellertid ytterligare utredning innan
den kan beslutas. I vårt
budgetalternativ har utrymme reserverats
för att möjliggöra ett sådant avdrag.
Regeringen har på två sätt försämrat
förutsättningarna för det enskilda
pensionssparande som är ett än mera
nödvändigt komplement när de offentliga
pensionssystemen reformeras.
Avkastningsskatten har skärpts och
avdragsutrymmet för premier har sänkts
till hälften.
Avdragsutrymmet bör omedelbart
återställas och avkastningsskatten
sänkas till 1994 års nivå genom
successiva sänkningar under de kommande
tre åren.
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk45 yrkandena 4-6, 12, 13,
22 och 23 och med anledning av motion
1995/96:Sk50 yrkandena 5 och 13 hos
regeringen begär ett förslag i
enlighet med vad ovan anförts.
Sverige behöver förstärka sin
konkurrenskraft genom ökad kompetens.
För att förbättra möjligheterna till
studier föreslår Folkpartiet liberalerna
att utrymmet för avdragsgillt sparande
ökas från ett halvt till ett helt
basbelopp per år och att uttag får ske
för kompetenshöjande studier eller för
användning som riskkapital i ett eget
företag. Det tar tid att bygga upp ett
eget kapital och vi föreslås därför att
det öppnas en möjlighet till förtida
uttag av ATP-pension för
kompetenshöjande studier i utbyte mot
att man går i pension ett år senare.
Folkpartiet liberalerna föreslår ett
fyraårigt försök med kraftigt sänkt
tjänstebeskattning i hushållssektorn och
turistbranschen. Arbetsgivaravgiften för
hushållstjänster avskaffas och
turistmomsen sänks till 6 %. Syftet är
att på detta sätt få fram minst 50 000
nya jobb. Hushållssektorn har en stor
tillväxtpotential vad gäller
sysselsättning och en stimulans av den
sektorn är mer motiverad än en rad andra
selektiva inslag i den nuvarande närings-
och arbetsmarknadspolitiken. En annan
sektor där det får anses väl
dokumenterat att det finns en
tillväxtpotential är turismen. Sverige
har en mindre turistsektor är jämförbara
länder. Turismen anges ofta som världens
snabbast växande bransch. Ett
skattetekniskt motiv för att pröva en
annan modell för beskattning av
hushållssektorn är att privatpersoner
drabbas av dubbla skattekilar.
Argumentet för att pröva en annan
ordning för turistsektorn är att den i
ett bytesbalansperspektiv måste
betraktas som en exportnäring. Av bl.a.
dessa skäl har vi stannat för att
föreslå ett system som i sina detaljer
självfallet måste utredas vidare men som
i sina huvuddrag skulle innebära
följande.
Från den 1 januari 1997 till den 31
december 2000, dvs. i fyra år, slopas
arbetsgivaravgiften för personal som
huvudsakligen arbetar med hus
hållstjänster. Det gäller även personal
i kommunal hemtjänst och hemsjukvård,
men effekten på de ekonomiska
relationerna stat-kommunsektor
neutraliseras genom justering av
statsbidragen till kommuner och
landsting. För företag inom
turistnäringen sänks momsen till nivån
6 %. Den närmare utformningen, bl.a.
avgränsningsproblematiken, bör bli
föremål för utredning.
Förslaget finansieras genom minskning
eller avveckling av selektiva
företagsstöd, som presstöd,
byggsubventioner och rederistöd.
En momssänkning på hushållstjänster,
som i och för sig kunde vara ett
alternativ till vårt förslag, är f.n.
inte möjlig av EU-skäl. Sänkt turistmoms
är dock tillåten enligt EU:s direktiv
och tillämpas också i vissa EU-länder.
En ytterligare åtgärd är ett system med
servicecheckar efter fransk modell. När
den som anlitat en annan har överlämnat
en check till denne skall all
byråkratisk hantering för den enskilde
arbetsgivaren vara avslutad. När
checken löses in svarar myndigheten för
inbetalning av skatt och
arbetsgivaravgifter, eventuell kontroll
av F-skattesedel, försäkringar, inkomst
uppgift till löntagaren och annat
uppgiftslämnande till myndigheter.
Checken kan vara antingen en
kontantcheck i några olika valörer som
köps på posten eller en check kopplad
till ens konto som man själv kan skriva
ut på valfritt belopp. I kombination med
vårt förslag att subventionera
hushållstjänster skulle det innebära att
det allmänna bjuder på hela
arbetsgivaravgiften. Det innebär att
kostnaden för arbetsgivarfamiljen inte
kommer att ligga särskilt mycket högre
än vad som nu är vanligt för svart
arbetskraft.
Folkpartiet liberalernas
budgetalternativ innebär en starkare
finansiering än regeringens. Om det
skulle visa sig önskvärt från tillväxt
eller konjunktursynpunkt finns det
utrymme för skattesänkningar, t.ex.
genom en ytterligare reducering av
arbetsgivaravgifterna eller sänkt
inkomstskatt för alla t.ex. i form av
höjt grundavdrag. Värnskatten bör dock
avskaffas omedelbart.
att riksdagen med anledning av
motionerna 1995/96:Sk45 yrkandena
4-6, 12, 13, 22 och 23 och
1995/96:Sk50 yrkandena 5 och 13 som
sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförts.
Införandet av värnskatten, höjningen av
den statliga skatten med 5
procentenheter, var olycklig.
Värnskattens införande innebar en
höjning av marginalskatten och att
effekterna av skattereformen urholkas.
Kristdemokraterna vill återställa den
statliga skatten till den tidigare nivån
om 20 %. I stället vill vi slopa
grundavdraget vid statlig skatt. Detta
ger minskade inkomster för staten på
netto 2,5 miljarder kronor år 1997 och
1998.
Vartannat nystartat företag är ett
tjänsteföretag och enligt SCB:s
prognosinstitut kommer
uppdragsverksamheten att vara den stora
tillväxtsektorn fram till år 2015. Det
handlar om olika branscher som bygg- och
anläggning, data, miljö, ekonomi,
försäkring, media, reklam,
underhållning, turism, restaurang,
frisör, skomakare, bilreparationer,
städbolag och tvättinrättningar.
Tjänstesektorn är arbetsintensiv. 1993
sysselsatte tjänstesektorn 70 % av
arbetskraften och stod för 68 % av
produktionen. Stimulanser för att
påskynda utveckling av antalet
tjänsteföretag skulle få påtagliga
effekter på antalet nya jobb. Också ur
resurshushållningssynpunkt är ett ökat
utrymme för tjänstesektorn, till exempel
när det gäller reparationer och
underhåll, angeläget.
Arbete beskattas i dag generellt
hårdare än kapital. Likaså har
tjänsteföretag allmänt varit högre
beskattade än industriföretagen under
senare år. En maskininvestering får till
exempel skrivas av under ett antal år,
medan så inte är fallet vid en
investering i en ny medarbetare eller
kostnader för kompetenshöjning. Denna
diskriminering av tjänsteproduktion
måste minska. Att generellt minska
tjänsteföretagens kostnader genom till
exempel sänkt moms eller sänkt
arbetsgivaravgift skulle, för att ge
någon betydande effekt, i dagsläget vara
en alltför dyr åtgärd. Sänkningen skulle
behöva vara stor för att någon märkbar
förändring skulle märkas vad gäller
exempelvis sysselsättning. Som ett
första steg bör därför en selektiv
lösning väljas. Grundläggande när viss
verksamhet särskilt stimuleras är att
inte osund konkurrens mellan olika
branscher och företag uppstår.
Ett sätt att stimulera tjänstesektorn
är att subventionera tjänster som säljs
till hushåll. Begränsningen skulle
förslagsvis i ett första led vara olika
former av underhåll, reparationer,
renoveringar städning, tvätt,
trädgårdsarbete, privat barnomsorg och
hälsovård. Trots att det i dag finns en
vit marknad för exempelvis
husrenoveringar vet vi att en stor del
av renoveringarna också utförs svart.
Enligt uppgift från Målarmästarnas
Riksförening betalas så mycket som 62 %
av alla jobb inom målarbranschens
privatpersonsmarknad svart. Genom en
statlig subvention skulle man kunna
reducera kostnaderna för vissa tjänster
riktade mot hushållen och därmed
stimulera till ökad sysselsättning och
minskad svarthandel.
Den skattereduktion som gällde för
reparationer av bostadshus, så kallat
ROT-avdrag, innebar att den
arbetskostnad som kunde styrkas medgav
en 30-procentig skattereduktion. ROT-
avdraget för 1994 gav staten en netto
intäkt på 3,1 miljarder kronor och
19 000 nya arbetstillfällen beräknas ha
skapats. För 1993 var motsvarande
siffror 1,5 miljarder kronor och 8 000
nya jobb.
Kristdemokraterna anser att regeringens
aviserade förslag till ROT-program bör
vidgas till att omfatta ovanstående
tjänster riktade till hushållen och att
skattereduktionen bör vara avsevärt
större.
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk50 yrkandena 5 och 13 och
med anledning av motion 1995/96:Sk45
yrkandena 4-6, 12, 13, 22 och 23 hos
regeringen begär ett förslag i
enlighet med vad ovan anförts.
18. Företagsbeskattningen (mom. 11)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,
Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund
(alla m) har
dels anfört följande:
Som anförts i Moderaternas partimotion
skapar dubbelbeskattningen flera problem
för ekonomin. Riskkapitalförsörjningen
försämras och inlåsningseffekter
försämrar kapitalets rörlighet i företag
med stora expansionsmöjligheter.
Dubbelbeskattningen bör omedelbart
slopas. Som redovisades i den borgerliga
regeringens proposition i denna fråga
hade det varit att föredra om avdrag för
ej erlagd utdelning kunnat medges i
bolagen. Därmed hade fullständig likhet
uppnåtts med behandlingen av räntor
(avkastning på lånat kapital). Den vägen
är emellertid av internationella skäl
stängd, vilket också framgick av den
socialdemokratiska regeringens
höstproposition 1994. Införande av
enkelbeskattning får då ske genom
lindring av den extra skatt som tas ut
av ägaren för den utdelade vinst som
redan är beskattad i bolaget. Detta kan
endera ske genom skattefrihet för
mottagna utdelningar eller genom
avräkning av de av bolaget erlagda
beloppet.
Särskilda insatser måste göras för de
mindre aktiebolag som växer snabbt och
är vinstrika. Där finns de främsta
förutsättningarna för nya arbeten. De så
kallade fåmansbolagsreglerna drabbar
dessa bolag hårt. Syftet bakom reglerna
är att hindra att normala löneinkomster
beskattas som utdelning med ett lägre
skatteuttag. Mot den bakgrunden har
reglerna utformats så att man i
lagstiftningen definierar en normal
avkastning . Det finns emellertid
ingenting som kan kallas normal
avkastning, särskilt inte för de
snabbväxande och vinstrika företagen.
Reglerna bör förändras så att om
delägarna har gjort marknadsmässiga
löneuttag skall avkastningen i övrigt
betraktas som utdelning.
Ett riskkapitalavdrag får inte ses som
en ersättning för i övrigt goda regler
för riskkapitalbildning. Att som
Socialdemokraterna återinföra dubbel
beskattningen och medge ett synnerligen
begränsat riskkapitalavdrag är sämre än
att i en miljö med enkelbeskattning helt
avstå från riskkapitalavdrag. Enligt vår
uppfattning kan emellertid ett
tillfälligt avdrag vara motiverat i en
miljö där dubbelbeskattning slopats för
att skapa förutsättningar för bättre
kapitalförsörjning för framför allt
mindre och medelstora företag.
Som kunde förutses har de mycket snäva
regler som omgärdar det så kallade
riskkapitalavdrag som införts lett till
att det i realiteten inte kunnat
utnyttjas. Riksdagen bör fatta beslut om
ett tillfälligt riskkapitalavdrag som
gäller under de närmaste fem
beskattningsåren. Detta avdrag bör som
vi tidigare föreslagit ha ett högre tak,
300 000 kr, och också gälla
investeringar från privatpersoner via
särskilda riskkapitalbolag. Därigenom
skapas ett större intresse hos vanliga
hushåll för riskkapitalsatsningar
samtidigt som risken kan spridas.
dels vid mom. 11 hemställt
11. beträffande
företagsbeskattningen
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk45 yrkandena 8, 10 och 11
och med anledning av motion
1995/96:Sk47 yrkande 3 hos regeringen
begär ett förslag i enlighet med vad
ovan anförts.
19. Företagsbeskattningen (mom. 11)
Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande:
Om Sverige skall bli en företagarnation
krävs det en mycket grundläggande
kulturförändring. Hundratusentals
människor måste känna att det är mödan
värt att starta ett eget företag eller
att investera för att ett redan
existerande företag skall expandera.
Folkpartiet liberalerna har lagt fram en
rad förslag som främjar företagande. Vi
har lagt fram förslag om ett jobbpaket
som bl.a. innebär kraftigt sänkta
skatter på företagande och
kapitalbildning, försök att stimulera
hushållstjänster som en ny arbetsmarknad
och en mer genomtänkt kompetenspolitik.
Riskkapitalförsörjningen bör förbättras
genom att den dubbla beskattningen av
företagens vinster avskaffas. För svensk
tillväxt är det centralt att vinstmedel
från vinstrika företag kan kanaliseras
över till nya innovationsföretag.
Dubbelbeskattningen försvårar en sådan
överföring genom att den låser in
vinsterna i de företag där de
genererats.
Fastighetsskatten på
industrifastigheter är att betrakta som
en skatt på arbetande kapital och
drabbar särskilt mindre och medelstora
företag. Den bör därför avskaffas så
snart som möjligt.
Riskkapitalavdraget är välkommet men
bör inte vara tidsbegränsat till två år
och bör dessutom omfatta aktier som
handlas på nya marknadsplatser för
innovatörskapital. Ytterligare förslag
som bör genomföras är ett uppskov med
bolagsskatten för nystartade företag så
länge skatten inte tas ut.
Skattereglerna för fåmansbolag bör
ändras och sänkas i syfte att förenkla
för småföretagarna. Köp av egna aktier
bör tillåtas för onoterade företag i
syfte att underlätta generationsskiften.
dels vid mom. 11 hemställt
11. beträffande
företagsbeskattningen
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk47 yrkande 3 och med
anledning av motion 1995/96:Sk45
yrkandena 8, 10 och 11 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan
anförts.
20. Energiskatten på bränslen och
elektrisk kraft (mom. 12 och mom. 24 i
motsvarande del)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik
Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof
Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m)
har
dels anfört följande:
De kraftiga energiskattehöjningarna för
bränslen och elektrisk kraft försämrar
hushållens ekonomiska situation
ytterligare samtidigt som näringslivets
kostnader ökar. Det finns ingen
miljöpolitisk motivering för förslagen.
Särskilt anmärkningsvärt är att det
genomförs innan förslag från
Skatteväxlingskommittén har avlämnats.
Kommittén skall överväga vilka
förändringar som kan ske av den
miljörelaterade beskattningen i syfte
att skapa förutsättningar för sänkt
skatt på arbete. Regeringens förslag är
rent statsfinansiellt motiverade och
innebär att ytterligare skattehöjningar
läggs till de som redan genomförts.
Skattehöjningarna gäller även bensin
och diesel. I vårt land, framför allt i
Norrlandslänen och andra delar av landet
där arbetstillfällen försvunnit, är
bilen en nödvändighet för många
människors försörjning. Den kollektiva
trafiken är över huvudtaget inte
utbyggd. Förutom ökade driftskostnader
för arbetsresor har invånarna i dessa
eller delar av landet en dålig samhälls
service, t.ex. långa resor till läkare
och annan vård och inte minst den
dagliga varuförsörjningen för sitt
uppehälle. Allt detta ökar kostnaden
till en nivå, som inte längre kan
accepteras. Risken är att en
bensinprishöjning nu och ett antal år
framåt slår oerhört hårt och orättvist
mot en viss grupp människor, framför
allt låginkomsttagare och barnfamiljer i
glesbygd.
Mot denna bakgrund är det enligt vår
uppfattning nödvändigt att förslaget
blir föremål för en närmare analys i
syfte att klargöra vilka effekter som
kan uppstå med förslagets nuvarande
utformning.
Med det anförda avstyrker vi förslaget
om höjd energiskatt.
dels vid mom. 12 och mom. 24 i
motsvarande del hemställt
12. beträffande energiskatten på
bränslen och elektrisk kraft
att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:Sk39 yrkande 1 och
yrkande 2 i denna del, 1995/96:Sk45
yrkande 15, 1995/96:Sk47 yrkande 7 i
denna del och 1995/96:Sk55 yrkande 1,
med anledning av motionerna
1995/96:Sk49, 1995/96:Sk50 yrkande 6
och 1995/96:Sk55 yrkande 2 och med
avslag på motionerna 1995/96:Sk41
yrkande 1, 1995/96:Sk46 yrkandena 8
och 9, 1995/96:Sk50 yrkande 7,
1995/96:Sk51 yrkandena 5 och 6 och
1995/96:Sk53 avslår proposition
1995/96:198 i denna del,
24. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad
utskottet anfört och hemställt antar
det vid proposition 1995/96:198
fogade förslaget till lag om ändring
i lagen (1994:1776) om skatt på
energi med den ändringen att 2 kap.
1 §, 11 kap. 3 § och punkterna 2-4 av
övergångsbestämmelserna utgår ur
förslaget.
21. Energiskatten på bränslen och
elektrisk kraft (mom. 12)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Regeringen förslår att energiskatten
höjs för samtliga bränsleslag.
Regeringen förslår även en höjning av
energiskatten på elektrisk kraft.
Höjningarna sker i två steg, den första
höjningen den första september 1996 och
den andra höjningen den 1 juli 1997.
Regeringen konstaterar att den direkta
effekten av de föreslagna höjningarna
begränsar sig till hushållssektorn.
Vänsterpartiet tillstyrker förslaget.
Det ger en väsentlig inkomstförstärkning
och ligger i linje med en politik för
miljöomställning och energihushållning
som Vänsterpartiet förordar.
Höjningarna är dock inte
oproblematiska. Som regeringen anger
belastar de huvudsakligen
hushållssektorn. Detta gör att
skatteskärpningarna kan leda till sneda
fördelningspolitiska effekter. Särskilt
aktuellt blir detta i glesbygd och inte
minst gäller detta i de norra delarna av
Sverige. Vänsterpartiet anser därför att
höjningarna bör kombineras med riktade
skattesänkningar för lägre inkomster.
Förslagen bör också leda till ett
förnyat och forcerat utredningsarbete
kring möjligheterna att regionalt
differentiera drivmedelsbeskattningen.
Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid mom. 12 hemställt
12. beträffande energiskatten på
bränslen och elektrisk kraft
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk46 yrkandena 8 och 9, med
anledning av motionerna 1995/96:Sk41
yrkande 1, 1995/96:Sk49, 1995/96:Sk50
yrkandena 6 och 7, 1995/96:Sk53 och
1995/96:Sk55 yrkande 2 och med avslag
på motionerna 1995/96:Sk39 yrkande 1
och yrkande 2 i denna del,
1995/96:Sk45 yrkande 15, 1995/96:Sk47
yrkande 7 i denna del, 1995/96:Sk51
yrkandena 5 och 6 och 1995/96:Sk55
yrkande 1 bifaller proposition
1995/96:198 i denna del och som sin
mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts.
22. Energiskatten på bränslen och
elektrisk kraft (mom. 12 och mom. 24 i
motsvarande del)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Regeringens förslag till höjda
energiskatter ingår inte i någon
skatteväxling utan är helt och hållet en
åtgärd för att stärka statsfinanserna.
Enligt regeringens beräkningar medför
den ökade inkomster för staten på drygt
4 miljarder kronor under 1997.
Vi anser att energirelaterade skatter
bör höjas så att inkomsterna ökar med
drygt dubbla detta belopp under år 1997.
Detta kan ske genom att den av
regeringen föreslagna höjningen den 1
juli 1997 tidigareläggs till den 1
januari. Vidare bör höjningar ske även
av koldioxidskatten. Förutom de
energirelaterade skatterna bör även en
avfallsskatt införas och skatterna på
handelsgödsel och kemiska
bekämpningsmedel höjas.
Totalt ger dessa skatte- och
avgiftshöjningar ca 11 miljarder kronor
i ökade statsinkomster under 1997. Med
hänsyn till det statsfinansiella läget
bör inte hela detta belopp växlas mot
sänkta skatter på arbete under 1997 utan
ett belopp motsvarande av regeringen
beräknade inkomstförstärkningar användas
för förstärkning av statsfinanserna.
Resten skall växlas mot att den
föreslagna höjningen av egenavgifterna
med en procentenhet 1997 inte genomförs.
Ett belopp bör också reserveras för
särskilda rabatter till den
energiintensiva industrin.
Med det anförda tillstyrker vi
förslaget om en höjning av energiskatten
den 1 september 1996 men föreslår att
höjningen den 1 juli 1997 tidigareläggs
till den 1 januari 1997.
Som ett led i skatteväxlingen bör den
generella nivån på koldioxidskatten
höjas med 10 öre per kg utsläppt
koldioxid från den 1 januari 1997. I
denna del bör regeringen återkomma med
ett förslag
dels vid mom. 12 och mom. 24 i
motsvarande del hemställt
12. beträffande energiskatten på
bränslen och elektrisk kraft
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk51 yrkandena 5 och 6 och
med avslag på motionerna 1995/96:Sk39
yrkande 1 och yrkande 2 i denna del,
1995/96:Sk41 yrkande 1, 1995/96:Sk45
yrkande 15, 1995/96:Sk46 yrkandena 8
och 9, 1995/96:Sk47 yrkande 7 i denna
del, 1995/96:Sk49, 1995/96:Sk50
yrkandena 6 och 7, 1995/96:Sk53 och
1995/96:Sk55 yrkandena 1 och 2 och
med anledning av proposition
1995/96:198 i denna del beslutar
bifalla förslaget om höjda
energiskatter på bränslen och
elektrisk kraft med den ändringen att
den höjning som föreslås genomförd
den 1 juli 1997 i stället genomförs
den 1 januari 1997 och hos regeringen
begär ett förslag i enlighet med vad
som anförts,
24. beträffande Fel! Autotext-post
är inte definierad.
att riksdagen till följd av vad
utskottet anfört och hemställt antar
det vid proposition 1995/96:198
fogade förslaget till lag om ändring
i lagen (1994:1776) om skatt på
energi med den ändringen i punkterna
2 och 3 av övergångsbestämmelserna
att orden "juni månad 1997" ersätts
med orden "december månad 1996".
23. Energiskatten på bränslen och
elektrisk kraft (mom. 12)
Holger Gustafsson (kds) har
dels anfört följande:
Vi anser att det inte är rimligt med en
generell höjning av bensin och omärkt
olja utan nödvändig kompensation för
glesbygden. De boende i glesbygd har
inte tillgång till kollektiva färdmedel
på samma sätt som de som bor i
storstäderna. Samma tankegångar finns
också med i kommunikationskommitténs
betänkande. De menar också att ökade
skatteintäkter skall ge möjligheter till
ökade miljöinsatser på transportsidan.
Vi anser att kompensationsåtgärder för
glesbygden och riktade medel för
utveckling och stöd till miljövänligare
motorfordon utgör en grundläggande
förutsättning för att regeringens
förslag skall kunna genomföras.
Det anförda bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 12 hemställt
12. beträffande energiskatten på
bränslen och elektrisk kraft
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk50 yrkandena 6 och 7, med
anledning av motionerna 1995/96:Sk46
yrkande 8, 1995/96:Sk49 och
1995/96:Sk55 yrkande 2 och med avslag
på motionerna 1995/96:Sk39 yrkande 1
och yrkande 2 i denna del,
1995/96:Sk41 yrkande 1, 1995/96:Sk45
yrkande 15, 1995/96:Sk46 yrkande 9,
1995/96:Sk47 yrkande 7 i denna del,
1995/96:Sk51 yrkandena 5 och 6,
1995/96:Sk53 och 1995/96:Sk55 yrkande
1 bifaller proposition 1995/96:198 i
denna del och som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan
anförts.
24. Industrins energibeskattning (mom.
13)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
En av de viktigaste frågorna i detta
sammanhang är elskatten och industrin.
Vänsterpartiet och även
Socialdemokraterna gick emot riksdagens
beslut under regeringen Bildt att helt
befria industrin från elskatten.
Vänsterpartiet står fast vid denna
uppfattning och menar att elskatten för
industrin borde återinföras. En rimlig
nivå kan vara att industrin skall
erlägga elskatt till hälften av den
generella nivån. Detta skulle ligga i
linje med beslutet att industrins
koldioxidskatt skall uppgå till 50 % av
den generella nivån. I likhet med vad
som gäller för koldioxidskatten bör då
vissa lättnader införas för särskilt
energiintensiv industri. En sådan
elbeskattning gör det också enklare att
finna lösningar på de problem som
produktionsskatterna på el kan ge upphov
till för den energiintensiva industrin.
Vad som här anförts bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 13 hemställt
13. beträffande industrins
energibeskattning
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk46 yrkande 11 som sin
mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts.
25. Grönfodertorkarna (mom. 14)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik
Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Lars
Bäckström (v), Jan-Olof Franzén (m) och
Carl Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
I propositionen berörs den viktiga
frågan om industrins energibeskattning.
För närvarande gäller att
koldioxidskatten skall uppgå till 25 %
av den generella skattenivån. En höjning
aviseras till 50 %. Denna situation med
synnerligen lång osäkerhet i frågan är
till nackdel för företagsamheten i
landet. För en bransch, nämligen
grönfodertorkindustrin, håller detta
läge på att innebära en utslagning av
den svenska produktionen av grönpellets.
Produktionen används till foder för
samtliga djurslag och som ersättning
till syntetiska färgämnen i
äggproduktion.
Skatteutskottet berörde denna fråga
särskilt i sitt betänkande
(1994/95:SkU28) från maj 1995. I
betänkandet heter det Enligt utskottets
mening bör regeringen noga följa
utvecklingen för denna och andra
branscher som befinner sig i ett på
motsvarande sätt utsatt läge och vid
behov vidtaga åtgärder. Självfallet
måste branscher som dessa bli föremål
för en ingående analys vid utformningen
av de nedsättningsregler som nu övervägs
i regeringskansliet.
Importen har ökat så att danska företag
nu har 40 % av den svenska marknaden.
Ett exempel kan illustrera bakgrunden.
Uppgifterna vilar på underlag från
branschen och i övrigt på 1996 års
förhållanden. Fallet bygger på det
förslag som finansdepartementet ingivit
till EU-kommissionen. En svensk
grönfodertork med en årsproduktion på
3 000 ton får en punktskattebelastning
på 434 500 svenska kronor eller 11 % av
varuvärdet. Motsvarande situation för
ett danskt företag med samma
årsproduktion är 8 478 danska kronor
eller 0,2 % av varuvärdet.
Det är inte bara branschens framtid som
står på spel. Vallen, som utgör
insatsvara i produktionen, har stor
betydelse för miljön. Ett område som är
känsligt för miljöpåverkan är
Laholmsbukten. De så kallande Mellby
försöken visar att vallodlingen har stor
betydelse för att minska läckaget av
nitratkväve. De odlare som nu odlar vall
för leverans till exempelvis Genavads
grönfodertork överväger att ställa om
till annan produktion på grund av
grönfoderindustrins osäkra framtid.
Detta riskerar att leda till negativ
miljöpåverkan i området. På samma sätt
är situationen i andra delar av landet.
Förhållandet att staten genom bidrag
vill stimulera till vallodling gör
skattesituationen extra motsägelsefull.
Det utgår EU-bidrag till producenterna
med 68,8 ecu per ton utan svensk
delfinansiering. Detta bidrag utgår på
motsvarande sätt till danska
producenter. Eftersom det finns tydliga
miljövinster med vallodling så leder en
utslagning av de svenska
grönpelletsproducenterna på grund av
höga skatter till att miljöeffekten blir
negativ.
Vi anser att läget fordrar att
regeringen snarast lägger fram ett
förslag som innebär att det finns
förutsättningar för svensk produktion av
grönpellets även i framtiden. Det
anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid mom. 14 hemställt
14. beträffande
grönfodertorkarna
att riksdagen med anledning av
motionerna 1995/96:Sk40 och
1995/96:Sk50 yrkande 12 som sin
mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts.
26. Värmeleveranser till industrin och
växthusnäringen (mom. 15 och mom. 24 i
motsvarande del)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,
Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund
(alla m) har
dels anfört följande:
Värmekompensationen infördes för att
möjliggöra användning av biobränslen när
värme levereras till industrin och har
gynnat både miljön och industrin.
Värmeverken har anpassat sig till denna
möjlighet och har som en följd härav
kunnat bygga ut sina leveranser av
biobränslebaserad värme. På flera orter
har värmekompensation utgjort en
förutsättning för att bygga värmeverk
eftersom underlaget av leveranser till
hushållen varit för litet.
Också inom industrin har man anpassat
sig till reglerna och det har förekommit
att man genom en juridisk ombildning
skaffat sig rätt till kompensation för
en redan existerande värmeproduktion.
Detta har inte varit avsikten med
reglerna och vi kan därför instämma i
att reglerna behöver ändras.
Regeringen föreslår att kompensationen
slopas och att behovet av särskilda
regler för biobaserade värmeleveranser
tillgodoses genom ett särskilt stöd till
de större värmeverken.
Vi kan inte acceptera regeringens
förslag. De investeringar som görs i
värmeverk kräver mycket långa
avskrivningstider och ett statligt stöd
till driften är en alltför osäker grund
för att fatta sådana investeringsbeslut.
Vi anser att värmekompensationen i
stället bör omarbetas i syfte att
undvika den form av missbruk som
beskrivs i propositionen. På detta sätt
byggs en bättre grund för framtida
investeringar i biobaserade värmeverk.
Med det anförda avstyrker vi
regeringens förslag om slopad värme
kompensation.
dels vid moment 15 och mom. 24 i
motsvarande del hemställt
15. beträffande värmeleveranser
till industrin och växthusnäringen
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk45 yrkande 17 och med
anledning av motionerna 1995/96:Sk46
yrkandena 5 och 6 och 1995/96:Sk50
yrkande 8 avslår proposition
1995/96:198 i denna del,
24. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad
utskottet anfört och hemställt antar
det vid proposition 1995/96:198
fogade förslaget till lag om ändring
i lagen (1994:1776) om skatt på
energi med den ändringen att 9 kap.
5, 7 och 8 §§ utgår ur förslaget.
27. Värmeleveranser till industrin och
växthusnäringen (mom. 15 och mom. 24 i
motsvarande del)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Industrin betalar inte någon energiskatt
och en koldioxidskatt som uppgår till
endast 25 % av den allmänna nivån och
denna låga skattesats gällde tidigare
också för värmeleveranser till
industrin. Ett problem med den låga
industribeskattningen av bränslen är att
biobränslen har svårt att konkurrera.
för att mildra detta problem ersattes
skattenedsättningen vid värmeleveranser
med en schabloniserad kompensation som
lämnas även för biobränslen. Härigenom
återfick biobränslena sin
konkurrenskraft vid värmeleveranser.
Grundproblemet med biobränslenas
konkurrenskraft på industriområdet är
bl.a. den låga beskattningen på
fossilbränslen. Det är därför bra att
regeringen aviserat ett förslag om en
höjning av industrins koldioxidskatt
från 25 % till 50 % av den allmänna
nivån. Industrins energi- och
koldioxidskatter kommer härigenom att
öka i förhållande till den allmänna
nivån för dessa skatter.
Biobränslen har i dag en förhållandevis
god konkurrenskraft på de fullbeskattade
områdena.
De oavsiktliga ekonomiska effekterna av
värmekompensationen som redovisas i
propositionen gör att det är nödvändigt
att på något sätt begränsa dess
tillämpningsområde. Regeringen har -
avsiktligt eller ej - föreslagit att
såväl värmekompensationen som övriga
nedsättningsmöjligheter vid
värmeleveranser till industrin skall
slopas.
Enligt min mening bör regeringens
förslag bifallas så att det inte längre
blir möjligt att tillämpa någon form av
industrinedsättning i värmeverken. Detta
skall kompletteras med ett riktat stöd
så att biobränslena fullt ut återfår sin
konkurrenskraft vid användning i verken.
Det är nödvändigt att se till att
konkurrensfördelarna för biobränslen
bibehålls.
Med det anförda tillstyrker jag
propositionen.
dels vid moment 15 och mom. 24 i
motsvarande del hemställt
15. beträffande värmeleveranser
till industrin och växthusnäringen
att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Sk45 yrkande 17,
1995/96:Sk46 yrkandena 5 och 6 och
1995/96:Sk50 yrkande 8 bifaller
proposition 1995/96:198 i denna del,
24. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad
utskottet anfört och hemställt antar
det vid proposition 1995/96:198
fogade förslaget till lag om ändring
i lagen (1994:1776) om skatt på
energi såvitt avser 9 kap. 5, 7 och 8
§§.
28. Värmeleveranser till industrin och
växthusnäringen (mom. 15)
Holger Gustafsson (kds) har
dels anfört följande:
När regeringen utformar det stöd som är
avsett att träda i stället för
värmekompensationen är det enligt vår
mening viktigt att behovet av en säker
grund för långsiktiga beslut beaktas och
att beskedet om stödets utformning
lämnas så snabbt att de
investeringsbeslut som nu fattas inte
påverkas negativt. Vidare bör regeringen
vid utformningen iaktta en öppenhet när
det gäller behovet av stöd också för
andra leverantörer än de stora verken.
Det anförda bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 15 hemställt
15. beträffande värmeleveranser
till industrin och växthusnäringen
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk50 yrkande 8, med anledning
av motion 1995/96:Sk46 yrkandena 5
och 6, med avslag på motion
1995/96:Sk45 yrkande 17 och med
anledning av proposition 1995/96:198
i denna del bifaller regeringens
förslag om slopad värmekompensation
med den justeringen att äldre regler
återinsätts och som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan
anförts.
29. Produktionsskatterna på kärnkraft
och äldre vattenkraft (mom. 17 och mom.
24 i motsvarande del)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik
Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof
Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m)
har
dels anfört följande:
Regeringen föreslår att
produktionsskatterna på elektrisk kraft
från kärnkraftverk och äldre
vattenkraftverk höjs. Dessa kraftiga
skattehöjningar försämrar hushållens
ekonomiska situation och ökar
näringslivets kostnader.
Särskilt allvarligt är läget för den
energiintensiva industrin. Denna har
normalt sin marknad utanför Sverige och
har därför inte någon möjlighet att över
vältra en kostnadsökning på sina kunder.
För den elintensiva industrin innebär
regeringens förslag en elkostnadsökning
på 8-10 %. Med den höjning som
genomförts vid årsskiftet uppgår
ökningen till nära 20 %. För de mest
elintensiva företagen som
aluminiumsmältverk och ferrolegerings
producenter betyder höjningen att de får
en kostnadsökning på ca 40-50 000 kr per
anställd. Med årsskiftets höjning blir
kostnadsökningen ca 100 000 kr per
anställd.
Som ett exempel kan nämnas Vargön
Alloys. Företaget är världsledande inom
ferrolegeringar och klarar detta med en
svensk lönenivå tack vare en mycket
långt driven energieffektivitet.
Företagets spillvärme värmer 80 % av
Vänersborg och Modos Pappersfabrik
Holmen Paper. Enligt skrivelser till
utskottet kan 1 800 arbetstillfällen
försvinna om Vargön Alloys tvingas lägga
ned.
Jämför man elprisnivå för de
elintensiva företagen före
skattehöjningarna erlägger företagen i
allmänhet 20-24 öre per kWh medan
konkurrentföretagen i Norge betalar
10-15 öre, i USA och Kanada 12-14 öre.
Även om det finns länder med högre
prisnivå än den svenska ligger således
nivån i de viktigaste konkurrentländerna
lägre.
De flesta elintensiva företag är bundna
av fleråriga kontrakt med sina
elleverantörer, och kontrakten ger
leverantörerna rätt att övervältra alla
nya skatter, även produktionsfaktors-
eller fastighetsskatter, som påförs
leverantörerna. Den höjning som
genomfördes vid årsskiftet har
övervältrats på detta sätt även om den
för närvarande är föremål för process.
Även ur miljösynpunkt är
produktionsskatterna förkastliga. Den
nordiska elmarknaden har startat vid
årsskiftet men har ännu inte nått sin
fulla funktion. I den mån de svenska
företagen vänder sig till danska eller
finska kraftleverantörer för att undgå
de svenska prishöjningarna kommer en
betydande del av leveranserna att vara
dansk kolkondenskraft eller via Finland
levererad rysk kärnkraft.
Vi avvisar med det anförda regeringens
förslag om höjd produktionsskatter.
dels vid mom. 17 och mom. 24 i
motsvarande del hemställt
17. beträffande
produktionsskatterna på kärnkraft
och äldre vattenkraft
att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:Sk39 yrkande 2 i
denna del, 1995/96:Sk45 yrkande 16
och 1995/96:Sk47 yrkande 7 i denna
del och med avslag på motion
1995/96:Sk51 yrkande 7 avslår
proposition 1995/96:198 i denna del,
24. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad
utskottet anfört och hemställt avslår
de vid proposition 1995/96:198 fogade
förslagen till lag om ändring i lagen
(1983:1104) om särskild skatt för
elektrisk kraft från kärnkraftverk
och lag om ändring i lagen
(1982:1201) om skatt på viss
elektrisk kraft.
30. Produktionsskatterna på kärnkraft
och äldre vattenkraft (mom. 17)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Den energiintensiva industrin som inte
har någon möjlighet att undgå de
elkostnadshöjningar som blir följden av
en höjd produktionsskatt på el och som
har ett mycket utsatt konkurrensläge bör
ges någon form av lindring. Som ett
exempel på ett sådant företag kan nämnas
Vargön Alloys. Företaget är
världsledande inom ferrolegeringar och
klarar detta tack vare en mycket långt
driven energieffektivitet. Företagets
spillvärme värmer 80 % av Vänersborg och
Modos pappersfabrik Holmen Paper. Enligt
skrivelser till utskottet kan 1 800
arbetstillfällen försvinna om Vargön
Alloys tvingas lägga ned. Det är inte
rimligt att en höjning av
produktionsskatterna riskerar att ge
denna effekt. Produktionsskatterna måste
därför kompletteras med någon form av
särlösning för den energiintensiva
industrin. Troligen sker detta bäst
genom någon form av skattenedsättning
för leveranser som sker till industrier
av denna typ.
Det anförda bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 17 hemställt
17. beträffande
produktionsskatterna på kärnkraft
och äldre vattenkraft
att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Sk39 yrkande 2 i
denna del, 1995/96:Sk45 yrkande 16,
1995/96:Sk47 yrkande 7 i denna del
och 1995/96:Sk51 yrkande 7 och med
anledning av proposition 1995/96:198
i denna del bifaller förslaget om
höjda produktionsskatter och som sin
mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts.
31. Produktionsskatterna på kärnkraft
och äldre vattenkraft (mom. 17 och mom.
24 i motsvarande del)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Regeringens förslag till höjda
energiskatter ingår inte i någon
skatteväxling utan är helt och hållet en
åtgärd för att stärka statsfinanserna.
Enligt regeringens beräkningar medför
den ökade inkomster för staten på drygt
4 miljarder kronor under 1997. Vi anser
att energirelaterade skatter bör höjas
så att inkomsterna ökar med drygt dubbla
detta belopp under år 1997. Detta kan
ske genom att den av regeringen
föreslagna höjningen den 1 juli 1997
tidigareläggs till den 1 januari.
Vidare bör höjningar ske även av
koldioxidskatten. Förutom de
energirelaterade skatterna bör även en
avfallsskatt införas och skatterna på
handelsgödsel och kemiska
bekämpningsmedel höjas. Totalt ger dessa
skatte- och avgiftshöjningar ca 11
miljarder kronor i ökade statsinkomster
under 1997. Med hänsyn till det
statsfinansiella läget bör inte hela
detta belopp växlas mot sänkta skatter
på arbete under 1997 utan ett belopp
motsvarande av regeringen beräknade
inkomstförstärkningar användas för
förstärkning av statsfinanserna. Resten
skall växlas mot att den föreslagna
höjningen av egenavgifterna med en
procentenhet 1997 inte genomförs. Ett
belopp bör också reserveras för
särskilda rabatter till den
energiintensiva industrin.
Med det anförda tillstyrker jag motion
Sk51 yrkande 7.
dels vid mom. 17 och mom. 24 i
motsvarande del hemställt
17. beträffande
produktionsskatterna på kärnkraft
och äldre vattenkraft
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk51 yrkande 7, med avslag på
motionerna 1995/96:Sk39 yrkande 2 i
denna del, 1995/96:Sk45 yrkande 16
och 1995/96:Sk47 yrkande 7 i denna
del och med anledning av proposition
1995/96:198 i denna del bifaller
förslaget om höjda produktionsskatter
med den ändringen att höjningen den 1
juli 1997 genomförs den 1 januari
1997,
24. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad
utskottet anfört och hemställt antar
de vid proposition 1995/96:198 fogade
förslagen till lag om ändring i lagen
(1983:1104) om särskild skatt för
elektrisk kraft från kärnkraftverk
och lag om ändring i lagen
(1982:1201) om skatt på viss
elektrisk kraft med den ändringen av
lagarnas övergångsbestämmelser att
orden "30 juni 1997" ersätts med
orden "31 december 1996".
32. Den framtida utformningen av
produktionsskatterna på el (mom. 18)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Produktionsskatten på el från
kärnkraftverk är lägre än skatten på el
från äldre vattenkraftverk. Denna
skillnad bör minska. Lämpligast sker
detta genom en successiv ökning av
produktionsskatten på el från
kärnkraftverk.
Det anförda bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 18 hemställt
18. beträffande den framtida
utformningen av produktionsskatterna
på el
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk46 yrkande 7 och med
anledning av motion 1995/96:Sk50
yrkandena 9 och 10 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan
anförts.
33. Den framtida utformningen av
produktionsskatten på el (mom. 18)
Holger Gustafsson (kds) har
dels anfört följande:
Den avreglerade elmarknaden i
kombination med en relativt fri nordisk
elmarknad innebär att man vid förändring
av produktionsskatterna på elektrisk
kraft har fler hänsyn att ta än
tidigare. Effekten av ensidiga
skatteökningar kan bli mer av import av
exempelvis fossilbränslebaserad
kraftproduktion. Det ökade skatteuttaget
på kärnkraftsbaserad elproduktion ligger
dock i linje med strävan att långsiktigt
ge en riktigare prisbild när det gäller
kraftproduktion. Det riktiga vore dock
att fondera dessa ökade intäkter för att
ge möjlighet till nyinvesteringar i
förnybar elproduktion (biobränsle och
vind). Detta är ju också ett förslag som
finns i Energikommissionens betänkande.
Vad gäller vattenkraftsskatten borde en
höjning kompenseras med sänkta
arbetskraftskostnader.
Det anförda bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 18 hemställt
18. beträffande den framtida
utformningen av produktionsskatten på
el
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk50 yrkandena 9 och 10 och
med anledning av motion 1995/96:Sk46
yrkande 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan
anförts.
34. Skatteväxling (mom. 19)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,
Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund
(alla m) har
dels anfört följande:
En utgångspunkt för diskussionen om ökad
miljörelatering av skattesystemet måste
vara att det totala skatteuttaget inte
ökar. Tvärtom måste det totala
skatteuttaget successivt sänkas. Det
innebär att eventuella skatteintäkter
skall användas för att sänka andra
skatter.
Det förs sedan några år en diskussion
om vad som brukar kallas skatteväxling -
höjd skatt på miljöpåverkande verksamhet
och lägre skatt på arbete. Det är
emellertid orimligt att isolera debatten
om miljörelaterad beskattning till att
gälla begreppet skatteväxling.
Skattebaserna för uttag av
miljörelaterade skatter är betydligt
mindre än de baser som är grunden för
uttag av skatt på arbete av olika slag.
Det innebär att problemet med det
alltför höga skatteuttaget på arbete
inte kan lösas genom i sig motiverade
åtgärder inom ramen för en ökad
miljörelatering av skattesystemet.
Diskussionen om nödvändigheten av och
tekniken för sänkt skatt på arbete är
oberoende av och måste föras oavsett i
vilken takt miljöbeskattningsinslagen
ökar.
På samma sätt står debatten om
miljörelatering av beskattningen på egna
ben. Här finns vissa restriktioner. Den
ena avser de totala miljöeffekterna.
Införande eller höjning av en
miljörelaterad skatt i Sverige som leder
till så försämrat konkurrensläge att
etableringar eller investeringar i
svensk industri förläggs till andra
länder med lägre miljökrav ger en totalt
sett sämre miljöeffekt. Den andra
viktiga restriktionen är att en ökning
av den miljörelaterade beskattningen
inte får försämra bl.a. de ekonomiska
förutsättningarna för utveckling och
introduktion av ny teknik i syfte att
förbättra miljösituationen.
Det anförda bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 19 hemställt
19. beträffande skatteväxling
att riksdagen med anledning av
motionerna 1995/96:Sk46 yrkande 10,
1995/96:Sk47 yrkande 8 och
1995/96:Sk51 yrkandena 4, 9 och 10
som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts.
35. Skatteväxling (mom. 19)
Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande:
Miljön är i högsta grad ett område som
kräver engagemang på alla nivåer. Det
gäller att skapa förutsättningar för en
hållbar ekologisk utveckling både
lokalt, nationellt, regionalt och
globalt. Miljöproblemens internationella
karaktär är en viktig orsak för oss
liberaler att verka för ett starkare
internationellt samarbete. Det gäller
både globala organisationer som FN och
regionala organisationer som EU.
När det gäller EU finns det all
anledning att understryka vilken
betydelse det svenska medlemskapet
skulle kunna ha om regeringen
prioriterade miljöfrågorna. För att
effektivt begränsa t.ex.
koldioxidutsläppen i Europa krävs att
majoritetsbeslut ersätter enhälliga
beslut när det gäller miljöskatter.
Först då blir det möjligt att på ett
realistiskt sätt lösa problemen som
följer av koldioxidutsläppen i vår del
av världen.
Vi anser fortfarande att energiskatter
har en avgörande betydelse i arbetet för
ett ekologiskt hållbart samhälle. Att
höja skatter och att använda intäkterna
till en ökad offentlig konsumtion är med
nuvarande skattesituation djupt
olyckligt. Att öka antalet
utbildningsplatser är naturligtvis
önskvärt, men det är inte klokt att
finansiera hela notan med höjda skatter.
Vi tror att det är nödvändigt och
önskvärt att för varje skatt vi höjer av
miljöskäl samtidigt sänka en annan
skatt, t.ex. på arbete. Folkpartiet
liberalerna anser att
arbetsgivaravgiften bör sänkas generellt
eller riktat mot vissa områden för att
på så vis stimulera fram nya
arbetstillfällen i nya sektorer. Det
finns all anledning att hävda verklig
skatteväxling som en huvudprincip när
det gäller nya skattehöjningar på t.ex.
energi.
En annan effekt av att ytterligare höja
energiskatter, utan att sänka andra
skatter, är att legitimiteten för
energiskatter riskerar minska hos med
borgarna. Utan en skatteväxling framstår
energin endast som ytterligare en
statlig mjölkkossa. För att skapa
förståelse för de omfattande
förändringar i levnadsmönster som
Folkpartiet liberalerna tror är
nödvändiga för att nå det mer ekologiskt
hållbara samhället krävs ett visst mått
av pedagogik. När en skatt på det som är
skadligt höjs borde en skatt på det som
är nyttigt sänkas.
Det anförda bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 19 hemställt
19. beträffande skatteväxling
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk47 yrkande 8 och med
anledning av motionerna 1995/96:Sk46
yrkande 10 och 1995/96:Sk51 yrkandena
4, 9 och 10 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan
anförts.
36. Skatteväxling (mom. 19)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Vänsterpartiet anser att riksdagen måste
ha beredskap för ytterligare höjningar
av energi- och miljöskatter. Sådana bör
med hänsyn till sysselsättningen sättas
in i ett skatteväxlingsperspektiv med
höjda energi- och miljörelaterade
skatter och motsvarande skattesänkningar
på arbete. En sådan skatteväxling bör
dessutom kombineras med
fördelningspolitiskt riktade åtgärder
för lägre inkomstskikt.
En utredning kring förutsättningarna
för skatteväxling pågår för närvarande.
Möjligheterna för en sådan skatteväxling
är goda. En utgångspunkt kan vara att
vka de miljörelaterade skatterna till en
nivå om 5-6 % av BNP. Riksdagen bör
redan nu ställa sig bakom en sådan
inriktning och som sin mening ge
regeringen till känna vad som ovan
anförts.
dels vid mom. 19 hemställt
19. beträffande skatteväxling
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk46 yrkande 10 och med
anledning av motionerna 1995/96:Sk47
yrkande 8 och 1995/96:Sk51 yrkandena
4, 9 och 10 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan
anförts.
37. Skatteväxling (mom. 19)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Miljöpartiet de gröna anser att en
skatteväxling med höjda miljö- och
energirelaterade skatter och avgifter är
det viktigaste styrmedlet för en
ekologisk ombyggnad av Sverige.
Höjningarna skall motsvaras av
skattesänkningar på arbete,
arbetsgivaravgifter och egenavgifter. En
sådan skatteväxling bör ske successivt
och bör uppgå till storleksordningen 100
miljarder kronor omkring år 2010. Under
den närmaste treårsperioden bör
skatteväxlingen omfatta ca 25 miljarder
kronor.
Regeringens förslag till höjda
energiskatter ingår inte i någon
skatteväxling utan är helt och hållet en
åtgärd för att stärka statsfinanserna.
Enligt regeringens beräkningar medför
den ökade inkomster för staten på drygt
4 miljarder kronor under 1997. Vi anser
att energirelaterade skatter bör höjas
så att inkomsterna ökar med drygt dubbla
detta belopp under år 1997. Detta kan
ske genom att den av regeringen
föreslagna höjningen den 1 juli 1997
tidigareläggs till den 1 januari. Vidare
bör höjningar ske även av koldioxid
skatten. Förutom de energirelaterade
skatterna bör även en avfallsskatt
införas och skatterna på handelsgödsel
och kemiska bekämpningsmedel höjas.
Totalt ger dessa skatte- och
avgiftshöjningar ca 11 miljarder kronor
i ökade statsinkomster under 1997. Med
hänsyn till det statsfinansiella läget
bör inte hela detta belopp växlas mot
sänkta skatter på arbete under 1997 utan
ett belopp motsvarande av regeringen
beräknade inkomstförstärkningar användas
för förstärkning av statsfinanserna.
Resten skall växlas mot att den
föreslagna höjningen av egenavgifterna
med en procentenhet 1997 inte genomförs.
Ett belopp bör också reserveras för
särskilda rabatter till den
energiintensiva industrin.
Under åren 1998 och 1999 bör
ytterligare skatteväxlingar i storleks
ordningen 7-8 miljarder kronor per år
genomföras, vilka i första hand
kompenseras med sänkta
arbetsgivaravgifter.
dels vid mom. 19 hemställt
19. beträffande skatteväxling
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk51 yrkandena 4, 9 och 10
och med anledning av motionerna
1995/96:Sk46 yrkande 10 och
1995/96:Sk47 yrkande 8 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan
anförts.
38. Miljöskatten på inrikes flygtrafik
(mom. 20)
Ronny Korsberg (mp) och Holger
Gustafsson (kds) har
dels anfört följande:
Regeringen skriver i sitt förslag att
miljöskatten på inrikes flygtrafik
fr.o.m. den 1 januari 1997 bör ersättas
av ett system med bättre miljöstyrning,
t.ex. en ökad differentiering av
Luftfartsverkets landningsavgifter.
I den ekonomiska konsekvensberäkningen
har man dock inte räknat med någon
sådan ersättning eftersom man räknar med
ett inkomstbortfall på 150 miljoner
kronor årligen.
Vi anser att det ger fel signaler att
räkna med minskade inkomster. Målet
måste vara att det ersättande systemet
för miljöstyrning inbringar minst samma
inkomster till statskassan som nuvarande
miljöskatt och ger en ännu bättre
miljöstyrning.
Det anförda bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 20 hemställt
20. beträffande miljöskatten på
inrikes flygtrafik
att riksdagen med anledning av
motionerna 1995/96:Sk50 yrkande 11
och 1995/96:Sk51 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts.
39. Avdragsramen för representation
(mom. 21)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,
Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund
(alla m) har
dels anfört följande:
Utan någon särskild motivering annat än
det statsfinansiella läget föreslår
regeringen att avdrag som representation
begränsas. Så sent som hösten 1995
beslutade riksdagen om en begränsning av
avdragsramen för representation från 300
kr till högst 180 kr per person.
Detta förslag skapade sämre
förutsättningar för restaurangnäringen,
som är en väsentlig del av den privata
tjänstesektor där huvuddelen av
framtidens nya jobb skall kunna växa
fram. Den förändring som beslutades
hösten 1995 kombinerades med en
förenkling så till vida att kostnader
för alkoholhaltiga drycker också fick
medräknas i avdraget. Detta lindrade i
någon mån effekterna av det minskade
avdragsutrymmet.
När nu ytterligare en kraftig
begränsning införs kommer effekten att
bli väsentligt större än med den
förändring som skedde hösten 1995. Det
är sannolikt att många företag kommer
att ändra sina interna regler för
representation och i stor utsträckning
genomföra representation med egen
personal i egna lokaler. Till den del
lönekostnader för anställd personal
avser sådan representation är de
formellt inte avdragsgilla men i
realiteten kommer ingen kontroll att
kunna genomföras.
Den föreslagna förändringen kommer
sannolikt i väsentlig grad att skada
förutsättningarna för bibehållna och nya
arbetstillfällen inom den privata
tjänstesektorn. Förslaget bör därför
avslås. Det är samtidigt angeläget att
göra en bedömning av vilka effekter
beslutet hösten 1995 tillsammans med
andra förändringar för
restaurangbranschen kan ge särskilt vad
beträffar sysselsättningsutvecklingen.
dels vid mom. 21 hemställt
21. beträffande avdragsramen för
representation
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk45 yrkande 19 och med
avslag på motionerna 1995/96:Sk48,
1995/96:Sk50 yrkande 14 och
1995/96:Sk51 yrkande 12 som sin
mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts.
40. Avdragsramen för representation
(mom. 21)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
I propositionen aviseras ett förslag om
begränsning av avdragsramen för
representation till 90 kr per person.
Skatteeffekten av avdraget blir därmed
mycket begränsad, och vi anser därför
att avdraget helt kan avskaffas. För
detta talar både principiella och
praktiska skäl.
Vi anser inte att det finns något behov
av att skattesubventionera en mindre
grupp människors konsumtion av mat och
alkohol. Det är inte heller självklart
att betrakta mat och alkohol som en
naturlig kostnad för ett företag.
Representation bör i stället ske med
beskattade medel.
En avdragsrätt på en så låg nivå som 90
kr per måltid kommer också att leda till
administrativa svårigheter eftersom alla
notor regelbundet måste spjälkas i en
avdragsgill och en icke avdragsgill del.
Detta är knappast värt den lilla
subvention som avdragsrätten innebär.
Riksdagen bör hos regeringen begära ett
förslag som innebär att avdraget för
representation helt avskaffas.
dels vid mom. 21 hemställt
21. beträffande avdragsramen för
representation
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk51 yrkande 12, med
anledning av motionerna 1995/96:Sk48
och 1995/96:Sk50 yrkande 14 och med
avslag på motion 1995/96:Sk45 yrkande
19 hos regeringen begär ett förslag i
enlighet med vad ovan anförts.
41. Avdragsramen för representation
(mom. 21)
Isa Halvarsson (fp) och Holger
Gustafsson (kds) har
dels anfört följande:
Regeringen aviserar förslag om att
avdragsramen för måltidsutgifter i
samband med representation skall
halveras till 90 kr från och med 1997.
Kristdemokraterna godtar denna
förändring.
Av förenklingsskäl anser regeringen
sedan tidigare att även vin och sprit
skall ingå i avdragsramen. Regeringens
motivering tycks mycket tunn i
jämförelse med ambitionerna på det
alkoholpolitiska området att minska
konsumtionen av alkohol i Sverige med
25 % fram till år 2000. Detta mål har av
regering och riksdag ansetts så centralt
och så viktigt att man ställt sig bakom
den handlingsplan ett antal berörda
myndigheter utarbetat. Kristdemokraterna
har den uppfattningen att staten inte
bör subventionera alkoholkonsumtion.
Frånvaron av alkohol i arbetet bör i
stället vara ett särskilt viktigt delmål
inom alkoholbekämpningen. Reglerna om
att inte räkna in alkohol i avdragen för
representation har lång tradition i
Sverige och bör värnas. Både
arbetsgivare och restaurangbranschen är
vana vid dessa rutiner.
Förenklingsskälen väger även i detta
perspektiv lätt.
Var tredje sjuksäng upptas i dag av
människor med alkohol- och tobaksskador.
Sjukvårdens resurser minskar och
kvaliteten på vården hotas. Sjukvården
behöver inte ökad belastning och mer
kostnader utan tvärtom ökade finansiella
resurser. Målet att minska
alkoholkonsumtionen måste stå fast, med
hänsyn både till enskilda människors
välbefinnande och till finansiering av
den övriga icke alkoholrelaterade
sjukvården.
Det anförda bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 21 hemställt
21. beträffande avdragsramen för
representation
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk50 yrkande 14, med
anledning av motionerna 1995/96:Sk48
och 1995/96:Sk51 yrkande 12 och med
avslag på motion 1995/96:Sk45 yrkande
19 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts.
42. Allmänna egenavgifter m.m. (mom.
22)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,
Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund
(alla m) har
dels anfört följande:
Om det skall bli möjligt att kunna leva
på sin lön måste skatten för låg- och
medelinkomsttagare sänkas rejält. Det är
framför allt skatten på arbete som måste
sänkas vilket i sin tur förbättrar
förutsättningarna för lönebildningen och
för nya arbeten.
Mot den bakgrunden kommer vi att avvisa
regeringens förslag om ytterligare
höjningar av egenavgiften till
sjukförsäkringen. Dessa innebär,
eftersom sjukförsäkringen redan är fullt
ut finansierad, i realiteten att
inkomstskatten skärps. Dessutom bör den
redan i år genomförda höjningen med en
procentenhet undanröjas.
Den allmänna löneavgiften är en skatt
och bör avskaffas.
Det anförda bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 22 hemställt
22. beträffande allmänna
egenavgifter m.m.
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk45 yrkandena 1-3 och med
anledning av motionerna 1995/96:Sk50
yrkande 15 och 1995/96:Sk51 yrkande
13 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts.
43. Allmänna egenavgifter m.m. (mom.
22)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Egenavgifter i nuvarande utformning har
flera nackdelar när det gäller att
finansiera offentlig verksamhet.
Eftersom avgifterna är avdragsgilla och
har ett tak vid 7,5 basbelopp blir de,
relativt sett, betydligt mer kännbara
för låg- än för höginkomsttagare. De har
därmed en felaktig fördelningsprofil.
Genomförda och planerade höjningar av
egenavgifterna 1996-1998 urholkar också
kommunernas skatteunderlag, tvingar fram
ytterligare neddragningar av kommunal
verksamhet och försvårar för kommunerna
att uppnå ekonomisk balans. Miljöpartiet
avvisar därför fortsatta höjningar av
egenavgifterna och anser att målet i
stället skall vara att på sikt avskaffa
existerande egenavgifter.
I stället för höjd egenavgift 1997 bör
energi- och miljörelaterade skatter och
avgifter höjas. Det förslag till
arbetstidsförkortning som presenteras i
Miljöpartiets motion 1995/96:Fi81 leder
till att statens utgifter för
arbetslösheten minskar, vilket gör att
höjningen av egenavgifterna 1998 inte
blir nödvändig. För 1999 bedömer vi att
egenavgifterna i stället kan sänkas med
1 procentenhet.
Det anförda bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 22 hemställt
22. beträffande allmänna
egenavgifter m.m.
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk51 yrkande 13 och med
anledning av motionerna 1995/96:Sk45
yrkandena 1-3 och 1995/96:Sk50
yrkande 15 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan
anförts.
44. Allmänna egenavgifter m.m. (mom.
22)
Holger Gustafsson (kds) har
dels anfört följande:
Regeringens aviserade förslag innebär
att sjukförsäkringsavgiften 1998 skulle
uppgå till hela 5,95 %. I förslaget
ingår en sänkning av
sjukförsäkringsavgiften som balanseras
med en höjning av den allmänna
löneavgiften. Den senare avgiften utgör
en ren inkomstkälla för staten eftersom
den inte har någon koppling till det
samlade försäkringssystemet. Detta
innebär att den ökade egenavgiften är
att jämställa med en
marginalskattehöjning.
Förslaget att höja egenavgifterna med 2
procentenheter till en redan finansierad
sjukförsäkring innebär en indragning av
hushållens köpkraft med i
storleksordningen 9,6 miljarder kronor
t.o.m. år 1998. Dessa egenavgifter
drabbar främst låginkomsttagare eftersom
de har sämre ekonomiska marginaler och
lägre avdragseffekt vid
inkomstbeskattningen. Höjningen av
egenavgifterna innebär att kommunernas
skatteinkomster kommer att minska med ca
6 miljarder kronor, eftersom
egenavgifterna är avdragsgilla mot
kommunalskatten. Det riskerar framför
allt att drabba vård- och omsorg i
kommuner och landsting.
Kristdemokraterna avvisar därför 1
procentenhets höjning av egenavgiften
till sjukförsäkringen. Detta innebär att
hushållens köpkraft förbättras med ca
4,8 miljarder kronor, framför allt
låginkomsttagarna får bättre ekonomiska
marginaler och att kommunerna får ca 3
miljarder kronor i ökade skatte
inkomster.
Det anförda bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 22 hemställt
22. beträffande allmänna
egenavgifter m.m.
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk50 yrkande 15 och med
anledning av motionerna 1995/96:Sk45
yrkandena 1-3 och 1995/96:Sk51
yrkande 13 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan
anförts.
45. Bilförmån (mom. 23)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,
Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund
(alla m) har
dels anfört följande:
I propositionen aviseras ett förslag
till ändrade regler för beskattningen av
bilförmån som skall träda i kraft från
den 1 januari 1997. Utgångspunkten är
att förmånsbeskattningen inte skall vara
oberoende av den privata körsträckan. I
promemorian Ds 1996:34 Beskattning av
bilförmån har numera redovisats ett
antal förslag till lösningar på detta
problem. Huvudförslaget avser en
beskattningsmodell där förmånshavaren
själv betalar samtliga drivmedels
kostnader. När bilen körs i tjänsten får
den anställde en fastställd ersättning
per mil för kostnaden för drivmedel.
Regeringen förtjänar kritik för att
frågan har blivit föremål för en mycket
utdragen hantering. Detta har gjort att
tveksamheten till förmånsbilar bland
företag och anställda ökat, och
nybilsförsäljningen har minskat bl.a.
till följd av detta.
Vi vill framhålla att påståendena om
tjänstebilarnas negativa effekter på
miljön är felaktiga eftersom denna typ
av bilar i regel är de nyaste och mest
moderna, inte minst när det gäller
användande av modern miljöteknik. Det är
därför positivt om det införs en rörlig
del vid beskattningen i syfte att lindra
den hårda beskattning den egentliga
tjänstebilen belastats av. En sådan
modell kan sannolikt leda till en
överströmning från användandet av äldre
privatägda och miljömässigt mindre bra
fordon till fler företagsägda och
modernare bilar. Kombination av modern
teknik och ett incitament mot överdriven
privat körning ger en positiv
miljöeffekt.
Det är viktigt att anställda som så
gott som uteslutande använder bilen i
tjänsten inte blir schablonbeskattade
för privat körning. Även om
huvudförslaget innebär att en rörlig del
införs vid beskattningen kvarstår en
schablon som ger negativa effekter i
dessa fall.
Regeringen bör vid sin fortsatta
behandling överväga hur behovet av en
sänkt förmånsbeskattning för
tjänstebilar i egentlig mening bäst kan
tillgodoses.
I ett system där den anställde får
ersättning av arbetsgivaren för sina
bensinkostnader är det vidare viktigt
att arbetsgivaren kan dra av den
mervärdesskatt som ingår i kostnaderna.
En sådan möjlighet finns i dag när den
anställde använder egen bil i tjänsten
och gör ett utlägg för bensinen för
arbetgivarens räkning.
Tjänstebilen utgör en arbetsplats och
måste därför uppfylla särskilda krav när
det gäller komfort, buller, etc. och
inte minst trafiksäkerhet. Sådana
egenskaper hos fordonet kan inte ses som
en förmån för den enskilde och bör
därför inte heller påverka förmånens
storlek.
Det anförda bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 23 hemställt
23. beträffande bilförmån
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk45 yrkande 20 och med
anledning av motionerna 1995/96:Sk41
yrkande 2 och 1995/96:Sk50 yrkande 16
som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts.
46. Bilförmån (mom. 23)
Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande:
I propositionen anges att regeringen
snart - uppenbarligen efter stor tvekan
- avser att lägga fram ett förslag till
bilförmånsbeskattning som inte är
oberoende av den privata körsträckan. I
promemorian Ds 1996:34 Beskattning av
bilförmån som upprättats inom
Finansdepartementet har numera
redovisats ett antal förslag till
lösningar. Huvudförslaget avser en
beskattningsmodell där förmånshavaren
själv betalar samtliga drivmedels
kostnader. Det är bra att regeringen nu
presenterat ett underlag som kan bli
föremål för fortsatta
ställningstaganden.
Ambitionen måste vara att den enskilde
skall beskattas för privat körning på
ett sådant sätt att hon känner av
marginalkostnaden av bilkörningen
beräknad med samhällsekonomiska metoder.
Först då tar vi ett rimligt och
miljövänligt steg mot genomförande av
1988 års trafikpolitik. Att bilistens
kostnad är oberoende av körsträckans
längd har lett till att förmånsbilarna
används mycket flitigt. Nuvarande regler
uppmuntrar inte heller den som köper
förmånsbil att välja bensinsnåla bilar.
Förmånsbilköparna är en stark
marknadsfaktor som inte ger incitament
till industrin att tillverka bensinsnåla
bilar. Att kraftigt förändra systemet är
bra för miljön och statsfinanserna.
Det anförda bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 23 hemställt
23. beträffande bilförmån
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk41 yrkande 2 och med
anledning av motionerna 1995/96:Sk45
yrkande 20 och 1995/96:Sk50 yrkande
16 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts.
Särskilda yttranden
1. En reformerad
förmögenhetsbeskattning (mom. 2)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,
Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund
(alla m) anför:
Vi anser att förmögenhetsskatten skall
slopas i sin helhet och har framställt
ett yrkande om detta under moment 1.
Sedan detta klargjorts finns det inte
någon anledning att framställa yrkanden
om inriktningen av en reformerad
förmögenhetsbeskattning.
2. Sambeskattningen av förmögenhet
(mom. 3)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,
Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund
(alla m) anför:
Problemet med de orättvisor som
uppkommer till följd av sambeskattningen
bör enligt vår mening lösas genom att
förmögenhetsskatten slopas. Vi har
framställt ett yrkande om detta under
moment 1.
3. Mervärdesskatten på livsmedel och
tidningar (mom. 7)
Lars Bäckström (v) anför:
Sänkningen av matmomsen kunde ha givit
positiva fördelningeffekter om den inte
finansierats med åtgärder som slår mot
de redan utsatta grupper som man vill
gynna, t.ex. sänkta ersättningsnivåer
inom a-kassan.
Vår grundläggande inställning är att
Sverige inte ensidigt kan spara sig bort
från underskotten i statens ekonomi. Det
krävs en kombination av budgetsanerande
åtgärder i form av skattehöjningar och
besparingar och en politik som
stimulerar en uthållig tillväxt.
Vänsterpartiet angav i sin skattemotion
från januari 1994 och inför valet samma
höst att det kunde behövas
skattehöjningar på 66 miljarder kronor
under kommande mandatperiod för att
sanera de offentliga finanserna. Vi kan
nu konstatera att de sammmantagna
skattehöjningarna ligger ganska precis
på denna nivå. Enligt Vänsterpartiets
mening bör riksdagen nu bl.a. av
konjunktur- och sysselsättningsskäl vara
återhållsam med beslut om ytterligare
väsentliga skattehöjningar.
Vänsterpartiet har dock bedömt att det
kan vara nödvändigt att justera upp
skatteuttaget inom intervallet 2-4
miljarder kronor. Inom ramen för ett i
princip oförändrat skatteuttag både bör
och kan man dock omfördela skatteutaget
så att det gynnar arbete, en rättvis
fördelning samt en ekologiskt uthållig
utveckling.
En starkare sysselsättningsutveckling i
privat sektor är nödvändig om vi
uthålligt skall kunna förbättra den
offentliga ekonomin. I ett läge där
industrisektorn effektiviseras och
sysselsätter allt färre personer måste
den privata tjänstesektorn öka
väsentligt. Lönekostnaderna är ofta en
större andel av produktionskostnaderna i
tjänstesektorn och Vänsterpartiet vill
därför överväga riktade
arbetsgivaravgiftssänkningar för såväl
kommunal som privat tjänstesektor och
menar att sänkningen främst skall rikta
sig till de områden där även kvinnor
utifrån sin kompetens och utbildning kan
erbjudas sysselsättning. Vi avvisar
också förslag om skatteavdrag/pigavdrag
eller sociala checkar för den som vill
utnyttja privata tjänster, t.ex. i
hemmet. Den exakta tekniska utformningen
av stödet bör beredas vidare. Det bör
dock utformas så att starka incitament
ges för nyanställningar.
I samband med budgetprocessen hösten
1996 kommer Vänsterpartiet att redovisa
ett sammanhållet budgetalternativ som
innehåller såväl lättnader för lägre
inkomster som skatteskärpningar i högre
inkomstlägen, samt skatte- och
avgiftssänkningar i syfte att stimulera
sysselsättningen.
5. Avdragsramen för representation
(mom. 21)
Lars Bäckström (v) anför:
Det är viktigt att den restriktiva
alkoholpolitiken fullföljs, och det är
därför olyckligt att förbudet mot
representationsavdrag för spritdrycker
och vin togs bort. Detta kan uppfattas
som en uppluckring av alkoholpolitiken
och ge helt felaktiga signaler i den
alkoholpolitiska debatten. Staten bör
inte subventionera vin- och
spritkonsumtion genom att tillåta avdrag
från skatten.
När avdragsförbudet för vin och sprit
togs bort motsatte jag mig också
åtgärden. Med den sänkning som nu
aviseras finns det dock inte längre
någon anledning att nu genomföra någon
ändring av reglerna och jag har därför
inte något yrkande i denna del.
6. Allmänna egenavgifter m.m. (mom.
22)
Lars Bäckström (v) anför:
Vänsterpartiet är principiella
motståndare till egenavgifter, men har
accepterat ett begränsat uttag av sådana
avgifter inom sjukförsäkringen. Om
ytterligare egenavgifter införs inom
pensionssystemet kan dock de
fördelningspolitiska effekterna komma
att bli oacceptabla.
Vänsterpartiet ser positivt på att
regeringen kommer att föreslå hur det
samlade skatte- och avgiftsuttaget skall
justeras för att en bättre
fördelningspolitisk profil skall uppnås
och har i anslutning därtill bl.a.
angivit två möjligheter för att
åstadkomma en bättre fördelningspolitisk
profil. Det gäller dels förslaget om att
slopa eller reducera grundavdraget för
inkomster över den brytpunkt där statlig
skatt skall utgå. Vidare gäller det
förslaget att ta ut egenavgifter över
7,5 basbelopp, dvs. den nivå som för
närvarande utgör ett tak för
egenavgifterna.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motionerna 21
Utskottet 25
Inledning 25
Förmögenhetsskatten vid 1997 års
taxering 26
En reformerad
förmögenhetsbeskattning 27
Redovisning och betalning av
mervärdesskatt 28
Handelsbolagens mervärdesskatt 29
Återbetalning av överskjutande
mervärdesskatt 30
Mervärdesskatten på livsmedel och
dagstidningar m.m. 30
Den statliga inkomstskatten på
förvärvsinkomster 31
Inkomstbeskattningens allmänna
utformning 31
Företagsbeskattningen 33
Energiskatten på bränslen och
elektrisk kraft 33
Industrins energibeskattning 35
Värmeleveranser till industrin och
växthusnäringen 37
Växthusnäringens energiskatter 40
Produktionsskatterna på elektrisk
kraft från kärnkraftverk och äldre
vattenkraftverk 40
Miljöskatt på inrikes flygtrafik 43
Avdragsramen för representation 43
Allmänna egenavgiften till
sjukförsäkringen m.m. 44
Bilförmån 45
Övriga frågor 46
Hemställan 46
Förslag till Lag om ändring i lagen
(1996:000) om ändring i lagen
(1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter 50
Förslag till Lag om ändring i lagen
(1994:1776) om skatt på energi 51
Reservationer 53
1. Förmögenhetsskatten (m) 53
2. Förmögenhetsskatten (fp) 55
3. Förmögenhetsskatten (v) 56
4. Förmögenhetsskatten vid 1997 års
taxering (mp) 58
5. Förmögenhetsskatten (kds) 59
6. En reformerad
förmögenhetsbeskattning (fp) 60
7. En reformerad
förmögenhetsbeskattning (v) 61
8. Sambeskattningen av förmögenhet
(fp, kds) 61
9. Redovisning och betalning av
mervärdesskatt (m, fp, kds) 61
10. Återbetalning av överskjutande
mervärdesskatt (m, fp) 63
11. Mervärdesskatt på livsmedel och
tidningar (m) 63
12. Mervärdesskatt på livsmedel och
tidningar (fp) 64
13. Statlig inkomstskatt på
förvärvsinkomster (m) 65
14. Statlig inkomstskatt på
förvärvsinkomster (v) 65
15. Inkomstbeskattningens allmänna
utformning (m) 66
16. Inkomstbeskattningens allmänna
utformning (fp) 67
17. Inkomstbeskattningens allmänna
utformning (kds) 69
18. Företagsbeskattningen (m) 70
19. Företagsbeskattningen (fp) 71
20. Energiskatten på bränslen och
elektrisk kraft (m, fp) 72
21. Energiskatten på bränslen och
elektrisk kraft (v) 73
22. Energiskatten på bränslen och
elektrisk kraft (mp) 73
23. Energiskatten på bränslen och
elektrisk kraft (kds) 74
24. Industrins energibeskattning
(v) 75
25. Grönfodertorkarna (m, fp, v) 76
26. Värmeleveranser till industrin
och växthusnäringen (m) 77
27. Värmeleveranser till industrin
och växthusnäringen (mp) 78
28. Värmeleveranser till industrin
och växthusnäringen (kds) 79
29. Produktionsskatterna på
kärnkraft och äldre vattenkraft (m,
fp) 79
30. Produktionsskatterna på
kärnkraft och äldre vattenkraft (v) 80
31. Produktionsskatterna på
kärnkraft och äldre vattenkraft
(mp) 81
32. Den framtida utformningen av
produktionsskatten på el (v) 82
33. Den framtida utformningen av
produktionsskatten på el (kds) 82
34. Skatteväxling (m) 83
35. Skatteväxling (fp) 83
36. Skatteväxling (v) 84
37. Skatteväxling (mp) 85
38. Miljöskatten på inrikes
flygtrafik (mp, kds) 86
39. Avdragsramen för representation
(m) 86
40. Avdragsramen för representation
(mp) 87
41. Avdragsramen för representation
(fp, kds) 88
42. Allmänna egenavgifter m.m. (m) 88
43. Allmänna egenavgifter m.m. (mp) 89
44. Allmänna egenavgifter m.m.
(kds) 89
45. Bilförmån (m) 90
46. Bilförmån (fp) 91
Särskilda yttranden 92
1. En reformerad
förmögenhetsbeskattning (m) 92
2. Sambeskattningen av förmögenhet
(m) 92
3. Mervärdesskatt på livsmedel och
tidningar (v) 92
4. Inkomstbeskattningens allmänna
utformning (v) 92
5. Avdragsramen för representation
(v) 93
6. Allmänna egenavgifter till
sjukförsäkringen (v) 93